BESLUT 1(2) 2015-03-17 411-00056-14 Utvärderingsavdelningen Loulou.von.ravensberg@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i elektronik vid Umeå universitet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till masterexamen i elektronik vid Umeå universitet. UKÄ ifrågasätter därmed inte längre tillståndet för Umeå universitet att utfärda masterexamen i elektronik. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 28 oktober 2013 (reg.nr 411-00316-13) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till masterexamen i elektronik vid Umeå universitet. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda masterexamen i elektronik. UKÄ uppmanade lärosätet att senast den 28 oktober 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det fanns skäl att besluta att lärosätet inte längre skulle få utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och en redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: till ordförande, universitetslektor emeritus Rolf Paulsson, Uppsala universitet, professor Stéphanie Reimann, Lunds universitet, universitetslektor Hans Johansson Högskolan i Skövde och universitetsadjunkt Göran Ewing, Linnéuniversitetet. Underlag för bedömningen har varit lärosätets åtgärdsredovisning. Bedömningen har gjorts utifrån de krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till masterexamen i elektronik vid Umeå universitet nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE-103 95 Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON +46 8 563 085 00 FAX +46 8 563 085 50 ORGANISATIONSNR 202100-6495 KONTAKT registrator@uka.se www.uka.se
BESLUT 2(2) 2015-03-17 411-00056-14 Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Loulou von Ravensberg i närvaro av strategi- och planeringsansvarige Per Westman och tillförordnade avdelningschefen Viveka Persson. Harriet Wallberg Loulou von Ravensberg Kopia till: Bedömargruppen
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(3) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Umeå universitet Lärosäte Umeå universitet Huvudområde/examen Elektronik - master ID-nr A-2014-02- 3411 Bedömning av utvalda examensmål Mål: För masterexamen ska studenten visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av teknisk fysik och elektroteknik (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr 411-00316-13) framgår av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har bristande förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Dock är det stor spridning på kvaliteten mellan arbetena när det gäller att uttrycka sig skriftligt. Det gäller både bristande språklig hantering men också diskussioner av resultat. Självvärderingen indikerar att studenterna har förmåga att muntligt redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Vid intervjuerna framkom att utbildningen innehåller moment vilka gör det troligt att studenterna uppfyller målet i hög grad. Självvärderingen indikerar att studenterna har förmåga till dialog med olika grupper. Den ger dock mest exempel på enskilda fall. Vid intervjuerna gavs exempel på kontakt med forskargrupper och gästföreläsare. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat att bristerna i språklig hantering beror på bristande färdighetsträning under utbildningen och brister i processen kring det självständiga arbetet. Återkopplingen på inlämnade rapporter har varit otillräcklig. En genomtänkt progression i färdighetsträningen har saknats. Flertalet studenter har varken svenska eller engelska som modersmål vilket medför svårigheter. För det självständiga arbetet har lärosätet identifierat brister i styrdokument, brister i handledning samt brister i själva examinationen. Sammantaget har dessa brister bidragit till att arbeten av otillräcklig kvalitet har godkänts. Styrdokument som beskriver ansvarsfördelning mellan student, handledare, beställare och examinator har saknats på engelska. Detta har medfört problem då studenterna, och i vissa fall handledare, inte är svensktalande. Bedömningskriterier har saknats, vilket lett till en osäker examination. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar bland annat fler moment och progression i rapportskrivningen. En ny obligatorisk kurs i vetenskapligt skrivande har införts. Förutom vetenskapligt skrivande som ska utgöras av ett konferensbidrag på engelska, innehåller kursen momenten projektplanering, enkätstudie, granskningsarbete, samt muntlig presentation. I den
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(3) reviderade programkursen Linjära reglersystem examineras, i seminarieform, förmågan att analysera och utvärdera resultat och att reflektera över resultat från laborationerna. I programkursen Reglermetoder för robotapplikationer blir studenten nu godkänd först då rapporten har uppnått tillräcklig kvalitet. I den nya kursen, Modellering inom robotik, examineras laborationsmomenten via inlämnade laborationsrapporter samt en muntlig presentation. Examensarbetet påbörjas i fortsättningen i och med det nya kursmomentet Projektplanering och förstudie. Här skriver studenten en projektplan i dialog med handledare och beställare. Examinatorn granskar projektplanen, bedömer om problemformuleringen är genomtänkt och avgränsad, ser över kravspecifikationen, resurserna, aktiviteterna och milstolparna, samt riskanalysen. Först när projektplaneringen är godkänd kan studenten påbörja det självständiga arbetet. Studentens skriftliga förmåga samt förmågan att diskutera slutsatser examineras numera. För att säkerställa att de förbättrade rutinerna är kända och följs har ett nytt dokument utformats på engelska. Detta dokument definierar handledarens-, studentens-, och den externa handledarens roller. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: För masterexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga-, samhälleliga- och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av teknisk fysik och elektroteknik (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr 411-00316-13) framgår av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. Det finns inte stöd i urvalet av arbeten för att bedöma förmågan att göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga och etiska aspekter. Självvärderingen indikerar att måluppfyllelsen är bristande avseende detta. Vid intervjuerna framkom att etiska aspekter bara testas genom tentamen i en kurs. Vid examinationen krävs det endast 50 procent godkända svar. Självvärderingen indikerar att studenternas måluppfyllelse är bristande avseende förmågan att visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Vid intervjuerna framkom att plagiat med mera hanteras på handledarnivå men att inga system eller verktyg för plagieringskontroll används. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet framförallt brister i handledning och examination samt avsaknad av styrdokument när det gäller samhälleliga och etiska aspekter. När det gäller etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete har detta moment inte explicit funnits med i utbildningen. Av det skälet har det inte heller examinerats. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar bland annat nya kurser,
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(3) reviderade kurser och nya moment i programmets obligatoriska kurser. I den nya kursen, Modellering inom robotik, ska studenten reflektera över och värdera ett projektresultats samhälleliga nytta och etiska aspekter. Momentet examineras. I den obligatoriska kursen Mekatronik ingår nu ett seminarieoch utvärderingsmoment som examinerar studentens förmåga att utvärdera projektprocessen från ett etiskt perspektiv, projektresultatet från ett samhälleligt perspektiv. Inom den reviderade, obligatoriska kursen, Telerobotik och tillämpad sensorfusion, examineras liknande utvärderingar. I den obligatoriska kursen tränas nu studenten i att göra bedömningar med hänsyn till samhälleliga och etiska regler. Ett konferensbidrag ska granskas utifrån givna granskningsregler. Samsyn kring bedömning skapas genom de handledarkollegier som nu har införts. Vad gäller vidtagna åtgärder avseende etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete är den främsta åtgärden införandet av konferenskursen Studentkonferens i elektronik och mekatronik vars syfte är att lära studenten den kedja av moment som ingår i skrivandet av ett vetenskapligt konferensbidrag. Etiska aspekter examineras inom kursmomentet granskningsarbete. I den obligatoriska kursen Mekatronik ingår ett seminarie- och utvärderingsmoment som examinerar utvärdering av projektresultatet från ett samhälleligt perspektiv. I examensarbetet har standardverket On Being a Scientist lagts till som kurslitteratur. Verket behandlar ansvar för resultat och slutsatser, säkerhet och konsekvenser för djur och människor, manipulering av mätresultat, plagiering, forskarens ansvar i samhällsfrågor, etik och inom forskning och utvecklingsarbete. Studenten ska på så sätt stärkas i sin förmåga att visa medvenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Från och med våren 2014 genomförs plagiatkontroll på det självständiga arbetet genom att arbetet skickas till Urkund för analys. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.