REGION VÄRMLAND Regionala kollektivtrafikmyndighetens Verksamhetsuppdrag för Värmlandstrafik AB 2016 RKM VU 2016 VTAB Beslutad av Kollektivtrafiknämnden 2015-06-25
Enheten för kollektivtrafik Datum 2015-06-25 Ärendenummer RVKN2015-18 Sida 1(14) Regionala kollektivtrafikmyndighetens verksamhetsuppdrag 2016 för Värmlandstrafik AB (RKM VU 2016 VTAB) 3 bilagor Inledning Kollektivtrafiknämnden är den regionala kollektivtrafikmyndighetens uppdragsgivare för regional kollektivtrafik i Värmland och beslutar om uppdrag till trafikorganisatörerna, Värmlandstrafik AB och Karlstad kommun/karlstadsbuss. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet 2014-2018 innehåller mål för kollektivtrafiken i Värmland på en övergripande nivå. Det finns behov av att konkretisera trafikförsörjningsprogrammet i uppdrag till Värmlandstrafik respektive Karlstadsbuss och tydliggöra deras roll i uppfyllandet av målen i trafikförsörjningsprogrammet. Uppdraget inleds med syfte och vision för kollektivtrafiken i Värmland, samt allmänna förutsättningar för kollektivtrafikens utveckling. Därefter redovisas respektive målområde med delmål och prioriterade arbetsområden. Uppdraget gäller för allmän kollektivtrafik och kommunala tillköp. Sjukresor, färdtjänst och separat skoltrafik regleras genom separata avtal. Målen i uppdragsbeskrivningen är hämtade från målområdena i trafikförsörjningsprogrammet, men har konkretiserats ytterligare. Under respektive målområde anges kollektivtrafiknämndens inriktningar och prioriteringar för att uppfylla målen enligt trafikförsörjningsprogrammet. Ekonomiplan för verksamhetsuppdrag 2016, enligt Affärsplan 2015, framgår av bilaga 1. Uppdraget gäller för år 2016. Det kommer att följas upp och vid behov revideras i samband med myndighetens årliga uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet. I bilaga 2 redovisas hur indikatorerna beräknas, inklusive källor för datainhämtning. Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box 1022 651 15 KARLSTAD Besöksadress Lagergrens gata 2 Telefon 054-701 10 00 vx Fax 054-701 10 01 E-post kansliet@regionvarmland.se Webbplats www.regionvarmland.se Orgnr 222000-1362 Bankgiro 161-7596 PlusGiro
REGION VÄRMLAND 2015-06-25 2 Övergripande syfte och vision för kollektivtrafiken Regionfullmäktige har i trafikförsörjningsprogrammet uttryckt övergripande syfte och vision på följande sätt: Syfte Kollektivtrafikens övergripande syfte är att vara ett verktyg för att uppnå långsiktigt hållbar regional tillväxt genom ökad tillgänglighet, både i form av användbarhet för alla resenärer och i form av tillgänglighet till de lokala och regionala arbetsmarknaderna, samt storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Oslo. Vision Kollektivtrafiken i Värmland är ett sammanhållet, smidigt och effektivt transportsystem för hela länet samt till och från länet, som en del i ett samlat regionalt tillväxtarbete och som är resenärens bästa alternativ för dagliga resor och bidrar till En långsiktigt hållbar utveckling Ökad tillväxt Ökad tillgänglighet i förhållande till storstadsregionerna Stockholm, Oslo och Göteborg Ökad jämställdhet Målen för kollektivtrafiken anges i fyra övergripande målområden. Tillgänglighet för regional tillväxt, Attraktivitet och användbarhet, Miljö och Resurseffektivitet. Till varje målområde har det sedan formulerats ett mål, samt indikatorer (delmål) för att mäta måluppfyllelsen. Allmänna förutsättningar För att nå övergripande syfte, vision och mål för kollektivtrafiken i Värmland finns det vissa förutsättningar som gäller för samtliga mål. Resandet med kollektivtrafiken ska öka. Detta ger bättre miljö och effektivare resursanvändning. Samtidigt skapas förutsättningar för regional tillväxt genom att de lokala arbetsmarknaderna förstoras och knyts samman. Roller och ansvar Den grundläggande rollfördelningen slås fast i Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Värmlands län. Enligt avtalet har Värmlandstrafik i uppdrag att upphandla och teckna avtal avseende regional kollektivtrafik i Värmland, förutom den som delegerats till Karlstads kommun. I delegationen definieras Karlstad kommuns ansvarsområde till Karlstad och Skåre tätorter. Eventuella ändringar av ansvarsområdet sker i enlighet med punkt 3 i avtal om delegation till Karlstads kommun. Värmlandstrafik ansvarar för att förse kollektivtrafiknämnden med underlag för beslut, samt underlag för uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet.
REGION VÄRMLAND 2015-06-25 3 Regional kollektivtrafik Trafiksystemet baseras på ett stomlinjenät för buss- alternativt tågtrafik. Nätet ska följa de viktiga pendlingsstråken, förbinda kommunhuvudorterna i länet med Karlstad, sammankoppla gränsöverskridande stråk mot angränsande län och över riksgränsen mot Norge. Den regionala kollektivtrafiken ska även koordineras med fjärrtrafik mot storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo. Stomlinjenätet kompletteras med matarlinjer. Matarlinjerna ska ansluta till stomlinjenätet samt tillgodose behovet av trafik till lokala resmål. Kostnadseffektiva lösningar för att mata till stomlinjerna ska utvecklas. Omfattning och trafikfrekvens baseras på behov och resandeunderlag. Kollektivtrafiken ska även erbjuda möjligheter till resor för olika ändamål i hela länet. Trafiken ska vara tillgänglig och bidra till balans geografiskt och mellan olika befolkningsgrupper. Principer för trafikutveckling Utbyggnad av trafik ska i första hand ske där det finns resandepotential, vilket innebär en prioritering av utveckling i områden med omfattande pendling. Här kan kollektivtrafiken vara ett förstahandsval och bidra till förstärkning och förstoring av de lokala arbetsmarknadsregionerna. Trafikutvecklingen ska bidra till en god tillgänglighet i enlighet med de övergripande målen i programmet och även kunna erbjuda ett grundutbud i områden med begränsade förutsättningar för linjelagd kollektivtrafik. Vid förändringar av trafikutbudet i stomlinjenätet (beskrivet i tabell 1.3) ska samråd ske med Region Värmlands enhet för kollektivtrafik. Samråd Regelbundet samråd mellan myndigheten, kommunerna, landstinget, trafikorganisatörerna och övriga aktörer är en förutsättning för att kollektivtrafiken ska kunna utvecklas ur ett helhetsperspektiv. Samråd skapar även möjlighet till ökad samordning för att gemensamt uppnå ett användbart och attraktivt system. Värmlandstrafik och Karlstadsbuss har ett gemensamt ansvar att samråda med varandra angående operativa frågor där det finns samordningsvinster. Värmlandstrafik ansvarar även för att genomföra regelbundna (minst 4 gånger per år) dialogmöten med kommunerna, landstinget och RKM där bland annat aktuella frågor om trafikplanering och kundsynpunkter redovisas och diskuteras. Kollektivtrafikmyndigheten har ansvar för att skapa en arena som skapar förutsättningar för en öppen dialog om kollektivtrafikens förutsättningar i Värmland. Kollektivtrafiknämndens politiska samrådsforum och de regelbundna nätverksträffarna med ansvariga politiker och tjänstemän i kommunerna och landstinget är exempel på naturliga arenor för den dialogen.
REGION VÄRMLAND 2015-06-25 4 Trimningsåtgärder för att effektivisera befintligt system Trimningsåtgärder som bidrar till att öka beläggningen i befintlig trafik och/eller minska restidskvoter ska analyseras kontinuerligt. Inför varje tidtabellsskifte ska linjenätets effektivitet och attraktivitet för resenärerna ses över för att anpassa och effektivisera utbudet i förhållande till efterfrågan. I Trimningsåtgärderna ingår även åtgärder som syftar till att utveckla incitament för att resa kollektivt och att erbjuda nya tjänster, samt att arbeta med marknadsföring och kunskapsuppbyggande verksamhet för att öka medborgarnas kunskap om systemet (Mobility Management). Infrastruktur Programmets mål för trafikutvecklingen förutsätter vissa investeringar i kollektivtrafikens infrastruktur för att öka trafikens kapacitet, framkomlighet, användbarhet samt servicenivå vid resecentrum/busstationer/tågstationer och bytespunkter. Eftersom ansvar för utveckling av infrastrukturen är uppdelat mellan Trafikverket, kommunerna och länsplaneupprättaren är det viktigt att aktivt delta i dialog och påverkansarbete med berörda parter om kollektivtrafikens utveckling.
REGION VÄRMLAND 2015-06-25 5 Målområde 1: Tillgänglighet för regional tillväxt Mål: Kollektivtrafiken ska stärka regionens tillgänglighet och utveckling genom ett sammanhållet nät av regional trafik och tätortstrafik, förbindelser över länsgräns mot angränsande län och landsgräns mot Norge samt kopplingar mot storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo. Prioriteringar 2016 Mål 1 I trafikförsörjningsprogrammet redovisas mål med indikatorer för resmöjligheter och resandeutveckling för den regionala kollektivtrafiken fram till 2018. Utgående från dessa mål ska Värmlandstrafik inom sitt ansvarsområde planera in åtgärder under 2016 som bidrar till att målen kan nås 2018. Värmlandstrafiks nuläge och mål enligt RTFP 2014-18 I tabellen nedan redovisas mål för 2018, samt nuläge 2014, planerat utfall 2015 och mål 2016. Målen är hämtade direkt ur regionalt trafikförsörjningsprogram 2014-2018. För 2015 och 2016 har de brutits ned för att tydliggöra vad som behöver uppnås till dess för att uppnå målen 2018. Indikator Läge 2014 Plan 2015 Mål 2016 Mål 2018 Antal resor 5,84 miljoner 6 miljoner 6,2 miljoner 6,69 Milj Restidskvot regional busstrafik Restidskvot regional tågtrafik Tabell 1.1 14 av 15 kommuner har restidskvot <1,5 mot Karlstad 7 av 8 kommuner har restidskvot <1 mot Karlstad Restidskvot <1,5 mot Karlstad för 14 av 15 kommuner Restidskvot <1 mot Karlstad för 7 av 8 kommuner Regionala mål att verka för enligt RTFP 2014-18 Indikator Läge 2014 1 Mål 2018 Dagliga resmöjligheter Karlstad- Örebro Dagliga resmöjligheter Karlstad- Kongsvinger Dagliga resmöjligheter Karlstad- Stockholm Dagliga resmöjligheter Karlstad- Göteborg Dagliga resmöjligheter Karlstad- Oslo Tabell 1.2 1 h 37 min <1h 30 min 1 h 29 min <1h 30 min 2 h 11 min <2 h 15 min 2 h 19 min <2 h 20 min 3 h 01 min <2 h 30 min Restidskvot <1,5 mot Karlstad för 14 av 15 kommuner Restidskvot <1 mot Karlstad för 7 av 8 kommuner <1,5 för samtliga förbindelser <1 för samtliga förbindelser 1 Snabbaste resa enligt Resrobot 1 juni 2015.
REGION VÄRMLAND 2015-06-25 6 Resmöjligheter mellan kommunhuvudort och Karlstad enligt tidtabell T14 Nedan redovisas en nulägesbeskrivning av antal dubbelturer mellan Värmlands kommunhuvudorter och Karlstad enligt tidtabell T14. För buss redovisas även frekvens, kopplat till den trafikutveckling som beskrivs i regionalt trafikförsörjningsprogram 2014-2018 om ett fordon i timmen i vardera riktningen mellan kommunhuvudort och Karlstad. För de kommuner där tågen utgör den huvudsakliga förbindelsen redovisas ingen frekvens, då tågtrafiken är beroende av trafikverkets planeringsprocess för tåglägen. Utbud helgfri Linje Antal dubbelturer vardag Tidtabell T15 2 Buss Buss Utbudstimmar Frekvens Stomlinje Matarlinje Tåg Stomlinje Matarlinje 3 Tåg per dygn Buss Arvika 100-70 2-13 15:00 Eda 100-70 2-13 15:00 Filipstad 400 - - 15 - - 19:00 Timmestrafik Forshaga 600 601,602-12 60-22:00 Timmestrafik 4 Grums 700 12 801 71 800 6 18 30 9 21:00 5 Hagfors 300 - - 9 - - 20:00 Timmestrafik 7 Hammarö 900 Kil - 201 600 8 9 901,902, 904-31 142-23:00 Halvtimmestrafik 9 70, 71, 74-20 25 18:00 Kristinehamn 500-70 31-21 20:00 Timmestrafik Munkfors 600 - - 14 - - 19:00 Timmestrafik 11 Storfors 400 - - 11 - - 12:00 Sunne 200-74 8-11 15:00 Säffle 800-71 15-9 19:00 Timmestrafik Torsby 200-74 8-7 18:00 Årjäng 700 - - 13 - - 20:00 Timmestrafik Tabell 1.3 Under 2016 gäller följande inriktningar och prioriteringar: Koordination av trafiksystem Arbeta kontinuerligt med koordination av regional trafik, tätortstrafik och anslutningar till/från fjärrtrafiken för att främja ett helhetstänk kring trafiksystemets resurseffektivitet och effektivitet. Väl fungerande och attraktiva bytespunkter med tydlig information är avgörande för funktionaliteten ur ett resenärsperspektiv. Samordningen mellan regionaltrafik och tätortstrafik ska ske på det mest resenärsvänliga och resurseffektiva sättet. 10 2 Räknat från busstation/järnvägsstation i respektive kommunhuvudort och busstation/järnvägsstation i Karlstad. 3 Matarlinje avser linjer som via kommunhuvudort går till Karlstad. 4 Med matarlinjer uppnås 20 min trafik. 5 Matarlinje 801 har timmestrafik eller tätare. 6 Linje 800 har hållplats Gruvön 7 Under högtrafik, annars varannantimmestrafik. 8 Linje 600 via Sjögränd och Munkfors 9 Med matarlinjer uppnås i snitt 8-minuterstrafik Skoghall - Karlstad under högtrafik. 10 Mellan Kil och Karlstad går linje 201 med timmestrafik under huvuddelen av tiden. 11 Timmestrafik under högtrafik annars varannantimmestrafik.
REGION VÄRMLAND 2015-06-25 7 Trafik över länsgränser och riksgränsen mot Norge Möjligheterna att arbetspendla över länsgränserna och riksgränsen mot Norge, samt mot storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Oslo ska utvecklas för att stimulera rörligheten och tillvarata de befintliga potentialerna. För att tillgodose behovet av arbets- och tjänsteresor över länsgräns är det betydelsefullt med välfungerande anslutningar mellan interregional tågtrafik och regional kollektivtrafik, framförallt morgon och kväll. Utveckling av de gemensamma arbetsmarknaderna ska underlättas. En förutsättning för detta är regelbundna samråd och upprättande av trafikavtal med berörda parter. Områden med hög resandepotential Omfattningen av arbets- och studiependling är störst i Karlstad och kranskommunerna. För att öka kollektivtrafikens marknadsandel behöver denna potential tillvaratas. Viktiga frågor i detta sammanhang är restider i den regionala trafiken och tätortstrafiken samt väl fungerande kopplingar mellan regional trafik och tätortstrafik. Gemensam arbetsmarknadsregion Värmland ska utvecklas till en gemensam arbetsmarknadsregion. Möjligheterna till arbets- och studiependling är en avgörande förutsättning för en positiv regional utveckling. Resmöjligheter och restider med den regionala tågoch busstrafiken ska utvecklas så att arbetspendling möjliggörs mellan samtliga kommunhuvudorter och Karlstad samt inom befintliga lokala arbetsmarknadsområden enligt SCBs definition. Matarlinjer för arbets- och studiependling på lokal nivå med anslutning till stomlinjer är ett betydelsefullt komplement till stomlinjerna. Fortsatt utbyggnad av trafiken ska ske baserat på analys av det potentiella resandeunderlaget samt uppföljning och utvärdering av det faktiska resandet.
REGION VÄRMLAND 2015-06-25 8 Målområde 2: Attraktivitet och användbarhet Mål: Kollektivtrafiken ska upplevas som ett attraktivt och användbart alternativ med enhetliga, gemensamma och lättillgängliga system. Prioriteringar 2016 Mål 2 I trafikförsörjningsprogrammet redovisas mål med indikatorer för marknadsandel, medborgar- och kundnöjdhet och funktionsanpassning för den regionala kollektivtrafiken fram till 2018. Utgående från dessa mål ska Värmlandstrafik inom sitt ansvarsområde planera in åtgärder under 2016 som bidrar till att målen kan nås 2018. Värmlandstrafiks nuläge och mål enligt RTFP 2014-18 I tabellen nedan redovisas mål för 2018, samt nuläge 2014, planerat utfall 2015 och mål 2016. Målen är hämtade direkt ur regionalt trafikförsörjningsprogram 2014-2018. För 2015 och 2016 har de brutits ned för att tydliggöra vad som behöver uppnås till dess för att uppnå målen 2018. Indikator Läge 2014 Plan 2015 Mål 2016 Mål 2018 Marknadsandel Medborgarnöjdhet Kundnöjdhet Funktionsanpassning: Regional busstrafik (system 900) 100 % 100 % 100 % 95 % Regional tågtrafik 100 % 100 % 100 % 95 % Tätortstrafik 100 % 100 % 100 % 95 % Utpekade hållplatser 12 53 % 53 % 57 % 70 % Tabell 2.1 Gemensamma mål för Värmland I Tabellen nedan redovisas gemensamma mål för Värmland 2018, samt nuläge 2014, planerat utfall 2015 och mål 2016. Målen uppnås gemensamt av Värmlandstrafik och Karlstadsbuss. Indikator Läge 2014 Plan 2015 Mål 2016 Mål 2018 Marknadsandel 14 % 14 % 14 % 14 % Medborgarnöjdhet 56 % 65 % 65 % 70 % Kundnöjdhet 76 % 80 % 80 % 80 % Tabell 2.2 Under 2016 gäller följande inriktningar och prioriteringar: Hela resan Kollektivtrafikens fortsatta utveckling ska baseras på en helhetssyn som beaktar och tillvaratar möjligheterna att underlätta individens val av färdmedel. Resmöjligheter och restider ska motsvara behovet hos resenärerna. Tillgänglighet till bil- och cykelparkeringar och gångstråk vid hållplatser och bytes- 12 Se bilaga 4 i regionalt trafikförsörjningsprogram 2014-2018
REGION VÄRMLAND 2015-06-25 9 punkter är viktiga arbetsområden för att främja hela resan. För att uppnå detta är samverkan med kommunerna och Trafikverket betydelsefullt. Tydliga och samordnade informations- och betalsystem är avgörande för resenärernas benägenhet att välja åka med kollektivtrafiken. Trafikorganisatörerna ska sträva efter att erbjuda samlad information och ha samordnade betalsystem med enkla övergångsregler och samordnade försäljningskanaler. Arbetet med att förbättra och säkerställa störningsinformation, punktlighet och pålitlighet samt driftsäkerhet i betalsystem ska fortsätta. Värmlandstrafik och Karlstadsbuss är gemensamt ansvariga för samordning i frågor som rör operativ verksamhet, där det finns samordningsvinster. Funktionsanpassning Fordon i delar av trafiksystemet och ett stort antal trafikanläggningar har i trafikförsörjningsprogrammet 2014-18 pekats ut som prioriterade för funktionsanpassning. Till viss del är dessa anpassade men det återstår ett stort arbete för att nå de långsiktiga målen med funktionsanpassning av fordon och trafikanläggningar. I bilaga 2 anges vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att hållplatsen ska räknas som funktionsanpassad. Kvalitetsledningssystem Uppföljning av trafikavtal är en viktig del i att säkerställa kvaliteten på genomförd trafik. Arbete med uppföljning av valda entreprenörer sker löpande i Värmlandstrafiks kvalitetsledningssystem. Under 2016 redovisas utvalda nyckeltal ur kvalitetsledningssystemet, samt hur processen ser ut. Deltagande i projekt för hållbart resande Under 2016 planeras startas upp ett projekt för hållbart resande i Värmland som verkar för att öka användningen av hållbara transportslag så som kollektivtrafik, cykel eller gång. För att få så stor nytta som möjligt av projektet är det betydelsefullt att Värmlandstrafik deltar aktivt i relevanta delar av projektet.
REGION VÄRMLAND 2015-06-25 10 Målområde 3: Miljö Mål: Kollektivtrafiken ska bidra till att öka energieffektiviteten och att minska trafiksystemets negativa miljöpåverkan. Prioriteringar 2016 Mål 3 I trafikförsörjningsprogrammet redovisas mål med indikatorer för miljöområdet för den regionala kollektivtrafiken fram till 2018. Utgående från dessa mål ska Värmlandstrafik inom sitt ansvarsområde planera in åtgärder under 2016 som bidrar till att målen kan nås 2018. Nuläge och mål enligt RTFP 2014-18 I tabellen nedan redovisas mål för 2018, samt nuläge 2014, planerat utfall 2015 och mål 2016. Målen är hämtade direkt ur regionalt trafikförsörjningsprogram 2014-2018. För 2015 och 2016 har de brutits ned för att tydliggöra vad som behöver uppnås till dess för att uppnå målen 2018. Indikator Läge 2014 Plan 2015 Mål 2016 Mål Andel fordonskilometer med 56,5 % Ej högre än < 60 % 2018 fossila bränslen 2014 < 40% Fordonens utsläppsvärde av kvävedioxider Fordonens utsläppsvärde av partiklar 3,48 g/kwh Ej högre än 2014 0,03 g/kwh Ej högre än 2014 Fordonens utsläpp av koldioxid 638 g/km Ej högre än 2014 Andel förnybart drivmedel 43,5 % Ej lägre än 2014 Förbrukning av fossila bränslen 2 501 457 L Ej högre än 2014 Tabell 3.1 <2,6 g/kwh 2020 <2,1 g/kwh <0,02 g/kwh 2020 <0,02 g/kwh Ej högre än 2015 2025 < 384g/km > 40 % 2018 > 60 % Ej högre än 2015 Under 2016 gäller följande inriktningar och prioriteringar: Öka antal resenärer för uppnå positiva miljöeffekter Kollektivtrafiken är ett betydelsefullt verktyg för att minska transportsystemets negativa miljöpåverkan. En av de viktigaste åtgärderna för att minska persontransporternas negativa miljöpåverkan är att få bilister att resa kollektivt istället. För att lyckas med det måste kollektivtrafiken uppfattas som ett attraktivt alternativ. <1 627 631 L Ökad andel förnybart drivmedel i kollektivtrafiken Samhället har ett ansvar för att minska den samhällsfinansierade kollektivtrafikens negativa miljöpåverkan och förbrukning av fossila bränslen. Som fossila bränslen räknas bland annat drivmedel från råolja, som bensin och diesel, samt naturgas. Det systematiska arbetet med att minska fordonens bränsleförbrukning, samt användande av fossila bränslen ska fortsätta och ske på ett rimligt kostnadseffektivt sätt.
REGION VÄRMLAND 2015-06-25 11 Målområde 4: Resurseffektivitet Mål: Kollektivtrafiken ska planeras och genomföras för ökad resurseffektivitet. Prioriteringar 2016 Mål 4 I trafikförsörjningsprogrammet redovisas mål med indikatorer för resurseffektivitet för den regionala kollektivtrafiken fram till 2018. Utgående från dessa mål ska Värmlandstrafik inom sitt ansvarsområde planera in åtgärder under 2016 som bidrar till att målen kan nås 2018. Nuläge och mål enligt RTFP 2014-18 I tabellen nedan redovisas mål för 2018, samt nuläge 2014, planerat utfall 2015 och mål 2016. Målen är hämtade direkt ur regionalt trafikförsörjningsprogram 2014-2018. För 2015 och 2016 har de brutits ned för att tydliggöra vad som behöver uppnås till dess för att uppnå målen 2018. Indikator Läge Plan 2015 Mål 2016 Mål 2018 2014 Självfinansieringsgrad 40 % Ej lägre än 2014 Ej lägre än 2015 50 % på sikt Resor per invånare 21,28 21,9 st 22 st +4%/år Nettokostnad per resa 72 kr Ej högre än 2014 Ej högre än 2015 Nettokostnad per invånare 1 398 kr Ska följa beslutad finansiering Tabell 4.1 Beläggningsgrad: (Påstigande/tur) 13 2013 2014 Regional busstrafik (system) 10 st 10,46 st Regional busstrafik (stomlinjer) 14 st 14,51 st Regional tågtrafik 60,22 st 64,30 st Tabell 4.2 Under 2016 gäller följande inriktningar och prioriteringar: Koordination av trafiksystem Tillvarata möjligheterna till samordning av samhällsbetalda persontransporter för att skapa utrymme för förbättringar av resurseffektiviteten ur ett helhetsperspektiv. Myndigheten ska ta initiativ och förutsätter att alla parter (kommunerna, landstinget, Värmlandstrafik, Karlstadsbuss, Region Värmland och Trafikverket) medverkar aktivt i ett gemensamt arbete för koordination och samordning mellan trafiksystem och olika uppdrag inom området allmän kollektivtrafik. Genomför åtgärder som bidrar till att öka beläggningen i befintlig trafik. Inför varje tidtabellsskifte ska linjenätets effektivitet och tidsmässig 13 I Årlig uppföljning av Regionalt trafikförsörjningsprogram 2014-2018 konstateras att beläggningsgrad är ett intressant effektivitetsmått att följa över tid. Eftersom beläggning fortfarande är ett nytt nyckeltal är det svårt att sätta mål. Under 2015 pågår ett arbete med att analysera mål för beläggningsgrad närmare.
REGION VÄRMLAND 2015-06-25 12 attraktivitet för resenärerna ses över för att anpassa och effektivisera utbudet i förhållande till efterfrågan. Självfinansieringsgrad För att nå det högt satta målet fordras väl avvägda åtgärder som ger en resurseffektiv användning av samhällets resurser. Långsiktigt bedöms målet kunna samverka med övriga övergripande mål genom att det ställer krav på kostnadseffektiv användning av samhällets resurser. Intentionerna i trafikförsörjningsprogrammet är att självfinansieringen ska kunna variera över tid för att inte hindra välbehövliga satsningar som tillfälligt försämrar självfinansieringsgraden.
REGION VÄRMLAND 2015-06-25 13 Uppföljning och rapportering Uppföljningen av verksamhetsuppdraget sker i enlighet med den regionala kollektivtrafikmyndighetens planerings- och uppföljningsprocess. Eftersom uppdraget är en konkretisering av trafikförsörjningsprogrammet sker uppföljningen i en gemensam process. Måluppfyllelsen av målen i uppdraget indikerar hur troligt det är att målen i trafikförsörjningsprogrammet för 2018 uppnås. Process och tidplan tertialuppföljning Tertialrapporterna redovisas för kollektivtrafiknämnden i slutet av maj och i slutet av september. Tertialrapporten omfattar läget i stort inom verksamheten, ekonomi och aktuella frågor. Indikatorerna som redovisas i tertialrapporterna är: - Antal resor (buss och tåg) - Andel kundnöjdhet - Andel medborgarnöjdhet - Funktionsanpassning av i TFP utpekade trafikanläggningar - Arbete med kundsynpunkter Process och tidplan årlig uppföljning Den årliga uppföljningen sker enligt RKMs planerings- och uppföljningsmodell i sex steg. Nedan ges en kort beskrivning av vilka aktiviteter som varje steg innehåller, samt när de ska vara slutförda. De datum som anges nedan är förslag på ungefärlig tidpunkt för när respektive aktivitet bör vara genomförd. 1. Planeringsmöte I november bjuder Region Värmland in till planeringsmöte inför den årliga uppföljningen. Syftet med mötet är att planera upplägg för uppföljningen. Bland annat kommer det bestämmas datum för när respektive steg ska vara klart. November 2. Rapportering Insamling av kvantitativa data från Värmlandstrafik utifrån uppsatta mål i trafikförsörjningsprogrammet och verksamhetsuppdrag. Möte med Värmlandstrafik första veckan i februari 3. Analys av planeringsförutsättningar Resultatet från datainsamlingen analyseras utifrån grad av måluppfyllelse. Därefter förs en dialog med respektive trafikorganisatör om orsakssamband och lämpliga åtgärder. Det görs även en verbal avstämning av hur Värmlandstrafik arbetat med de inriktningar som beskrivs under respektive målområde. Syftet är att stämma av om inriktningarna är relevanta och bidrar till programmets mål
REGION VÄRMLAND 2015-06-25 14 Åtgärder formuleras i ett uppdrag för nästkommande år som tas fram tillsammans med respektive trafikorganisatör. Preliminärt resultat från analysen lämnas till kollektivtrafikansvariga tjänstemän i kommunerna och landstinget för synpunkter. Kvantitativ analys slutförd: Slutet av februari Dialog med Värmlandstrafik och Karlstadsbuss: Slutet av februari 4. Samråd med kommuner och landsting Resultatet från analysen sammanställs i en rapport som redovisas vid KSO i mars. Då ges även möjlighet till diskussion. Samråd sker i mars 5. Samråd med övriga aktörer Samråd med övriga aktörer sker genom att rapporten från steg 2 skickas ut till berörda aktörer för synpunkter, enligt samma sändlista som vid framtagandet av trafikförsörjningsprogrammet. Underlag skickas ut i mars 6. Slutrapport och förslag till uppdrag Resultatet från analysen, dialogen med trafikorganisatörerna, samråd och inkomna synpunkter sammanställs i en årsrapport som redovisas för regionfullmäktige och därefter skickas in till Transportstyrelsen. Redovisning Regionfullmäktige i april. Skicka till Transportstyrelsen Slutet av juni 7. Utvärdering av uppföljningsprocessen Efter att resultatet från uppföljningen redovisats för regionfullmäktige inleds en utvärdering av uppföljningsprocessen. Syftet är att analysera vad som kan förbättras till nästa år. Särskilt intressanta områden att studera är: dialog med trafikorganisatörerna, dialog med kommuner och landsting, samt indikatorernas användbarhet. Slutfört: Slutet av juni
Bilaga 1 till RKM VU 2016 VTAB Ekonomiplan VTAB 2016-2018 RTFP 2014-18 Kompletteras till sammanträdet 25/6 Beslutad ambitionsnivå enligt RTFP Budget Plan Bedömning 2016 2) 2017 3) 2018 3) Rörelsens 1) Intäkter Kostnad Nettokostnad Övrigt Finansiella intäkter o kostnader Av- och nedskrivningar Nettokostnad Totalt Intäkter Kostnader Nettokostnad 1) Nettokostnad inkl trafikutv. Ägarbidrag/Underskottstäckning Resultat 1) Inklusive trafikutveckling 2) Enligt affärsplan 2016, kommer justeras under hösten 2015 3) Kompletteras vid beslut om långsiktig finansiering Planerade/bedömda intäkter och kostnader är prel., kan komma att ändras i slutlig budget. Ägarbidrag för 2017 och 2018 är under beredning och kan komma att ändras efter beslut Redovisad ekonomiplan gäller för Värmlandstrafik AB, andra delar av koncernen ingår ej.
REGION VÄRMLAND 2015-06-25 1 Bilaga 2 till RKM VU 2016 Värmlandstrafik Bilaga 2. Definition av indikatorer Andel förnybart bränsle Beräknad andel förbrukning av fossila bränslen i förhållande till total förbrukning av bränslen i den allmänna trafiken. Mäts i procent. FRIDA Antal resor Totalt antal påstigande (samtliga incheckningar) i den allmänna linjetrafiken, inklusive skolkorts- och gymnasiekortsladdning. Värmlandstrafik Antal resor per invånare Totalt antal påstigande i den allmänna kollektivtrafiken enligt ovan, dividerat med antal invånare i länet den 31 december föregående år. Värmlandstrafik och SCB Beläggning Antal påstigande (incheckningar) per genomsnittlig enkeltur i varje system (system 100, 200, 300 osv.). Totalt antal incheckningar i systemet/totalt antal enkelturer Värmlandstrafik Fordonskilometer med fossila bränslen Beräknat antal fordonskilometer med fossila bränslen i den allmänna trafiken. Mäts i kilometer. FRIDA Fordonens utsläpp av koldioxid Beräknade utsläpp av koldioxid per trafikslag. I FRIDA redovisas trafikslag, motorteknik, medelvärde och totala utsläpp. FRIDA
REGION VÄRMLAND 2015-06-25 2 Bilaga 2 till RKM VU 2016 Värmlandstrafik Fordonens utsläppsvärde av kväveoxider Beräknade utsläpp av kväveoxider per trafikslag. I FRIDA redovisas trafikslag, motorteknik, medelvärde och totala utsläpp. FRIDA Fordonens utsläppsvärde av partiklar Beräknade utsläpp av partiklar per trafikslag. I FRIDA redovisas trafikslag, motorteknik, medelvärde och totala utsläpp. FRIDA Funktionsanpassning av bytespunkter och större hållplatser Andel i trafikförsörjningsprogrammet utpekade hållplatser och bytespunkter som är användbara för resenärer med funktionsnedsättning inom rörlighet, syn och hörsel. Värmlandstrafik Funktionsanpassning av fordon Andel av egna tåg, samt bussarna i tätortstrafik och i 900-systemet som är användbara för personer med funktionsnedsättning inom rörlighet, syn och hörsel. FRIDA Förbrukning av fossila bränslen Total förbrukning av fossila bränslen i den allmänna trafiken. Mäts i liter. FRIDA Dagliga resmöjligheter med interregional tågtrafik mot Örebro och närliggande storstadsregioner Definieras som minst två resmöjligheter per dag i vardera riktningen. En på morgonen och en på eftermiddagen Tidtabell (resrobot)
REGION VÄRMLAND 2015-06-25 3 Bilaga 2 till RKM VU 2016 Värmlandstrafik Kundnöjdhet Andel kunder som anger svarsalternativ 4-5 på fråga 22 i kollektivtrafiktrafikbarometern. (Hur nöjd är du sammanfattningsvis med Värmlandstrafik alt. Karlstadsbuss?) Som kund räknas den som reser minst en gång i månaden. Kollektivtrafikbarometern Marknadsandel Andel av de motoriserade resorna som sker med kollektivtrafik enligt kollektivtrafikbarometerns definition. Kollektivtrafikbarometern Medborgarnöjdhet Andel av allmänheten som anger svarsalternativ 4-5 på fråga 22 i kollektivtrafiktrafikbarometern. (Hur nöjd är du sammanfattningsvis med Värmlandstrafik?) Som allmänhet räknas samtliga, både de som reser och de som inte reser. Kollektivtrafikbarometern Nettokostnad per invånare Nettokostnaden definieras här som kommunernas och landstingets kostnad för den allmänna kollektivtrafiken, exklusive tillköp. Nettokostnad per invånare är således kommunernas och landstingets ägarbidrag dividerat med antal invånare enligt SCBs mätningar i december aktuellt år. Värmlandstrafik och SCB Nettokostnad per resa Nettokostnaden definieras här som kommunernas och landstingets kostnad för den allmänna kollektivtrafiken, exklusive tillköp. Nettokostnad per resa är således kommunernas och landstingets ägarbidrag dividerat med totalt antal påstigande (incheckningar) aktuellt år. Värmlandstrafik
REGION VÄRMLAND 2015-06-25 4 Bilaga 2 till RKM VU 2016 Värmlandstrafik Restidskvot Restid med kollektivtrafik (snabbast möjliga förbindelse) dividerat med restid med bil samma sträcka För att beräkna restid med bil används resrobot.se eftersom den (till skillnad från exempelvis hitta.se) tar hänsyn till den tid det tar att parkera samt att det i tätort inte alltid är möjligt att köra enligt skyltad hastighet. Restid mäts i minuter. resrobot.se Stomlinje Stomlinjerna är de linjer som går direkt mellan Värmlands kommunhuvudorter och Karlstad. För busstrafiken har stomlinjerna jämna hundratal (100, 200, 300 osv). Tåg är per definition alltid stomlinje. Värmlandstrafik Självfinansieringsgrad Definieras som kvoten av intäkter linjetrafik exklusive tillköp dividerat med trafikkostnader linjetrafik exklusive tillköp. (intäkter linjetrafik-tillköp, lokal linjetrafik, tätortstrafik)/(kostnader linjetrafik-tillköp, lokal linjetrafik, tätortstrafik) Värmlandstrafik
Bilaga 3. Funktionsanpassning av hållplatser och bytespunkter Typ Kommun Namn Antal Status (2012) 2014 (total) Resecentrum Karlstad Karlstad C 1 Bilaga 3 till RKM VU 2016 VTAB Plan Plan Plan 2015 2016 2017 Resecentrum Kil 1 Tåg klart / buss återstår 0,5 0,5 1 1 Resecentrum Sunne 1 Tåg klart / buss återstår 1 1 1 1 Resecentrum Torsby 1 Tåg klart / buss återstår 0,5 0,5 0,5 0,5 Resecentrum Kristinehamn 1 Resecentrum Storfors 1 1 Resecentrum Eda Charlottenberg 1 1 Resecentrum Arvika 1 Resecentrum Säffle 1 1 Resecentrum Grums 1 1 Busstation Karlstad 1 Klart 1 1 1 1 Busstation Hagfors 1 1 1 1 1 Busstation Forshaga 1 Klart 1 1 1 1 Busstation Munkfors 1 Busstation Filipstad 1 Klart 1 1 1 1 Busstation Årjäng 1 Busstation Hammarö Skoghall C 1 Regional bytespunkt Eda Åmotsfors 1 Klart 1 1 1 1 Regional bytespunkt Arvika Edane 1 Tåg klart / buss återstår 0,5 0,5 0,5 0,5 Regional bytespunkt Kil Högboda 1 Klart 1 1 1 1 Regional bytespunkt Kil Fagerås 1 1 1 1 1 Regional bytespunkt Karlstad Ilanda 1 Klart 1 1 1 1 Regional bytespunkt Säffle Knöstad 1 Regional bytespunkt Karlstad Molkom 1 Klart 1 1 1 1 Regional bytespunkt Karlstad Väse, E18 1 Klart 1 1 1 1 Regional bytespunkt Torsby Värnäs 1 Klart 1 1 1 1 Regional bytespunkt Forshaga Tjärnheden 1 Klart 1 1 1 1 Regional bytespunkt Hagfors Sjögränd 1 1 Regional bytespunkt Kallviken 1 Regional bytespunkt Karlstad Välsviken 1 Klart 1 1 1 1 Regional bytespunkt Karlstad Väse jvstn 1 1 1 Regional bytespunkt Sunne Lysvik 1 Klart 1 1 1 1 Regional bytespunkt Sunne Öjervik 1 Regional bytespunkt Sunne Västra Ämtervik 1 Klart 1 1 1 1 Regional bytespunkt Sunne Bäckebron 1 Klart 1 1 1 1 Regional bytespunkt Karlstad Tolita 1 Klart 1 1 1 1 Regional bytespunkt Säffle Värmlandsbro 1 Regional bytespunkt Karlstad Rudsmotet 1 1 1 Regional bytespunkt Hammarö Jonsbol 1 1 1 1 1 Regionala pendlarhållplatser Ölme 1 Klart 1 1 1 1 Regionala pendlarhållplatser Säffle E45 1 Klart 1 1 1 1 Regionala pendlarhållplatser Töcksfors 1 Regionala pendlarhållplatser Segmon 1 Regionala pendlarhållplatser Rudsbyn 1 1 1 1 1 Regionala pendlarhållplatser Slottsbron 1 Klart 1 1 1 1 Regionala pendlarhållplatser Vålberg 1 1 1 1 1 Regionala pendlarhållplatser Ekshärad 1 1 Regionala pendlarhållplatser Nässundet 1 Regionala pendlarhållplatser Olsäter 1 Klart 1 1 1 1 Regionala pendlarhållplatser Vågbacken 1 Regionala pendlarhållplatser Bäckhammar 1 1 1 1 1 Regionala pendlarhållplatser Skållerud 1 Hpl klar, saknar pendelpark. 0,5 0,5 0,5 0,5 Regionala pendlarhållplatser Gunnarskog 1 Regionala pendlarhållplatser Sysslebäck 1 Regionala pendlarhållplatser Segerstagsvägen, E18 1 Hpl klar, saknar pendelpark. 0,5 0,5 0,5 0,5 Regionala pendlarhållplatser Nybble 1 Klart 1 1 1 1 Summa 56 29,5 29,5 32 38 Andel 100% 53% 53% 57% 68% 1 = Fullt anpassad 0,5 = Delvis anpassad