Tågtrafik och stationer i Värmland

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tågtrafik och stationer i Värmland"

Kerstin Ström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Tågtrafik och stationer i Värmland Ett arbete som ger förslag på förändringar av länets stationsstruktur och som ger underlag för modernisering av stationsmiljöer Datum:

2 Sammanfattning Målet med Tågtrafik och stationer i Värmland har varit att se över stationsstrukturen i Värmland i samband med en planerad stationsuppgradering i länet. Med begreppet stationsstruktur menas fördelningen av stationer och hållplatser i Värmland. Rapportens huvuduppgift var att utreda vad som kan förändras och förbättras. Arbetet har genomförts med hjälp av GIS (geografiskt informationssystem) där värmlandskartan har försetts med befolkningsrutor från SCB (statistiska centralbyrån) för att kunna få en bild över stationernas upptagningsområden och därmed även hur många potentiella resenärer det finns i stationsområdena. Detta analysverktyg har dessutom kompletterats med en intern resandestatistik från Värmlandstrafik. Statistiken är en produkt av en resvaneundersökning som genomfördes hösten Arbetet är begränsat till stråken Kristinehamn Charlottenberg, Åmål Karlstad och Karlstad Torsby. Arbetet begränsar sig på de mindre stationerna och hållplatserna i länet. De andra, lite större stationerna som inte kan ifrågasättas vad gäller befolknings- och resenärsunderlag ingår inte alls eller bara som komplement där större stationer har något slags inflytande på mindre stationer. Dessutom förekommer ingen diskussion om ändstationerna på grund av deras speciella funktion vilken gör dem givna. En mycket viktig utgångspunkt för hela arbetet är att försöka framhäva tågets fördelar. De tydligaste fördelarna utöver miljöfördelar är dess snabbhet samtidigt som stora folkmassor kan transporteras över längre distanser. En åtgärd för att kunna stödja dessa fördelar på bästa sätt är att förbättra infrastrukturen, inte minst på Fryksdalsbanan. En annan, redan påbörjad åtgärd, är att förnya tågflottan så att man kan ta tillvara på de, i dag, bättre accelerations- och bromsegenskaperna. En tredje åtgärd, och samtidigt arbetets huvudinriktning, är att man ser till att stationsstrukturen är anpassad till just tågets fördelar. I dagens läge finns det ett trettiotal stationer och hållplatser i länet (inkl. Åmål). Deras fördelning är däremot inte jämn över länet, utan stationstätheten ser olika ut på olika linjer. Den mest täta stationsstrukturen uppvisar Fryksdalsbanan med drygt en station eller hållplats på var 5:e kilometer. Mellan Charlottenberg och Karlstad är stationerna glesare fördelade. Glesast är det mellan Åmål och Kristinehamn. Med tanke på tågets styrkor är naturligtvis en glesare stationsstruktur bättre för att få fram tågets fördelar men även med tanke på tillgängligheten och restiden vilka är viktiga för den regionala tillväxten. I arbetet har det tagits hänsyn till möjliga utvecklingschanser och tillgång till andra kollektiva färdsätt. För att kunna hålla kostnaderna för stationsmiljöuppgraderingen på en rimlig nivå och för att kunna framhäva tågets styrkor har det kommits fram till följande resultat: Nedläggning föreslås för följande stationer: Lene (Överlappning, befolknings- och resenärsunderlag) Brunsberg (Befolknings- och resenärsunderlag) Trångstad (Överlappning, resenärsunderlag) Frykåsen (Överlappning, befolknings- och resenärsunderlag) Öjervik (Överlappning, resenärsunderlag) (Kolsnäs (Överlappning, resenärsunderlag))* Ingmår (Överlappning, befolknings- och resenärsunderlag)

Arbetet har genomförts med hjälp av GIS (geografiskt informationssystem) där värmlandskartan har försetts med befolkningsrutor från SCB (statistiska centralbyrån) för att kunna få en bild över

3 Edsbjörke (Befolknings- och resenärsunderlag) Ivarsbjörke (Befolknings- och resenärsunderlag) Badabruk (Befolknings- och resenärsunderlag) (* Kolsnäs är ett specialfall då det byggs ett vattenland och att det finns en campingplats samt två store konferenshotell där. En trafikering sommartid vore därför logisk) Färre turer per dygn och andra åtgärder föreslås för följande stationer: Fagerås (upptagningsområdesförstoring, stor potential) Högboda (upptagningsområdesförstoring, hög resenärsunderlag) Tolita (upptagningsområdesförstoring) Bäckebron (upptagningsområdesförstoring, mötesstation) Väse (potential) Värmlandsbro (ny station som ska etablera sig) Välsviken (ny station, universitetet) Ås och Lerot är inte med i någon av grupperna. Även där skulle man kunna tänka sig en lösning med att en station ska finnas kvar och gynnas genom den andra stationens förlorade uppgift (upptagningsområdesförstoring). Även en lösning med en nyetablering av en ny hållplats i stället för de två som finns idag verkar vara en möjlighet

En trafikering sommartid vore därför logisk) Färre turer per dygn och andra åtgärder föreslås för följande stationer: Fagerås (upptagningsområdesförstoring, stor potential) Högboda

4 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund Arbetets bakgrund Syfte, frågeställningar och tillvägagångssätt Syfte Frågeställningar Tillvägagångssätt Ämnets bakgrund Definition av rural och urban Tågets fördelar Dagens utgångsläge Vilka linjer finns och hur ser stationernas standard ut? Högboda, Väse och Bäckebron Linjerna Charlottenberg Kristinehamn (Degerfors) Allmänt Fagerås Lene Högboda Brunsberg Ottebol Ås och Lerot Väse Torsby Karlstad Allmänt Tolita och Trångstad Frykåsen och Bäckebron Öjervik Kolsnäs Ingmår och Edsbjörke Ivarsbjörke Badabruk Åmål Karlstad Allmänt Värmlandsbro Avstigande passagerare Egna upplevelser Åsresa Torsbyresa Vad kan förändras respektive förbättras och hur? För många stationer Alternativa anknytningar av orter med ett för lågt resandeunderlag Vid nedläggning Förstoring av upptagningsområdet... 27

.. 5 3.1.2 Linjerna... 6 3.2 Charlottenberg Kristinehamn (Degerfors)... 6 3.2.1 Allmänt... 6 3.2.2 Fagerås... 7 3.2.3 Lene... 9 3.2.4 Högboda... 9 3.2.5 Brunsberg... 10 3.2.6 Ottebol... 11 3.2.7 Ås och Lerot.

5 4.2.3 Färre stannande tåg Resultat Framtidens tågtrafik mellan Torsby och Karlstad? Framtidens tågtrafik mellan Charlottenberg och Degerfors? Framtidens tågtrafik mellan Åmål och Karlstad? Någon ny station? Framtidens stationer i Värmland? Är förändringen positiv eller negativ? Sammanställning Bilagor Tidtabeller Charlottenberg Degerfors Torsby Karlstad Åmål Karlstad Stationernas resenärsunderlag Åmål Karlstad Torsby Karlstad Charlottenberg Kristinehamn Teckenförklaring till kartorna Tabell över buffertarnas befolkningsunderlag Uppföljning efter den senaste resvaneundersökningen (mars 2006) Referenser... 47

.. 35 7.1.2 Torsby Karlstad... 36 7.1.3 Åmål Karlstad... 37 7.2 Stationernas resenärsunderlag... 38 7.2.1 Åmål Karlstad... 38 7.2.2 Torsby Karlstad... 39 7.2.3 Charlottenberg Kristinehamn... 40 7.

Relevanta dokument

1. Inledning och bakgrund

1. Inledning och bakgrund 1.1 Arbetets bakgrund Värmland är ett län som är relativt glest befolkat. Ändå finns det flera regionaltågslinjer med många stationer och hållplatser. För att höja komforten på