Sid 1 (11) Projektnamn Kompetens.NU 4 - Genomförande Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Det övergripande syftet med projektet var att öka företagens och deras anställdas konkurrenskraft, säkra sysselsättningen och öka tillväxten. Med bakgrund av den konjunkturnedgång och det omfattande omställningsbehov som den förorsakat var projektidén att hitta metoder och insatser för att lindra effekterna av denna. Marknadsmässiga förändringar av en global marknad ställer krav på ökad flexibilitet, omställningsförmåga och kontinuerlig utveckling inom samtliga led. Genom lärande miljöer och kompetenshöjande insatser på individ och organisationsnivå ville vi hitta nya former för lärande miljöer, sektoröverskridande samverkan, förändring och strategiskt utvecklingsarbete. FRIRPT v.1 [1352879665212] d.frirpt v.1 Projektets resultat beträffande huvudsyftet d.v.s. att öka företagens och deras anställdas konkurrenskraft, säkra sysselsättningen och öka tillväxten, saknas samstämmiga indikatorer som pekar åt det hållet. Några företag hävdar att de har ökat sin konkurrenskraft tack vare projektet, att personalen uppskattat insatserna och känt sig stärkta i sin yrkesroll (denna uppfattning delas av de flesta). Några andra hävdar att insatserna inte givit något nämnvärt resultat vad gäller företagets ökade konkurrenskraft. Det är också osäkert huruvida företagen säkrat sysselsättningen tack vare kompetensutvecklingsinsatserna och stoppat förestående uppsägningar av personal eller ökat sin tillväxt. För en del företag är det oklart huruvida det råder ett samband mellan insatserna och företagets nuvarande situation. Vår uppfattning är att de övergripande syftena egentligen är något för svepande för att konkret kunna följas upp, delvis därför att det är näst intill omöjligt att peka på vilka faktorer som bidrar till vad. Projektet har trots allt lett till ökad kunskap, insikt och medvetenhet om lärande miljöer och den process som följer av kompetensutveckling. 13 företag har deltagit i projektet varav ett företag inte haft möjlighet att nyttja sin utbildningsbudget. 447 deltagare 91% av utbildningsbudgeten har nyttjats 354 338 skr i återflöde av utbildningsbudgeten till ESF Under projektet har det framkommit behov av enskilt stöd för planering av kompetensutvecklingsarbete ute på företagen. Detta har resulterat i att Gävle kommuns Näringslivsavdelning erbjuder en ny tjänst i form av individuell kompetensrådgivning till företag inom Gävle kommun. Samarbetet mellan kommunens näringslivsavdelning och företagen har utvecklats. Dessutom har förutsättningarna till samverkan mellan företagen ökat och i viss mån har kunskapen ökat vad gäller internationalisering. Projektets resultat - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring.
Sid 2 (11) - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Med bakgrund av den konjunkturnedgång och det omfattande omställningsbehov som den förorsakat vill vi hitta metoder och insatser för att lindra effekterna av denna. Genom projektet ville vi därför ge kunskap och verktyg för att bedriva både löpande och långsiktig verksamhets- och kompetensutveckling. Att ge förutsättningar till fortsatt arbete med kompetensförsörjning för att öka företagens och de anställdas konkurrenskraft både inom den egna arbetsplatsen och på den öppna arbetsmarknaden. Att ta tillvara och sprida den nyinskaffade kompetensen. Vidare har projektets utgångspunkt varit att öka möjligheterna till samverkan på lokal och regional nivå för att bredda kompetensen av kunskap genom nya kontakter och erfarenhetsutbyten. Projektet har givit företagen förutsättningar för samverkan, samt kompetens och metoder för att bedriva både löpande och långsiktig verksamhets- och kompetensutveckling. För att lösa de problem och behov som projektet avsåg att fokusera på har vi som metod valt att arbeta med lärande miljöer- processer i organisationer. Att tydliggöra grundförutsättningen för att medvetandegöra, öka förståelsen och tydliggöra vinsterna med strategisk påverkan i arbetet med kompetensutveckling. Detta har bidragit till att företagen visat ökad motivation och engagemang till ett förändringsarbete och ett strategiskt kompetensutvecklingsarbete för sina anställda. Denna metod och process har varit nyckeln för projektets nådda och önskade resultat gällande kompetensutbildningar. Trots detta saknas samstämmiga indikatorer som pekar på att sysselsättningen säkras, att företagens och deras anställdas konkurrenskraft ökat eller att tillväxten ökar. Genom ett kvalitativt förarbete i Förprojekteringsfasen, förankring och dialoger samt individuella behovsanalyser med företagsledning och medarbetare med inriktning på lärandeprocesser, nuläge, framtid, behovsinventering, swotanalyser har resultatet blivit en handlingsplan med kvalitativa och realistiska kompetenshöjande utbildningar utifrån individen och företagens mål och visioner. Arbetet har bidragit till ny kunskap, insikt och nytta av att arbeta med lärandeprocesser. I workshopen Samverkan och Lärande processer har företagen fått ytterligare kunskap och verktyg om hur man arbetar med kontinuerlig kompetensutveckling i företag. Förutsättningarna för att arbeta med kompetensutveckling har dock sett olika ut i företagen. Större företag har helt andra förutsättningar att arbeta med frågorna medan de mindre företagen inte har haft samma möjligheter i form av resurser och tid. Brist på kunskap har även påvisats. För att öka effekten av nyvunnen kunskap har projektet satsat på kvalitativa skräddarsydda utbildningar för varje företag som har utarbetats i samråd mellan företag, utbildare och utbildningskoordinator. Detta har bidragit till att utbildningarna har varit av hög kvalitet och väl anpassade till målgruppen och till varje företags behov. Majoriteten av de anställda upplever att deras kompetens har ökat och företagen uppger att konkurrenskraften förhoppningsvis kommer att öka inom en snar framtid som en följd av projektet. Företagen kan erbjuda mer kvalificerade tjänster och öka effektiviteten. Projektet har påverkat företagsledningarna positivt. Synen på personalutveckling har förändrats.
Sid 3 (11) Att stärka de sysselsattas anställbarhet på den egna arbetsplatsen och på den öppna arbetsmarknaden har varit ett av projektet viktigaste mål. Majoriteten av de anställda upplever att deras kompetens har ökat. Resultat Näringslivsavdelningen Samverkan - Gävle Kommun Samarbetet med Gävle Kommuns näringslivsavdelning har utvecklats. Företagen har fått en ny förståelse och förändrad syn om hur kommunen arbetar och kommunen har positionerat sig som en viktig part när det gäller näringslivets utveckling i Gävle. För många av företagen var samverkan med kommunen något nytt. Behov av stöd ute på företagen i arbetet med kompetensutveckling har framkommit. Resultatet av detta är att Näringslivsavdelningen i Gävle from 2012-10-01 erbjuder kompetensrådgivning, i första hand, till alla företag som igår i Kompetens.NU 4. Projektet har genomfört Workshop, Samverkan och Lärande processer/miljöer, Innovativt arbete i företag, Internationalisering samt Jämställdhet och Tillgänglighet. Under avslutningskonferensen utfördes även föreläsning från högskolan om Är en god arbetsmiljö lönsam? kompetensutveckling. Ovanstående workshops har bidragit till ny insikt och nytänkande för deltagarna. Utvärderingarna, med en skala 1-5, av genomförda Workshops pendlar mellan 3 och 4. Projektets syfte har även fokuserat på samverkan mellan såväl deltagande företag, samverkanspartners och projektägare för att få stöd och inspiration samt att byta erfarenheter och kunskaper för spridning i de egna organisationerna och i företagarnätverk. Företagen har uppmuntrats till att ta med visitkort, mingla, och knyta kontakter för samverkan vid workshops, upptaktsträff, referensgruppsträffar och avslutningskonferens. Företag upplever att deras kontaktnät definitivt har utökats. Utbildningskoordinatorn som varit anlitad har uppmärksammat företagens behov av pedagogiskt stöd för sin kompetensutveckling. Gävle Kommuns Näringslivsavdelning erbjuder from 2012-10-01 kompetensrådgivning för kommunens företagare. Något regionalt och transnationellt utbytet har inte skett i projektet. Däremot har erfarenheterna från systerprojektet, Kompetens: NU 1-3, kommunicerats till projektgruppen. Den regionala och transnationella samverkan har gett inspiration till nya arbetssätt och metoder för framtiden. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Det övergripande syftet med projektet är att öka företagens och deras anställdas konkurrenskraft, säkra sysselsättningen och öka tillväxten genom den planlagda individuella kompetensutvecklingen. Ett mycket viktigt syfte har varit att förnya och utveckla de anställdas kompetens för ökad anställbarhet samt möta den omställningsproblematik projektdeltagarna har stått inför. Ytterligare ett syfte med projektet var att starta, utveckla, systematisera och sprida lokala, regionala och internationella lärandeprocesser som leder till samverkan mellan akademi, näringsliv och myndigheter.
Sid 4 (11) Projektet satte upp fyra mätbara mål. 1. 100% av kompetensutbildningarna ska genomföras. 95% av utbildningarna har genomförts. 2. 100% av aktiviteterna i aktivitetsplanen ska fullföljas. Samtliga aktiviteter har fullföljts enligt plan 3. 100% av deltagarna ska uppleva engagemang och delta löpande utvärderingar. Kommunikationen med deltagande företag har fungerat bra. Samtliga medverkat i uppföljningar av genomförda aktiviteter. 4. 95% av företagen uppger att de fått ökad kunskap om jämställdhetsintegrering och tillgänglighet för funktionshindrade. Projektet har genomfört workshops i ämnet. Kunskapen om jämställdhet har dock inte ökat nämnvärt. Kortsiktiga mål Samtliga seminarier/workshops och utbildningar om jämställdhet och tillgänglighet har fullföljts enligt plan. Projektets mål har även varit att öka kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet. Jämställdhetsarbetet har varit en integrerad del av tidigare förstudie i såväl projektet som sådant som ute hos de enskilda deltagande organisationerna. Syftet med jämställdhetsarbetet har varit att belysa projektdeltagarnas inställning att arbeta processinriktat med frågan. I upphandlingsprocesserna har utbildningskoordinatorn påtalat vikten om att det är meriterande att ha dokumenterade kunskaper i genusperspektivet. Gemensamma seminarier/workshops med bra gruppdiskussioner och utbildningar både i förstudien och genomförandefasen har genomförts. Vid tillsättning av projektets referensgrupp beaktades genusperspektivet. Gruppen kom att bestå av 3 kvinnor och 2 män. Gruppen har bidragit till bra diskussioner inför planeringen av tema och nivå inför projektets Workshop om Jämställdhet och Tillgänglighet. Företagens kunskaper om jämställdhetsintegrering ser inte ut att ha ökat. Detta verkar vara ett svårarbetat område bl.a. beroende på att frågeställningen inte uppfattas relevant för många företag. En stor del av trögheten i förändringsarbetet beror på bristande kunskaper hos företagen och framförallt hos manliga chefer. Där kvinnor har en chefsbefattning blir attityden till jämställdhet märkbart positiv. Vid två fall där kvinnor har svarat på frågan om en eventuellt ökad kunskap i jämställdhet har de dels lyft vikten av frågan, dels angett att deras företag kommer att arbeta med jämställdhet även om frågan just nu kanske inte är högst prioriterad. Beträffande tillgänglighet har projektet vid sina upphandlingar av utbildningar begärt att utbildningsaktiviteterna skulle vara anpassade utifrån respektive deltagares behov. Det har varit meriterande för utbildningsanordnare om denne kunnat påvisa dokumenterade kunskaper i tillgänglighetsperspektivet och även i jämställdhetsfrågan. Samarbetet med Gävle Kommuns Näringslivsavdelning har utvecklats. Företagen har fått en ny förståelse och förändrad syn om hur kommunen arbetar och kommunen har positionerat sig som en viktig part när det gäller näringslivets utveckling i Gävle. För många av företagen var samverkan med kommunen något nytt. Näringslivsavdelningen har ökat sin kunskap om det lokala företagandet och företagen har fått en annan bild av vad kommunen står för och hur de kan stödja näringslivet. Långsiktigt mål Svaret på frågan huruvida utbildningsinsatserna hänger samman med projektsyftena är både ja och nej. De hör ihop med ett av projektets huvudsyften, d.v.s. utveckla individens kompetens. Utbildningsinsatserna tillgodoser i första hand individens behov av kompetensutveckling. Huruvida enstaka utbildningar förstärker företagens konkurrenskraft är dock osäkert. Motstridiga bilder ges. Företagen förefaller sakna system för att tillvarata
Sid 5 (11) medarbetarnas nyförvärvade kunskap. Utan tillämpning av de nya kunskaperna i verksamheten är det oklart hur företagen ska kunna stärka sin konkurrenskraft utifrån en högre kompetensnivå hos personalen. Under förprojekteringen gjordes en kartläggning av de anställdas och företagens behov av utbildningsinsatser. De allra flesta uppgav då utbildningar som kändes relevanta för dem. Det finns dock undantag. En företagsledare uppgav senare att företaget överhuvudtaget inte hade någon förväntning på en ökad konkurrenskraft p.g.a. utbildningsinsatserna. Däremot värdesatte personalen utbildningsinsatserna som gav dem en känsla av att företaget satsar på dem. Av samtalen med företagen framgick det att företagen önskar införliva den nyförvärvade kunskapen i organisationen, men vet inte hur. Detta är en viktig aspekt att fundera vidare över, d.v.s. om kompetensutvecklingsprojekt av detta slag bör bidra till att företagen utvecklar den typen av lärande i sina aktiviteter. Beträffande projektets huvudsyfte d.v.s. att öka företagens och deras anställdas konkurrenskraft, säkra sysselsättningen och öka tillväxten, saknas samstämmiga indikatorer som pekar åt det hållet. Några företag hävdar att de har ökat sin konkurrenskraft tack vare projektet, att personalen uppskattat insatserna och känt sig stärkta i sin yrkesroll (denna uppfattning delas av de flesta). Några andra hävdar det motsatta, d.v.s. att insatserna inte givit något nämnvärt resultat vad gäller företagets ökade konkurrenskraft. Det är också osäkert huruvida företagen säkrat sysselsättningen tack vare kompetensutvecklingsinsatserna och stoppat förestående uppsägningar av personal eller ökat sin tillväxt. För många företag är det oklart huruvida det råder ett samband mellan insatserna och företagets nuvarande situation. Kompetensutvecklingen är visserligen en viktig variabel i förstärkningen av företagens konkurrenskraft, men det behövs andra inslag för att ett företag på ett varaktigt sätt ska kunna stärka sin konkurrenskraft, öka sin lönsamhet och tillväxt. Ett gott ledarskap i termer av förmågan att motivera medarbetare och göra dem delaktiga i verksamheten, en ekonomisk medvetenhet som genomsyrar hela verksamheten, effektiva arbetsprocesser och en gynnsam konjunktur är några exempel på vad som ofta är nödvändigt för att ett företag på ett positivt sätt ska kunna utmärka sig från sina konkurrenter. Mot den bakgrunden är det inte rimligt att förvänta sig att företagen endast inom ramen för projektet ska ha uppnått projektets delsyften; tillväxt. Företagen uppger på frågan om tillväxt att projektet inte bidragit till någon tillväxt. Frågan är om företagen överhuvudtaget haft någon tillväxt under projekttiden men inte kunnat se sambandet mellan insatserna och tillväxten eller att de har haft tillväxt utan någon effekt från utbildningsinsatserna alternativt att tillväxten uteblivit oavsett utbildningsinsatserna. Deltagande företag har dock visat ökat intresse och förståelse för kompetensutveckling för sina anställa. och verksamheter av projektets fokus på lärande miljöer och har bidragit till att stärkande anställda och företagens konkurrenskraft. Avvikelser Endast ett av tretton företag tackade nej till utbildning då möjligheten till utbildning kom för sent. Utbildningen bekostades istället av företaget självt. Andra störande avvikelser och förändringar är förorsakade av för lång tid mellan analysfas och genomförandefas. Ett glapp t.ex. ett år ändrar ofta förutsättningarna för hela projektet. Exempelvis kan en akut ekonomisk kris som motiverar ett projekts riktade insatser på ett år omvandlas till en normal situation och då minskar behovet och motivationen av insatserna nämnvärt. Arbetssätt
Sid 6 (11) Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Arbetssättet för projektledningen har varit att fokusera på tydlig och kontinuerlig kommunikation för att upprätta en bra relation med varje företag och en tydlig information och förankring av projektet både skriftligt och vid upptaktsträff. Varje företag har skrivit under en bekräftelse på att företaget förbinder sig till att vara med i projektet som innefattar både tid och engagemang från såväl ledning som medarbetare. Individuella besök för avstämning vid företagen har gjorts av projektledare och utvärderare. Utbildningskoordinator har i vissa fall gjort besök för upplägg av utbildningsplanerna. Resultatet har blivit att samtliga företag har fått vetskap om vad som gäller vilket har underlättat för både företagen och utbildningskoordinator samt projektledning. Detta förhållningssätt och arbetsmetod har resulterat till en positiv attityd till projektet och projektledningen och skapat en bra relation mellan företagen och projektledning samt företag och projektledning. I förprojekteringen genomfördes en nuläges- och behovsinventering samt swotanalys med både företagsledning och medarbetare. Detta resulterade i individuella kompetensutvecklingsplaner och en handlingsplan för varje företag. Vidare har en lathund om genomföranderutiner upprättats i samband med planering och genomförande av utbildningar vilket bidrog till att förenkla för både för företagen och utbildningskoordinator i samband med genomförande av och inför utbildningar. Avstämningsträffar referensgrupp en gång i kvartalet. Avstämningsträffar med referensgrupp bestående av fem deltagande företag tillsammans med projektledning, samverkanspartners, vuxenutbildningen, högskolan, företagarna, utbildningskoordinator och utvärderare. Referensgruppen av deltagande företag har varit mycket värdefull som bollplank inför projektets aktiviteter och har bidragit till att teman för workshops övriga aktiviteter hamnat på rätt fokus och nivå. Lokal, regionalt och transnationellt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Företagen träffades i samband med uppstartsmötet, fyra workshops och avslutningskonferenens med möjlighet att skapa nya kontakter, byta erfarenheter i b l a gruppdiskussioner för att få ny kunskap för spridning i nätverk och till den egna organisationen. Ett gott exempel från Dalarnas projekt om workshop lärande miljöer/ processer vilket bidrog till att projektet genomförde ytterligare en workshop Samverkan och Lärande miljöer/ processer tillsammans med syster projektet Kompetens.NU 1-3 Genomförande. Workshop Projektets Workshops med följande teman: 2011-04-28 Workshop 1 Innovationer i företag, hur involveras medarbetare, kunder och civila samhället. Industridoktorander inom innovationsteknik från Mälardalens högskola, forskare från Högskolan i Gävle, Movexum, ALMI och ett lokalt företag Solar Wave AB. 2011-09-01 Workshop 2 Lärande miljöer. Inspiration och utbyte av erfarenheter kring lärande miljöer. 2011-12-01 Workshop 3 Samverkan / Internationalisering, tillsammans med Handelskammaren, Exportrådet och projekt Öppna Dörrar på Länsstyrelsen. 2012-05-24 Workshop 4 Tillgänglighet / Jämställdhet. Två workshop, Innovativt arbete i företag och Samverkan och lärande processer genomfördes
Sid 7 (11) tillsammans med systerprojektet Kompetens.NU1-3 samt inbjudna medlemmar från kommunens 11 företagarföreningarna i syfte att utöka nätverket av kontakter och hitta nya samverkansformer. Samtliga workshops har givit förutsättningar till att skapa nya kontakter mellan företagen och övriga samverkanspartners. Workshopen har även bidragit till att sprida lärandeprocesser som har lagt grund för samverkan mellan akademi, näringsliv och myndigheter och på sikt skapar en grund för fungerande infrastruktur för vuxnas lärande, samverkan, entreprenörskap, jämställdhetsintegrering, tillgänglighet och internationalisering. Ny insikt, kunskap och medvetande om vilka processer man kan skapa för att öka konkurrenskraft för både individ och företag och på sikt. Avslutningskonferens - Tillbakablick, resultatdelgivning, utvärdering av projektet. Föreläsning Kompetensutveckling i framgångsrika företag! Diplom delades ut till varje deltagande företag vilket uppskattades. Det som gjorde skillnad En viktig faktor var de skräddarsydda utbildningarna som togs fram i samråd mellan företag, utbildare och utbildningskoordinator. Detta har bidragit till att utbildningarna har varit av hög kvalitet och väl anpassade till målgruppen och till varje individ och företags behov. En framgångsfaktor har varit den positiva attityden från företagen till projektet som helhet och till kommunen samt till projektledningen och utbildningskoordinatorn. Ytterligare en framgångsfaktor var engagemanget från projektdeltagarna samt förståelsen över företagens situation både från projektets utbildningskoordinator och projektledning. En bra kommunikation och relation med företagen, uthållighet, engagemang och bra service har även varit avgörande för resultatet. Skriftlig inbjudan och påminnelser via telefon till workhops och övriga träffar. Obligatorisk närvaro stod med på inbjudan till samtliga workshops vilket bidrog till ökad närvaro även om det p g a företags produktion kunde halta ibland. Inför upphandling av utbildning har projektet varit mycket flexibla vad gäller företagens behov och villkor allt inom ramen för tidigare planerad utbildning och budget. Det material som underlättade i samband med att koordinera upphandlingar av utbildningarna var lathunden för genomföranderutiner till samtliga företag. Väl planerade och välorganiserade projektgrupps- och samverkansmöten, workshops samt uppstarts- och avslutningskonferens är ytterligare exempel på faktorer som har varit avgörande för projektets genomförande. En bra kommunikation och uppföljning med utvärderaren av projektet har varit värdefull. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Projektets samarbetsaktörer har varit Vuxenutbildningen Gävle Kommun samt Högskolan i Gävle och Företagarna. Dess tre aktörer var initialt med i projektets förarbete inför ansökan till förprojekteringsfasen. Framför allt har Högskolan deltagit aktivt i samtliga workshops och samverkansträffar. De har även under både förprojekterings- och genomförandefasen spridit kunskap om möjligheter för vidare studier efter projektets slut. Övriga deltagare i projektet Mälardalens högskola, Högskolan i Gävle, Movexum, ALMI och Solar Wave AB deltog i syfte att inspirera till innovativt arbete i företag.
Sid 8 (11) Exportrådet, Mellansvenska Handelskammaren, Länsstyrelsen Öppna Dörrar deltog i passet om samverkan och internationalisering. VOK AB och AGSPO har deltagit i samverkan och lärande processer. Högskolan i Gävle föreläste om kompetensutveckling i framgångsrika företag. Företagarna i Gävle ESF process stöd - Bollplank ESF process stöd - tillgänglighetsstöd information om process stödets uppdrag och roll. Projektägare Gävle Kommun, Näringlivsavdelningen Projektgruppen bestod av projektledare, projektstöd och projektekonom Projektsamarbetsaktörer- Vuxenutbildningen Gävle, Högskolan Gävle och Företagarna Gävleborg Projektledare operativt ansvarig för projektets genomförande Projektstöd bollplank till projektledning, deltog i projektets uppföljningsträffar samt vid referensgruppsträffar och samverkansträffarna. Projektekonom ansvarig för projektets budget, rekvirering av medel Deltagit i projektets uppföljningsträffar Utbildningskoordinator koordinering och upphandling av utbildningar, deltog i projektets uppföljningsträffar samt regionala samverkansträffar. Utvärderare - Extern utvärderare av projektet som helhet och projektets aktiviteter. Referensgrupp Bestod av fem representanter tillhörande företagen: Privab, Alderholmens Mekaniska, Etteplan, Fiberdata och Fastighetssnabben. Dessa företag deltog i projektets uppföljningsträffar 1 ggr/kvartalet. Ett värdefullt bollplank till projektgrupp inför b l a planering av workshops och inför avslutningskonferens. Gruppen har tagit tillvara feedback från deltagarna kring projektets kvalitet och genomförande. Frågor kring uppföljning och utvärdering samt planering inför workshops och avslutningskonferens har förankrats och bollats i denna grupp. Projektgrupp Planerings- och uppföljningsmöten tillsammans med utbildningskoordinator och utvärderare. Regionala och transnationella träffar. (Kompetens.NU 1-3) Spridning av kunskap, erfarenheter och goda exempel av metoder och arbetssätt till och från de regionala och transnationella samverkanspartners till den egna organisationen och nätverk. Kompetens.Nu 1-3 deltagande företag har medverkat i gemensamma workshops Internationalisering samt Samverkan och Lärande processer. Dessutom bjöds företag in ur de elva existerande företagarföreningarna. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Projektets mål har även varit att öka kunskapen om jämställdhet och tillgänglighet. Gemensamma seminarier/workshops och utbildningar för att stärka organisationerna i deras arbete med jämställdhetsintegrering och tillgänglighet har genomförts. Jämställdhet har varit en integrerad del av förstudien i projektet och hos de enskilda projektdeltagarna och organisationer. Jämställdhetsintegrering har diskuterats under SWOT-möten med företagsledning och medarbetare. Projektets referensgrupp bestående av fem företag har beaktats i tillsättning av referensgruppen Genom workshops med föreläsning och gruppdiskussioner i förprojekteringsfasen och i genomförandefasen har företagen fått både insikt, kunskap och ökad medvetenhet om nyttan med att arbeta med
Sid 9 (11) jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. De flesta företag upplever sina arbetsplatser som jämställda och frågan har inte så hög prioritet. Utmaning Jämställdhetsfrågorna är stora och svåra. Det som har varit en utmaning för projektet har varit att föreläsningens innehåll ska beröra, intressera, engagera och ligga på rätt nivå samt att få företagen att se affärsnyttan i att implementera och integrera frågorna om jämställdhet i organisationerna, företagen. Att påverka befintliga strukturer som att: -fördela makt och inflytande mellan kvinnor och män. - ge förutsättningr för kvinnor och män att utöva makt och inflytande. - ge kvinnor respektive män möjligheter till och villkor för all form av betalt arbete, utbildning och företagande. Detta är inte gjort i en handvändning. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Beträffande tillgänglighet har projektet vid sina upphandlingar av utbildningar begärt att utbildningsaktiviteterna skulle vara anpassade utifrån respektive deltagares behov. Det har varit meriterande för utbildningsanordnare om denne kunnat påvisa dokumenterade kunskaper i tillgänglighetsperspektivet och även i jämställdhetsfrågan. Detta är en bra metod för att på ett praktiskt sätt sprida kunskaper om jämställdhet och tillgänglighet. Tillgängligheten har även beaktats i samband med projektets upptaktsträff, workshops och avslutningskonferens. Utmaning Även tillgänglighetsfrågorna är frågor som många företag inte har kännedom om. Utmaningen var även här att via workshop förmedlat vinsterna med att arbeta med tillgänglighet för att få företagen intresserade av och engagerade till att arbeta med frågorna i sina företag. Tillgänglighet måste ses som långsiktiga och konsekventa åtgärder. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Den regionala prioriteringen har systerprojektet Kompetns.NU 1-3 stått för. Erfarenheter och goda exempel från detta arbete har kommunicerats. Däremot har detta projekt kommunicerats ut till arbetsmarknadsregionen, Gästrikland inklusive Älvkarleby kommun. Projektet har även presenterats i workshops arrangerat av Region Gävleborg. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Projektet har riktat sig till projektets deltagande företag Högskolan i Gävle, Vuxenutbildningen Gävle, Företagarna, lokala företagarföreningar, Mellansvenska handelskammaren, Exportrådet, Movexum, Almi, Länsstyrelsens projekt Öppna Dörrar,Gävle Kommuns projektdeltagare i projektet Helt enkelt Gävle och regionförbundets projekt FramFör.
Sid 10 (11) Workshopen har bidragit till att sprida informationen om lärandeprocesser som har lagt grund för samverkan mellan akademi, näringsliv och myndigheter och på sikt skapat en grund för fungerande infrastruktur för vuxnas lärande, samverkan, entreprenörskap, jämställdhetsintegrering, tillgänglighet och internationalisering. Ny insikt, kunskap och medvetande om vilka processer man kan skapa för att möjliggöra konkurrenskraft för både individ medarbetare och företag på sikt. Representanter för Fastighetssnabben och Privab berättade under avslutningskonferensen om företagets/personalens positiva syn på projektet och vad det fört med sig på respektive arbetsplats. Region Gävleborgs kompetensforums dialogmöte den 7 december, målgrupp 25 projektledare och aktörer som driver projekt i länet. Se bifogat utdrag från Region Gävleborg hemsida. Gävle Kommuns utbildningsdag för ett bättre företagsklimat. I samband med Gävle kommuns projekt Helt enkelt Gävles utbildningsdag för ett förbättrat näringslivsklimat i Lilla Gasklockan den 15 mars berättade Per Åhman från Rengöringsgruppen AB om sina erfarenheter från Kompetens.Nu 1-3 inför 250 personer, chefer, politiker, medarbetare, företagare och samhällsaktörer. Spridning om projektet har även skett via media och via kommunens externa och interna hemsida. Näringslivsavdelningens nya tjänst kompetensrådgivning och lärande miljöer kan omsättas i till organisationer i andra kommuner. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Den externa utvärderaren har tillfört en objektiv utvärdering av projektet. Dess syften och mål. Utvärderaren har haft en löpande uppföljning av projektets processer och aktiviteter samt kontinuerlig återkoppling till projektledningen. Utvärderingen har varit en viktig del i projektets kvalitetssäkring. Enkäterna och intervjuerna har rört frågor om hur kompetensutvecklingsinsatserna på individoch företagsnivå har uppfattats av de intervjuade samt hur de har upplevt att insatserna har tillvaratagits i den egna organisationen, om insatserna bidragit till ökad konkurrenskraft och tillväxt, samverkan mellan företagen och det offentliga samt ökat kunskaperna i jämställdhetsintegrering. Projektledaren och utvärderaren har besökt elva företag och samtalat med företagsledningarna. Utvärderaren har deltagit vid fyra träffar med referensgruppen och haft fyra träffar med projektledaren med fokus på projektets utveckling. Utvärderaren har dessutom tagit del av interna uppföljningar av genomförda kompetensutvecklingsinsatser, ESF-rapporter samt några övriga dokument som beskriver projektet och den verksamhet som har bedrivits (bl.a. kompetensutvecklingsplaner, workshops). Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Vi har använt oss av den externa följeutvärderare som följt hela processen med kontinuerliga uppföljningar vilket har varit ett stöd för projektledning. Egen uppföljning i form av kontinuerliga uppföljningsträffar av projektgrupp samt uppföljningsträffar med referensgrupp,
Sid 11 (11) utbildningskoordinator, utvärderare samt projektsamarbetsaktörer. Uppföljningsträffarna har varit ett fint stöd för återkoppling och utvärdering och inför planering. En egen uppföljning och utvärdering av Näringslivsavdelningens båda genomförande projekt Kompetens.NU 1-3 och Kompetens.NU -4 planeras efter Kompetens.NU -4 projektslut. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Viktigt att samma person ansvarar och genomför förstudie- och utbildningskoordination för genomförande av utbildningar. I analysfasen såväl som i genomförandefasen såg vi stora vinster med att arbeta med lärande miljöer att besöka varje företag och medarbetare för en nuläges- och behovsinventering samt swotanalyser. Vi ser även en stor framgångsfaktor i att ha en väl genomarbetad och förankrad aktivitets- och tidsplanering med uppföljning och genomföranderutiner till deltagande företag samt övriga intressenter i projektet. Före projektstart, bör en överenskommelse skrivas med deltagande företag om vad som förväntas under projektets gång med underskrift av ansvarig för företaget. Kommunicera med samtliga deltagare och informera kontinuerligt vad som händer löpande i projektet. Att besöka företagen tillsammans med utbildningskoordinator och utvärderare uppskattas mycket och förenklar arbetet samt fördjupar relationen. Snabb återkoppling på frågor från företagen är mycket viktigt. Tiden mellan analysfas och genomförandefas måste hållas kort. Sker analysfasen under lågkonjunktur och genomförandet sker ett år senare har mycket förändrats för ett företag. För att en projektledare ska äga frågan/projektet skall projektledaren finnas med i hela processen, analys- och genomförandefas. Ett projekts syfte bör anpassas mer till projektets förutsättningar. Vidlyftiga syften tenderar att förbli ouppnådda och skapar frustration. Projektledare ska arbeta på heltid. Då skapas utrymme för mer strategiskt arbete och att kvaliteten hålls hög. Projekt av detta slag skulle kunna hjälpa företagen att bygga struktur för kompetensutveckling. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Owe Bäcker, Näringslivsavdelningen 070-4141210, Annika Lundqvist Kommuns Internationella kontor 076-8033160 Tove Elvelid Näringslivsavdelningen Gävle Kommun 070-167 53 36