Janne Florin

Relevanta dokument
Standardiserad dokumentation av omvårdnad en fråga för professionen. Janne Florin

ICNP Terminologi för strukturerad dokumentation av omvårdnad

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Klassifikationer och hkodverk

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH TERMINOLOGIER

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

SNOMED CT. Jan Florin Regeringen gav 2005 Socialstyrelsen i uppdrag att

Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll

Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO

Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

ehälsa kräver kunskap och engagemang

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

Kvalitet i den svenska översättningen av Snomed CT

Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården

Fackspråk för omvårdnad införande av ICNP, kliniska erfarenheter och interventionsstudie Vitalis 21 maj 13-14

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

Sökord/åtgärder inom arbetsterapi

Gemensamt nationellt fackspråk ger oss nya Artur och Gärda

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

VIPS i Norden- Ensartet dokumentation utopi eller virkelighed? Ingrid Thorell-Ekstrand

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Omvårdnadsdiagnostik Josefin Wiking

Vägen genom den gemensamma informationsstrukturen

Nationell terminologi- och klassifikationsresurs

Nyckelord VIPS / NANDA

RUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2

Introduktionskurs 404. Bakgrund och syften med ICF* Den biopsykosociala arbetsmodellen. Klassifikation, kodning och bedömning

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag

Individens behov i centrum

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Riktlinje Dokumentation HSL

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp. Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

OMVÅRDNADSDIAGNOSTIK MED HJÄLP AV EN KLASSIFIKATION FÖR OMVÅRDNAD

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

NANDA pedagogiskt instrument i specialistutbildningen. Teresa Sörö Högskoleadjunkt, Kursansvarig Intensivvårdsutbildningen Röda Korsets Högskola

Gemensamt språk och ICF

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Strukturering av fritext

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

Informatik. Kvalitetsarbete

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Omvårdnadsdiagnos.k. Joachim Eckerström

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Omvårdnad i nationella kunskapsstödet för primärvård. Konferens i Malmö december 2017 Svensk sjuksköterskeförening

Personcentrerad dokumentation och uppföljning - PDU

Nutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med

Diagnostik och dokumentation inom omvårdnad del I Hösten 2011

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Fotvårdsspecialist Nybesök

Koordinering av terminologier och fri text MF

De nya föreskrifterna och den nationella värdegrunden i genomförandeplanen

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 3 Mappningsregler

Sjuksköterskans profession grunden för din legitimation

KOMPETENSBESKRIVNING

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Strukturera och koda information för elektronisk hantering

Subset av ICNP diagnoser sorterade utifrån VIPS statussökord

Framtida klassifikationer - status för utvecklingen av ICD-11

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Tema 2 Implementering

SVD strukturerat vårddata kvalitetsregisterkoppling TakeCare. att använda de nationella resurserna

"Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Kan Snomed CT underlätta informationsutbyte mellan huvudmän? Tua Holm & Anders Norr Projekt Snomed Klurig

Att vara närstående vid livets slut

Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Tillämpningsanvisningar

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Individens behov i centrum

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Transkript:

Ensartet Ensartad dokumentation dokumentation en mulighed möjlighet eller eller en hinder barriere för for omsorgen omvårdnad 2014-09-30 Janne Florin

Campus Lugnet Health and Social Studies Humanities, Media Studies, Teacher education Falun Borlänge @ Web-Based Distance Education Campus Framtidsdalen Technology and Business Studies

Omvårdnaden är viktig Eller hur! Det tycker nog våra patienter också! men syns det? Används det? (Kvalitetsregister/Ekonomisk styrning/ kunskapsutveckling).. Forskningsresultat Sjuksköterskebemanning och vårdkvalitet (vårdtid, komplikationer, dödlighet (Needleman et al. 2002; Aiken et al. 2014)...

Dokumentationen är en spegling av hur jag som sjuksköterska (Ssk) tänker och agerar i vården av mina patienter Den vård jag ger avspeglas också i hur jag dokumenterar Ssk bör vara en reflekterande, kritiskt tänkande praktiker!!!

Dokumentationens roll Vård Dokumentation Magritte Sekundär användning

Kompetenser som grund för kvalitet Ge evidensbaserad vård Förmedla personcentrerad vård Tillämpa kvalitetsutveckling Använda informatik Ge Säker vård Institute of Medicine 2003

Standardisering Finns runt oss i samhället. Men.. Sjukvården har vaknat ganska sent Elektroniska informationssystem behöver det Utfiall de två fösrta och de två sista botskevärna i alla orden i en text är ritkigt plessarade, spelar det liten roll i viklenorgnindslöfjd de övirga boskvätrena i orden kommer. Tetxen är fullt läbsar t.o.m. om de andra bokestävrna kommer hullorebmuller! Detta eftorsem vi inte läser varje enkisld botksav, utan ser bidlen av ordet som helhet.

Primärvård Kommunal vård Privat vård Sjukhusvård

ätt verktyg? Fråga om Infrastruktur

Andra yrkesgrupper SSK Gemensamt Läkare Standardiserat språk Informellt språk

Dokumentation

SSK? Läkare

Samarbete med patienten i fokus

Personens hälsoprocess Närståendes stöd och hjälp Personens egen pågående hälsoprocess Vård och omsorgsprocess Hur väl känner vi patienterna?

Shared decision making model (Gafni and Charles) Patient Kommunikation Kliniker Sjukdomserfarenhet Preferenser Perspektiv på hälsa Utbyte av Information Forskningsbaserad Evidens Klinisk Expertis Kliniska Beslut Behandling / Vård

Bidra med innehåll till journalen CHOICE (Ruland) Patientens perspektiv som grund för vård

Personligt hälsokonto vs journal Modell för EHR-PHR (Din journal på nätet) Socialstyrelsen Regelverk Regelverk Vårdgivarens konto (EHR) Patientens hälsokonto (PHR) Patientgrupp Fack 1 Vårdgivarens patientjournal Fack 2 Export-yta Fack 3 Export-yta Till patientens konto Fack 4 Personligt konto Fack 5 Sekretessprövning Strukturerat enligt krav Till vårdgivarens journal Till patient-community Patientdatalagen (PDL) Civilt avtal

Nationell utveckling i Sverige Nationell IT-strategi - Nationell informationsstruktur (NI-projektet) - Nationellt fackspråk Mål: information som dokumenteras om patienter/brukare är beskriven med enhetliga, entydiga och jämförbara begrepp, termer och klassifikationer

Kärnprocessen i vård och omsorg Nationell Informationsstruktur

Nationell ehälsa Gemensam informationsstruktur Standardiserat nationellt fackspråk (Socialstyrelsen) KVÅ ICD ICF

Nationellt fackspråk P E R S O N F A K T O R E R

Jämförelse

Exempel d Aktivitet och delaktighet (domän) d5 Personlig vård (kapitel) d540 Att klä sig (kategori) d5400 att klä på sig (subkategori) d5400.33 (tillägg av bedömningsfaktorer) bedömning av kapacitet (2:a faktor) bedömning av genomförande (1:a faktor) xxx.0 Ingen svårighet (ingen, frånvarande försumbar 0-4 % xxx.1 Lätt svårighet (lätt, låg ) 5-24 % xxx.2 Måttlig svårighet (medel, ganska stor ) 25-49 % xxx.3 Stor svårighet (stor, grav, hög..) 50-95 % xxx.4 Total svårighet (fullständig ) 96-100 %

En nationell undersökning av utbredning och användningen av ICF i Danmark (MarselisborgsCentret, 2008) 691 verksamheter tillfrågades ICF användes i 61 kommuner

SNOMED CT Svensk översättning klar 340 000 aktiva begrepp Många relationer. IHTSDO Vad göra nu? Tillämpning Synonymer Subsets

En referensterminologi Urvalen kan upprättas för en professions behov, en specialitets behov, multiprofessionella behov, ett forskningsområde etc. NANDA mappning Skapa urval (klassifikation)? NIC NOCA SNOMED CT ICNP

MÅNGA KLASSIFIKATIONER FINNS DET VIPS NANDA SNOMED CT

ICD 1800- talet NANDA 1973 NIC 1987 NOC 1991 SNOMED-CT 2000 KVÅ 2004 (tid. KKÅ) ICNP 1989 VIPS 1991 ICF 2001 (ICIDH 1980) ICHI (WHO sedan 1978)

Terminologier.

Standardiserat språk för Omvårdnad i Sverige VIPS-modellen 1990-talet rev. 2014 ICF införs på ganska bred front Omvårdnadsklassifikationer på svenska NANDA (2009) ICNP (2014)

Granskning VIPS och ICF Jämfört sökord och prototypiska exemplen Kan de uttryckas med ICF? Kan ICF inplaceras i VIPS-strukturen?

Sökord för status VIPS kod ICF KOMMUNIKATION KUNSKAP/UTVECKLING ANDNING/CIRKULATION NUTRITION ELIMINATION HUD/VÄVNAD AKTIVITET SÖMN SMÄRTA/ SINNESINTRYCK SEXUALITET/ REPRODUKTION PSYKOSOCIALT ANDLIGT/KULTURELLT Ja, men uppdelat.

Status Mycket går att uttrycka med ICF (62 %) Patientens hälsosituation och förhållanden som påverkar den aktuella omvårdnaden vid första kontakt och fortlöpande under vårdtiden. Val av sökord utifrån hur problem/behov och resurser påverkar patientens funktionsförmåga och upplevelse i dagligt liv. Patientens/närståendes upplevelse och beskrivning samt sjuksköterskans bedömning av: Det finns ofta mer preciserade termer Men, status omfattar mer än funktionstillstånd Funktion: bibehållen/förändrad, resurser, risker. Obehag: fysiskt- psykosocialt Påverkande faktorer: omgivning, resurser/krav, inre/yttre, positiva/negativa, förväntningar/värderingar Hjälpmedel: som patienten använder, t ex farmaka tekniskt psykosocialt.

Saknas Patientens/närståendes perspektiv Upplevelser, vanor, förmågor, vilja, önskemål Livskvalitet och välbefinnande Familjeperspektiv, bara individ Perspektiven med Risk och resurs Behov av t ex information/undervisning, särskilt bemötande Personfaktorer Födande, död Person-faktorer är den individuella bakgrunden till en persons liv och leverne och utgörs av personliga egenskaper som inte hör till hälsoförhållandet eller hälsotillståndet. Dessa faktorer kan bl.a. vara kön, ras, ålder, andra hälsofaktorer, kondition, livsstil, vanor, uppfostran, copingsätt, social bakgrund, utbildning, yrke och tidigare respektive aktuell erfarenhet (händelser i det förflutna eller aktuella händelser), allmänna beteendemönster och karaktär, individuella psykologiska tillgångar och andra egenskaper, som kan, tillsammans eller var för sig, påverka funktionshinder ICF på varje nivå.

Saknas Psykosociala faktorer som otrygghet, tillit, sjukdomsupplevelse, förväntningar, funderingar, önskemål, Andliga/existentiella/kulturella faktorer som livsåskådning, upplevelser, meningsfullhet, mening med lidande, och död, Sömn och vila (trötthet, vanor, utvilad, ) Smärta (karaktär, mönster, intensitet, ) Nutrition (mer än äta, tugga svälja, ) Trycksår, hud: färg, renhet, skador, torrhet, rodnad, utslag, utseende, förändringar, längd, stadium av sårläkning

Placera ICF i VIPS går det? ICF termer nivå 1-4 inlagt under VIPS status-sökord 350 300 250 200 150 100 50 0

Är ICF användbar för dokumentation i en tvärprofessionell journal? Ja, delvis.. Svårt att se ett enskilt bättre alternativ Möjlighet att överbrygga mellan vård och omsorg Användningen behöver tydliggöras (omvårdnadsstatus vs diagnos) Innehållet behöver utvecklas. För med sig ett perspektiv Kunskapsgrund i omvårdnad??

VIPS Nutrition NANDA 00107 Ineffektivt ätmönster för spädbarn 00103 Försämrad sväljning 00002 Näringstillförsel mindre än kroppsbehovet 00001 Näringstillförsel mer än kroppsbehovet 00003 Risk för näringstillförsel mer än kroppsbehovet 00027 Vätskebrist 00028 Risk för vätskebrist 00026 Vätskeöverskott 00025 Risk för rubbning av vätskebalansen 00060 Möjlighet till förbättrad vätskebalans ICF Kod b1302 Aptit b5100 Att suga b5101 Att bita b5102 Att tugga b5103 Att hantera föda i munnen b5104 Salivavsöndring b5105 Att svälja b5106 Uppstötning eller kräkning d550 Att äta d560 Att dricka

ICNP (International Classification of Nursing Practice) ICN ICNP är ett enhetligt språksystem för omvårdnad, en sammansatt terminologi för omvårdnad som underlättar utvecklingen av, och mappningen av, lokala termer och existerande terminologier ICNP Elements Omvårdnadsfenomen (dx) Omvårdnadsåtgärder Förväntade resultat

ICNP 7 axlar ICN Fokus Bedömning Medel Aktivitet Tid Lokalisering Vård och omsorgstagare

ICNP Motsvarar standarder: Health Level 7 (HL7) ISO-standard Mapped into SNOMED Sammansatta termer Ca 800 diagnoser Ca 800 åtgärder Byggstenar (legoklossar)

Termer i ICNP om Nutrition ICNP Näringstillstånd Födointag Vikt Amning? Vätskebalans övrigt Tillfredställande nutritionsstatus Risk för nedsatt nutritionsstatus Fungerande respons Nedsatt på enteral nutritionsstatus näringstillförsel Problematisk attityd till nutritionsstatus Risk för undernäring Potential för tillfredställande nutritionsstatus Förbättrat nutritionsstatus Negativ respons på enteral näringstillförsel Fungerande förmåga att äta och dricka själv Normal vikt Otillräckligt födointag Problematiskt Risk för lågt överdrivet näringsintag födointag Risk för högt Försämrat näringsintag näringsintag Risk för bristande födointag Överdrivet födointag Problematiskt högt näringsintag Försämrad vikt Risk för att vara underviktig Undervikt Övervikt Fungerande helamning Fungerande ätmönster hos spädbarn Försämrat amningsmönst Fungerande amning Fungerande sväljningsförmå ga Sväljningssvårig het Adekvat hydrering Vätskebrist Risk för Försämrat er Bra kräkning aptit Dehydrering vätskeintag Försämrat ätbeteende hos spädbarn Nedsatt mjölkavsöndri ng Avbruten amning Kräkning Aptitlöshet Törst Illamående Inget illamående Tillfredställand e näringsintag Ingen kräkning Nedsatt Normal vätskevolym elektrolytbalans Potential för stabil vätskebalans Normal Risk för vätskebalans dehydrering Rubbad Risk för elektrolytbalans vätskeöverskott Risk för vätskebalansrubbn Vätskeöverskott ing Tolerans för kosthållning Bristande förmåga att förbereda måltid Normal munslemhinna Skadad munslemhinna Försämrat tandstatus Ineffektiv munhygien

ICNP vs SNOMED-CT 429 av 783 begrepp kunde mappas (55%) 150 termer/begrepp föreslagna till SNOMED Fördjupat samarbete om mappning 1 sept. 2014

Representera omvårdnad Finns det en risk att vi får en annan bild av patienten om man använder en referensram/klassifikation som inte riktigt passar? Peter Callesen

Använd standardiserade termer. Var inte orolig över ursprunget, men bry dig om innehållet Det finns en risk att vi tappar en referensram att tänka inom där omvårdnadens perspektiv är tydligt. VIPS ICF

Risk för malnutrition Kronisk smärta vä arm Insomningssvårigheter Social isolering Nedsatt självkänsla. Vi får måste aldrig säkerställa glömma att att det system/klassifikationer/terminologier är unika personer vi har att göra med, vi även har täcker om vi behovet fokuserar på delar och använder standardiserade uttryck

Se processen som central Bejaka olika professionella perspektiv Sjuksköterskor som profession behöver sätta ord på vad vi gör och hur vi tänker Om inte vi gör det, kommer andra att säga åt oss vad det heter. VIPS kastas ut ICF kommer in

Viktigt med ett nationellt fackspråk VIPS kan samexistera med övriga standardiserade termer, om vi vill Viktigt att veta vad omvårdnadsperspektivet innebär och vad det tillför

Ensartet dokumentation. Ven eller fjende? Utopi eller verklighet? Vi är alla viktiga i det fortsatta arbetet Kliniskt arbete Ledarskap Utbildning Forskning

Egen summering Vi behöver använda standardiserade termer, men de terminologier vi använder/utvecklar måste täcka det som behövs för att beskriva omvårdnad (exemplet VIPS vs ICF). Det är egentligen inte är en professionsfråga, utan handlar om att kunna beskriva ett kunskapsområde, ett perspektiv. Det som kan ena de olika professionerna är ett processtänkande om patienten Det måste gå att särskilja Interface terminology ( gränssnittsterminologi) från själva innehållet som ska dokumenteras. Det är viktigt att ge utrymme/fånga patentens perspektiv, och att kunna se helheten, möta hela personen, trots att vi på ett sätt plockar isär personen i delar i dokumentationen. Vi (sjuksköterskor) behöver ta taktpinnen och tolkningsföreträdet för dokumentation av omvårdnad!!!

Tack för mig @ jfl@du.se Janne Florin