KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 SÄRSKOLAN NOLTORP ALINGSÅS
1. Förutsättningar Beskrivning av verksamheten På Noltorpsskolan finns förskoleklass, grundskola åk 1-5 Amt särskola. Särskolan på Noltorpsskolan består av två grundsärskoleklass och två träningsskoleklasser med totalt 17 elever i ålder 7-17 år. Grundsärskoleklasserna Klass F- 1 A 5 elever 1 specialpedagog 100% 1 förskollärare 80%, 1 elevassistent Vt -11 6 elever 1 Specialpedagog 50%, 1 Förskollärare 80%, (var av tre är förskoleklasselever) 1 assistent 60%, 1 assistent 50% Klass 4-6 B 5 elever 1 specialpedagog 90%, 1 Grundskollärare 80% 1 förskollärare 50% Vt -11 6 elever 1 Specialpedagog 90%, 1 specialpedagog 100%, 1 grundskollärare 80%, 1 förskollärare 50% Träningsskoleklasser: Klass 2-3 C 2 elever 1 Grundskollärare 100%, 1 specialpedagog 25%, Vt- 11: 1 assistent 60% 1 Grundskollärare 50%, 1 Specialpedagog 50%, 1 assistent 60% Klass 2-10 D 3 elever 1 specialpedagog 100%, 1 assistent 60% Vt -11 1 specialpedagog 50%, 1 Grundskollärare 50%, 1 assistent 60% Under läsåret har det tillkommit tre elever till särskolan. En förskollärare har studerat 50% under läsåret. Under vårterminen har två specialpedagoger studerat 50% på lärarlyftet. I grundsärskolan går elever med lindrig utvecklingsstörning och autism. I träningsskolan går elever med måttlig till grav utvecklingsstörning och autism. Många av eleverna har tilläggshandikapp såsom rörelsehinder, syn- och hörselproblem, nedsatt förmåga att kommunicera samt beteendestörningar.
Vi arbetar utifrån den obligatoriska särskolans kursplaner. Grundsärskolans kursplan är upplagd på samma sätt som grundskolans med olika ämnen. Kursplanen för träningsskolan innehåller fem ämnesområden: Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning Vårt arbetssätt är temainriktat och i varje tema ingår alla ämnesområden. Träning av kommunikation och motorik är prioriterat. Vi använder oss av bilder, stödtecken, digitala bilder m.m.. som hjälpmedel för att eleverna ska kunna förstå sin verklighet och vardag. Vi förstärker inlärningen genom olika upplevelser och sinnesstimulering. Många elever har stora behov av omsorg såsom matning, hygien och påklädning. En dag på särskolan kan se mycket olika ut för olika elever. Varje elev har sitt eget grundschema utifrån sina förutsättningar och behov. En stor del av planeringstiden för lärarna på särskolan går åt till att göra undervisningsmaterial till eleverna som är anpassat till varje elevs behov och kunskapsnivå. Det är mycket svårt att hitta bra läromaterial till särskolans elevgrupp. Våra elever kommer från Alingsås och Vårgårda kommuner. Insatser för barn/elever i behov av särskilt stöd Alla våra elever är barn/ungdomar med skiftande behov. När vi märker att någon elev behöver extra insatser tar vi upp det med: Föräldrar Arbetslag Rektor Elevhälsoteam Vid ytterligare behov tar vi kontakt med utvecklingsenheten eller habiliteringen. Varje elev har en individuell utvecklingsplan och skriftligt omdöme som skrivs av särskolans specialpedagoger tillsammans med föräldrarna. Helhetsperspektiv/Viktiga händelser under året På särskolan har vi många egna återkommande aktiviteter som är anpassade efter våra elever. Friluftsdagar som vi i år har förlagt till Färgengården. Äppelfest i oktober Noltorpsskolans dag - Öppet hus för elever och föräldrar.
Första advent firar vi på vår innegård med att tända tomtebloss och sjunga julsånger. Vi fikar även med glögg och pepparkakor. Andra advent firar vi i Christinae kyrka Lucia Julpyssel med jullunch Påskpyssel Skolresa till Science center i Trollhättan Teaterbesök Farkostens kabaré Inför höst-, sport- och påsklov har vi fest bl.a. för att tydliggöra att det är lov och att eleverna är lediga från skolan. Vi arbetar för en inkluderande skola och har många aktiviteter tillsammans med grundskolan som t.ex. Skolstart Läsdag Temaarbete Arkitektur Luciafirande Julavslutning Terminsstart Vt. Hälsovecka Valborgsmässofirande Vårpromenad Lekdag Sommaravslutning Under det gångna verksamhetsåret har skolan granskats av Skolinspektionen. 2. Kvalitets- och styrsystem Beskrivning Verksamhetens styrs främst av följande dokument: Läroplanen Skolplanen Särskolans kursplan Lokal arbetsplan för Noltorps särskola Därutöver finns olika handlingsplaner som är gemensamma för hela Noltorpsskolan. Huvuddelen av dessa utvärderas och revideras årligen. De flesta finns tillgängliga för allmänheten på Noltorpsskolan hemsida. Individuella utvecklingsplaner finns för alla elever. Dessa skrivs tillsammans med förälder / vårdnadshavare och de utvärderas och uppdateras varje termin.
All personal medverkar i arbetsplatsträffar, APT, en gång per månad. De flesta gånger möts särskolans personal men några gånger per år har vi gemensam APT för alla på Noltorpsskolan, både grundskola och särskola. Några morgnar har vi korta morgonmöten i olika konstellationer, en gång per vecka tillsammans med rektor. Personalen träffas för planering med klassens personal och med hela arbetslaget. Lärarpersonalen träffas en gång per vecka. En arbetslagssamordnare har deltagit Noltorpsskolans lokala ledningsteam, LLT. Värdering Den lokala arbetsplanen är väl känd av personalen och utgör ett självklart styrdokument. Det behövs ett tydligt dokument som reglerar särskolans samverkan med grundskolan. Särskolans och grundskolans gemensamma LLT har utgjort en god grund för särskolans och grundskolans inkludering samtidigt som de specifika särskolefrågorna ibland har haft svårt att få plats. 3. Nationella mål samt inriktningsmål Mål 1: Normer och värden (ur nämndbudget/skolplan 2010-2012) Inriktningsmål: Nämnden ska påverka och stimulera barnen och eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. Resultatmål: Alla barn och elever ska mötas av ett inkluderande förhållningssätt. Alla barn och elever ska utifrån sina förutsättningar känna ett ökat välbefinnande Alla elever ska uppleva arbetsro Alla barn och elever ska lära om vad en hållbar utveckling innebär Vi arbetar kontinuerligt på följande sätt för att nå målet Vi utgår ifrån varje elevs behov, dagsform och förutsättningar i vårt arbete för att eleverna ska ha arbetsro. Miljön på särskolan är anpassad efter våra elever för att ge arbetsro.
Med ett arbetssätt som präglas av en helhetssyn, kontinuitet och struktur i tid, rum och person. Förbereda eleven inför aktiviteter, utflykter och besök med hjälp av bilder och samtal. De elever som kan, badar i Nolhaga simhall. Utevistelse minst 30 min. varje dag. En förmiddag i veckan är det utevistelse med skogspromenad. Träningsskolan har musikstund tillsammans med årskurs 2 varje vecka. I år arbetar vi särskilt med följande åtgärder för att nå målet Tillsammans med grundskolan utarbeta och genomföra en handlingsplan för inkludera. Resultat En stor del av eleverna på särskolan har en hemklass i grundskolan. Uppföljning av Likabehandlingsplanen Vi personal har tagit del av likabehandlingsplanen. Planen är svår att tillämpa på våra elever. Planen är gemensam för hela Noltorps enhet. Den utvärderas och revideras årligen av en särskild arbetsgrupp. Grund för bedömning Dagliga observationer av våra elever Reflektioner och samtal i personalgruppen Daglig kontakt med föräldrarna genom kontaktböcker Måluppfyllelse God Analys-generellt Grundsärskolan: Hemklass har de elever som det fungerar för att vara i större klasser och kunna arbeta där. Alla elever i grundsärskolan klarar inte av miljön i större klasser. Men alla grundsärskoleelever är med på de aktiviteter vi har gemensamt med grundskolan och de är också ute på rast tillsammans med grundskolan. För att eleven ska kunna vara i sin hemklass krävs det att en personal från grundsärskolan följer med eleven som stöd. Detta gör att grundsärskoleklassen då får arbeta med något som inte kräver alltför mycket vuxenstöd. Det är en stor organisation när en elev går till hemklassen som är svår att få ihop när någon personal är borta.
Träningsskolan: Hemklasser till våra elever fungerar med de yngre eleverna. Vi har valt att samarbeta med förskoleklasserna då vi har sångsamlingar tillsammans och eleverna kan medverka på sina villkor. Att ha hemklasser för särskolelever kräver organisation, tid och personal. Våra elever behöver alltid en personal med sig. Vi har inte utarbetat en handlingsplan för inkludering av särskolans elever eftersom vi inte getts varken tid eller möjlighet till detta. Vi tycker att det behövs en plan och vår intention är att göra en bra plan som förankras hos personalen. Analys med avseende på barn och elever i behov av särskilt stöd, barn och elever med funktionshinder, barn och elever med annat modersmål än svenska, flickor/pojkar Alla våra elever är i behov av särskilt stöd och har ett eller flera funktionshinder, vilket är det vi utgår ifrån hela tiden i det dagliga arbetet. Vi ser sällan skillnad mellan flicka och pojke, utan det är mera individ än genus som gäller. Vi på särskolan arbetar inte med genus som ett specifikt arbete med våra elever, men efter föreläsningar, diskussioner och litteratur läsning har vi pedagoger blivit mer medvetna om genus. Som ex. när vi pratar med våra elever att vi benämner mer pojke, flicka, man och kvinna osv. Åtgärder vi kommer att arbeta särskilt med kommande läsår Utarbeta och genomföra en handlingsplan för inkludering av särskolans elever. Mål 2: Kunskaper utveckling och lärande (ur nämndbudget/skolplan 2010-2012) Inriktningsmål: Nämnden ska ansvara för att barnen och eleverna inhämtar och utvecklar goda kunskaper för möjlighet till fortsatt utbildning. Resultatmål: Alla elever ska nå kursplanernas mål Vi arbetar kontinuerligt på följande sätt för att nå målet Vi upprättar Individuell utvecklingsplan (IUP) för alla elever med individuellamål som skrivs utifrån elevernas kunskaper och förutsättningar. Relevanta utmaningar och förväntningar på eleverna. Vi använder flera olika arbetssätt för att bättre tillgodose elevens kunskapsinlärning.
Upprepa samma aktivitet/övning för att eleven ska känna sig trygg och lyckas. I år har vi valt att arbeta särskilt med följande åtgärder för att nå målen: Grundssärskolan: Utarbeta en lokal pedagogisk planering för de olika ämnena. Träningsskolan: Utarbeta en lokal pedagogisk planering för det estetiska ämnesområdet. Resultat Eleverna grundsärskolan har tagit större ansvar i upprättandet av IUP:n och varit mer aktiva av målen i IUP:n. Vi ser att eleverna har blivit mer ansvarstagande och mer självständiga i skolarbetet. På träningsskolan har vi arbetat med att tydliggöra vår kursplan för föräldrar vid skrivandet av IUP och skriftliga omdömen. Varje månad har vi valt ett ämnesområde som vi har arbetar extra mycket med. Vi har skrivit i månadsbreven till hemmet vilket ämnesområde som vi lägger tyngdpunkten på under kommande månaden och beskrivit hur vi kommer att arbeta mot målen i ämnet. Vi har försökt ha relevanta utmaningar och förväntningar på eleverna och vågat utmana dem med olika aktiviteter som har ökat kraven och det har varit lyckat. Genom att använda olika arbetssätt / metoder kan vi bättre bemöta elevernas inlärningsmöjligheter. I arbetet med den Lokala pedagogiska planeringen, Lpp:n har vi kommit igång med diskussionerna kring skrivande av Lpp och kunskapsbedömning. Grund för bedömning Hur När Ansvarig Observationer Klassplaneringen Specialpedagogerna på Diskussioner Lärarmöten särskolan Måluppfyllelse God Vid skrivandet av Lpp har måluppfyllelse varit god efter de förutsättningar vi har haft.
(Kursplanerna för grundsärskolan blev försenade och var inte klar förrän i slutet av vårterminen) Analys generellt Vi tycker det har varit ett bra arbetssätt att eleverna är mer delaktiga i upprättandet av IUP:n. Vi kommer att fortsätta med det. Delade meningar om de skriftliga omdömen beroende på vilken elevgrupp. Dilemmat blir när vi har elever som har stannat upp i sin utveckling eller gått tillbaka i utvecklingen. Elevernas dagsformen styr vår verksamhet mycket. Då alla våra barn är i behov av särskilt stöd krävs det mycket förberedelse och förförståelse inför kommande aktiviteter så att det ska bli så tryggt och bra som möjligt. Utmaningen för oss pedagoger är att göra en stimulerande och omväxlande undervisning där eleven får möjlighet att befästa sin kunskap och har kvar sin nyfikenhet för lärandet. Vi har valt att avvakta med att skriva Lpp eftersom grundsärskolan har fått ny läroplan och kursplan. Grundsärskolans styrdokument var inte klara förrän i slutet av vårterminen vilket har gjort att vi, personal inte har kunnat arbeta med kursplanerna i större utsträckning. Vi önskar mer kunskaper i skrivandet av Lpp och ett bedömningsunderlag för grundsärskolan som är gemensamt kommunalt utifrån den nya kursplanen. Vad som är nytt i den nya kursplanen för grundsärskolan är betygsbedömningen för både grundsärskolan och träningsskolan. På träningsskolan har arbetslaget diskuterat mycket hur man ska kunna bedöma kunskapsutvecklingen hos elever på mycket tidigt utvecklingsnivå som är här och nu. Det vi kom framtill är vikten av dokumentation av olika slag som fotografier, loggbokskrivande och filmning. Under vårterminen har vi filmat eleverna i olika situationer och aktiviteter som vi därefter har tittat på med fokus på elevens reaktioner som mimik, ljud och kroppsspråk. Detta har gjort att vi under arbetslagsplaneringen har fått mer pedagogiska diskussioner och vi uppmärksammar mer elevernas kommunikation med omvärlden. Ett exempel är en elev med mycket begränsad motorik och kroppsrörelse som har vi uppmärksammat att eleven försöker dra huvudet åt det håll som ljudet kommer ifrån. Eleven kämpar att se vad det är som låter. Vi har som mål att fortsätta att filma våra elever kontinuerligt under läsåret.
Analys med avseende på Barn i behov av särskilt stöd, Barn och elever med annat modersmål än svenska, Flickor/pojkar Alla våra elever är i behov av särskilt stöd. De har ett eller flera funktionshinder, vilka vi utgår ifrån i det dagliga arbetet. Vi ser sällan till skillnaden mellan flicka/ pojke, utan det är mera individ än genus som gäller. Åtgärder vi kommer att arbeta särskilt med kommande läsår Under kommande läsår kommer vi att arbeta med: läroplanen för grundsärskolan kursplaner för grundsärskolan Lokalpedagogisk planering Mål 3: Barns och elevers ansvar och inflytande (ur nämndbudget/skolplan 2010-2012) Inriktningsmål: Nämnden ska ansvara för att alla barn och elever ges förutsättningar att ha inflytande i och ta ansvar för sitt eget lärande. Resultatmål: Verksamhetens mål ska synliggöras för alla barn och elever. Vi arbetar kontinuerligt på följande sätt för att nå målet Individuell utvecklingsplan och skriftliga omdömen utvecklingssamtal. Grundsärskolan: Skriver IUP med målen tillsammans med elev och föräldrar/vårdnadshavare. Utvärderar målen tillsammans med elev och föräldrar/vårdnadshavare. Träningsskolan: Vi är lyhörda för elevens önskemål och behov så långt som det är möjligt, utifrån de ramar vi arbetar inom ex. ge eleven valmöjligheter i de situationer där det är möjligt. I år arbetar vi särskilt med följande åtgärder för att nå målet Att vi personal arbetar och sätter oss in i de styrdokumenten, skollag, läroplan och kursplan för särskolan. Resultat
Alla lärare i särskolan har varit på Kursplanekonferenser för lärare i grundsärskolan som skolverket anordnade vilka var mycket givande och lärorika och gav en god grund i arbetet med de nya styrdokumenten. Arbetet med att läsa in grundsärskolans kursplaner har inte skett som beräknat eftersom skolverket dröjde med beslut och utgivande av de nya kursplanerna till slutet av vårterminen. Grund för bedömning Hur När Ansvar Diskussioner Lärarkategorimöten Lärarna Måluppfyllelse God med de kontinuerliga målen. God efter de förutsättningar som har funnits. Analys - generellt Vi har en bra arbetsstruktur för de kontinuerliga målen som fungerar bra och upplevs tydliga. Mycket bra dagar med skolverket då vi fick en god grund för fortsatt arbete med de nya kursplanerna. Studiedagen den 16/5 var mycket bra då alla särskolor i Alingsås kommun var med och det fördes en gemensam diskussion om kursplanerna. Vi vill ha en helhetssyn i kunskapsbedömning och hur vi skriver Lpp i kommunen. Analys med avseende på barn och elever i behov av särskilt stöd, barn och elever med funktionshinder, barn och elever med annat modersmål än svenska, flickor/pojkar Alla våra elever är i behov av särskilt stöd och har ett eller flera funktionshinder, vilket är det vi utgår ifrån hela tiden i det dagliga arbetet. Vi ser sällan till skillnaden mellan flicka/pojke, det är mer individ än genus som gäller. Åtgärder vi kommer att arbeta särskilt med kommande läsår Vi lärare arbetar med i de nya kursplanerna för särskolan. Katarina Bergsten, Camilla Ekberg, Anna falk, Britta Freiholtz, Anna Kesker och Gizella Vassné Jakab