Kan vi förebygga minnesproblem och demens? -Senaste forskningsrönen

Relevanta dokument
Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Vägen till hälsa stavas prevention Går det att förebygga demenssjukdomar?

Hur kan man förebygga demens?

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Personcentrerad omvårdnad i samverkan problem och möjligheter

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Medellivslängden i Sverige har

Fokus på tidig diagnos och förebyggande i Alzheimer forskning

Demenssjukdomar och ärftlighet

En uppdatering kring forskning och klinik av demenssjukdomarna med särskilt fokus på Alzheimers sjukdom

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Betydelsen av social och mental stimulans under hela livet

Demenssjukdom och multisjuklighet vad vet vi idag?

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

Fysisk aktivitet och hjärnan

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Fysisk Aktivitet och KOL

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar

Individualiserade kostråd

LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEMENSSJUKDOM. Michael Holmér Chefläkare Informationsläkare LMC Region Örebro Län LIVVdag

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP ( )

Bilkörning och demenssjukdom: Vilka faktorer påverkar läkarens hantering av frågan?

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Dagens pensionär och det nya åldrandet Erfarenheter från H70 i Göteborg

Medelhavskost i Norden?

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Neuropsykologiskt batteri DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Stillasittande & ohälsa

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Falls and dizziness in frail older people

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

Finns det kopplingar mellan traumatiska hjärnskador och demens?

MS och kognitiv påverkan

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Falls and dizziness in frail older people

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation. Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet?

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

Nya tider, nya hälsoproblem

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Kognition, fatigue och känslomässiga aspekter vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Hörsel, Kognition & Åldrande

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

Barn, ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar (ID): fysisk hälsa och levnadsvanor. Eva Flygare Wallén, PhD, Karolinska Institutet

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Åldrandet får vi alla demenssjukdom på gamla dar?

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Transkript:

Kan vi förebygga minnesproblem och demens? -Senaste forskningsrönen Prof. Miia Kivipelto, MD, PhD Karolinska Institutet, Sektionen för klinisk geriatrik Enheten för kliniska prövningar, Geriatriska kliniken, KS FOUU-chef & ledare Tema Åldrande

Förväntad livslängd Christensen et al. Lancet 2009

Är dagens äldre friskare? Den svagaste länken Åldrande Multisjuklighet Hjärnsjukdomar (AD, CVD, LBD) Polyfarmasi 10 oktober 2016

Mission: Hjärnhälsa hos äldre 4

Prevention av demenssjukdomar Risk- och friskfaktorer Förebyggande: När och hur?/kliniska studier Framtid!

Vad är demens? Demens är ett syndrom, ett samlingsnamn för en rad symptom som orsakas av hjärnskador och leder till försämrad kognition DEMENS Alzheimers sjukdom 60-70 % Vaskulär demens Lewy Body demens Frontotemporal demens Parkinson demens

Demens högprioriterat folkhälsoproblem Idag: 47 miljoner lever med demens (160 000 i Sverige) 2030: Förväntad fördubbling 2050: Mer än tredubbling 818 miljarder US$ global kostnad för demens år 2014 (63 miljarder SEK i Sverige) Att förebygga demens - en global prioritet Utveckling av läkemedel mot Alzheimer - övergripande vetenskaplig, industriell och politisk utmaning Källa: WHO 2012 report; Alzheimer Disease International 2015; G8 Dementia Summit, Health Ministers, 2013; WHO Ministerial Conference on Global Action Against Dementia, 2015

Demens och Alzheimer: Många faktorer på- och samverkar genom hela livet APOE, andra gener Familjär aggregation Ohälsosam kost, Alkoholmissbruk, Rökning, Diabetes, Depression Vuxenlivet Medelåldern Äldre 0 20 60 75 Utbildning RISKFAKTORER Hypertoni Fetma Hyperkolesterolemi Fysisk, mental och social aktivitet MEKANISMER Neuronskador, Vaskulära skador DEMENS Hjärnreserv Kognitiv reserv Skyddande faktorer MEKANISMER Kivipelto et al., Nature Neurol Rev, 2014, Kivipelto et al., Oxford Ger Text Medicine in press

Har trenden vänt? Tecken på minskad förekomst av demenssjukdomar Larson et al., NEJM 2013

I vilken grad kan Alzheimer-demens förebyggas? Risk factor PAR Diabetes mellitus 2.9% Midlife hypertension 5.1% Midlife obesity 2.0% Physical inactivity 12.7% Depression 7.9% Smoking 13.9% Low education 19.1% Combined PAR* 28.2% PAR=population-attributable risk. *Adjusting for non-independence of the risk factors. Norton et al., Lancet Neurol, 2014; Kivipelto and Mangialasche, Nature Neurol Rev, 2014

Demens och Alzheimers sjukdom Riskfaktorer Stroke Högt blodtryck Höga blodfetter Fetma Diabetes Rökning B12/folatbrist Depression Stress Hjärnskada Bristande munhälsa Avgaser? Skyddande faktorer Utbildning Motion Mental aktivitet Social aktivitet Antioxidanter Fiskolja Måttligt alkoholintag Kaffe Anti-inflammatoriska med.? Östrogen? Solomon, Kivipelto et al., JIM 2014

Mångsidig, hälsosam kost kan minska risken för minnesproblem Fisk Grönsaker och frukt Vitaminer B12, folsyra, C, E, D Medlehavskost (hälsosam Nordisk mat) Mangialasche, Kivipelto et al., JAD 2010, Eskelinen, Kivipelto, Dem Ger Cog Dis 2011

Munhälsa och demens Bristande munhälsa (e.g. karies, periodontitis, tandlossning) kan vara kopplat till ökad risk för kognitiv svikt och demens (Reviews: Wu et al., 2016; Noble et al., 2013). Co-Star studien på Minnesmottagningen, Karolinska universitetssjukhuset kommer att samla information om munhälsa (salivprover ingår) (samarbete med ACT, Pia Skott)

Fysisk aktivitet i medelåldern Oddskvot 1,2 1 0,8 0,6 0,4 Demens Alzheimer sjukdom Rovio, Kivipelto et al., Lancet Neurology 2005 0,2 0 Soffpotatisar Fysiskt aktiva Tolppanen et al., Alzheimer s & Dementia 2014 Ökad fysisk aktivitet efter medelåldern mindre risk för demens

Odds ratios Sociala & Psykologiska faktorer Riskfaktorer: Ensamstående Änka/änkling Ensamhet Hopplöshet Stress Sociala + psykologiska 6 5 4 3 2 Arbetsrelaterad stress 1 0 Alone + lonely Widowed + hopelessness Håkansson, Kivipelto et al., BMJ 2009; Håkansson et al., submitted Sindi et al, AAIC 2014

Randomiserade studier

Multifaktoriella sjukdomar åtgärda flera riskfaktorer samtidigt för en optimal effekt APOE Andra gener Ohälsosm Alkoholmissbruk kost Rökning Diabetes Fetma Hypertoni Hyperkolesterolemi 0 20 60 75 Utbildning Vuxenlivet Medelålder Fysisk aktivitet Övergång Äldre Mentala och Sociala aktiviteter Riskfaktorer Vaskulära skador Neuronskador Hjärnreserv? Demens Skyddande faktorer

Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability

Syftar till att minska risken för kognitiv svikt genom en intervention som inkluderar flera olika åtgärder samtidigt: Kostrådgivning Fysisk aktivitet Kognitiva och sociala aktiviteter Undersökning och hantering av metabola och vaskulära riskfaktorer: högt blodtryck, förhöjda blodfetter, fetma, minskad glukostolerans Clinicaltrials.gov NCT01041989 Kivipelto et al., Alzheimer & Dementia 2013

FINLAND Kuopiokohorten Oulukohorten Seinäjokikohorten Turkukohorten Helsingforskohorten Vantaa kohorten Deltagare: - Antal: 1260 personer - Ålder 60-77 år - Randomiserade i två grupper(1:1) - Rekryterade från tidigare befolkningsstudier Tidsplan: - Interventionen avslutad februari 2014 - Förlängd 7-årig uppföljning börjar 2015 Clinicaltrials.gov NCT01041989 Kivipelto et al., Alzheimer & Dementia 2013

Screening 1st Baseline visít 2nd Baseline visit RANDOMISERING INTERVENTION KICK-OFF INTERVENTIONSSCHEMA N=1260 60-77 år KOSTRÅDGIVNING: 7 gruppsessioner, 3 individuella sessioner INTENSIV INTERVENTION TRÄNING: 1-2x/v muskel 2-4x/v aerobisk TRÄNING: 2x/v muskel 4-5x/v aerobisk TRÄNING: 2x/v träning av muskelstyrka 5x/v aerobic training KOGNITIV TRÄNING: 9 gruppsessioner Självständig träning KONTROLL OCH PÅVERKAN AV METABOLA OCH VASKULÄRA RISKFAKTORER Sjuksköterska: Besök var tredje månad, Läkare: 3 ytterligare besök months 3 6 9 12 15 18 21 24 MINI- INTERVENTION REGELBUNDEN HÄLSORÅDGIVNING

Bortfall 12% efter 2 år FINGER intervention Inga/få biverkningar

Soon the ball test will start Try to remember the places of the last 4 red balls in the correct order! IUNS 2013 10/10/2016 24

10/10/2016 IUNS 2013 25

10/10/2016 IUNS 2013 26

10/10/2016 IUNS 2013 27

10/10/2016 IUNS 2013 28

10/10/2016 IUNS 2013 29

10/10/2016 IUNS 2013 30

10/10/2016 IUNS 2013 31

10/10/2016 IUNS 2013 32

10/10/2016 IUNS 2013 33

Do you remember where the last 4 red balls were placed? 10/10/2016 IUNS 2013 34

Correct answer 2 1 3 4 10/10/2016 IUNS 2013 35

Resultat för det primära utfallet: Kognitiv förmåga enligt sammanvägd poäng på NTB Skillnad mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen per år: Estimate (95% CI) = 0.022 (0.002-0.042) p=0.03 Interventionsgruppen: 25% mer förbättring Kivipelto et al, Lancet 2015 Linjer = skattningar av kognitiv förändring från baseline till 12 och 24 månader Högre poäng = bättre prestation Staplar = standardfel. P-värden = skillnad i utveckling över tid mellan grupperna

Resultat för specifika kognitiva förmågor 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 Exekutiv funktion Bearbetningshastighet Minnet 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Baseline 12 months 24 months Control Intervention 0,00 Baseline 12 months 24 months Control Intervention 83% mer förbättring 150% mer förbättring 40% mer förbättring Skillnad mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen per år: Estimate (95% CI), p-value 0.027 (0.001-0.052) 0.030 (0.003-0.057) 0.015 (-0.017-0.048) p=0.04 p=0.03 p=0.36 Kivipelto et al, Lancet 2015

Risk för kognitiv försämring 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 NTB total score * Intervention Control Kontrollgruppen: 30% ökad risk för kognitiv försämring * p<0.05 Resultat något tydligare hos ApoE4 bärare (Kivipelto et al., Lancet 2015)

Interventionens effekt på funktionsnivån och rörlighet Mindre försämring i vardagliga aktiviteter (KATZ skala) Förbättring i rörlighet (SPPB skala) Control 1 Control 1 Intervention 0,62* Intervention 1,47* 0 0,5 1 1,5 0 0,5 1 1,5 2 10/10/2016 39 Kulmala et al. 2015. manuscript

Praktiska råd från FINGER Aktivitet i gruppen - inkludera andra! Frivillighet, egen motivation Individuellt anpassade konkreta råd Utbildad personal Återkoppling Betydelse av stödjande samhällsstrukturer 10/10/2016

Att förebygga demens: Framtid? Större multidomän studier, individualiserade interventioner, innovation och implementering

European Dementia Prevention Initiative FINGER Pre-DIVA MAPT Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability Prevention of Dementia by Intensive Vascular Care Multidomain Alzheimer Preventive Trial www.edpi.org En poolning av data och gemensamma analyser hos > 6000 deltagare

Healthy Aging Through Internet Counseling in the Elderly Huvudsyfte: att förebygga demens och kardiovaskulära sjukdomar hos äldre Strategi: motivera och stödja livsstilsändringar Verktyg: ny flexibel interaktiv internet-plattform med lättillgängligt stöd från en sjuksköterska www.hatice.eu

Multimodal preventive trials for Alzheimer s Disease: towards multinational strategies (MIND-AD) 6

Utveckling av läkemedel mot AD β amyloid Tau Ny approach: IMI-EPAD s beredskapskohorter och anpassningsbar försöksdesign Aß production Aß aggregation Aß clearance Currently approved for AD treatment Cholinergics Others Mangialasche, Kivipelto et al, modified 2013 from Lancet Neurology, 2010 45

Sammanfattning 1. När? Så tidigt som möjligt: Betydelse av förebyggande åtgärder, identifiera individer i riskzonen 2. Det är möjligt att förebygga minnesproblem med multidomän livsstilsintervention implementera! 3. Framtid: Nationellt och internationellt samarbete, kombination av farmakologiska och icke-farmakologiska interventioner och användning av ny teknik Det är aldrig för sent! Hälsosamt livsstil viktig även om man redan har demens.

Prevention matters! Miia Kivipelto ICAD 2010

TACK Grant support: Stockholms sjukhem Swedish Research Council, ALF grants, Academy of Finland, Novo Nordisk Foundation, Alzheimer s Research and Prevention Foundation, Alzheimer Association, EU 7 th framework, AXA Research Foundation, JPND, IMI, CIMED, EiT-Health, Wallenberg Clinical Scholars Francesca Mangialasche Shireen Sindi Lars Bäckman Anders Wimo Babak Hooshmand Gabriela Spulberg Karin Wallin Krister Håkanson Göran Hagman Ulrika Akenine Stefan Borg Susanna Cronfalk Laura Fratiglioni Agneta Nordberg Åke Seiger Lars-Olof Wahlund Bengt Winblad Enheten för kliniska prövningar Anna Stigsdotter Neely Tony Qwillbard Pia Skott Hilkka Soininen Alina Solomon Tuomo Hänninen Minna Rusanen Tiia Ngandu Jenni Lehtisalo Tiina Laatikainen All FINGER study teams