Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 1 (7) Beslutad av styrgrupp 2011-02-11 Slutrapport VillGott Kvalitetssystem för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden Projektägare: Iréne Kallin, förvaltningschef Omvårdnadsförvaltningen Solna stad Projektledare: Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist SOLNA STAD info@solna.se Organisationsnummer 171 86 Solna Telefon 08-734 20 00 212000-0183 Besöksadress Stadshusgången 2 Fax 08-83 64 63 www.solna.se
Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 2 (7) Bakgrund Måltider är en betydelsefull del av omvårdnaden inom äldreomsorgen. Hur de boende upplever kvaliteten på mat och måltider på omvårdnadsboenden kan vara avgörande för deras välbefinnande såväl fysiskt som psykiskt. Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen ställer krav på att ledningssystem (kvalitetssystem) för att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens/vårdens kvalitet inom äldreomsorgen ska upprättas 1. Kvalitetssystem är ett medel för verksamheten att säkra tjänster med god kvalitet. Ett kvalitetssystem ska framförallt fungera som stöd i det dagliga arbetet och ge underlag och struktur för styrning, säkring, utvärdering och utveckling av verksamhetens kvalitet. Syftet med projektet var att utveckla en modell för kvalitetsutveckling för mat och måltider på omvårdnadsboenden. Mål Projektmålet var att det ska finnas ett kundfokuserat och lagenligt kvalitetssystem som omfattar policy för mat och måltider, kvalitetskrav för upphandling av vård och mat samt kvalitetsindikatorer för avtalsuppföljning (SoL) och tillsyn (HSL) gällande mat och måltider och som är känt av de som ska använda det det ska finnas en policy för mat och måltider som är antagen av Omvårdnadsnämnden det ska finnas implementerade rutiner på Skoga omvårdnadsboende, våning 5a, för några utvalda kvalitetsmål i policyn det ska finnas riskbedömningsmallar för undernäring och informationsmaterial gällande nutritionsåtgärder för sjuksköterskor Resultat Kvalitetssystem för mat och måltider Projektmålet är uppnått. Ett kvalitetssystem som beskriver hur säkring, styrning, uppföljning och utveckling av mat och måltider på vård- och omsorgsboenden ska ske är framtaget (bilaga 1). Systemet omfattar en policy för mat och måltider (bilaga 2) och kvalitetskrav för upphandling (bilaga 3). Kvalitetssystemet har redan börjat användas vilket innebär att det är känt av dem som ska använda det. 1 SOSFS 2005:12 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, SOSFS 2006:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS
Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 3 (7) Policy för mat och måltider Projektmålet är uppnått i och med att nämnden antog den framtagna policyn i februari 2009. Rutiner på Skoga omvårdnadsboende Utvärderingen av om de elva kvalitetskrav från policyn som valts ut att implementeras på våning 5A, genomfördes av projektledaren i samråd med projektmedlemmarna och referenspersonen Eva Christiansson. Metoden bestod av måltidsobservation, intervju med tre boende samt intervju med personal. Utvärderingen visar att sju av de elva kvalitetskraven är implementerade vilket innebär att projektmålet inte uppnåtts (bilaga 4). De utvalda kvalitetskraven Den boende ska lätt kunna ta del av matsedeln Den boende ska ha möjlighet att välja mellan olika maträtter och måltidsdrycker Den boende ska kunna påverka måltidernas bikomponenter och tillbehör Den boende ska kunna påverka innehållet i frukost, mellanmål och kvällsfika samt erbjudas olika alternativ att välja mellan Den boende ska få äta i sin egen takt De boende ska erbjudas sällskap vid bordet av personal som främjar den sociala samvaron Den boende ska bemötas på ett bra sätt Den boende ska vid måltiden få veta vilken mat som serveras och få se den innan servering Den boende ska vid varje måltid kunna påverka portionsstorleken och hur maten läggs upp på tallriken Den boende ska serveras på ett trevligt sätt Den boende ska erbjudas kvällsfika/nattmål Riskbedömningsmallar och informationsmaterial I projektet har MNA valts ut som bedömningsinstrument avseende risk för undernäring. En guide till bedömningsinstrumentet har tagit fram liksom en blankett för utredning av nutritionsproblem, olika mallar för utredningsbedömningar samt åtgärdsguide med tillhörande informationsmaterial. Allt material har sammanställts till en nutritionshandbok för sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden. Det innebär att projektmålet uppnåtts.
Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 4 (7) Tidplan/Aktiviteter Projektet pågick under perioden augusti 2008 december 2010. Aktivitet Tidsperiod Projektplanering 2008 Framtagande av policy för mat och måltider 2008-2009 Framtagande av kvalitetsindikatorer för 2009 avtalsuppföljning och tillsyn av hälso- och sjukvård Framtagande av kvalitetskrav för 2009 upphandling Sammanställning av kvalitetssystem 2008-2010 Framtagande och implementering av rutiner 2008-2010 Framtagande av nutritionshandbok för 2010 sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden Nutritionsutbildning för sjuksköterskor 2010 Projektmålsutvärdering 2010 Framtagande av policy för mat och måltider För att ta fram kvalitetskrav för mat och måltider deltog ca 50 boende från åtta vård- och omsorgsboenden i gruppintervjuer under ledning av projektledaren. Under intervjuerna fördes diskussioner utifrån frågan Vad tycker du kännetecknar en bra måltid?. De boendes synpunkter sammanställdes som kvalitetskrav på mat, måltidsmiljö och måltidsordning. Sammanställningen gjordes av projektledaren och referenspersonen Annika Wiechel. Kvalitetskrav på mat och måltider enligt Hälso- och sjukvårdslagen och livsmedelslagstiftningen togs fram av projektledaren och referenspersonen Annette Arnkil. Framtagande av kvalitetsindikatorer Projektledaren i samråd med referenspersonerna Annika Wiechel och Annette Arnkil tog fram kvalitetsindikatorer (kvalitetsmått) som är kopplade till kvalitetskraven i policyn. Kvalitetsmåtten omfattar: strukturmått som avser att följa upp vilka förutsättningar som finns till exempel skriftliga rutiner processmått som avser att följa upp vad som faktiskt görs resultatmått som avser att följa upp vad de boende tycker Kvalitetsindikatorerna har använts i samband med avtalsuppföljning och tillsyn av vård- och omsorgsboenden under 2010.
Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 5 (7) Framtagande av kvalitetskrav för upphandling Framtagandet av kvalitetskraven för upphandling av vård- och omsorgsboende utgick från policyn för mat och måltider. Kvalitetskraven togs fram av projektledaren. Upphandlingskraven används i samband med upphandling av vård- och omsorgsboenden 2008-2009. Sammanställning av kvalitetssystem Sammanställningen av kvalitetssystemet gjordes av projektledaren i samråd med referenspersonerna Annika Wiechel och Annette Arnkil. Framtagande och implementering rutiner Projektledare, projektmedlemmar och personal som arbetar på Skoga vård- och omsorgsboende våning 5A tog tillsammans fram rutiner för verksamheten. Rutiner togs fram för de utvalda kvalitetskraven i policyn (bilaga 5). Urvalet av kvalitetskrav gjordes av projektmedlemmarna. Projektmedlemmarna har tillsammans med referenspersonen Eva Christiansson stöttat personalen att följa de framtagna rutinerna. Framtagande av nutritionshandbok för sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden Nutritionshandboken togs fram av projektledaren och referenspersonerna Annika Håkansson, Maryam Mansouri och Theodor Nilsson. Nutritionsutbildning för sjuksköterskor 27 sjuksköterskor som arbetar på vård- och omsorgsboenden deltog i utbildning som handlade om kostråd för äldre med diabetes och realistisk nutritionsbehandling för äldre. Föreläsare var Marianne Pegelow, diabetessjuksköterska CeFAM, Monica Pehrsson, dietist CeFAM och Tommy Cederholm, överläkare i geriatrik vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och professor i klinisk nutrition vid Uppsala Universitet. Resurser Projektet har finansierats med statliga stimulansmedel. Kostnader under projektet har framför allt bestått av: projektorganisation vikarieersättning i samband med utbildning och framtagande av rutiner och nutritionspärm föreläsararvoden
Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 6 (7) Projektorganisation Styrgrupp Iréne kallin, förvaltningschef Margareta Lennfalk, ekonomichef Annelie Söderman, informationsansvarig Annika Wiechel, kvalitetsutvecklare Referensgrupp Bengt Norrbom, Äldreforum Roland Bjurling, Äldreforum Sten Jakobson, Äldreforum Projektkoordinator Evelina Danielsson, hälsopedagog till och med 2009-02-28 Projektansvarig/projektledare Sara Vigebo, verksamhetsutvecklare/dietist, 30% även projektkoordinator från och med 2009-03-01 Projektmedlemmar Alice Söderberg, administrativ sjuksköterska Skoga vård- och omsorgsboende, 10% till och med 2009-12-31 Projektmedlem: Iris Norman, processledare Skoga vård- och omsorgsboende, 10% till och med 2009, 20% under 2010 Referenspersoner Annette Arnkil, medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Wiechel, kvalitetsutvecklare Eva Christiansson våningschef Skoga vård- och omsorgsboende våning 5A Annika Håkansson, dietist/kostchef Hallen vård- och omsorgsboende Maryam Mansouri, sjuksköterska Frösunda vård- och omsorgsboende Theodor Nilsson, sjuksköterska Skoga vård- och omsorgsboende Erfarenheter Framtagande och implementering rutiner Under projektår 2 stagnerade projektet i samband med att rutiner för Skoga våning 5 skulle tas fram. Anledningen var att det var svårt att hitta en bra metod. Dessutom var inte enhetschefen involverad i projektet. För att ta fram nya rutiner och tillämpa dem krävs
Omvårdnadsförvaltningen 2011-01-21 SID 7 (7) kontinuerlig handledning och ett tydligt och närvarande ledarskap. En annan viktig faktor för att lyckas med ett projekt är att tydliggöra chefens ansvar under respektive efter projektet. Personalen på våning 5A var misstänksam och förstod inte att det var en förmån att delta i projektet. De trodde att de skulle delta i projektet utifrån att de var särskilt dåliga. Att få den attityden att vända tog mycket lång tid och mycket engagemang från hela projektledningen. I förändringsprocessen är det viktigt att personalen känner sig delaktiga; att de har inflytande och att deras kunskaper tas tillvara samt att utrymme för diskussion och reflektion finns. När utvecklingsarbete sker i projektform är det dessutom mycket viktigt att avsätta tid i projektets början för att tydliggöra projektets syfte, mål och metod för alla inblandade. Förändringsarbetet har ibland gått så sakta att projektmedlemmarna nästan givit upp. Projektet har varit en lång vandring som tagit mycket längre tid än vad som var planerat från början. Medvetenhet om svårigheter i förändringsarbete och stöd för projektmedlemmarna från projektledaren är mycket viktigt för att orka driva ett projekt vidare när det går trögt. Vad händer efter projektet? Efter projektet kommer våning 5A på Skoga vård- och omsorgsboende att fortsätta utvecklingsarbetet kring mat och måltider. De förbättringsåtgärder som framkom i samband med projektmålsutvärderingen kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet. Våningschefen är ansvarig för det fortsatta arbetet. Mat och måltider ska vara en stående punkt på arbetsplatsträffar på Skoga. För att kontinuerligt utveckla kvaliteten avseende mat och måltider på alla vård- och omsorgsboenden kommer det framtagna kvalitetssystemet att användas av staben för kvalitetsutveckling och stadens medicinskt ansvariga sjuksköterska i samband med upphandling, avtalsuppföljning och tillsyn. Nutritionshandboken för sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden ska presenteras för verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden, i början av 2011. Det är sedan verksamheternas ansvar att de framtagna rutinerna implementeras. Rutinerna kommer att publiceras på Solna stads webbplats. I samband med tillsyn kommer följsamheten till rutinerna kontinuerligt att följas upp. Bilaga/or Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Kvalitetssystem för mat och måltider Policy för mat och måltider Kvalitetskrav för upphandling av vård- och omsorgsboenden Utvärdering av projektmål Skoga 5A Rutiner på Skoga
1 (7) 2010-12-29 Kvalitetssystem för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden
2 (8) Innehåll Bakgrund... 3 Kvalitetssystem för mat och måltider... 4 Policy för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden... 6 Kvalitetskrav för upphandling av vård- och omsorgsboenden... 6 Avtalsuppföljning... 7 Tillsyn av hälso- och sjukvård... 8 Bilagor 1. Policy 2. Kvalitetskrav för upphandling 3. 4. Avtalsuppföljning a) Intervjufrågor till boende b) Intervjufrågor till personal c) Enkätfrågor till verksamhetschef d) Mall för enkätfrågor till verksamhetschef e) Observation f) Sammanställning av avtalsuppföljning Tillsyn av hälso- och sjukvård a) Journalgranskning nutrition b) Mall för journalgranskning nutrition
3 (8) Bakgrund Måltider är en betydelsefull del av omvårdnaden inom äldreomsorgen. Hur de boende upplever kvaliteten på mat och måltider på omvårdnadsboenden kan vara avgörande för deras välbefinnande såväl fysiskt som psykiskt. Socialtjänstlagen ställer krav på att insatserna ska vara av god kvalitet. En vanlig definition av begreppet kvalitet är den som formulerats av Standardiseringskomissionen i Sverige (SIS), som definierar kvalitet som alla sammantagna egenskaper hos en produkt eller tjänst som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov. För att uppnå kvalitet krävs därmed en helhetssyn som omfattar alla komponenter som påverkar kvaliteten samt att kunderna är i fokus. Insatsernas syfte är dock inte alltid att göra kunderna nöjda. Ibland kan syftet vara att följa lagar och riktlinjer. Ett exempel på det är kraven som ställs i livsmedelslagstiftningen. Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen ställer krav på att ledningssystem (kvalitetssystem) för att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens/vårdens kvalitet inom äldreomsorgen ska upprättas 1. Kvalitetssystem är ett medel för verksamheten att säkra tjänster med god kvalitet. Kvalitetssystemet omfattar principer, mål och rutiner för hur verksamheten arbetar med kvalitet. Systemet ska framförallt fungera som stöd i det dagliga arbetet och ge underlag och struktur för styrning, säkring, utvärdering och utveckling av verksamhetens kvalitet. Att arbeta med ständiga förbättringar är en av grundförutsättningarna för att lyckas med att utveckla verksamheten och är även en av grundstenarna i kvalitetsutveckling. Utvecklingsarbetet är därmed en ständigt pågående process och blir aldrig avslutat eller färdigt. Genom ett kvalitetssystem som omfattar mat och måltider skapas förutsättningar för en kontinuerlig utveckling för att säkerställa en god omvårdnad och en säker hälso- och sjukvård. 1 SOSFS 2005:12, SOSFS 2006:11
4 (8) Kvalitetssystem för mat och måltider Kvalitetssystemet skall fungera som stöd i det dagliga arbetet och ge underlag och struktur för säkring, styrning, utvärdering och utveckling av kvaliteten på mat och måltider på vård- och omsorgsboenden. Solna stads miljöprogram Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Socialtjänstlagen (SoL) Livsmedels lagstiftningen POLICY för mat och måltider Avtalsuppföljning Tillsyn av hälso- och sjukvård Kvalitetskrav för upphandling Rutiner för hälsooch sjukvård Rutiner för omvårdnad Schematisk bild av kvalitetssystemet för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden Säkring av kvaliteten Kvalitetssäkring innebär att det är dokumenterat vad verksamheten ska innehålla och vad som kan förväntas. Vid upphandling av vård- och omsorgsboenden ställs kvalitetskrav utifrån policyn för mat och måltider. Policyn baseras på vad boende tycker kännetecknar en bra måltid (Socialtjänstlagen), Hälso- och sjukvårdslagen, livsmedelslagstiftningen och Solna stads miljöprogram. Styrning av kvaliteten Kvalitetsstyrning innebär att det är dokumenterat hur verksamheten ska utföras. Alla vård- och omsorgsboenden ska bryta ned kvalitetskraven i policyn till lokala rutiner för mat och måltider (grundläggande omvårdnad). Rutiner för att identifiera, utreda, åtgärda och följa upp nutritionsproblem (hälso- och sjukvård) ska tas fram av stadens medicinskt ansvariga sjuksköterska och följas av alla vård- och omsorgsboenden.
5 (8) Uppföljning av kvaliteten Uppföljning av kvaliteten innebär uppföljning av vad verksamheten ska innehålla (kvalitetssäkringen). Vartannat år ska vård- och omsorgsboendenas kvalitet på mat- och måltider utvärderas genom avtalsuppföljning. Syftet med uppföljningen är förutom att följa upp kvaliteten även att jämföra kvaliteten mellan vård- och omsorgsboendena. Varje år ska vård- och omsorgsboendenas kvalitet på mat- och måltider utvärderas genom tillsyn. Syftet med uppföljningen är förutom att följa upp kvaliteten även att jämföra kvaliteten mellan vård- och omsorgsboendena. Utveckling av kvaliteten Kvalitetsutveckling innebär att resultatet från kvalitetsuppföljningen används för utveckling. Resultatet av avtalsuppföljningen och tillsynen återkopplas till vård- och omsorgsboendena som vid behov ska utveckla sina rutiner för att säkerställa en god kvalitet på mat och måltider. För att ständigt utveckla kvaliteten ska även kvalitetssystemet revideras kontinuerligt. Ansvar inom kvalitetssystemet Revidering av kvalitetssystem: staben för kvalitetsutveckling och stadens medicinskt ansvarig sjuksköterska - revidering av policy - revidering av kvalitetskrav för upphandling - revidering av kvalitetsmått för avtalsuppföljning - revidering av kvalitetsmått för tillsyn Revidering av rutiner för att identifiera, utreda, åtgärda och följa upp nutritionsproblem (hälso- och sjukvård): medicinskt ansvarig sjuksköterska Framtagande och revidering av lokala rutiner för omvårdnad (grundläggande omvårdnad): verksamhetschef på respektive vård- och omsorgsboende Övergripande avtalsuppföljning: kvalitetsutvecklare för vård- och omsorgsboenden Fördjupad avtalsuppföljning: verksamhetsutvecklare/dietist Tillsyn av hälso- och sjukvård: medicinskt ansvarig sjuksköterska
6 (8) Policy för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden Syftet med policyn är att tydliggöra vilka kvalitetskrav som ställs på mat och måltider på vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorgen. Den baseras på vad de boende tycker kännetecknar en bra måltid (Socialtjänstlagen), Hälso- och sjukvårdslagen, livsmedelslagstiftningen och Solna stads miljöprogram. I Socialtjänstlagen ställs krav på att insatser ska vara av god kvalitet. För att definiera vad det innebär när det gäller mat och måltider har ca 50 boende från åtta vårdoch omsorgsboenden deltagit i gruppintervjuer. Under intervjuerna har deltagarna fört en diskussion utifrån frågan: Vad tycker du kännetecknar en bra måltid? De boendes synpunkter har sammanställts som kvalitetskrav på mat, måltidsmiljö och måltidsordning. Kvalitetskraven på mat och måltider enligt Hälso- och sjukvårdslagen, livsmedelslagstiftningen och Solna stads miljöprogram, har tagits fram av staben för kvalitetsutveckling och stadens medicinskt ansvarig sjuksköterska. Policyn anger vilka krav som ställs på vård- och omsorgsboenden men inte hur de ska uppnås. Varje vård- och omsorgsboende ska ta fram lokala rutiner för att efterleva policyn vilket i sin tur ska möjliggöra en individuellt anpassad vård och omsorg. I policyn beskrivs ansvar samt när den ska revideras (bilaga 1). Revisionen utgår från erfarenheter och resultat av genomförda avtalsuppföljningar och tillsyner. Kvalitetskrav för upphandling av vård- och omsorgsboenden Kvalitetskraven på mat och måltider som ställs vid upphandling av vård- och omsorgsboenden baseras på policyn för mat och måltider. I kvalitetskraven finns preciserat vilka åtgärder vård- och omsorgsboendet ska kunna tillhandahålla för att åtgärda nutritionsproblem. Det innebär krav på kostutbud och energi- och näringsinnehåll i maten. Vid upphandling ställs dessutom krav på kunskap, samarbetsrutiner och dietistkompetens (bilaga 2).
7 (8) Avtalsuppföljning Övergripande och fördjupad avtalsuppföljning Det finns två versioner av avtalsuppföljning av mat och måltider; en övergripande och en fördjupad. Den övergripande ingår som en del av ordinarie avtalsuppföljning som sker vartannat år. Den fördjupade versionen genomförs vid minst varannan avtalsuppföljning och ersätter då den övergripande versionen. Övergripande avtalsuppföljning Uppföljningen omfattar några av kvalitetskraven i policyn. Dessa utses bland annat genom inkomna synpunkter och klagomål samt resultat från olika uppföljningar. Fördjupad avtalsuppföljning Uppföljningen omfattar alla kvalitetskrav i policyn. Kvalitetsmått Vid avtalsuppföljning av vård- och omsorgsboendenas kvalitet gällande mat och måltider används kvalitetsmått som är kopplade till kvalitetskraven i policyn. Kvalitetskraven följs upp genom olika mått; struktur, process och resultat. Strukturmått används för att följa upp vilka förutsättningar som finns till exempel skriftliga rutiner. Metoden är enkät till verksamhetschef på vård- och omsorgsboendet. Processmått används för att följa upp vad som faktiskt görs. Processmått delas upp i två metoder; 1, process 1: intervju med personal 2, process 2: observation Resultatmått används för att följa upp vad de boende tycker. Metoden är intervju med boende Kvalitetsbedömning 1. Varje kvalitetsmål bedöms genom att alla kvalitetsmått som hör till kvalitetsmålet sammanvägs till ett omdöme. 2. Sedan sammanvägs omdömena för alla kvalitetsmål inom varje kvalitetsområde; mat, måltidsmiljö, måltidsordning och livsmedelhantering. Vid bedömningen används en skala från 0 till 5. Efter bedömningen återkopplas resultatet till vård- och omsorgsboendet för att få in synpunkter. Därefter justeras eventuellt resultatet. Åtgärdsplaner Vid behov av förbättringsåtgärder utifrån avtalsuppföljningen ska vård- och omsorgsboendet lämna in en åtgärdsplan som beskriver hur förbättringsarbetet ska genomföras. När åtgärdsplaner upprättas följs de upp nästkommande år.
8 (8) Redovisning av resultat Resultatet av avtalsuppföljningen presenteras för vård- och omsorgsboendet, Omvårdnadsnämnden och på Solna stads webbplats. Uppföljningen av åtgärdsplaner presenteras för vård- och omsorgsboendet och Omvårdnadsnämnden. Tillsyn av hälso- och sjukvård Kvalitetsmått Vid tillsyn av vård- och omsorgsboendenas kvalitet gällande mat och måltider används kvalitetsmått som är kopplade till kvalitetskraven i policyn. Kvalitetskraven följs upp genom processmått. Måttet används för att följa upp vad som faktiskt görs. Metoden är journalgranskning. Kvalitetsbedömning Varje kvalitetsmål bedöms enligt följande skala: 0: inte alls uppfyllt målet 1: delvis uppfyllt målet 2: helt uppfyllt målet Efter bedömningen återkopplas resultatet till vård- och omsorgsboendet för att få in synpunkter. Därefter justeras eventuellt resultatet. Uppföljning av förbättringsåtgärder Vid behov av förbättringsåtgärder utifrån tillsynen ska vård- och omsorgsboendet vidta åtgärder och genomföra en egenkontroll inom sex månader. Resultatet av egenkontrollen ska redovisas till förvaltningens medicinskt ansvarig sjuksköterska. Ansvarig för egenkontrollen är verksamhetschefen. Redovisning av resultat Resultatet av tillsynen presenteras för vård- och omsorgsboendet, Omvårdnadsnämnden och på Solna stads webbplats.
SOLNA STAD 1 (3) Omvårdnadsförvaltningen Sara Vigebo 2009-01-27 ON/2009:25 Policy för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorgen Bakgrund Måltider är en betydelsefull del inom äldreomsorgen. Hur de boende upplever kvaliteten på mat och måltider på vård- och omsorgsboenden kan vara avgörande för deras välbefinnande såväl fysiskt som psykiskt. För att uppnå kvalitet krävs en helhetssyn som omfattar allt som påverkar kvaliteten samt att de boende är i fokus. Denna policy baseras på de lagar och policyer som styr området mat och måltider samt på vad de boende tycker kännetecknar en bra måltid. Syfte Syftet med policyn är att tydliggöra vilka kvalitetskrav som ställs på mat och måltider på vård- och omsorgsboenden inom äldreomsorgen. Policyn är en del av kvalitetssystemet för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden och ska styra framtagandet av lokala rutiner för det dagliga arbetet gällande allmän omvårdnad 1 rutiner gällande specifik omvårdnad 2 egenkontroll gällande allmän och specifik omvårdnad kvalitetskrav för upphandlingar kvalitetsindikatorer för avtalsuppföljning gällande allmän och specifik omvårdnad Ansvar Respektive verksamhetschef är ansvarig för att lokala rutiner gällande allmän omvårdnad och egenkontroll tas fram samt för att de rutiner som tas fram av medicinskt ansvarig sjuksköterska följs. Medicinskt ansvarig sjuksköterska är ansvarig för att ta fram rutiner gällande specifik omvårdnad. Staben för kvalitetsutveckling är, tillsammans med medicinskt ansvarig sjuksköterska, ansvarig för att ta fram kvalitetskrav för upphandlingar och kvalitetsindikatorer för avtalsuppföljning samt för att revidera policyn 2014. 1 Allmän omvårdnad är grundläggande omvårdnad som ska erbjudas alla boende, oavsett om de har nutritionsproblem eller inte. 2 Specifik omvårdnad omfattar att bedöma och utreda om boende har nutritionsproblem, samt att erbjuda åtgärder till de som har nutritionsproblem och att följa upp vidtagna åtgärder.
2 (3) Kvalitetskrav på mat och måltider Maten Den boende ska lätt kunna ta del av matsedeln Den boende ska ha inflytande över maträtternas variation, smak och utseende Den boende ska erbjudas mat som avspeglar helger och högtider Den boende ska ha möjlighet att välja mellan olika maträtter och måltidsdrycker Den boende ska kunna påverka måltidernas bikomponenter och tillbehör Den boende ska erbjudas efterrätt en gång per dag Den boende ska kunna påverka innehållet i frukost, mellanmål och kvällsfika samt erbjudas olika alternativ att välja mellan Den boende ska få känna doften av och äta nybakat bröd Den boendes näringsbehov ska kunna tillgodoses Måltidsmiljön Den boende ska erbjudas en bestämd matplats som är anpassad utifrån behov och önskemål Den boende ska ha möjlighet att äta gemensamt eller enskilt Den boende ska få äta i sin egen takt Den boendes måltider ska präglas av lugn och ro De boende ska erbjudas sällskap vid bordet av personal som främjar den sociala samvaron Den boende ska bemötas på ett bra sätt Den boende ska få stöd och hjälp utifrån behov och önskemål Den boende ska serveras mat vid ett bord som är dukat utifrån behov och önskemål Den boende ska serveras mat vid ett bord där helger och högtider avspeglas i dukningen Den boendes behov och önskemål ska ligga till grund för belysningen vid matplatsen Den boende ska vid måltiden få veta vilken mat som serveras och få se den innan servering Den boende ska vid varje måltid kunna påverka portionsstorleken och hur maten läggs upp på tallriken Den boende ska ges möjlighet att servera sig själv Den boende ska serveras på ett trevligt sätt Måltidsordningen Den boendes måltider ska fördelas jämnt över dagen Den boende ska serveras lunch och middag på bestämda tider Den boende ska kunna påverka tiden för servering av frukost och kvällsfika Den boende ska kunna få mellanmål när som helst under dygnet Den boende ska erbjudas kvällsfika/nattmål Den boende ska få hjälp med privata, små inköp när behovet inte kan tillgodoses på annat sätt
3 (3) Hälso- och sjukvård Den boendes nutritionstillstånd ska riskbedömas vid inflyttning och vid förändringar av hälsotillståndet samt dokumenteras Den boendes eventuella nutritionsproblem ska utredas, åtgärdas och följas upp/utvärderas och dokumenteras samt vidarerapporteras Den boendes vikt ska kontrolleras minst var tredje månad Livsmedelshygien Vård- och omsorgsboendets aktuella mathantering ska anmälas till Miljöoch hälsoskyddsnämnden Vård- och omsorgsboendet ska uppfylla livsmedelslagstiftningen krav på egenkontroll Miljö Vård- och omsorgsboendet ska aktivt verka för att målen i Solna stads miljöprogram uppnås.
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Sara Vigebo 2009-10-26 1 (2) Kvalitetskrav för upphandling Entreprenören ska 1. Följa Solna stads Policy för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden genom att omsätta kvalitetskraven för maten, måltidsmiljön, måltidsordningen, livsmedelshygien och miljö till rutiner som är anpassade till de boende, följa de rutiner som tas fram av stadens medicinskt ansvarig sjuksköterska, följa upp att rutinerna följs genom egenkontroll. 2. Sträva efter att begränsa matens innehåll av tillsatser som inte är av värde för målgruppen servera mat som är fri från genetiskt modifierade livsmedel och transfetter hantera maten miljövänligt 3. Endast servera mat som innehåller tillsatser som är godkända enligt livsmedelslagstiftningen 4. Hantera mat så att hela hanteringskedjan sker enligt livsmedelslagstiftningen samt med så liten näringsförlust som möjligt 5. Besitta och använda den kunskap och de samarbetsrutiner (ansvarsfördelning) inom och mellan olika yrkeskategorier som krävs för att förebygga och behandla nutritionsproblem. För enheten ska dietist finnas tillgänglig. 6. Ansvara för de åtgärder som kan bli aktuella för att förebygga och/eller behandla nutritionsproblem. Det innebär att entreprenören ska ha ett utbud av koster och konsistenser som följer ESS-gruppens (Expertgruppen för samordning av sjukhuskoster) rekommendationer med tillägg av personlig kost efter individuell medicinsk bedömning och konsistensen grov paté (luftig, mjuk och grovkornig konsistens, typ saftig och mjuk köttfärslimpa, som går lätt att dela med gaffel) tillgodose behov av livsmedel för speciella medicinska ändamål, t.ex. sondnäring, näringsdryck, berikningspulver och energimoduler servera luncher och middagar som innehåller minst 475 kalorier per portion (exklusive bröd, dryck, sallad) servera luncher och middagar (gäller ej A-kost) som har en fördelning av energigivande näringsämnen som följer ESS-gruppens rekommendationer genom att medelvärdet för kolhydrater, fett och protein för 2 (på varandra \\file03.katalog.local\home\usr_r\sarvig001\my Documents\VillGott slutrapporter 2010\Kvalitetssystem för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden\bilaga 3 Kvalitetssystem för mat och måltider på vård- och omsorgsboenden.doc Postadress Besöksadress Telefon Org.nr. 212000-0183 Telefax Bankgiro Webbplats E-post: www.solna.se
följande) veckors luncher och middagar stämmer med rekommenderat intervall servera luncher och middagar (gäller ej A-kost) som har ett vitamin- och mineralinnehåll som följer svenska näringsrekommendationer genom att medelvärdet för 4 (på varandra följande) veckors luncher och middagar minst innehåller 45 % av rekommendationen för män och kvinnor > 75 år (medelvärdet för de två grupperna ska användas) servera måltider som ingår i medicinsk behandling t ex dialyskost, fettreducerad kost och proteinreducerad kost i enlighet med läkar-/dietistordination erbjuda 6 måltider varje dag 2 (2)