Avtalsuppföljning av vård- och omsorgsboende år 2015

Transkript

1 Avtalsuppföljning av vård- och omsorgsboende år 2015 Sammanfattning Staben för kvalitetsutveckling genomför årliga uppföljningar av verksamheten på stadens vård- och omsorgsboenden. Syftet med uppföljningen är att säkra att avtalad kvalitetsnivå uppnås och att verksamheten bedrivs inom gällande regelverk. Avtalsuppföljningen omfattar dels de uppföljningar som omvårdnadsförvaltningen genomför, d.v.s. den årliga uppföljningen samt individuppföljningen, och dels Socialstyrelsens brukarundersökning. Utifrån uppföljningarna identifieras styrkor och förbättringsområden som sedan ligger till grund för verksamheternas utvecklingsarbete. Generellt har Solnas vård- och omsorgsboenden en lugn atmosfär där de boende känner sig trygga och respekterade. De boende uppger att personalen har ett bra bemötande, att de har förtroende för personalen och att de får den hjälp de behöver. Närstående är generellt nöjda med vården och omsorgen och samarbetet med verksamheten. Vid 2015 års avtalsuppföljning kan man se förbättringar inom en rad områden. De boende upplevelse av att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål har ökat och det är fler som uppger att personalen har tillräckligt med tid för arbetet. Omvårdnadspersonalens utbildningsnivå har ökat, likaså kompetensen vad gäller vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Verksamheterna arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Verksamheterna arbetar aktivt med att utveckla sina profiler och erbjuder både gemensamma och individuella aktiviteter. Andelen boende som är nöjda med de aktiviteter som erbjuds har ökat och ligger högre än både Stockholms län och riket. Andelen boende som är nöjda med matens smak ökar också för varje år. Vid uppföljningen framkommer ett antal generella förbättringsområden såsom att verksamheterna behöver utveckla sitt arbete med riskanalyser och egenkontroll samt bli bättre på att arbeta mer evidensbaserat och använda de metoder som finns för vården och omsorgen. Den sociala dokumentationen utvecklas men är fortfarande ett förbättringsområde. Verksamheterna behöver förbättra sitt arbete med aktiviteter på våningen och fortsätta utvecklingen av egen tid. Utvecklingen av måltidssituationen behöver fortsätta och goda exempel spridas inom verksamheterna. Nyckelhanteringen ska förbättras. SOLNA STAD Organisationsnummer Solna Telefon Besöksadress Stadshusgången 2 Fax annika.wiechel@solna.se

2 18 SID 2 (6) Förslag till beslut Omvårdnadsnämnden godkänner avtalsuppföljningen av vård- och omsorgsboenden år Bakgrund Omvårdnadsförvaltningen i Solna har tecknat avtal respektive överenskommelse med utförare för driften av stadens vård- och omsorgsboenden. Avtal och överenskommelse reglerar, tillsammans med lagstiftning och övriga regelverk, hur verksamheten ska bedrivas och vad som ska uppnås. Solna har nio vård- och omsorgsboenden varav åtta drivs av externa entreprenörer och ett drivs i stadens egen regi. En av de verksamheter som drivs av externa entreprenörer har övergått till enskild regi från och med den 1 december Staben för kvalitetsutveckling genomför årliga uppföljningar av verksamheterna. Syftet med uppföljningen är att säkra att verksamheten bedrivs inom gällande regelverk samt att avtalad kvalitetsnivå uppnås. Vid uppföljningen identifieras styrkor och förbättringsområden och detta ligger sedan till grund för verksamheternas utvecklingsarbete. Hösten 2015 genomfördes en avtalsuppföljning på samtliga vård- och omsorgsboenden. Metod Uppföljningen av verksamheterna genomfördes under hösten 2015 av kvalitetsutvecklare. Uppföljningen var föranmäld. Uppföljningen utgick från de avtal/överenskommelser som är tecknade, tidigare uppföljningar och utvecklingsplaner samt från gällande lagstiftning. Uppföljningen inleddes med faktainsamling genom en webbenkät som skickades ut till alla verksamhetschefer. Därefter följde besök i verksamheten. Uppföljningsbesöket inleddes med en genomgång tillsammans med ledningen i respektive verksamhet. Vid genomgången gjordes en avstämning av svaren i webbenkäten samt av utvecklingsplanen med avseende på hur långt utvecklingsarbetet inom respektive förbättringsområde har kommit. En granskning av rutiner och den sociala dokumentationen genomfördes. I uppföljningen ingick även samtal med de boende, observation av bl.a. måltidssituation samt ett möte tillsammans med medarbetare och ledning för genomgång av och reflektion runt hur arbetet utvecklas. Efter avslutad uppföljning har verksamheten fått ett uppföljningsprotokoll där de olika verksamhetsområdena kommenterats kortfattat samt poängsatts. En skala mellan 0-5 har använts för att beskriva hur långt verksamheten har kommit i sin utveckling inom respektive område. Protokollet kompletterades med ett dokument med en sammanfattning där styrkor och förbättringsområden beskrivs. Verksamheten ska upprätta en utvecklingsplan utifrån identifierade förbättringsområden i avtalsuppföljningen, sammanställningen av individuppföljningen samt Socialstyrelsens brukarundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?.

3 18 SID 3 (6) Bedömning Generellt har Solnas vård- och omsorgsboenden en lugn atmosfär där de boende känner sig trygga och respekterade. De boende uppger att personalen har ett bra bemötande, att de har förtroende för personalen och att de får den hjälp de behöver. Närstående är generellt nöjda med vården och omsorgen och samarbetet med verksamheten. De boende upplever att de kan påverka vården och omsorgen och att de får den hjälp de behöver på det sätt de önskar. Andelen boende som upplever att personalen har tillräckligt med tid och att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål har ökat. Enligt Socialstyrelsens brukarundersökning är det 76 % av de boende som uppger att personalen har tillräckligt med tid för arbetet vilket kan jämföras med 72 % i Stockholms län samt i riket. Det är 78 % som anser att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål vilket är i nivå med Stockholms län och riket. Det är 81 % som tycker att det är lätt att få kontakt med personalen vid behov vilket kan jämföras med 82 % i Stockholms län samt 84 % i riket. Verksamheterna arbetar aktivt med att utveckla sina profiler och erbjuder både gemensamma och individuella aktiviteter. Enligt individuppföljningen är de flesta boende nöjda med möjligheten till aktiviteter. Enligt Socialstyrelsens brukarundersökning är det 71 % av de boende som är nöjda med de aktiviteter som erbjuds vilket kan jämföras med 63 % i Stockholms län samt i riket. En del i den meningsfulla tillvaron är utevistelse. Utevistelsen kan ske på olika sätt och under sommaren använder verksamheterna sina trädgårdar och sina balkonger flitigt. Verksamheterna försöker i möjligaste mån klargöra vad varje boende menar med och önskar sig vad gäller utevistelse. Enligt individuppföljningen uppger två tredjedelar av de boende att de har möjlighet att gå ut regelbundet. Enligt Socialstyrelsens brukarundersökning är det 56 % som är nöjda med möjligheterna att komma utomhus vilket är i nivå med Stockholms län och riket. Verksamheterna arbetar aktivt för att öka de boendes delaktighet vad gäller val av maträtter och därmed deras påverkan på matsedeln. I samtal med boende samt vid måltidsobservationen framkom att flertalet boende är mycket nöjda med maten. Andelen boende som är nöjda med matens smak ökar för varje år. Enligt Socialstyrelsens brukarundersökning är det 78 % som är nöjda vilket kan jämföras med 74 % i Stockholms län och 76 % i riket. Det är 68 % som uppgav att måltiden är en trevlig stund på dagen vilket är i nivå med Stockholms län och riket. Utbildningsnivån hos omvårdnadspersonalen har ökat. Det är nu 74 % av omvårdnadspersonalen som har adekvat undersköterskeutbildning. Om man räknar samman omvårdnadspersonal med grundläggande utbildning och personal med undersköterskeutbildning så är det 85 % som har utbildning. Demenskompetensen varierar mellan verksamheterna men i stort sett har all omvårdnadspersonal genomgått utbildning Demens ABC. Hälften av verksamheterna använder även Demens ABC plus för kompetensutveckling. En verksamhet, Ametisten, är Silviacertifierad.

4 18 SID 4 (6) Verksamheterna arbetar aktivt med värdegrundsfrågor och ger på olika sätt sina medarbetare möjlighet att reflektera över svåra omvårdnadssituationer i synnerhet samt över vård- och omsorgssituationer i allmänhet. Uppföljningarna har visat på ett antal generella förbättringsområden och dessa beskrivs nedan. Generella förbättringsområden Vid 2015 års avtalsuppföljning framkom följande generella förbättringsområden: Ledningssystem Kvalitet och utveckling Social dokumentation Självbestämmande och integritet Mat och måltider Aktiviteter och fritidsintressen Säkerhet Ledningssystem Verksamheterna arbetar med riskanalyser och egenkontroll. Verksamheterna har utarbetat rutiner för identifierade riskområden men kan utveckla sitt arbete med att identifiera riskområden i förväg. Verksamheten arbetar strukturerat med egenkontroll. De kan utveckla sitt arbete med att bedöma behov av egenkontroll så att den i högre grad stödjer utvecklingsarbetet. Verksamheterna behöver fortsätta sitt arbete med att öka de boendes kännedom om vart man vänder sig med klagomål och synpunkter. Kvalitet och utveckling Verksamheterna behöver generellt bli bättre på att arbeta evidensbaserat och ta tillvara de metoder som är utprövade. Det gäller särskilt vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Kvalitetsdeklarationen är mestadels känd bland personal men bland de äldre är det enligt individuppföljningen endast 27 % som känner till den. Verksamheterna behöver bli bättre på att använda kvalitetsdeklarationen som underlag vid planering och uppföljning av vården och omsorgen. Social dokumentation Alla verksamheter arbetar med att förbättra den sociala dokumentationen och därmed har den utvecklats. Det finns dock fortfarande generella förbättringsområden. Individuppföljningen visar att dokumentation om aktiviteter och utevistelse fortfarande brister i

5 18 SID 5 (6) genomförandeplanen. Avtalsuppföljningen visar att den sociala dokumentationen ej alltid är regelbunden och väsentlig. Verksamheterna har egenkontroll av den sociala dokumentation men den är ej alltid strukturerad och kan därmed ej utgöra underlag för det systematiska förbättringsarbetet. Verksamheterna bör fortsätta att utveckla den sociala dokumentationen. Självbestämmande och integritet Flertalet boende uppger att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål. Det är dock, enligt Socialstyrelsens brukarundersökning, endast drygt hälften (55 %) som uppger att de kan påverka vilka tider hjälpen ges. Verksamheterna behöver se över sitt arbetssätt så att det anpassas till de boendes dagliga rutiner i så hög utsträckning som möjligt. I Socialstyrelsens brukarundersökning visar resultatet att det är 41 % som är nöjda med information om tillfälliga förändringar vilket kan jämföras med 49 % i riket. Verksamheterna behöver se över sitt arbetssätt vad gäller information till boende och närstående. Mat och måltider Maten och måltiden är en central och viktig del i verksamheten och har avgörande betydelse för såväl den fysiska som den psykiska hälsan. Verksamheterna arbetar aktivt för att utveckla måltidssituationen och generellt har måltidssituationen förbättrats. Många våningar har det fint dukat och måltiden blir en trevlig stund med välordnad servering, hjälp till dem som behöver och social samvaro. Den sociala samvaron vid måltiden är viktig men kan vara svår att uppnå p.g.a. de boendes olika hälsotillstånd. Vid uppföljningen konstaterades att den sociala samvaron har brister och bör kunna utvecklas. Vid uppföljningen är det dock svårt att avgöra om bristerna beror på de boendes hälsotillstånd eller om det finns en möjlighet till ökad social samvaro. Måltidssituationen varierar mellan de olika verksamheterna och mellan de olika våningarna inom en verksamhet. Verksamheterna behöver bli bättre på att sprida goda exempel mellan våningarna. De flesta verksamheterna har måltidssituationen som ett förbättringsområde. Aktiviteter och fritidsintressen Verksamheternas utbud av aktiviteter utvecklas. Omfattning och variation i utbudet varierar mellan och inom de olika verksamheterna. Verksamheterna erbjuder aktiviteter som är husgemensamma, aktiviteter våningsvis samt individuella aktiviteter. Utbudet av gemensamma aktiviteter har breddats sedan föregående uppföljning. Alla boende orkar dock inte delta i större sammanhang eller förflytta sig från sin egen våning varför det är viktigt att verksamheterna även ordnar gemensamma aktiviteter för respektive våning. Utbudet av aktiviteter/vardagssysslor på våningen varierar mellan verksamheterna och

6 18 SID 6 (6) mellan våningarna inom samma verksamhet. Verksamheterna behöver förbättra sitt arbete med aktiviteter på våningen. Verksamheternas arbete med att erbjuda de boende egen tid har stärkts sedan föregående uppföljning och flera verksamheter använder egenkontroll för att kunna följa hur arbetet utvecklas. Egen tid är fortfarande ett förbättringsområde i flera verksamheter. Flera verksamheter har börjat med att klargöra vad varje boende menar med och önskar sig vad gäller utevistelse för att bättre kunna tillgodose individuella behov. Verksamheterna kan bli bättre på att individanpassa utevistelsen. Säkerhet Flertalet verksamheter ska se över och säkra sin nyckelhantering. Rutiner finns oftast men de följs ej i tillräcklig utsträckning. Vanliga problem är att signeringslistor ej används enligt verksamhetens rutiner och att nyckelskåpen ej låses. Verksamheterna ska bedöma och dokumentera de boendes behov av larm samt dokumentera hur behovet ska tillgodose. Om den boende inte har larm ska orsaken till detta dokumenteras. Verksamheterna behöver bli bättre på att dokumentera frågor runt larm för att säkerställa hanteringen och därmed de boendes trygghet. Irene Kallin Förvaltningschef Elisabet Sundelin Stabschef