Utvecklingsplan Berga

Transkript

1 Utvecklingsplan Berga Rubrik Förbättringsområde Mål med åtgärder Åtgärd och egenkontroll Tidplan Ansvarig Ledning/organisation Tydligt skrivna riktlinjer Att alla som har ett Nyanställda sjuksköterskor Utbildning Verksamhetschef för ansvarsfördelning av arbetsledning finns. Vid nyrekrytering saknas arbetsmiljöutbildning för vissa sjuksköterskor. ansvar för arbetsledning ska ha kunskaper om arbetsmiljö. dagtid och natt ska genomgå arbetsmiljöutbildning via företaget. genomförs under Personal Bergas vård- och omsorgsbemanning, inklusive operativ arbetsledning motsvarande 4,0 årsarbetare, uppgår totalt till 87,8 åa eller 0,91 åa/boende. Vi arbetar med att förstärka utbildningsnivån och uppmuntrar alla medarbetare att läsa upp sig till undersköterska. Viss svaghet i personalgruppen finns där några har svårt att dokumentera i det svenska språket men får hjälp av dokumentstödjare. Att uppnå så hög andel utbildade medarbetare som möjligt. Att kvaliten genom detta ökar för de boende. Att alla medarbetare känner sig trygga med att dokumentera i det svenska språket. Att vi säkrar kvaliten i dokumentationen för varje individ. Uppmuntra medarbetare att söka undersköterske utbildning. Delta i omvårdnadslyftet. Hjälpa medarbetare att anpassa arbetstider för att kunna genomföra utbildningen. Vara behjälplig med anförskaffande av litteratur till utbildningen. Uppföljning med Språktest för att kunna ge stöd åt de som behöver Verksamhetschef, EC och språkstödjare.

2 SID 2 (8) Samverkan Kvalitetsutveckling 1. Verksamheten bör följa sitt anbud och fortsätta sitt arbete med att utveckla stöd till närstående. 2. Utveckla måltidssituationen på avdelningarna. 3.Planering och utförande av våningsvisa aktiviteter ska förbättras. 4.Stöd för medarbetare i svenska språket. 1. Att metoderna reminiscense och validation blir ett väl känt arbetsredskap i bemötande för medarbetarna på demensavdelningarna. Att få medarbetarna att använda samtalet för att 1. Tryggare närstående. Ökad förståelse och delaktighet. 2. Gott samarbete med köket och kökschef som är behjälplig i att vara stödjande för en god omvårdnadsmåltid. 3.Ökad stimulans för boende och valmöjlighet varje dag. 4.Kunna kommunicera och dokumentera på ett godtagbart sätt. 1. Att få lugn och trygghet för de boende på avdelningarna med en arbetsmetod där medarbetarna förstår verkan och syfte. Medarbetare kommer lättare kunna känna igen och hantera olika 1.Bjuda in närstående till Boende-och närståendeforum. 2. Kökschef deltar i matråden, handleder medarbetare på avdelningar och pratar och tar in synpunkter från boende. 3.Intern samverkan mellan kvalitetshandledare på avdelningen och temacoacher samt EC. 4. Två personal på Berga är utbildade till språkstödjare av Språksam och arbetar med att hjälpa och stödja de medarbetare som behöver mera kunskaper i svenska språket. 1. Planera för utbildningstillfällen för samtliga medarbetare på demensavdelningarna. Utbildning i reminiscense och validation kommer ske via FoU där vi samarbetar i utbildningsäldreboende, vi har möjlighet att få special Sjuksköterska 2.VC. EC, Kökschef, Kostansvariga. 3.Kvalitetshandledare, temacoacher, EC. Två stycken språkstödjare Verksamhetschef silviasjuksköterska och silviasyster. 2. Verksamhetschef + Enhetschef + Kvalitetshandledare.

3 SID 3 (8) Ledningssystem lugna boende och bemöta oro, att ta sig tiden att sitta ner. 2. Medarbetarna ska ha god kännedom om kvalitetsdeklarationen. Fortsätta med att utveckla egenkontrollen av rutiner så att det sker regelbundet och att rutiner uppdateras/revideras minst en gång per år. Vi har idag egen kontroll social dokumentation, avvikelser, brand, klagomål etc. En mer övergripande egenkontroll behöver utvecklas som stöd för verksamheten. Fortsätta med arbetet med muntlig orosmoment i omvårdnaden och i den sociala samvaron. 2. Att vi efterlever kvalitetsdeklarationen som vi lovat boende. Att utifrån den se varje enskilds behov. Att vi håller vad vi lovar. Att alla rutiner blir uppdaterade /reviderade minst en gång per år. Att egenkontroll finns som ett övergripande hjälpmedel för verksamheten att kontrollera att man har alla rutiner som krävs. Egenkontrollen bör genomföras 1-2 ggr/år. inriktad utbildning från en demenssjuksköterska. Handledning för medarbetarna i dessa två metoder kommer följas upp regelbundet av vår Silvia sjuksköterska och silviasyster. 2. Kvalitetsdeklarationen ska alltid finnas med som underlag vid planering och uppföljning av vården och omsorgen. Kvalietetshandledare är behjälpliga att få in den rutinen i verksamheten. Lokal rutin skrivs för revidering av verksamhetens rutiner och vem som ansvarar för revideringen. Övergripande egenkontroll sker via företagets ledningssystem, fortsätta att utveckla detta Verksamhetschef och ledning på Temabo

4 SID 4 (8) Social dokumentation och skriftlig information gällande Lex Sarah till medarbetarna. 1. Den sociala dokumentationen måste förbättras gällande uppföljningsdatum, idag följs genomförandeplanen upp var tredje månad. Det ska framgå tydligt när senaste uppföljning genomfördes och gärna när nästa är planerad. Gärna i sittande möte med boende och närstående på plats kan man komma överens om när uppföljning ska ske. 2. Vi behöver följa upp och hitta ett lätt sätt för dokumentation av utevistelse. Idag kommer många ut men dokumenteras inte alltid. Ett gemensamt sökord för utevistelse. Likadant gäller egentid för boende med sin KM, även där måste ett gemensamt 1. Att skapa trygghet och delaktighet för boende och närstående genom att regelbundet följa upp det som beslutats i genomförandeplanen. Det blir också ett säkrare arbetsmaterial för medarbetarna när planen är uppdaterad vilket också i sin tur skapar ett bättre arbetsklimat och kontinuitet. 2. Säkerställa att alla boende får sin önskade utevistelse och att ingen blir bortglömd. Det ska även vara lätt att följa upp och redovisa. Även när det gäller egentiden så är det vikrigt att den planeras och dokumenteras så att den är lätt att följa. 1. Att vid varje uppföljning av genomförandeplan skriva datum för nästa uppföljningsmöte. Kvalitetshandledarna blir tillsammans med EC ansvariga för att informera övriga medarbetare och följa upp att så sker. 2. Utveckla ett system för att mera överskådligt se planerade utevistelser och egen tid samt när de genomförts. Dessa planerade aktiviteter ska sedan in i social journal under ett sökord som är lätt att följa. Fortsätter att tillsammans med medarbetare hitta det som passar oss bäst på Berga. Att vi har ett gemensamt arbetssätt på alla avdelningar. Våren 2014 Verksamhetschef + Enhetschefer+ Kvalitetshandledarna.

5 SID 5 (8) beslut om vilket sökord som ska användas vid dokumentation. Egentiden ska planeras av KM med sin boende varje vecka. Självbestämmande och integritet 1. Att information når ut till alla boende och närstående. Idag skickas bara mötesprotokoll ut till dem som har eller särskilt bett om att få protokoll hemskickat. 2. Att boende känner trygghet med att larmet besvaras inom rimlig tid. Så att de behöver vänta i så liten utsträckning som möjligt. 3. Att alltid värna om den boendes intigritet och alltid ha dörren till den boendes lägenhet stängd under omvårdnadsarbetet. 1. Att alla mötesprotokoll som gäller boende och nästående sätts in i informationspärmen som finns på respektive våning. Det underlättar för dem som inte har e- mail att på ett enkelt sätt få tillgång till information. 2. Att boende upplever att de inom rimlig tid får den hjälp som de behöver. Att de känner trygghet att kunna nå personalen. 3. Att den enskilde boende känner att deras integritet respekteras och där den boende inte kan uttrycka det själv så ska det tankesättet alltid finnas hos personalen som arbetar på 1. Efter mötet och protokollet är skrivet så sätts det in i informationspärmen på respektive våning. 2. Ser över trygghetslarmen och väntetider. Planerar med medarbetare och försöker hitta lösningar där svårigheter kan finnas. 3. Att i etikforum lyfta upp frågan och få medarbetare reflektera över integritet och hur man bemöter boende under en omvårdnadssituation.. Januari 2014 Verksamhetschef + Enhetschefer +Värdegrundsledare

6 SID 6 (8) Bemötande 1. Att förbättra kunskapen bland alla medarbetare i värdegrundsfrågor, att boende upplever att de kan påverka när hjälpen utförs osv. 2. Utveckla stöd till närstående. 3. Att boende har kännedom om vart man vänder sig med klagomål. 4. Att boende slipper känna oro över att de inte vet vad som händer. Att känna till om något blir förändrat. avdelningen. 1. Att medarbetarna reflekterar dagligen över sitt arbete och att vi arbetar utifrån värdegrunden och hur gör man där det uppstår problem? Att tillsammans i arbetsgruppen reflektera och kunna hitta lösningar som är anpassade utifrån den boendes önskemål. 2. Att öka kunskapen om åldrandet och demenssjukdom hos närstående, som i sin tur kan ge ökad förståelse och trygghet. 3. Att boende känner att det är lätt att få fram synpunkter och att kunna påverka. 4. Att boende känner sig välinformerade vid förändringar. 1. Vid morgonrapporten eller vid etikforum diskutera och hitta lösningar hur man bäst bevakar varje boendes individuella önskemål. Varje avdelning har sin värdegrundsledare som kan vara till hjälp att hålla dessa samtal. Värdegrundsledarna blir klara nu under januari Starta informationsträffar i mindre forum så att närstående vågar ställa frågor, det kan framförallt vara i just demenssjukdom. 3. Informera alla boende hur man går till väga med synpunkter eller klagomål. Att ha blanketter tillgängliga och vilka man kan vända sig till. 4. Att vi alltid tänker på att informera vid förändringar som påverkar den boende, exempelvis byte av kontaktman, ny personal, inställd aktivitet eller annat. 2014, start under februari 1.Verksamhetschef + Enhetschef + Värdegrundsledare 2. BAS, boendeansvarig sjuksköterska, Silviasjuksköterska, silviasyster, kvalitetshandledare. VC, EC och kvalitetshandledare. 4. All personal, KM, EC

7 SID 7 (8) Mat och måltider Aktiviteter och fritidsintressen Medarbetarna ska ha en goda kunskaper om vad en trevlig måltidssituationen innebär och att det samtidigt blir en social samvaro för boende utan stök och avbrott. Vi har ett stort utbud av husgemensamma aktiviteter. Vi behöver se över hur våningsaktiviteterna fungerar. Att det finns planerade aktiviteter som erbjuds alla sju dagar i veckan. Att boende får sitta vid trevligt dukat bord och känna sig lockad till att äta. Att boende vet vad som serveras. Att de som behöver hjälp med matning får det i lugn och ro och får äta maten varm. Att boende får ett större utbud på aktiviteter att välja på. Att man inte alltid ska behöva lämna avdelningen för att delta i aktivitet. Att det finns aktiviteter även på helger när temacoacherna inte är på plats. Att aktiviteterna är planerade och synliga för de boende. Tillsammans med kökschefen informera och utbilda kostombuden samt kvalietshandledarna om hur en trevlig måltidssituation ska vara. Sedan informerar de på sina respektive avdelningar. Enhetschef tillsammans med kökschef går och besöker avdelningarna regelbundet för att se till att maten presenteras på ett trevligt och aptitligt sätt. Samt att alla medarbetare har kunskaper gällande kost, livsmedelshygien och egenkontroll i kök. Att temacoacherna tillsammans med kvalitetshandledarna gör ett förslag till veckoschema på aktiviteter för respektive avdelning utifrån boendes intressen, tillsammans med arbetsgruppen kommer man sedan överens hur dessa ska genomföras och när på dagen. I aktivitetsschemat ska det också finnas enkla vardagssysslor som boende 2014, start under februari 2014 februari Verksamhetschef + Enhetschefer + Kostombud + Kvalitetshandledare +Kökschef Temacoacher + Kvalitetshandledare

8 SID 8 (8) Säkerhet 1. Nyckelrutiner för utkvittering av avdelningsnyckel för medarbetare behöver förbättras, idag signeras inte alla nycklar. 2.Hantering av privata medel, där saknar vi idag överenskommelse med boende/närstående vad pengarna får användas till hos vissa av våra boende. 1. Tydliga rutiner som är kända av alla medarbetare där varje nyckelknippa signeras och kan spåras om den försvinner. Det ökar säkerheten. 2. Att vi alltid har som rutin att skriva denna överenskommelse med boende/närstående. Det gör att tryggheten ökar och risk för onödiga konflikter minskar. Det blir tydligare vem som ansvarar för vad. kan utföra. Så att det finns en tydlig rutin för aktiviteter. 1. Signeringslista för alla nyckleknippor på avdelningen som märks upp med nummer. Information till alla medarbetare om vilken rutin som gäller. Egenkontroll genomförs en gång i månaden av EC. 2. I samband med inflyttning och genomgång för rutiner av handkassa så tecknar man även detta avtal januari Vverksamhetschef + Enhetschefer