Kvalitetsredovisning läsåret

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10

Kvalitetsredovisning läsåret 2008/09

Barn- och utbildningsnämnden Strands förskolor. Enhetsplan februari 2015

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning. Gredelby Förskola

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

V E R K S A M H E T S P L A N 2009 Brunna, Gröna-Lund och Stamvägens förskolor

Arbetslagets kvalitetsredovisning för verksamhetsåret 2011/2012

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Futura International Pre-school. Danderyd

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Skolutvecklingsplan. Skolans namn: Hallerna Skola Läsår: Kommun: Stenungsunds kommun. Vi utbildar världsmedborgare

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Förskolan Järven. Nacka kommun

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018

Fjällen förskola Förskola kommunal

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Arbetsplan 2015/2016

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

1. Inledning Förutsättningar... 3

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Kvalitetsredovisning

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19

Barn-och utbildningsnämnden Strandskolan. Enhetsplan september läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

LOKAL ARBETSPLAN

Verksamhetsplan Förskolan 2017

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Skolplan Med blick för lärande

Verksamhetsplan Färentuna förskola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

KVALITETSRAPPORT. Mariaskolans fritidshem. Läsåret 2015/2016

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT

2012/13 Verksamhetsplan, Johan-Olovskolan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Speldosan Läsårets verksamhet 2015/16

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan

Sida 1(14) RAPPORT. Datum Bildningsförvaltningen Anvar Jusufbegovic

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Syfte. Metod. [Skriv text]

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

UTDRAG UR KVALITETSANALYS

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Fiskarhöjdens förskola. Nacka kommunen

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Systematiskt Kvalitetsarbete

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Kvalitetsrapport. Stadsskogsskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn DATUM Österlengymnasiet. Kvalitetsredovisning 2006

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Samhälle, samverkan & övergång

Transkript:

Kvalitetsredovisning läsåret 2010-2011

Tyresö kommun / 2011-10-01 2 (21) Innehållsförteckning 1 Presentation av Strands förskolor och skola... 3 1.1 Organisation... 3 1.2 Personal... 4 1.3 Ekonomi... 5 1.4 Omvärldsanalys... 5 2 Sammanfattning... 6 2.1 Starka sidor... 6 2.2 Områden för utveckling... 7 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 8 3.1 Gemensamma metoder för uppföljning och utvärdering... 8 3.2 Enhetens egna metoder för uppföljning och utvärdering... 8 3.3 Enhetens arbete med pågående kommungemensamma projekt... 9 3.4 Övriga planer, policys och anvisningar som styr enhetens verksamhet... 9 4 Förskola... 9 Åtaganden utifrån observation och brukarenkäter... 9 5 Förskoleklass, grundskola och fritidshem... 10 5.1 Normer och värden...10 5.2 Kunskaper...11 5.3 Elevers ansvar och inflytande...14 5.4 Skola och hem...15 6 Personalrelaterade mål och övriga lokala mål... 16 7 Åtaganden (Enhetsplan)... 19

Tyresö kommun / 2011-10-01 3 (21) 1 Presentation av Strands förskolor och skola 1.1 Organisation Förskola och skola F-9 Strands förskolor och skola består av tre förskolor, förskoleklasser, och grundskola skol år 1-9. Fritidshem på skolan finns för barn från förskoleklass till år 3. För eleverna i år 4-6 finns fritidsklubb och fritidshem på eftermiddagarna. Förskolornas arbetslag Varje förskola har två arbetslag med sex pedagoger. Varje arbetslag har ansvar för ca 40 barn. I varje arbetslag finns barnskötare och förskollärare. Andelen utbildade förskollärare är ca 60 %. Varje förskola har en ledningsgrupp som tillsammans med biträdande rektor har regelbundna möten. Skolans arbetslag Trivselgruppen, består av vaktmästare, lokalvårdare och skolmåltid Slussen, består av speciallärare och pedagoger i skolans kommunövergripande undervisningsgrupp. Pedagogerna delas in i nio arbetslag, som har ansvar för var sin årskurs. Det finns plats för 50 elever (F-5) och 60 elever (6-9) per årskurs. Efter beslut om ut och tillbyggnader så började 72 barn i förskoleklass och 66 barn år 1 ht 2011. Skolledning Skolledningen består av rektor, bitr. rektor för skolan och en bitr. rektor för förskolorna samt en intendent. Från ht 2011 har skolledningen utökats med 50 procent bitr. rektor, med ett extra ansvar för fritidshemmen. Elevhälsoteam Elevhälsoteamet består av följande befattningshavare: Rektor, skolsköterska, kurator, skolpsykolog, specialpedagog/speciallärare. Vision Vi ger våra barn rötter och vingar Varje människa behöver en stabil grund, rötter för att kunna möta livet, begrunda, ta beslut och vara så trygg att man vågar anta nya utmaningar och pröva sina vingar.

Tyresö kommun / 2011-10-01 4 (21) Verksamhetsidé Strands förskolor och skola har en genomtänkt pedagogik som tar hänsyn till hur barn och ungdomar lär sig. Förskolorna och skolan står för ett pedagogiskt arbetssätt, förankrat i en humanistisk livshållning som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet/eleven samt en övertygelse om att alla barn/elever föds kompetenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen och en vilja att göra bra ifrån sig. Förskolorna har ett arbetssätt inspirerat av Reggio Emilia, som är en pedagogisk filosofi som kännetecknas av lyssnande, pedagogisk dokumentation och reflektion. Skolan tar hänsyn till hur hjärnor fungerar när undervisningen planeras, organiseras och genomförs. Trygghet - Elever som är trygga i sig själva och i den miljö de befinner sig i, lär sig bäst. Temastudier Undervisningen är ämnesövergripande. Eleverna bearbetar sina kunskaper i form av projekt i slutet av teman. Projekten redovisas oftast under ett öppet hus. Lärstilar - Undervisningen tar hänsyn till elevernas olika styrkor/inlärningssätt. Tydliga mål - Matriser med mål i ämnen och teman används för att eleverna tydligt ska se målen och sin utveckling. Tabell 1 Volymuppgifter barn/elever 2008 2009 2010 Antal barn/elever (per 15 oktober): Grundskola 493 497 507 Förskola 216 217 202 Förskoleklass 52 49 63 Antal inskrivna i skolbarnomsorg 203 198 222 Inflyttning och större barnkullar resulterade i att fler elever än tidigare i började i förskoleklass. Prognoserna visar på att barnkullarna i området ökar. Det har resulterat i att Strandskolan nu byggs ut för att kunna ta emot fler barn. 1.2 Personal Tabell 2 Volymuppgifter personal Pedagogisk personal årsarbetare* 2008 2009 2010 Skola 57,96 54,09 54,65 Förskola 10,66 32,6 (ny org) 32,07

Tyresö kommun / 2011-10-01 5 (21) * Avser samtlig personal som arbetar direkt med barnen/eleverna och inkluderar elevassistenter, specialpedagoger och bibliotekarie. En mycket hög mycket hög andel av medarbetarna har en adekvat utbildning för sina uppdrag. Volymen av verksamheten har ökat, och från 2011 använder enheten samtliga intäkter då tidigare skuld är reglerad. 1.3 Ekonomi Tabell 3 Ekonomiuppgifter 2008 2009 2010 Resultatenhetens omsättning 51 413 372 52 588 691 51 405 744 Personalkostnader 45 989 038 45 682 889 46 519 976 Övriga kostnader 5 424 334 6 905 802 4 885 768 Strands förskolor och skola har hållit budget och reglerat tidigare skuld. Organisationen har effektiviserats. Skolan har tagit emot fler elever i de flesta årskurser. Samtliga medarbetare har varit medvetna om den ekonomiska situationen och på flera sätt bidragit med sitt engagemang i arbetet. Under 2011 har skolan kunnat öka antalet pedagoger genom att i princip samtliga klasser är fulla, och att samtliga checkintäkter används för första gången på flera år. 1.4 Omvärldsanalys Strands förskolor och Strandskolan har en tydlig pedagogisk idé. Arbetslagen och skolledningen har en tydlig struktur. Tydliga informations- och beslutsvägar finns. Den ekonomiska utvecklingen är positiv. Den utökade verksamheten i skolan kommer att kräva en del nya sätt att arbeta. Det kommer att vara viktigt att arbetslag och skolledning arbetar konstruktivt för att utveckla arbetet. Såväl organisation och den pedagogiska ute och innemiljön kommer att behöva ses över. För förskolorna Rotvik och Öringestugan kommer det att vara viktigt att hitta en strategi för att kunna ha en effektiv och ekonomiskt stark organisation, med tanke på att det idag finns en överetablering av förskoleplatser i östra Tyresö. För både förskolor och skola kommer arbetet med de nya läroplanerna vara mycket viktigt. Strandskolan som lyckats väl i att arbeta med en målstyrd

Tyresö kommun / 2011-10-01 6 (21) skola, sedan införandet av förra läroplanen LPO 94, har goda förutsättningar att även lyckas med införandet av LGR 11. För lyckade resultat är samverkan med föräldrar kollektivt och individuellt mycket viktigt. Föräldraråd och föräldraforum ska förhoppningsvis även i fortsättningen vara viktiga delar i verksamheten. Arbetet mellan förskola/skola och hem ska präglas av samarbete och positiv förstärkning. För verkligt lyckade studieresultat är aktiv närvaro en avgörande framgångsfaktor. Vi ser med viss oro på det stora antalet ledigheter föräldrar ansöker om, samt att många elever inte är redo för kvalificerad undervisning, då de är dåligt utvilade efter alltför få timmars sömn. 2 Sammanfattning 2.1 Starka sidor Strands förskolor och skola består av tre förskolor och en F-9 skola med en kommunövergripande verksamhet för elever med Asperger diagnos. En observation gjordes vt 2010 på Strandskolan. I den framhölls följande starka sidor: Det ämnesövergripande tematiska arbetssättet Det genomgående stora förtroendet för ledningen Uppföljning och bedömning av elevernas utveckling Det engagerade arbetet med Livskunskap I observatörernas sammanfattning för Strandskolan kan man läsa: Vårt sammanfattande intryck av Strandskolan är att det ämnesövergripande tematiska arbetssättet, arbetet med lärstilar och värdegrundsarbetet Livsviktigt bidrar till en samsyn kring innebörden av läroplanens och de nationella kursplanernas mål. Den nya skolledningen arbetar aktivt för en sammanhållen skola. Insikten om skolans förbättringsområden är god och skolledningen åtnjuter stort förtroende både hos elever och lärare. Detta bådar gott inför framtiden. Förskolorna observerades ht 2010. I den framhölls följande starka sidor: Lyhörda pedagoger Jämställdhetsarbete Inne och utemiljö som inspirerar till lek och lärande

Tyresö kommun / 2011-10-01 7 (21) Barns delaktighet och lärande Samarbete mellan hemvister och avdelningar Observatörerna skrev också: Alla tre förskolorna har ett arbetssätt inspirerat av Reggio Emilia, som är en pedagogisk filosofi där några av kännetecknen är lyssnande, dokumentation och reflektion. Pedagogerna ser barnet som rikt, kompetent och nyfiket och arbetar med barns delaktighet och inflytande, samt ser miljön som den tredje pedagogen. Ett medvetet arbete där all personal strävar efter att ha ett positivt förhållningssätt d.v.s. att vuxna lyfter fram det som är positivt, tänker efter innan de säger nej finns. Det bidrar till den trevliga stämningen bland personal, barn och elever. Samtliga tre förskolor har två arbetslag. Sex pedagoger arbetar tillsammans med en barngrupp på närmare 40 barn. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper och arbetar då ofta två pedagoger tillsammans. Arbetet är effektivt och ett dynamiskt samarbete underlättas genom att varje pedagog har fem arbetskamrater. Vi upplever att vår organisation är mindre sårbar och lättare kan finna flexibla lösningar, vid förändringar. 2.2 Områden för utveckling Det är av stor vikt att vi fortsätter att bygga en stabil organisation med medarbetare som mår bra och hinner med sina uppdrag. Arbetsformer och organisation i samband med att skolan växer, och förskolor som konkurrerar i en överetablering, behöver diskuteras och anpassas. Våra åtaganden det närmaste året handlar främst om implementering av ny skollag, och nya läroplaner. Fokus på att nå långt kunskapsmässigt är ett ständigt område för utveckling. Att utveckla matematiken i både förskola och skola är något som prioriterats. I en situation med ökade krav och förväntningar är det av största vikt att tiden används resurseffektivt, vilket varit ett område för utveckling förra läsåret. Det har gett resultat men arbetet behöver fortsätta. Barn och utbildningsnämnden har fastslagit två områden för utveckling: ARBETSRO Ett arbete för att stärka ledarskapet i undervisningen har genomförts. Flera arbetslag har tillsammans haft studier utifrån bok/materialet Att lyckas som lärare. Arbetslagen i år 4-9 har sedan vt 2011 förstärkts med resurspedagoger. Vid skolstart ht 2011 finns en resurspedagog i varje

Tyresö kommun / 2011-10-01 8 (21) arbetslag. Rastverksamheten har utökats med fler rastvärdar och ett café, som är öppet vid de flesta raster för år 6-9. SKOLA FÖR ALLA En organisation med resurspedagoger i varje arbetslag 4-9 finns sedan ht 2011. Samtliga resurspedagoger får sedan vt 2011 regelbunden handledning för sina uppdrag. Samarbetet mellan speciallärare, arbetslag och elevhälsoteam har utvecklats. Ett målmedvetet arbete för att öka inkluderingen av eleverna i skolans kommunövergripande grupp Lagunen pågår. 3 Systematiskt kvalitetsarbete 3.1 Gemensamma metoder för uppföljning och utvärdering Samtliga medarbetare deltog i utvärderingen av enhetens åtaganden under en planeringsdag i juni. Medarbetarna från olika verksamheter delades in i tvärgrupper som utifrån specifika frågeställningar arbetade med resultaten från det senaste läsåret. I utvärderingen användes flera av nedanstående dokument: Observationsrapport inom kommunsamarbetet Våga Visa Kommunövergripande enkätundersökning för föräldrar i förskolan, förskoleklass år 2, år 5 och år 8 samt elever i år 5 och 8. Egenproducerad föräldraenkät i förskolorna Egenproducerad föräldraenkät för fritidshemsverksamheten Egenproducerad elevenkät i år 6-9 Nationella prov i år 3, 5 och 9 Elever och föräldrars åsikter har haft en mycket stor del i dokumentationen som ligger till grund för denna kvalitetsredovisning, men de har inte deltagit i skrivandet. 3.2 Enhetens egna metoder för uppföljning och utvärdering Ett verksamhetshjul finns där flera av enhetens metoder för uppföljning och utvärdering finns. Underlaget till denna kvalitetsredovisning diskuterades med samtliga medarbetare på utvärdering i juni. Åtaganden i den nya enhetsplanen fatställdes i början av hösten efter diskussioner med enhetens ledningsgrupper. Arbetslagen har därefter planerat hur de ska arbeta för att vi ska lyckas med enhetens åtaganden.

Tyresö kommun / 2011-10-01 9 (21) 3.3 Enhetens arbete med pågående kommungemensamma projekt PIM (Praktisk IT och Mediakompetens): Samtliga tilldelade platser har använts. NTA (Natur och Teknik): Samtliga lärare i år 1-5 är utbildade i NTA och deltar regelbundet i fortbildning. PEDAGOGFORUM: Förskolornas pedagoger deltar aktivt i de forum som arrangeras. SAMTALUTBILDNING: Samtliga arbetslagsledare och skolledare har genomgåt utbildningen. Några pedagoger som har det som ett mål i sin utvecklingsplan har också deltagit. PREMIESKOLA: Elever med högst betyg i år 8 har deltagit i kommunens premieskola i början av sommarlovet. SOMMARSKOLA: Strandskolan hade sex deltagare i sommarskolan som anordnades två veckor innan skolstart 2011. Ingen sommarskola anordnades direkt efter skolavslutning då samtliga elever i år 9 var behöriga till gymnasiet. 3.4 Övriga planer, policys och anvisningar som styr enhetens verksamhet Strandskolans lokala rutiner finns samlade i den Blå pärmen numera endast i digital form på kommunens server. På förskolorna finns en röd pärm med aktuella planer och policys. 4 Förskola Under det senaste läsåret har skolledning och pedagoger valt att utgå ifrån observationen förskolorna fick genom Våga Visa, samt resultaten av brukarenkäten. Analysen av de resultaten har resulterat i ett antal åtaganden. Något av det vi arbetat med är: Barnens delaktighet och lärande Barnen är med och bestämmer reglerna på avdelningarna. Lunch serveras som buffé på nästan alla avdelningar, där barnen blir mycket delaktiga. Verksamheten planeras inom teman, i vilka barnen har ett stort inflytande. Pedagoger strävar efter att barnen så ofta och så mycket som möjligt får prova själva. Barns lärande Dokumentation som ett verktyg används för att barnen ska se sitt lärande. Barnen får tid att reflektera över sitt lärande tillsammans med pedagoger.

Tyresö kommun / 2011-10-01 10 (21) Normer och värden En likabehandlingsplan för alla tre förskolorna har tagits fram. Jämställdhetsplanen har reviderats. Pedagogerna har också arbetat med Livsviktigt i barngrupperna. Föräldrars delaktighet Föräldrar är delaktiga i sitt barns utveckling och lärande i utvecklingssamtal. Samtalet utgår ifrån ett underlag som föräldrarna får innan mötet. Förskolorna har aktiva och kreativa föräldraråd som har regelbundna möten och ordnar fixardagar Information till föräldrar Månadsbreven har utvecklats och hemsidorna är tydligare. Det finns fotoramar på varje avdelning i entréerna Analys Vår bild är att verksamheten i enhetens tre förskolor håller god kvalité. För att behålla och utveckla verksamheten vill vi prioritera arbetet med att implementera den nya läroplanen. När det gäller antalet förskoleplatser och antalet barn i Östra Tyresö måste utvecklingen följas noga. En strategi för en ev. anpassning av storleken på enhetens samtliga tre förskolor är viktigt för fortsatt positiv verksamhetsutveckling. 5 Förskoleklass, grundskola och fritidshem 5.1 Normer och värden Mål Övergripande utvecklingsområde: Normer och värden Mål: Vidareutveckla det positiva förhållningssättet som råder på skolan. Insats: Arbeta med den nya likabehandlingsplanen Arbeta med Livsviktigt Översyn av reglerna i skolan Tidsplan: Läsåret 10-11 Ansvarsfördelning: Skolledning tillsammans med samtliga medarbetare Uppföljningsplan: Junidagar 2011 Förväntad effekt: Höja andelen föräldrar som är nöjda med skolans arbete när det gäller normer och värden.

Tyresö kommun / 2011-10-01 11 (21) Arbete Under året har skolans likabehandlingsplan reviderats. Den har gåtts igenom av samtliga elever. Arbetet med livsviktigt och likabehandlingsplan har resulterat i ett fortsatt positivt förhållningssätt. Enligt resultat i brukarenkäten så är många elever och föräldrar nöjda. Antimobbingteamet och elevrepresentanterna (Amigos) har bidragit till det goda klimatet på Strandskolan. Anställandet av fler resurspedagoger och en aktiv caféverksamhet har bidragit till färre konflikter och bättre konfliktlösningar. Resultat Tabell 5.1 Självskattning av måluppfyllelse Normer och värden Helhetsbedömning av målområdet Vidareutveckla det positiva förhållningssätt som finns på skolan I princip inte alls Endast till viss del I ganska hög grad I hög grad I mycket hög grad I princip helt uppnått Analys Vi anser att vårt arbete med normer och värden fungerar bra. Vi behöver under kommande läsår säkerställa att kraven i den nya skollagen uppfylls. Det behövs fortsatta diskussioner om ett gemensamt förhållningssätt bland skolans samtliga medarbetare, för att nå ännu längre i arbetet med normer och värden. Det är viktigt att dessa frågor är ständigt aktuella och att samtliga medarbetare arbetar för att följa skolans dokument om förväntningar, förhållningssätt och regler. 5.2 Kunskaper Mål Övergripande utvecklingsområde: Utveckling och lärande i skolan Mål: Arbeta enligt nya läroplanen från ht 2011 Insats: Arbeta med våra teman i förhållande till nya kursplanerna. Arbeta med våra matriser och pilotprojektets matriser i förhållande till nya kursplanerna. Tidsplan: Påbörjas under läsåret 10/11 Ansvarsfördelning: Skolledning och skolans ledningsgrupp Uppföljningsplan: Utvärdering juni 2011 Förväntad effekt: Tydlighet i tema och matriser

Tyresö kommun / 2011-10-01 12 (21) Arbete På studiedagar och APT under hela läsåret har skolledningen presenterat LGR11 och en del av nyheterna i den nya skollagen. Ett stort arbete i att anpassa de nya kunskapskraven till skolans tema har genomförts. LGRpiloter och bitr rektor på skolan har arbetat intensivt med att koppla kunskapskrav till centralt innehåll. Det arbetet har också presenterats för övriga enheter i kommunen. Utseendet för bedömning i kommunens nya digitala system för bedömning är matriser, som bitr rektor på Strandskolan tagit fram utifrån läroplanens kunskapskrav. Resultat Tabell 5.2 Självskattning av måluppfyllelse Utveckling och lärande/kunskaper Helhetsbedömning av målområdet I princip inte alls Endast till viss del I ganska hög grad I hög grad I mycket hög grad I princip helt uppnått Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål: (avser vt-11) : Förbättra elevernas färdigheter i svenska i år 3 Förbättra elevernas färdigheter i engelska i år 3 Öka andel elever med minst godkänt betyg i samtliga ämnen LGR11

Tyresö kommun / 2011-10-01 13 (21) Pedagogiska resultat: Tabell 4 Pedagogiska resultat Pedagogiska resultat 2010/2011 2009/2010 Andel elever som: uppnått minimininivåer i de olika delområdena i primtestet matematik i skolår 2 nått målen i svenska skolår 5 totalt (pojkar, flickor) nått målen i matematik skolår 5 totalt (pojkar, flickor) nått målen i engelska skolår 5 totalt (pojkar, flickor) nått målen i alla ämnen som eleven får undervisning i under skolår 5 totalt (pojkar, flickor) uppnått minimininivåer i de olika delområdena i primtestet matematik i skolår 8 totalt (pojkar, flickor) nått betyget godkänd i svenska skolår 9 totalt (pojkar, flickor) nått betyget godkänd i matematik skolår 9 totalt (pojkar, flickor) nått betyget godkänd i engelska skolår 9 totalt (pojkar, flickor) Andel elever (procent) 91 96 98 96 98 96 92 92 92 Ej genomfört 70 100 98.4 82 79 100 98.4 Andel elever (procent) är behöriga till gymnasieskolans teoretiska program totalt (pojkar, flickor) är behöriga till gymnasieskolans praktiska program totalt (pojkar, flickor) 100 93.5 100 93.5 har godkända betyg i alla ämnen i skolår 9 totalt (pojkar, flickor) 91 74.2 nått målen vid ämnesprov i svenska/svenska som andraspråk i skolår 9 totalt (pojkar, flickor) 100 98.4 nått målen vid ämnesprov i engelska skolår 9 totalt (pojkar, flickor) 100 98.4 nått målen vid ämnesprov i matematik skolår 9 totalt (pojkar, flickor) 82 79 nått målen i ämnesprov i NO ange aktuellt ämne totalt (pojkar, flickor) Genomsnittligt meritvärde år 9 totalt (pojkar, flickor) 224.3 208.2 86 Analys Ett fokuserat arbete för att eleverna ska nå så många kunskapsmål som möjligt har fortsatt att vara en ledstjärna på skolan. Genom att medvetandegöra eleverna om kunskapsmålen och arbete mot dem finns goda möjligheter att lyckas. Åtgärdsprogram när eleverna inte når målen är

Tyresö kommun / 2011-10-01 14 (21) ett viktigt redskap för bra studieresultat. Arbete med att ta fram Lokala pedagogisk planer (LPP) som underlag för planering och bedömning av undervisningen kommer att vara viktigt. Tid behöver planeras för fortbildning och diskussioner om hur bedömning och betygssatsning ska genomföras. Att mycket tid avsätts till arbete med implementering av den nya läroplanen, ser vi som självklart. Det måste prioriteras. 5.3 Elevers ansvar och inflytande Mål Övergripande utvecklingsområde: Barns/elevers ansvar och inflytande i skolan Mål: Högre delaktighet Insats: Göra eleverna medvetna om deras möjligheter och begränsningar (läroplanen) att påverka undervisningens innehåll, samt arbeta vidare med att öka delaktigheten i elevernas planering av tema och projekt Tidsplan: Läsåret 10-11 Ansvarsfördelning: Skolledning och arbetslagsledare Uppföljningsplan: Elevutvärdering vt 2011 och brukarenkäten Förväntad effekt: Större upplevd delaktighet, högre siffra i brukarenkät Arbete Eleverna har varit mycket delaktiga i planering av projekt och elevens val. De har haft stor möjlighet att komma med egna idéer eller att välja bland olika arbetsuppgifter. Ett tillåtande klimat och miljö där barnens intresse väcks och deras nyfikenhet tas tillvara finns. Vuxna på skolan har ett gott bemötande och visar lyhördhet samt respekt för eleverna.

Tyresö kommun / 2011-10-01 15 (21) Resultat Tabell 5.3 Självskattning av måluppfyllelse Elevers ansvar och inflytande Helhetsbedömning av målområdet I princip inte alls Endast till viss del I ganska hög grad I hög grad I mycket hög grad I princip helt uppnått Högre delaktighet Analys Brukarenkäten visar på skillnader i hur nöjda elever/föräldrar är, men de flesta grupper ligger klart över kommunsnittet. Pedagogernas lyhördhet och en uttalad ambition att arbeta med positiva förstärkningar har gett resultat. 5.4 Skola och hem Mål Övergripande utvecklingsområde: Skola och hem Mål: Högre delaktighet för skolans utveckling bland föräldrar Insats: Formalisera former för samverkan. Det ska ske i dialog med föräldrar på ett Föräldraforum med representanter för samtliga klasser. Fritidsverksamheten fortsätter att satsa på att informera och tydliggöra sin verksamhet. Ett hembrev per arbetslag med ett gemensamt brevhuvud för hela enheten. Tidsplan: Läsåret 10-11 Ansvarsfördelning: Skolledning Uppföljningsplan: Utvärdering i juni 2011 Förväntad effekt: Positiv utveckling av verksamheten och nöjdare föräldrar Arbete En struktur för hur föräldrar informeras av skolledning och arbetslag är framtagen. Skolledningen skriver månadsbrev och arbetslagen ett hembrev varje vecka eller var fjortonde dag. Fritidshemmen har informerat om sin verksamhet i hembrev eller i egna brev. En digital skoltidning finns som skildrar livet på Strandskolan. Föräldraforum med representanter för samtliga årskurser genomförs en gång per termin. Skolledning lyfter aktuella

Tyresö kommun / 2011-10-01 16 (21) frågor och ger föräldrar möjlighet att ta upp det som engagerar dem mest. Layouten på hemsidan förändrades under året för samtliga kommunala enheter. Skolans hemsida uppdateras regelbundet, men inte varje dag. Resultat Tabell 5.4 Självskattning av måluppfyllelse Skola och hem Helhetsbedömning av målområdet Högre delaktighet I princip inte alls Endast till viss del I ganska hög grad I hög grad I mycket hög grad I princip helt uppnått Analys Gensvaret föräldrar ger skolledning och medarbetare på skolan är stort. Vi har noterat en ökning när det gäller resultaten i brukarundersökningen och föräldraforumen har varit välbesökta. Nuvarande organisation och arbete kommer att fortsätta. Skolledningen kommer att arbeta för att samtliga arbetslag ska skriva gemensamma hembrev, med information för skola och fritids. I ett läge där kraven på vad skolan ska göra ökar, kommer skolledningen att i ännu högre grad tydliggöra skolans och föräldrarnas uppdrag. Det kommer att vara nödvändigt, men kan ev. resultera i mindre nöjda föräldrar och inte heller lika delaktiga. 6 Personalrelaterade mål och övriga lokala mål Mål Övergripande utvecklingsområde: Spara tid Mål: Använda de mänskliga resurser vi har till förfogande på rätt sätt Insats: Varje arbetslag ska göra verklighet av något utifrån sparatid-listan Ledningsgruppen diskuterar olika sätt att spara tid Tidsplan: Läsåret 10-11 Ansvarsfördelning: Ledningsgruppen Uppföljningsplan: Utvärdering i ledningsgruppen maj 2011 Förväntad effekt: Nöjdare och mindre stressade medarbetare

Tyresö kommun / 2011-10-01 17 (21) Arbete Frågan har lyfts i ledningsgrupper och i arbetslag vid ett flertal tillfällen. Några av de positiva resultaten är: Ökad medvetenhet om tidsanvändning Större medvetenhet i vad som är skolans uppdrag och vad som är föräldrarnas Tydligare informationsflöden Effektivare möten Tydligare rollfördelning och dagsrutiner i arbetslagen Samarbetet i den pedagogiska verksamheten har ökat. Utnyttjandet av varandras kompetenser och planeringar har ökat. Något som underlättat tidsanvändningen är: Att personaltätheten ökat och att kompetenta vikarier använts vid frånvaro En ökad tillgänglighet till IT En större omflyttning av verksamheter inom skolan hade inte som syfte att spara tid, men har av medarbetare upplevts som en stor tidsbesparing, trots att det initialt krävde mycket tid. Analys Många upplever fortfarande att det är svårt att hinna med sitt arbete på ordinarie arbetstid. En frustration finns i att inte kunna nå upp till alla krav. Vi behöver därför fortsätta vårt arbete med att se över hur vi använder vår tid. Vi behöver också bli bättre på att hantera, att vi inte alltid lyckas med egna eller andras ambitioner. Några av de åtgärder som medarbetare föreslagit i utvärderingar är: Fler digitala redskap och hjälpmedel Effektvare planering vid schemabrytande aktiviteter Tydligare bokningsrutiner för gemensamma lokaler och material Mål Övergripande utvecklingsområde: Organisation Mål: Medarbetare ska vara trygga i var olika beslut inom enheten tas Insats: Fastställa en tydlig organisation med informations och beslutsvägar Tidsplan: Läsåret 10-11 Ansvarsfördelning: Skolledning tillsammans med de fackliga företrädarna Uppföljningsplan: Utvärdering i juni 2011 Förväntad effekt: Nöjdare medarbetare

Tyresö kommun / 2011-10-01 18 (21) Arbete De huvudsakliga informationsvägarna; APT, Strandbladet och en personalinformation 30 minuter varannan vecka har generellt mottagits positivt. Skolledningen har tillsammans med de fackliga företrädarna under vt 2011 diskuterat och fastställt en tydlig struktur för hur beslut ska fattas inom enheten. Ett skriftligt dokument med namn Beslut och kommunikation reglerar sedan ht 2011 informations- och beslutsvägarna. Resultat Tabell 6.1 Självskattning av måluppfyllelse Personalrelaterade mål och övriga lokala mål Barn och utbildningsnämndens prioriterade mål (avser Vt- 11): Öka andel högskoleutbildad personal i förskoleklassen. I princip inte alls Endast till viss del I ganska hög grad I hög grad I mycket hög grad I princip helt uppnått Spara tid Organisation Analys Vid rekrytering till förskoleklass har andelen högskoleutbildad personal ökat. Vi är mycket nöjda med den kompetens som idag finns i skolans förskoleklass. Resultaten på enhetens personalrelaterade mål har gett bra effekter. Med ny skollag och nya läroplaner kommer fortsatta diskussioner om hur vi bäst använder vår arbetstid resurseffektivt, vara viktigt.

Tyresö kommun / 2011-10-01 19 (21) 7 Åtaganden (Enhetsplan) Mål: Var ska vi befinna oss om ett år? Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelsen? Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Använda den arbetstid som finns resurseffektivt Majoriteten av medarbetarna ska uppleva att arbetstiden används på ett resurseffektivt sätt Arbetslag och enhetens ledningsgrupp har under läsåret 10-11 arbetat med åtgärder för att spara tid. Arbetet ska fortsätta under läsåret 11-12. Fortlöpande diskussioner och avstämning i skolans ledningsgrupp. En utvärdering genomförs i juni inom hela enheten. Skolledningen och enhetens ledningsgrupp Skolledningen har ett ansvar för att resultat kommuniceras inom enheten; på APT och under personalinformation. Mål: Var ska vi befinna oss om ett år? Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelsen? Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Att förskolan ska arbeta i enlighet med den reviderade läroplanen för förskolan. Samtliga pedagoger är förtrogna med läroplanen Föräldrarna har en större insikt i målen för verksamheten Stående punkt på APT och avdelningsmöten för en ökad medvetenhet om innehållet i Lpfö Presentation av verksamheten utifrån läroplanen Att samtliga medarbetarna svarar ja på påståendet jag vet vilka mål vi arbetar mot i vår arbetsgrupp i medarbetarenkäten. Biträdande förskolechef och avdelningsansvariga förskollärare Arbete och resultat kommuniceras i förskoleledning på APT och avdelningsmöten. Till föräldrar: i utvecklingssamtal, på föräldramöte och dokumentation

Tyresö kommun / 2011-10-01 20 (21) Mål: Var ska vi befinna oss om ett år? Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelsen? Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Barnen på förskolorna ska stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling Öka medvetenheten i arbetet med att stimulera barnens matematiska utveckling. Höjd nöjdhetsfrekvens i kommunens brukarenkät Biträdande förskolechef och avdelningsansvariga förskollärare Arbete och resultat kommuniceras i förskoleledning på APT och avdelningsmöten. Till föräldrar: i utvecklingssamtal, föräldramöte och dokumentation Mål: Var ska vi befinna oss om ett år? Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelsen? Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Att skolan i hög grad arbetar i enlighet med den nya läroplanen LGR 11 Samtliga lärare känner sig trygga i skrivande av LPP, och utvärdering av elevernas kunskaper, samt registrering av centralt innehåll och kunskapsnivå för eleverna i Unikum. Fortlöpande arbete i arbetslag och ämnesgrupper. Fortbildning på studiedagar. Utvärdering i arbetslagen (kapitel 2) och i ämnesgrupper (kapitel 3) Att samtliga medarbetarna svarar ja på påståendet jag vet vilka mål vi arbetar mot i vår arbetsgrupp i medarbetarenkäten. Skolledning, piloterna och arbetslag Arbete och resultat kommuniceras av skolledning och piloter i arbetslag och ämnesgrupper

Tyresö kommun / 2011-10-01 21 (21) Mål: Var ska vi befinna oss om ett år? Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelsen? Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Hög måluppfyllelse i svenska, matematik och engelska Resultaten på nationella prov i år 3, 6 och 9 ska vara på en fortsatt hög nivå. Fokuserat arbete mot målen i LGR 11/LPO94 och en bra studiero i samtliga årskurser. Nationella prov Arbetslag Skolledning följer upp och ger stöd för bra resultat. Resultaten kommuniceras till samtliga medarbetare på APT, samt skriftligt i Strandblad till medarbetare och månadsbrev till föräldrar.