Riddargatan 1. En breddad behandling av alkoholberoende. Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm

Relevanta dokument
Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Hantera alkohol enkelt. Enkelt pga: Alkoholproblem är sällan alkoholism

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Samtalsteman om alkohol

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

Alkoholberoende Farmakologisk behandling

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

Problem på olika sätt

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Alkoholens medicinska konsekvenser. Riskbruk är riskabelt Riskbruksbegreppet i Sverige: Agenda. Risk för vad?

Behandling av alkoholberoende inom PV. 15 metoden

Att bredda basen för behandling av alkoholproblem. Sven Andréasson Beroendecentrum Stockholm Karolinska institutet, inst. för folkhälsovetenskap

Alkohol för oss i PV. Vad är dricka normalt? Alkoholkonsumtion i Sverige i liter 100% alkohol per capita

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Stigma Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet

När generösa alkoholvanor blir ett hälsoproblem hos äldre Charlotte Skoglund M.D PhD SMART Psykiatri

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholberoende

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Sveriges Kommuner och Landsting

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

Screening for alkohol och droger

Värt att veta om alkohol och din hälsa

>60 medicinska?llstånd

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Återfallsprevention. Johan Franck Beroendecentrum Stockholm

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

Alkohol enklare än du tror

ATT HANTERA ALKOHOLPROBLEM I PRIMÄRVÅRDEN EN HANDBOK I 15-METODEN

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Inledning

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården. Sven Andréasson, SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Många allmänläkare vittnar om att man känner sig

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer?

CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling

Hälsokonvent Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Hur hanteras alkoholfrågan? Den svenska alkoholkonsumtionen (ren 100% alkohol)

Vad är nationella riktlinjer?

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås Christina Anderson

Minnesbilder från seminarium i Karlstad den 12 april, Ulric Hermansson

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen

Behandling vid samsjuklighet

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet

Alkoholberoende, diagnos

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Alkoholberoende. Diagnostik och behandling. Bengt Sternebring, Beroendecentrum Malmö

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Tidiga interventioner

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Behandlingsprogram Alkoholprogrammet

MET (Motivational Enhancement Therapy)

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE (CERA)

RISKBRUK i Västerbotten

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Transkript:

Riddargatan 1 En breddad behandling av alkoholberoende Sven Wåhlin Överläkare Beroendecentrum Stockholm Twitter: @SvenWahlin Mail: sven.wahlin@sll.se

Agenda Bakgrund till 15-metoden Alkoholberoende: oftast okomplicerat med god prognos Korta behandlingar är effektiva Fler i vården ska kunna behandla 15-metodens upplägg 2

Alkoholberoende Ny kunskap: - Lindrigt tillstånd vanligast - Ofta god prognos 3

Vår bild av alkoholberoende 4

Man kan vara mer eller mindre beroende! 5-7 beroendekriterier 1,2 % DSM-IV kriterierna: 1. Tolerans 2. Abstinens 3. Dricker mer än avsett 4. Oförmåga att avstå 5. Tar mycket tid 6. Ger upp sociala aktiviteter 7. Fortsatt trots skador 3-4 beroendekriterier 3,1 % 2 beroendekriterier 4,7 % 1 beroendekriterium 14,5 % 0 beroendekriterier 76,6 % 28 800 personer 55% svarsfrekvens 5

De flesta har begränsade problem: Få sociala och psykiatriska problem Arbetar i samma utsträckning som andra Inser problem med vanan (Berglund et al., 2006) 6

Prognosen är god Personer som haft beroende tidigare i livet : 25 % fortfarande beroende ( 3 kriterier) 18,2 % nykterister 27,3 % partiell remission (1-2 kriterier) 11,8 % riskkonsumtion (men utan beroende) 17,7 % lågrisk konsumenter 74,5 % hade inte haft vårdkontakt Ref: Dawson D, Grant B, Stinson F, Chou P, Huang B, Ruan W. Recovery from DSM-IV alcohol dependence: United States, 2001 2002. Addiction. 2005;100:281-92. 7

Hur blir man fri från alkoholberoende? 83 % bättrades utan behandling 17 % bättrades med hjälp av behandling 2,5 år från beslut till handling 27,8 % blev helnyktra Blomqvist, J., Cunningham, J., Wallander, L. & Collin, L. (2007) Att förbättra sina alkoholvanor. Om olika mönster för förändring och om vad vården betyder. FoU-enheten, Stockholm: FoU-rapport 2007:5 och Stockholms universitet: SoRAD Forskningsrapport nr 42. 8

Varför söker man inte hjälp? 1. Behandling = livslång nykterhet 2. Anmälan 3. Skam Skulle skämmas Annat Oro för sekretess Om någon skulle prata om missbruk med mig skulle jag stänga av däremot så har jag ju funderingar om mitt drickande ibland. Inte effektivt Vet inte vart jag ska vända mig Vet ej/vill ej svara 0 10 20 30 40 50 60 70 procent Alkoholberoende Allmänheten 80

Vårt uppdrag: reducera stigma! Vårda vokabulär: Bredda behandlingen: Internetbehandling Alkoholist Tele-rådgivning: Alkoholhjälpen Missbrukare Missbruksvården anpassas Förnekande Upptäcka alkoholproblem Fler kan behandla (PV m.fl.) Dold alkoholism Medberoende 10

Behandling är effektiv

Psykosocial behandling effektiv Enl Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2015: MET (prio 1) KBT (prio 2) Återfallsprevention Kontrollerat drickande Psykodynamisk behandling (prio 3) 12-stegsbehandling (prio 2) CRA (prio 2) 12

Läkemedel effektiva Farmakologisk behandling effektiv Korta insatser lika bra som mer omfattande vid måttligt beroende NNT: Akamprosat: 9 (nykterhetsmål) Naltrexon: 9 (tungt drickande) Akamprosat, naltrexon och disulfiram har rekommendationsgrad A Akamprosat, naltrexon och disulfiram har prio 1 13

Akamprosat Avhållsamma (%) Behandlingsperiod Uppföljningsperiod 44% Campral 39 % 25% Placebo 17 % Sass et al, Arch general. Psychiatry; 53, Aug 1996

FASS: Läkemedel + Samtal Behandling med Campral rekommenderas ske i kombination med samtalsbehandling innefattande medicinska råd och stöd till patienten. Naltrexon: även psykologisk terapi ingår. Selincro ska endast förskrivas tillsammans med psykosocialt stöd med fokus på följsamhet till behandlingen och minskad alkoholkonsumtion. 15

Fler ska kunna behandla alkoholberoende 16

Kloka listan 2015 Återfallsförebyggande behandling kan användas generellt inom hälso- och sjukvården (inte enbart inom beroendevård) i kombination med uppföljning som innefattar medicinska råd och stöd.

Alkohol är alltid relevant Blodtryck Cancer Depression Diabetes Diarré Infektionsbenägenhet Kardiomyopati Lumbago Myalgi Minne Polyneuropati Potens Psoriasis Rosasae Rytmrubbning Seborré Sömn Ångest > 60 sjukdomstillstånd med fastställda samband 18

Minska komplikationer 19

Alkoholfri operation 2 glas/dag 56 % ökade komplikationer Alla infektioner: 73 % RR=1,73 [1,32-2,28] Sårkomplikationer: 23 % RR=1,23 [1,09-1,40] Lungkomplikationer: 80 % RR=1,80 [1,30-2,49] Förlängd sjukhusvistelse: 23 % RR=1,23 [1,18-1,31] Intensivvård: 29 % RR=1,29 [1,03-1,61] Eliasen M, et al. Ann Surg. 2013 20

Bredda vårdutbudet Internet, appar Tel- rådgivning: Alkohollinjen Behandla i vanliga vården (PV, FHV m.fl.) Normalisera beroendevården 21

Beskrivning av 15-metoden 15 minutersbesök + >15 AUDIT-poäng

Alla delar har stark evidens Rådgivande samtal (vid riskbruk: Prio 4) MET (Motivational Enhancement Therapy) Prio 1 KBT Prio 2 Läkemedel Prio 1 23

Steped care Olika patienter behöver olika mycket hjälp 3: Behandling a All en d r å iv 1: Uppmärksamma risk eller problem -Rådgivande samtal -Erbjud Hälsokoll Alkohol -Erbjud behandling 2: - Läkemedel - Samtalsteman - Självhjälpsmaterial Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol 15 min/besök 30 min max 15 min 24

Uppmärksamma på fyra sätt 1. 2. 3. 4. Fråga om konsumtionen Fråga om pat s egna alkoholfunderingar Erbjud AUDIT testet Samband med aktuell sjukdom?

Hälsokoll Alkohol Hur ligger jag till? 3: Behandling 2: 1: Uppmärksamma risk eller problem -Rådgivande samtal - Erbjud Hälsokoll alkohol max 15 min Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol 30 min - Läkemedel - Samtalsteman - Självhjälpsmaterial 15 min/besök

Utredning ger beslutsunderlag 1. Frågeformulär (och pats berättelse) 2. Biomarkörer (och kroppsundersökning) 3. Professionell bedömning och feedbacksamtal 4. Pats egna tankar? Nästa steg?

Fakta: Skattningsskalor Alkoholkalender (TLFB) Beroendekriterier (ICD-10) Beroendets svårighetsgrad (SADD) AUDIT Screening ångest/depression (HAD) Övriga levnadsvanor Tankar om förändring/motivation AUDIT-kurs på 10 min: riddargatan1.se/audit 28

Fakta: biol. markörer 29

Hälsokoll alkohol klargör: 1. Alkoholkonsumtion; omfattning och mönster 2. Grad av alkoholberoende 3. Alkoholrelaterade problem Feed-backsamtal med bedömning: Så att patienten får beslutsunderlag ang. ändrade vanor och behandling

Behandling? Ta fram menyn! Tre alternativ: 1. Självhjälpsmaterial 2. Behandling med läkemedel 3. Behandling med samtalsteman, KBT 3: Behandling 2: 1: Uppmärksamma risk eller problem -Rådgivande samtal - Erbjud Hälsokoll alkohol max 15 min - Läkemedel - Samtalsteman - Självhjälpsmaterial Fördjupad bedömning Hälsokoll Alkohol 15 min/besök 30 min Matching Alcoholism Treatments to Client Heterogeneity: Project MATCH Posttreatment Drinking Outcomes. J. Stud. Alcohol 1997;58:7-29, Andreasson S, et al. Short-term treatment for alcohol-related problems: four-session guided self-change versus one session of advice a randomized, controlled trial. Alcohol 28 (2002) 57 62 31

Olika utmaningar 1. Att inte dricka 2. Att dricka mindre ofta (Dagligt drickande) 3. Att dricka mindre när man dricker (Kontrollförlust) 32

Kontrollerat drickande - vad är det? Kvantitativ aspekt: < 14 / 9 glas per vecka 5 / 4 glas per tillfälle Kvalitativ aspekt: Konsekvenser 33

Faktorer som talar för lyckat utfall Lägre ålder Lätt till medelsvårt alkoholberoende Ej tidigare behandlats för alkoholproblem Ej ärftliga faktorer Tror på kontrollerat drickande Ej deltagande i AA Anställning + socialt stabil situation Kvinna Gift Amsterdam, 2013; Walters, 2000 34

Behandlingsresultat Sammantaget visar 30 talet studier för individer med allt från lätt till svårt alkoholberoende: 1. ingen skillnad i utfall mellan BSCT-program jämfört med andra specifika behandlingar inriktade på helnykterhet 2. bättre utfall jämfört med sedvanlig behandling eller ingen behandling alls 35

Internet, appar, sms, tele Minimal intervention (självhjälp): Promillekoll PartyPlanner TeleCoach system.se n e lp a j lh Ska rpö ww w ho o k.al Mer intensiv intervention: 36

Självhjälpsmaterial Biblioterapi För patienter med måttlig problemtyngd: Behandlingseffekt likvärdig eller större än omfattande behandling Metaanalys 22 studier: Apodaca & Miller, 2003

Läkemedel akamprosat (Campral/Aotal) - 1996 naltrexon (Naltrexone) 2000 nalmefen (Selincro) 2013 disulfiram (Antabus) - 1950-talet Läkemedelsverket 1:2007: Rekommendationsgrad A SoS Nat riktlinjer Missbruks- & beroendevård 2015: Prio 1 (nalmefen: 4)

Medical management Akamprosat: Läkarkonsultation lika bra som KBT eller kort intervention Naltrexon: Medicinska råd och stöd lika bra som KBT Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende Behandlingsrekommendationer. 1:2007 39

Medical management : Systematisk uppföljning Exempel: 3 veckor 6 veckor 2 månader 4 månader 6 månader 1 år 40

Medical management Systematisk uppföljning, med provtagning före: 1. 2. 3. 4. 5. 6. Hittat rutin för intag? Biverkningar? Effekt? Ge feedback på lab prover Ge positiv förstärkning för framsteg Fortsätta läkemedel? 41

Fakta: biol. markörer 42

Evidensbaserad psykosocial behandling Enl Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2015: MET (prio 1) KBT (prio 2) Återfallsprevention Kontrollerat drickande Psykodynamisk behandling (prio 3) 12-stegsbehandling (prio 2) CRA (prio 2) 43

KBT-behandling med hemuppgifter Exempel: - Målformulering (hur vill jag dricka) - Alkoholkalender (registrera konsumtionen) - Kartlägg risksituationer - Alternativ till att dricka i risksituationer - Skriv handlingsplan för hantering av högrisksituationer 44

Tack för ert engagemang! Lära mer? Innehåll: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Historik, global utblick Alkoholpolitik Patientcentrering, hälsofrämjande Olika alkoholproblem, diagnoser Att samtala om alkohol Knep och verktyg i samtalet Stödja bättre alkoholvanor, 15-metod Alkoholens farmakologi Hur alkohol påverkar olika sjd www.studentlitteratur.se 45