Regional systemanalys

Slutrapport 30 september 2008 Regional systemanalys 2010-2020 De fyra nordligaste länen

Förord Utifrån uppdrag från Regeringen 2008-01-17 har de fyra nordligaste länen representerade av länsstyrelserna i Norrbottens, Västernorrlands och Jämtlands län samt regionförbundet i Västerbotten tagit fram föreliggande regionala systemanalys. I arbetet har även medverkat länsstyrelsen i Västerbottens län. Underhand har preliminär rapport utsänts för synpunkter till berörda landsting och kommuner, sjöfartsverket, luftfartsstyrelsen m.fl. Möten har bållits med berörda kommuner, landsting, trafikverk och näringsliv, samt i slutfasen med berörda landshövdingar, länsråd och regionråd. Region Västerbotten Länsstyrelsen Norrbotten Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen Jämtland Länsstyrelsen Västerbotten Innehåll Sammanfattning...3 1 Bakgrund och syfte...13 1.1 Bakgrund...13 1.2 Syfte...13 1.3 Organisation och process...13 2 Norra Sveriges roll och funktion - beskrivning och analys...14 2.1 Näringsliv...14 2.2 Arbetsmarknad...24 2.3 Kompetensförsörjning...26 2.4 Ortsstruktur...28 2.5 Befolkning och befolkningsutveckling...29 2.6 Specialiserad samhällsservice...30 2.7 Bilanvändning...30 2.8 Energiförsörjning...31 2.9 IT-infrastruktur...33 3 Transportsystemen...34 3.1 Övergripande om godstransporter...34 3.2 Järnväg...35 3.3 Väg...43 3.4 Hamnar...48 3.5 Interregional kollektivtrafik...51 3.6 Flyg...55 4 Den gemensamma målbilden...58 4.1 EU-mål...58 4.2 Nationella mål...58 4.3 Gemensam målbild...59 5 Strategiska systembrister och åtgärdsbehov...62 5.1 Funktions- och åtgärdsanalys...62 5.2 Konkurrenskraftigt näringsliv...65 5.3 Besöksnäringens transportbehov...69 5.4 Väl fungerande arbetsmarknadsregioner..70 6 Systemutvecklande åtgärdspaket...73 6.1 Fyrstegsanalys...73 6.2 Prioriterade investeringar...80 7 Samlad strategisk miljöbedömning...81 7.1 Avgränsning...81 7.2 Regionala särdrag ur energi- och klimatperspektiv...81 Medverkande Beställarorganisation Mårten Edberg Bo-Erik Ekblom Jan Molde Nina Loberg Mikael Bergström Region Västerbotten Länsstyrelsen Norrbotten Länsstyrelsen Jämtland Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen Västerbotten Konsulter från ÅF-Infrastruktur AB, Infraplan Stellan Lundberg Uppdragsledare Peter Stensson Bitr uppdragsledare Tomas Hellquist Utredning Erik Bergfors Utredning

Sammanfattning Tromsö Sammanfattning Näringsliv med stark tillväxt Industrin i norra Sverige har höga produktionsvärden och kraftig tillväxt (se figur 1). Kommunerna har, med några få undantag, positiv industriell tillväxt jämfört med rikssnittet. Dessutom är förädlingsvärdet per invånare till stora delar högre än rikssnittet. Norra Sveriges basindustrier är viktiga leverantörer av produkter till övriga EU och av insatsvaror för vidare förädling inom övriga EU. Norra Finland, norra Norge och nordvästra Ryssland har stora potentialer i utökade transporter via Sverige för att nå de stora marknadena i EU:s kontinentala del. Dessa transporter bidrar till att varan stegvis förädlas och ökar i värde. GRUVRELATERADE NÄRINGAR Gruvor och utvinningsindustri, stål- och metallindustri samt maskinindustri Produktionsvärde år 2005 7 500 Mkr 3 000 Mkr Göteborg Gruvor och övrig utvinning förädlingssteg Stål- och metall & metallvaruindustri förädlingssteg Maskinindustri Halmstad Malmö 500 Mkr Karlstad Storuman Linköping Karlskrona Arvidsjaur Gävle Visby Gällivare Skellefteå Pajala 500 Mdr kronor Kalmar 2006. Ökning 60 Mdr sedan 2005. Kemi Torneå Figur 2: Malmen i norr är betydelsefull för förädlingsindustri i övriga Sverige. Göteborg Trondheim Oslo Mo i Rana Åre Malmö Köpenhamn Bodö Sveg Strömsund Ånge Storuman Vilhelmina Dorotea Sollefteå Timrå Narvik Åsele Jokkmokk Arjeplog Gävle Arvidsjaur Lycksele Kramfors Härnösand Industriellt produktionsvärde miljarder kr, 2005 80 Tillväxt industriella produktionsvärden, jmf med rikssnitt, SEK 2000-2005, (procentenheter jmf med rikssnitt) ÖKNING MINSKNING > 100 0-10 50-100 10-25 25-50 25-50 >50 10-25 0-10 ÅF-Infraplan Sverige är EU:s främsta gruvland med hög produktion i åtföljande förädlingssteg Nästan 90 procent av EU:s järnmalmsutvinning sker i Norrbotten. Norra Sverige bidrar dessutom till att Sverige ligger på första plats vad avser utvinning av guld, och på andra plats avseende bly, zink, silver och koppar. 12 av Sveriges 15 aktiva gruvor finns i regionen. Baserat på malm och metall producerar det svenska industrisystemet för ca 500 miljarder kronor per år (2006), en ökning på ca 60 miljarder från 2005. Minst lika mycket förädlas inom övriga EU. De befintliga, stora flödena och produktionsökningen i befintliga och nytillkommande gruvor, kräver väl fungerande transportsystem i hela förädlingskjedjan från råvara till färdiga produkter och till kund. Örnsköldsvik Stockholm Visby Gällivare Boden Pajala Piteå Skellefteå Vasa Karleby Kalix Åbo Torneå/Kemi Uleåborg 40 10 Helsingfors Figur 1: Tillväxten i industriella produktionsvärden är särskilt hög i norra Sverige samt i angränsande delar av norra Finland och norra Norge.

Sammanfattning Skogen skapar höga produktionsvärden Norrlandslänen svarar för ca 40 procent av Sveriges skogsproduktion (de gröna staplarna i bilden). Den skogsbaserade industrin, trävaru-, massa- och pappersindustri skapar ett årligt produktionsvärde på drygt 60 miljarder kronor, vilket är ca 30 procent av rikets totala produktionsvärde inom skogsbaserad industri. Huvuddelen går på export. Försörjningen av EU som helhet kräver ett fungerande logistiskt system från planta via stubbe och fabriker i olika förädlingssteg till slutkund. SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 600 MSEK 300 MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 Norra Skogsägarna Setra Billerud Smurfit Kappa Piteå SCA Setra Besöksnäringen är betydelsefull Besöksnäringens omsättning i de fyra nordligaste länen uppskattas till närmare 30 miljarder kronor/år. Åre/Duved är den största vinterturismdestinationen i norra Sverige, mycket baserat på god långväga tillgänglighet med tåg och flyg samt inomregional tillgänglighet främst med vägtrafik. Inlandet och fjällen mellan Härjedalen och / Gällivare har bristfälliga kommunikationer och är starkt beroende av flyg för långväga turism och av vägtrafik inom respektive region. Kustområdet har ett stort antal gästnätter, främst kopplade till tjänsteresor och konferenser, men har också höga turistiska besökssiffror och ytterligare potentialer. Havsbaden i Piteå och Byske har stora besöksvolymer främst från Norge. Världsarvet Höga kusten kan på sikt utvecklas till en internationell besöksdestination. Flaskhalsar i trafiken är ett systemproblem. Åre har tex 40 gånger så många boende under påsken som antalet fastboende. Denna ökade befolkning ska dessutom bytas ut ungefär varje vecka. SCA Gästnätter 2006 M-Real Mondi SCA jan feb mar apr maj jun jul aug 1 000 000 500 000 125 000 sep okt nov dec Gällivare Jokkmokk Gävle Skattat antal för kommuner med färre än 5 anläggningar Arjeplog Karlstad Tärnaby-Hemavan Storuman Vilhelminafjällen Lycksele Piteå Skellefteå Linköping Göteborg Halmstad Kalmar Visby Åre Örnsköldsvik (Höga kusten) Kramfors (Höga kusten) Karlskrona Härjedalen Figur 3: Norra Sverige har stora skogstillgångar som kommer till användning för övriga EU i form av massa och papper samt sågade och hyvlade trävaror. Det är därför betydelsefullt med goda transportmöjligheter både inom produktionskedjan och till/från marknaden inom EU:s befolkningstätare områden. Figur 4: Gästnätter i kommersiella anläggningar, volymer och säsongsvariation. Mora Gävle Stockholm Göteborg Visby

Sammanfattning Näringslivet investerar kraftfullt Potentialen hos arbetsmarknadsregionerna i norra Sverige underskattas genom att de redan från början har definierats med större ytstorlek än vad som är funktionellt motiverat. En relevant, funktionellt baserad analys skulle betydligt tydligare åskådliggöra möjligheterna för norra Sverige att utveckla geografiskt bredare arbetsmarknadssamspel. Investeringsviljan i näringslivet i norra Sverige är hög, mer än 150 mdkr under de närmaste tio åren. Gruvnäringen investerar för ca 30 mdkr, de skogsbaserade näringarna för drygt 15 och besöksnäringen för drygt 20 mdkr. På energisidan investeras drygt 80 mdkr inom vindkraft och bioenergi. Dessa stora investeringar ökar transportvolymerna och därmed kraven på transportsystemet som helhet. Utbytet för näringslivet och för Sverige blir avsevärt sämre med otillräcklig och sårbar transportinfrastruktur. Arbetspendlingen behöver underlättas för långsiktigt god sysselsättning och dynamik Under nuvarande högkonjunktur råder höga förvärvsfrekvenser både för män och för kvinnor. Många kommuner har förvärvsfrekvenser klart över rikssnitt. Läns- och utbildningscentra är viktiga noder i arbetsmarknadssystemet, men restiderna från periferi- och industrikommunerna är alltför långa till dessa kompletterande arbetsmarknader. Tromsö 100 000 Norge, Finland 2004 25-150 km fågelvägen Färre än 10 pendlare redovisas ej. 100 400 800 Utbudet av och tillgängligheten till högre utbildning och forsknings- och utvecklingsenheter samt kompetenta kunskapsföretag är en strategisk fråga för landsdelens långsiktiga konkurrenskraft och funktion. Utifrån norra Sveriges stora betydelse för hela Sveriges och EU:s industrisystem är kompetensförsörjningsfrågan strategisk för hela Sverige och EU. Detta gäller såväl industrin som anknytande, strategiska tjänsteföretag. Dagspendlingsmöjlighet underlättar rekrytering till högre utbildning samt i nästa steg rekrytering till arbetsmarknaderna. Detta stärker näringslivets konkurrenskraft och långsiktiga hållbarhet. UTBILDNINGSUTBUD ht 2006/vt 2006 250 000 Arbetspendling Kvinnor, 2006 Kompetensförsörjningen viktig för långsiktig konkurrenskraft Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Konstnärliga utbildningar Lant- och skogsbruk Medicin och odontologi Naturvetenskap Teknik Undervisning Vård och omsorg Bodö Övriga Narvik 1 000 Flöden där en kommun är okänd Förvärvsfrekvens Kv. 16-65 år, 2005 Pajala Bodö studentkorrigerat Differens mot rikssnitt Över rikssnitt >5 %-enh 3-5 1-3 0-1 Under rikssnitt 0-1 %-enh 1-3 3-5 5-7 >7 Tromsö Utlokaliserade utbildningar Gällivare Narvik Abisko Pajala Gällivare Jokkmokk 10 000 Jokkmokk 3 000 Mo i Rana Arjeplog Hemavan/Tärnaby ÅF-Infraplan Nord Boden Arjeplog Piteå Haparanda Piteå Storuman Uleåborg Skellefteå Vilhelmina Skellefteå Lycksele Dorotea Lycksele Åsele Strömsund Dorotea Karleby Åsele Strömsund Trondheim Trondheim Åre Örnsköldsvik Vasa Vasa Tammerfors Kramfors Timrå Örnsköldsvik Sollefteå Härnösand Sollefteå Ånge Uleåborg Malå Storuman Vilhelmina Arvidsjaur Sorsele Kalix Arvidsjaur ÅF-Infraplan Härnösand Hudiksvall Bollnäs Mora Bergen Sveg Gävle Malung Oslo Oslo Uppsala Kopparberg Gävle Karlstad Grythyttan Arvika Åbo Figur 5: Förvärvsfrekvenser och pendlingsstockholm mönster för kvinnor. Åmål Figur Helsingfors Karlskoga Västerås Helsingfors Stockholm Eskilstuna 6: Utbudet av högre utbildning i norra Sverige. Linköping Örebro Skara Falköping Motala Norrköping Göteborg Västervik Hultsfred Varberg Visby Åbo Norrtälje Stenungsund Göteborg Rovaniemi Bodö Helårsprestationer Halmstad Kalmar Visby

Sammanfattning Befolkning och befolkningsutveckling Trots mycket höga produktionsvärden och trots kraftig tillväxt har norra Sverige vikande befolkningsutveckling frånsett i läns- och utbildningscentra. Detta beror till stor del på att restiderna inbördes mellan orterna är för långa, vilket innebär att de i hög grad specialiserade orterna inte kan komplettera varandra utan hamnar i inbördes obalans. Specialiserad samhällsservice Tillgången till strategiskt viktig samhällsservice (sjukvård, högre utbildning etc) är grundläggande för en dynamisk region. Ekonomiska förutsättningar innebär att varje ort inte själv kan ha ett fullständigt utbud av servicefunktioner. Koncentrationer och specialiseringar är nödvändiga och transportsystemet behöver tillgodose tillgängligheten. Tromsö Narvik Pajala Bodö Gällivare Jokkmokk Mo i Rana Arjeplog Boden Arvidsjaur Kalix Haparanda Piteå Uleåborg Storuman Skellefteå Vilhelmina Lycksele Dorotea Åsele Karleby Strömsund Trondheim Åre Sollefteå Örnsköldsvik Vasa Härnösand Ånge Sveg Befolkningsförändring 1997-2007 ÖKNING >9% 6-9% 3-6% 0-3% MINSKNING 0-2% 2-5% 5-8% 8-12% 12-14% >14% 250 000 100 000 Bilberoende De mer glesbefolkade delarna har stort bilberoende, som endast delvis kan reduceras genom förbättrad kollektivtrafik. Oslo Det är betydelsefullt att inlandets funktion för Sverige och EU kan tillgodoses genom att förbättrade, miljö- och klimatvänliga transportsystem kan ta hand om de stora flödena. Härigenom skapas erforderlig miljö- och klimatbuffert för bilbetjäning och nödvändig funktion i det glesbefolkade inlandet. Teknisk utveckling av bioenergi- och eldrivna bilar är angelägen och kan ta tillvara regionens egen energiproduktion. Klimatvänliga och förnyelsebara energikällor För konkurrenskraften inom basindustrin och för transportsektorn är det viktigt med utbyggnad av energikapaciteten i regionen. De fyra länen bidrar redan Gävle Stockholm Åbo Helsingfors Figur 7: Befolkningstillväxt sker främst i läns- och utbildningscentra. Viktiga råvaru- och industriorter har ofta befolkningsminskning till följd av otillräckligt samspel genom arbetspendling. idag med ca 66 procent av Sveriges vattenkraftproduktion och drygt 45 procent av landets totala elproduktion (2005 SCB Kommunala Energibalanser). Lule älv är den största producenten. Vindkraften har stora potentialer som kompletterande energikälla. Potentiella synergier finns med svartlut och tillvaratagande av skogsrester för etanol. Dessutom effektiviseras vattenkraften fortlöpande. Norra Sveriges industrier har tio gånger så hög energiförbrukning jämfört med rikssnitt (räknat på kwh per person, år 2005), men står samtidigt för nästan fyra gånger mer energiproduktion per capita.

Sammanfattning Gods på järnväg ökar starkt och stora potentialer finns för persontågstrafik Ungefär 60 procent av det svenska godstransportarbetet på järnväg sker i norra Sverige, främst på Malmbanan och på Stambanan genom övre Norrland/Norra Stambanan. Godstrafiken på järnväg har i allt högre grad kommit att bli en integrerad del i industrins produktionsprocesser. Transporterna fungerar antingen som led i en värdekedja inom ett företag eller som led mellan företag. Detta gäller främst inom basindustrin, vars förädlingskedjor ofta har sitt ursprung i norra Sveriges naturtillgångar. Godstransporterna på järnväg ökar nu mycket kraftigt. Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) presenterade år 2005 en prognos för transportarbetet på järnväg år 2001-2020. Transportarbetet i det svenska järnvägsnätet bedömdes alltför försiktigt öka från 19 till 22 miljarder tonkilometer. Redan år 2006 överträffades denna bedömning. Både enligt Banverkets och GreenCargos bedömningar kan dramatiskt ökande kapacitetsproblem förväntas på stambanan och Ådalsbanan-Ostkustbanan ifall omfattande utbyggnadsåtgärder inte genomförs. Vid 20-procentig transportvolymökning slår i stort sett hela Botniska korridoren 1 i taket kapacitetsmässigt ifall utbyggnad inte skett. Dessutom berörs flera sträckor i Bergslagen. Dagens järnvägsnät har stora brister vad avser kapacitet, vagnvikter och hastighetsstandard. Kustjärnväg saknas norr om Härnösand och befintlig järnväg går långt från det befolknings- och näringslivstäta kuststråket. Botniabanan, Haparandabanan och uppgradering av Ådalsbanan och Ostkustbanan är viktiga inledande satsningar, som dessutom starkt förbättrar förutsättningarna för persontrafik. Norrbotniabanan är absolut nödvändig. Sjöfart Hamnarna i norra Sverige baseras i hög grad på näringslivets betydelsefulla nischer i ett EU-perspektiv. Hamnarna fungerar redan idag som ett samverkande system med olika specialiseringar. Avstånden och den specialisering som redan uppnåtts innebär att befintliga hamnar redan kompletterar varandra. Diskuterad koncentration av landtrafiksatsningarna till betydligt färre hamnar riskerar innebära avsevärt ökade logistikkostnader för näringslivet. Därför behöver specialiserings- och samverkansstrategin ges ökat fokus. Vägtransporter E4 och E14 har de största godstrafikflödena på vägnätet. E10 -Gällivare-, E12 Vännäs-, väg 363 Vindeln-, väg 95 Boliden-Skellefteå och E45 Dorotea-Strömsund- har också betydande flöden. Vägsystemet har dessutom yttäckning som grundläggande funktion såväl för gods som persontransporter. För norra Sverige och främst Norrlands inland har vägssystemet avgörande betydelse för interregionala resor, dels beroende på systembrister i järnvägssystemet, dessutom beroende på att flygsystemet inte heller medger önskvärda förbindelser inom landsdelen. Skogsnäringen efterlyser fortsatta satsningar på bärighetshöjande åtgärder på både det prioriterade vägnätet och på det finmaskiga vägnätet. Trafiksäkerhet, nya hastigheter samt gång- och cykeltrafik Näringsliv och politiker i länen ser stora problem med vägverkets förslag till hastighetssänkningar längs europavägarna i norr och kring förväntade hastighetsändringsförslag för övriga vägsystemet. Norra Sverige är genom sin gleshet starkt beroende av god framkomlighet för vägburna transporter, både för gods- och persontrafik. Arbetet med att öka säkerheten på vägarna bör därför ske genom standardhöjande åtgärder i stället för hastighetssänkningar. Ökad övergång från bil till GC-trafik stärker miljöarbetet. GC-trafiken kräver små investeringar och sliter mindre på infrastrukturen då den finns på plats. Behoven finns främst längs det regionala vägnätet, i tätorter och längs 2+1-vägar. Stort flygberoende De fyra nordligaste länen tillhör de mest exportintensiva i landet, mätt per invånare. Industrin är helt beroende av snabba förbindelser med flyg, särskilt till och via flygnavet Arlanda. Även tjänstesektorn och offentlig sektor är beroende av frekventa och snabba kontakter med myndigheter, centrala staber etc, i regel lokaliserade i Stockholm. Härvid är flyget en förutsättning. Beroende på långa avstånd och delvis brist på alternativa resmöjligheter är flygberoendet mycket högt. Flygbenägenheten per 1000 invånare ligger därför ungefär 10 gånger så högt som för flygplatserna i mellansverige. 1 Botniska korridoren omfattas av Haparandabanan, Norrbotniabanan, Botniabanan, Ostkustbanan, Godsstråket genom Bergslagen, Norra Stambanan och Stambanan genom övre Norrland.

Sammanfattning Gemensam målbild Regionen ska vidmakthålla och vidareutveckla långsiktigt hållbar tillväxt med väl fungerande arbetsmarknadsregioner. Näringslivet ska vara fortsatt konkurrenskraftigt. Basnäringarnas bidrag till sveriges och övriga EU:s ekonomi ska bibehållas och utvecklas. Näringslivet behöver differentieras och dess framtidsinriktning behöver stärkas genom tryggad kompetensförsörjning, forskning, utveckling och högkompetenta tjänsteföretag. Prioriterade stråk Den gemensamma systemanalysen prioriterar stråk enligt figur 8. E4, kustjärnvägen, Stambanan, E45 och Inlandsbanan binder samman de fyra nordligaste länen från norr till söder. E10, E12, E14 och tvärbanorna fungerar som viktiga länkar mellan norska kusten, fjällområdet och den svenska kusten. Samtliga nämnda vägar, utom E12, är idag TEN-T-klassade. Sjöfarten är betydelsefull och de prioriterade hamnarna behöver tillsammans med övriga hamnar fungera i ett samverkande system med inbördes specialiseringar. Flyget har särskilt stor betydelse för regionens långväga resor. Tromsø Besöksnäringen ska attrahera människor såväl inom länen, som nationellt och internationellt, samt bidra till differentierade arbetsmarknader och i breda avseenden intressant region och god närmiljö för alla i samhället. Mo i Rana Bodø Narvik Uleåborg Rovaniemi Livsmiljön ska utvecklas genom bred attraktivitet, bättre hälsa och livskvalitet samt minskad klimatpåverkan. Från gemensam målbild till systemutvecklande åtgärder En gemensam målbild har framtagits utifrån en omfattande analys av länens utvecklings- och tillväxtprogram samt genomförda analyser av länens funktion. Utifrån denna målbild har härletts funktionskrav och systemutvecklande åtgärdspaket. Systemåtgärderna baseras på en sammanvägning av funktionskraven avseende: Konkurrenskraftigt näringsliv Besöksnäringens transportbehov Väl fungerande arbetsmarknadsregioner Förbättrad livsmiljö Trondheim Göteborg Skogn Halmstad Karlstad Malmö Bornholm Linköping Karlskrona Gävle Figur 8: Näringslivet behöver ett kapacitetsstarkt, robust och mer flexibelt transportsystem. Kalmar Stockholm Visby Vasa Kaskö Åbo Tammerfors Helsingfors Prioriterade stråk Väg Järnväg Sjöfart

Sammanfattning Botniska korridoren - en ekonomisk pulsåder för norra Europa Norra Europa har stor betydelse för försörjningen av hela EU med råvaror och strategiska produkter. Norra Europas basindustri fraktar allt större godsvolymer med tåg på Botniska korridoren, från råvara i norr med stegvis förädling för stor marknad i söder. Detta transportstråk är en angelägenhet både för Sverige och för övriga EU och uppfyller påtagligt de kriterier som EU ställer för att bli ett prioriterat TEN-T-projekt. Starkt ökande produktionsvolymer innebär att kapacitetsutrymmet minskar successivt och drastiskt. Redan inom 5-10 år kommer stora kapacitetsproblem att uppstå på det nord-sydliga järnvägsstråket ifall Norrbotniabanan inte är färdigställd och ifall kapaciteten inte förbättras söder om Botniabanan. Detta innebär att utvecklingen av Botniska korridorens järnvägsinfrastruktur behöver forceras från Haparandabanan och Norrbotniabanan i norr via kuststråket ned t.o.m godsstråken genom Bergslagen. E4, en del av Botniska korridoren Åtgärder för att höja kapaciteten och trafiksäkerheten måste fortsätta. E4/E12 genom och E4 genom behöver ledas om. Utöver detta behöver E4 genom Örnsköldsvik, Härnösand och Skellefteå åtgärdas inom snar framtid för att klara ökande miljökrav. Flaskhalsar behöver åtgärdas. I söder förgrenas Bergslagsdiagonalen från E4 söder om Hudiksvall via Falun/Borlänge till södra och västra Sverige samt Osloregionen. Nordsydligt stråk i inlandet E45 har stor betydelse för näringslivets transporter, både från/till norra Sveriges inland och mellan norra Norge och Oslo. E45 och Inlandsbanan behöver ges förutsättningar att avlasta E4 och tillgodose stråkspecifika delmarknader vad gäller bioenergi, torv, timmer etc. I söder behöver E45 ges en smidig förgrening Torsby- Kongsvinger-Oslo. Denna länk blir även en del av planerad E16 Oslo-Torsby-Falun-Gävle och kommer även att samspela med Bergslagsdiagonalen. Strategiska tvärstråk Norra Finland-- Narvik, E10 och Malmbanan, De stora och ökande godsvolymerna på Malmbanan behöver säkras med omfattande kapacitetshöjande åtgärder. Detta stärker samtidigt förutsättningarna för regionförstoring genom modern persontågstrafik. Malmbanan och Haparandabanan är en del av NEW inom Northern Axis som EU pekat ut som prioriterat transnationell transportkorridor. För E10 eftersträvas god hastighetsstandard och samtidigt tillfredsställande trafiksäkerhet för att överbrygga långa avstånd såväl för näringslivet som för turism och boende. Vasa--Mo i Rana, E12, tvärbanan - Storuman samt Bodö-Arvidsjaur-Skellefteå, Rv 95 Mo i Rana--Vasa behöver utvecklas för att klara efterfrågade godsvolymer och att minska stora omvägar till följd av dagens starka nord-sydberoende. Bodö-Arvidsjaur-Skellefteå kan med satsning på tunnel genom Kjernfjellet tjäna som komplement till E10 och E12. Tvärbanan Hällnäs-Lycksele-Storuman behöver uppgraderas för att möjliggöra högre hastighetsstandard och kapacitet. Förbindelsen -Vasa behöver säkerställas och utvecklas både för gods och passagerare. För Västerbottens aktörer är en fast förbindelse ett långsiktigt mål. --Trondheim, E14, och Mittbanan/Meråkersbanan Mittnordenstråket Trondheim-- med vidare koppling till/från Finland behöver utvecklas. Dels för att klara efterfrågade godsvolymer och att minska det idag mycket starka nord-sydberoendet. Dels för att tillgodose stärkt samspel med de dynamiska Nor- och Sör-Tröndelag. Den alltför låga väg- och järnvägsstandarden Storlien- Stjördal(-Trondheim) behöver överbryggas både för gods- och persontrafik. Hamnar i samverkan Hela hamnsystemet i de fyra nordligaste länen behöver fortsätta att utvecklas vad gäller specialisering och samverkan för att klara långsiktigt konkurrenskraftigt näringsliv. Särskilt betydelsefulla är hamnarna, och.

Sammanfattning Tillgängligt vägnät året runt Råvaru- och industrisystemets stora betydelse för hela Sverige och för EU behöver säkras med förbättrad bärighet i vägsystemet. Näringarna baserade på skog, malm och metall behöver ha fungerande transportsystem över hela året. Bärighetsförbättringar erfordras därför för betydande delar av transportsystemet. De stora transportstråken som består av Europavägar, riksvägar och större länsvägar är viktiga för godstransporter både inom regionen och för kopplingen till/från omgivande regioner. Utförseln av skog är direkt beroende av ett fungerande finmaskigt vägnät. Trots detta har drygt 290 mil av för näringslivet viktiga vägar och drygt 40 broar nedsatt bärighet. Anpassning till förändrat klimat Klimatutmaningen ställer särskilda krav på transportsystemet i norra Sverige. Landsdelens stora betydelse för råvaru- och produktförsörjningen för hela EU gör att klimatanpassat transportsystemutveckling för denna landsdel bli en viktig angelägenhet för både Sverige och övriga EU. De mycket stora transportvolymerna behöver kunna transporteras på ett klimatmässigt och kostnadseffektivt sätt. Därför är utvecklad järnvägstrafik med tillräcklig kapacitet av särskild betydelse. Landsdelens höga produktion av elkraft baserad på vattenkraft och alltmera utbyggd vindkraft stärker klimatanpassningen. Förändringen av klimatet innebär samtidigt krav på hantering av klimatförändringens negativa effekter. Ett mera nyckfullt väder med ökade nederbördsmängder etc kräver att infrastrukturen anpassas till nya förutsättningar. Detta innebär delvis nya planeringsförutsättningar med nya former av faktainsamling och kontroll samt delvis förändrad drift- och underhållsinriktning. Smidiga tjänsteresor Tjänsteresor behöver kunna ske över dagen både till Stockholm och inom regionen. Idag är stora delar av landsdelen beroende av flyg för att uträtta ärenden över dagen. Med utbyggd kustjärnväg kommer kuststäderna inom regionen att kunna nås inom acceptabla restider med möjligheter att arbeta under färd. För tjänsteresor till/från övriga Europa och mera långdistant är förbindelserna med flyg och tåg till/från Arlanda särskilt viktiga att säkerställa. Transportstandarden behöver säkerställas för besöksnäringen Kapaciteten behöver stärkas framförallt i Jämtlandsfjällen för att tillgodose näringens mycket stora trafiktoppar. Samtidigt behöver näringen utveckla lösningar för att reducera trafiktopparna genom att bättre sprida ankomster och avresor under veckan. Ökat samspel behöver utvecklas mellan transportslagen så att hela resan kan fungera smidigare och mer klimat- och miljövänligt. Säkerställande av flygtrafik Flygplatserna i norra Sverige har mycket högt nyttjande per invånare. Den exportintensiva industrin, inlandets växande gruvnäring, turism, biltestnäring, övrigt näringsliv och befolkning saknar alternativa transportmöjligheter för långväga personresor. Flygbenägenheten är därför, trots låg turtäthet, ungefär 10 gånger så hög per invånare som i södra Sverige. Ändamålsenlig flygförsörjning med god tillgänglighet behöver därför säkerställas. 10

Sammanfattning Regionförstoring Sammanhållet järnvägssystem En sammanhållen kustjärnväg med korta pendlingsrestider ger förutsättningar för inbördes överlappande arbetsmarknader med samlade volymer motsvarande 200 000 till 250 000 invånare och samtidigt betydligt bättre differentiering. Framstående industriorter och läns- och utbildningscentra kommer att sammankopplas med dagspendlingsrestider, varigenom dagens obalanser ersätts av inbördes komplementaritet och differentiering. Mittbanan, Tvärbanan och Malmbanan behöver utvecklas för att bättre integrera inland och kust. För övriga inlandet är det särskilt angeläget med kompletterande satsningar på differentierat näringsliv. Malmbanan/E10 -Gällivare- Boden/ Persontrafiken restider är idag alltför långa för att uppnå ett balanserande ortssamspel. Järnvägen har en kortare dragning än vägen och kan med investeringar korta restiderna och minska bilberoendet. Med kortare restider skapas förutsättningar för utökat samspel med -Gällivare samt dagspendlingssamspel under kortare övergångstider vid rekryteringar etc samt vid kortare utbildningar Gällivare-Boden-. Detta samspel är angeläget även för specialiserad sjukvård. Ca 340 000 Mo i Rana Bodö Förbättrad vägstandard i inlandet Redan idag är restiderna alltför långa mellan kompletterande arbetsmarknader, särskilt i länens inland. Åtgärder behövs för att restider ska kunna minska/ bibehållas och säkerheten förbättras/bibehållas. Det eftersatta vägunderhållet behöver åtgärdas för att undvika att restider/transporttider ökar. Vägverkets nya hastighetsgränser innebär att hastighetsgränserna sänks på många viktiga vägar med förlängda restider och minskat samspel som följd. Det är viktigt att offensivt planera för framkomlighetsförbättrande åtgärder för att undvika att hastighetssänkningar ersätter planerade investerings-, underhållsoch driftsåtgärder på vägarna i norr. Hoting Storuman Narvik Ca 42 000 Arvidsjaur Lycksele Viktigt med kompletterande satsningar på differentierat näringsliv. Dagspendlingsregioner Gällivare Boden Piteå Skellefteå Tätortsbefolkning Kalix Ca 250 000 Rovaniemi Kemi Uleåborg 100 000 50 000 10 000 ÅF-Infraplan Trondheim Åre Ca 120 000 Sollefteå Kramfors Örnsköldsvik Ca 270 000 Vasa Ånge Härnösand Ca 250 000 Hudiksvall Björneborg Figur 9: Regionförstoring genom restidsförkortning skapar inbördes överlappande dagspendlingsregioner längs kusten på ca 200 000-300 000 vardera. Kartan redovisar restider på 60 minuter beräknat från Trondheim,,,, och. -Ånge och Ånge- har potential att knytas samman. 11

Sammanfattning Investeringsbehov Investeringsbehoven för att uppnå en väl fungerande transportinfrastruktur är av storleksordningen 60-80 miljarder kronor, vartill kommer ytterligare några poster. Detta är ungefär hälften av vad näringslivet planerar att investera under motsvarande tid. Det är dessutom endast ungefär 1 procent av vad industrin i de fyra nordligaste länen producerar under motsvarande tidsperiod. Alltför låg investeringsnivå i infrastrukturen riskerar således ge stora begränsningar av det viktiga ekonomiska utbytet för Sverige och EU. Vidstående tabell visar preliminära bedömningar av erforderliga investeringsåtgärder för att säkerställa de fyra nordligaste länens långsiktiga bidrag till Sveriges och övriga EU:s ekonomi. Detta säkerställande kräver höjda ramar och tabellen baseras på en prioritering inom bedömd erforderlig ram. Botniska korridoren omfattar 18-20 mdkr i Norrbotniabanan, 7-9 mdkr i Ådalsbanan, 11-17 mdkr i Ostkustbanan samt 2-6 mdkr i Stambanorna. Dessa åtgärder behöver senast påbörjas under planperioden. Däremot är det osäkert om hela investeringssumman kommer att falla ut under planperioden. Behovet av gång- och cykelvägar längs det statliga vägnätet i de fyra norrlänen uppskattas till ca 1 miljard kronor. De fyra nordligaste länen har behov av kraftigt förstärkta länstransportramar i förhållande till de ca 150 mnkr/år under hittillsvarande 12-årsperiod. Jämfört med näringslivets pågående och planerade investeringar är gällande ramar inte tillräckliga för att svara upp till kommande infrastrukturbehov. Länsplaneinvesteringarna kommer att behandlas i respektive länstransportplan. Systemanalysernas karaktär och den korta tidsperioden har ej möjliggjort längtgående prioriteringar. Prioriteringarna kommer att ske under åtgärdsplaneringen. Angelägna investeringsåtgärder (påbörjade senast 2020) Investeringskostnad, mdkr, ca Järnväg: Botniska korridoren 38-52 Järnväg: Mittbanan 0,5 Järnväg: Malmbanan 0,3-0,6 Väg: E4 * 4,3 Väg: E14 0,5 Väg: E45 0,5 Väg: E4 och E12 * 1,1-1,5 Väg: tjälsäkring, bärighetshöjande 15-20 åtgärder*. Hamn: Utvecklade intermodala 1,2 kopplingar järnväg-väg- hamnar Flyg: Uppgradering av flygplatsers 1,5-2 kapacitet. SUMMA: 63-83 Prioriteringsnivå 2 Järnväg: Tvärbanor och Inlandsbanan 1-2 Väg: E4 Örnsköldsvik 0,5 Väg: E4 Härnösand 0,5 Väg: E4 Skellefteå 0,5-0,8 Väg: E10 0,5-1 Länstransportplaner Budget mdkr/år De fyra nordligaste länen ca 0,3 Drift och underhåll Fortsatt driftbidrag till inlandsflygplatserna kostnad, mdkr/år 0,07 Säkrad färjetrafik över Kvarken 0,01 Utökat vägunderhåll 0,6 * ingår delvis i Regeringens närtidssatsning för åren 2009-2010. 12

1 Bakgrund och syfte 1 Bakgrund och syfte 1.1 Bakgrund Regeringen har inlett arbetet med en ny planeringsomgång för transportinfrastrukturen. Som ett första steg har ett antal centrala myndigheter haft i uppdrag att utarbeta underlag för den infrastrukturproposition som regeringen planerar att överlämna till riksdagen under 2008. I åtgärdsplaneringen är det särskilt viktigt att den regionala perspektivet belyses för att få en bild av hur transportsystemet bör utvecklas. Det är också av vikt att det samhällsekonomiska beslutsunderlaget utvecklas. De fyra nordligaste länen har efter regeringsbeslut 2008-01-17 fått i uppdrag att utarbeta en regional funktionsanalys som ska inrapporteras senast den 30 september. 1.2 Syfte Huvudsyftet med de regionala systemanalyserna är att utgöra underlag i förberedelsearbetet till åtgärdsplaneringen 2010-2020. Systemanalysen ska vara transportslagövergripande med analyser av transportsystemets funktion och brister utifrån mål och behov. Utgångspunkten för de föreslagna åtgärderna är att trafikslagen ska komplettera varandra för att på ett optimalt sätt stödja efterfrågat transportbehov, stärka näringslivets förutsättningar och uppfylla de transportpolitiska målen. Syftet med de regionala systemanalyserna är också att vara underlag till trafikverkens nationella analyser. Med detta arbetssätt kan kapacitetskonflikter bättre undvikas. Dessutom säkerställs att de alternativa lösningar som övervägs är effektiva både för regional och långväga trafik. 1.3 Organisation och process Arbetsgrupp Mårten Edberg, infrastrukturstrateg, Region Västerbotten, Bo-Erik Ekblom, kommunikationsdirektör, Länsstyrelsen Norrbotten, Mikael Bergström, kommunikationsdirektör, Länsstyrelsen Västerbotten, Nina Loberg, kommunikationsdirektör, Länsstyrelsen Västernorrland, Jan Molde, kommunikationsdirektör, Länsstyrelsen Jämtland, Jimmy Bystedt, Länsstyrelsen Norrbotten. Trafikverkens representanter Annika Lindström, regional direktör Banverket Kenth Nilsson, regional direktör Banverket Peter Johansson, Banverket Nils Ahlm, Banverket Sara Sundberg, Vägverket Örjan Asplund, Vägverket Per Eriksson, Vägverket Länsvis förankring Under arbetets gång har förankringar skett inom vardera av de fyra länen samt vid möten med samtliga länsstyrelser/regionförbund företrädda. Utredningen har dessutom sänts på remiss till berörda kommuner och landsting, berörda trafikverk, näringsliv, myndigheter etc. 13

2 Norra Sveriges roll och funktion 2 Norra Sveriges roll och funktion - beskrivning och analys Norra Sveriges funktion och roll nationellt, europeiskt och globalt beskrivs och analyseras i detta kapitel. Analysen behandlar näringsliv, produktionsvärden, arbetsmarknader, befolkningstruktur och kompensförsörjning samt de strukturella och geografiska brister och obalanser som behöver överbryggas med stärkt transportinfrastruktur. 2.1 Näringsliv Norra Sverige har kraftig industriell tillväxt (se figur 2.1:1). Kommunerna i norra Sverige har, med några få undantag, positiv industriell tillväxt jämfört med rikssnittet. Norra Sveriges basindustrier är dessutom viktiga leverantörer av produkter till konsumenter inom övriga EU och av insatsvaror för vidare förädling vid industrier inom övriga EU. Norrbottens industriella produktionsvärde ökade med ca 22 procent år 2005 jämfört med 2004. Norrbotten hade den största tillväxten i landet, till stor del beroende på tillväxten inom gruvnäringen. De industriella produktionsvärdena ökade i Västerbotten med ca 9 procent, i Västernorrland med ca 7 procent och i Jämtland med ca 4 procent. Privata tjänstesektorn har stor betydelse både för det industriella näringslivets och för offentliga sektors effektivitet. Trondheim Oslo Mo i Rana Åre Bodö Sveg Strömsund Ånge Storuman Vilhelmina Dorotea Sollefteå Timrå Narvik Åsele Jokkmokk Arjeplog Gävle Tromsö Arvidsjaur Lycksele Kramfors Härnösand Örnsköldsvik Pajala Gällivare Boden Piteå Skellefteå Vasa Kalix Torneå/Kemi Karleby Åbo Uleåborg Helsingfors Industrierna i norra Sverige har mycket hög tillväxt. För att klara hög tillväxt till nytta för hela landet och EU är fungerande transportinfrastruktur en grundförutsättning. Göteborg Malmö Stockholm Visby Industriellt produktionsvärde miljarder kr, 2005 80 40 10 Tillväxt industriella produktionsvärden, jmf med rikssnitt, SEK 2000-2005, (procentenheter jmf med rikssnitt) ÖKNING MINSKNING > 100 0-10 50-100 10-25 25-50 25-50 >50 10-25 0-10 ÅF-Infraplan Köpenhamn Figur 2.1:1 Tillväxten i industriella produktionsvärden är särskilt hög i de fyra nordligaste länen samt i angränsande delar av norra Finland och norra Norge. Statistikkällor: SCB, SSB, Statistiksentralen. Bearbetning ÅF Infraplan 14

2 Norra Sveriges roll och funktion Norra Sverige har höga produktionsoch förädlingsvärden Norra Sverige har högre andel av de industriella produktionsvärdena än av befolkningen. Dessutom är förädlingsvärdet per invånare till stora delar högre än rikssnittet. Förädlingsvärdet per anställd är särskilt högt i /Gällivare och i kommunerna längs norrlandskusten (se figur 2.1:2). Nordfinlands och Nordnorges funktion inom EU är starkt beroende av transporter genom Sverige Norra Finland, norra Norge och även nordvästra Ryssland har stora potentialer i utökade transporter via Sverige för att nå de stora marknadena i EUs kontinentala del. Dessa transportvolymer är till stor del transporter där varan stegvis förädlas och ökar i värde. Bodö Mo i Rana Storuman Vilhelmina Narvik Pajala Gällivare Jokkmokk Arjeplog Boden KalixHaparanda/Torneå Arvidsjaur Piteå Uleåborg Skellefteå Lycksele Norra Sveriges och norra Finlands höga industriella produktionsvärden har stor betydelse för hela EU. Exportintensiteten är mycket hög. För såväl Sveriges som EU:s industrisystem är det därför angeläget att skapa goda logistiska förutsättningar. Dorotea Åsele Karleby Trondheim Strömsund Åre Ånge Sveg Sollefteå Örnsköldsvik Kramfors Härnösand Timrå Vasa Gävle Oslo Åbo Stockholm Helsingfors borg Malmö Köpenhamn Visby Industriellt produktionsvärde miljarder, 2005 80 100-200 40 10 Förädlingsvärde per sysselsatt, jmf med rikssnitt, SEK ÖKNING MINSKNING > 200 0 - -50 50-100 0-50 -50 - -100-100 - -200-200 - -300 > -300 Figur 2.1:2 De fyra nordligaste länen står för höga industriella produktionsvärden liksom angränsande delar av Finland. Även Norge och NV Ryssland har stora potentialer. Förädlingsvärdet per anställd är dessutom högt i merparten av norra Sveriges kommuner. Statistikkällor: SCB, Statistiksentralen, bearbetning ÅF Infraplan 15

2 Norra Sveriges roll och funktion Sverige är EU:s främsta gruvland med hög produktion i åtföljande förädlingssteg Nästan 90 procent av EU:s produktion av järnmalm sker i Norrbotten. Norra Sverige bidrar dessutom till att Sverige ligger på första plats vad avser framställning av guld, och på andra plats avseende bly, zink, silver och koppar. 12 av Sveriges 15 aktiva gruvor finns i regionen. 2005 bröts i Sverige malm för 23 miljarder kronor, varav 70 procent i Norrbottens och Västerbottens län. Ytterliggare potentialer finns i dessa båda län och även i Västernorrland och Jämtland. Närmast aktualiseras ytterligare produktionshöjningar i och Gällivare, nya gruvor i Pajala och i Arvidsjaur samt i Guldlinjen. Baserat på malm och metall producerar det svenska industrisystemet för ca 500 miljarder kronor per år (2006), en ökning på ca 60 miljarder från 2005. Minst lika mycket förädlas inom övriga EU. Hela Sveriges industrisystem och EU:s industrisystem vinner därför stora fördelar med förbättrad logistik mellan de råvaruintensiva områdena och de successiva förädlingsenheterna på väg till de stora marknaderna. Utförseln dominerar och ökar starkt samtidigt som återvinningsflöden ökar främst till Rönnskärsverken i Skellefteå. Viktiga råvaror för EU bildar bas för höga förädlingsvärden och exportvärden. Gruvornas 20 mdr kr/år förädlas för ca 500 mdr kr/år i Sverige som helhet (2006). De senaste årens höjningar av malmpriserna har kraftigt ökat dessa produktionsvärden. Effektiv transportlogistik, särskilt med järnväg, är till följd av de höga vikterna en avgörande faktor för gruvnäringen och för dess många åtföljande förädlingssteg. GRUVRELATERADE NÄRINGAR Gruvor och utvinningsindustri, stål- och metallindustri samt maskinindustri Produktionsvärde år 2005 7 500 Mkr 3 000 Mkr Göteborg Gruvor och övrig utvinning förädlingssteg Stål- och metall & metallvaruindustri förädlingssteg Maskinindustri Halmstad Malmö 500 Mkr Karlstad Storuman Linköping Karlskrona Gävle Pajala 500 Mdr kronor 2006. Ökning 60 Mdr sedan 2005. Kalmar Arvidsjaur Visby Gällivare Skellefteå Kemi Torneå Figur 2.1:3 Råvaruproduktionen i norr är huvudsaklig bas för förädlingsindustrin i Sverige i övrigt. Värdemässigt går huvuddelen med järnväg genom Sverige och med sjöfart längs norrlandskusten samtidigt som ett väsentligt flöde också går via Narvik till övriga EU. Eftersom industrisystemet till stor del bygger på specialiserade produktionsenheter innefattar flödesmönstret många förädlingssteg med tillhörande transportflöden inom landet och med övriga EU. Källa: SCB, bearbetning ÅF Infraplan. 16

2 Norra Sveriges roll och funktion Gruvutvinning Andel av produktionsvärde inom EU-27 området (2003) 100 % 50 % NACE CB 13 NACE CB 13.1 - Järnmalm NACE CB 13.2 - Icke-järnhaltig malm, inkl. aluminium, koppar, bly, zink, nickel och tenn EU-27 * 2006 Kandidatländer 2,1 % 40 % 2,4 % Järn Sverige 89% 23 300 000 ton Koppar Sverige 12% 86 700 ton EUs produktion ca 26 000 000 ton EUs produktion ca 700 000 ton 30-35 % * Skattat värde till följd av sekretessbelagd statistik Zink Sverige 25% 210 000 ton Bly Sverige 31% 55 600 ton 3,4 % 0,4 % 0,8 % 2,6 % EUs produktion ca 828 300 ton EUs produktion ca 180 400 ton 8 % 3,5 % 5,5 % Silver Sverige 17% 292 ton Guld Sverige 33% 6,8 ton Figur 2.1:4 Norra Sverige står för en väsentlig del av EU:s malm- och metallproduktion. Därför är det både för Sverige och EU angeläget att malmen och förädlade produkter från norra Sverige smidigt når produktionsenheter och konsumenter i övriga Sverige och i de tätbefolkade delarna av EU. EU:s råvarubas Sverige och särskilt norra Sverige har stor betydelse för att EU ska kunna säkra egen tillförsel av malm, metall och skogsråvara. EU har i olika sammanhang uppmärksammat betydelsen av att uppnå en bättre egen försörjning av råvaror. Härvid är norra Sverige, norra Finland, nordvästra Ryssland och norra Norge av stor betydelse. För att klara smidig tillförsel av råvaror och förädlade produkter erfordras fungerande infrastruktur genom norra Sverige och genom Sverige som helhet. EUs produktion ca 1 726 ton EUs produktion 20,9 ton Figur 2.1:5 Norra Sverige har särskilt stor betydelse för EU:s utvinning av järnmalm. 90 procent av EU:s järnmalmsutvinning härrör från Norrbotten. Sverige har också stor betydelse för EU vad gäller utvinningen av koppar, zink, silver och guld. Statistikälla: SGU, bearbetning av ÅF Infraplan. Aitikgruvan, Gällivare Norra Sverige är EU:s viktigaste gruvregion. För hela Sverige och för EU är det därför av stor betydelse att: godstransportsystemet ges stärkt kapacitet och kortare ledtider. persontrafiksystemet möjliggör rekrytering av arbetskraft med erforderliga kompetenser. 17

2 Norra Sveriges roll och funktion Skogsbaserade näringar Skogsindustrin svarar för 12 procent av Sveriges varuexport och i genomsnitt 20 procent av de totala industriinvesteringarna i Sverige. Norrlandslänen svarar för ca 40 procent av Sveriges skogsavverkning (de gröna staplarna i bilden). Den skogsbaserade industrin, trävaror, massaoch pappersindustri samt skogsteknisk industri skapar ett årligt produktionsvärde på drygt 60 miljarder kronor, vilket är ca 30 procent av rikets totala produktionsvärde inom skogsbaserad industri. De absolut största virkesvolymerna i länen går idag i västlig-östlig riktning på väg och förväntas även fortsättningsvis gå till stor del på väg. För skogsbolagen är det viktigt att kunna nyttja även det mer finmaskiga vägnätet, eftersom den minskade kemikalieanvändningen kräver färsk råvara. Stora delar av vidareförädlingen sker utanför regionen, varför den ger ett väsentligt ekonomiskt utbyte i andra delar av landet och även inom EU. Över 80 procent av Sveriges massa- och pappersexport går till länder i Europa. Den spelar en avgörande roll i Europas fiberförsörjning genom sin övervägande färskfiberbaserade produktion. Leveranser från sågverken täcker cirka 16 procent av förbrukningen av sågade trävaror inom EU. Figur 2.1:6 visar industriella produktionsvärden i den skogsbaserade industrin samt årlig genomsnittlig skogsproduktion i kommuner i norra Sverige. Skogsproduktionen i Norrlands inland förser den skogsbaserade industrin längs kusten och i södra Sverige med råvaror. Intäkterna för den skogsbaserade industrin i regionen är i stort sett lika med det industriella produktionsvärdet. Totala intäkter för massa-, pappers- och trävaruindustrin i regionen var enligt SCB ca 42 miljarder kronor år 2005, varav nästan hälften i Västernorrland. SKOGSBASERADE NÄRINGAR Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri, 2005, MSEK 600 MSEK 300 MSEK 10 000 5 000 1 000 Årlig genomsnittlig skogsproduktion, 2001-2005 Göteborg Halmstad Karlstad Linköping Karlskrona Kalmar SCA Gävle Visby Norra Skogsägarna Mondi Setra Billerud Smurfit Kappa Piteå SCA Setra SCA M-Real Figur 2.1:6 Norra Sverige har stora skogstillgångar som nyttiggörs i form av massa och papper samt sågade och hyvlade trävaror. Det är betydelsefullt för hela Sverige och även för EU att skogsproduktionen och förädlingen i norra Sverige har goda transportmöjligheter till EU:s befolkningstätare områden. Statistikkälla: SCB, bearbetning av ÅF Infraplan. Län Intäkter massa-, pappers-, pappersvaruindustri mnkr (2005) mnkr (2005) Totalt, mnkr Norrbotten 7 900 4 700 12 600 Västerbotten 1 500 5 600 7 100 Västernorrland 17 000 3 300 20 300 Jämtland 0 2 400 2 400 Totalt 26 400 15 000 42 400 18 Intäkter trävaruindustrin Skogsbaserade intäkter Figur 2.1:7 Skogsbaserade intäkter i regionen och per län. Statistikkälla: SCB, 2005.

2 Norra Sveriges roll och funktion Kemijärvi 45 10 Setra Group Seskarö sågverk Setra Group (läggs ner 2008) Rolfs såg och hyvleri AB BAC Energi AB Kemi Helmec AB SCA Timber Munksund (Boden och Piteå) Setra Group Setra Group Malå Lövholmen Uleåborg 650 m³ SCA Timber Vilhelminasågen Martinsons såg AB (Bygdsiljum, Skellefteå, Vindeln) 45 Norrskog Wood products AB (Östavall, Sikås, Ocke, Hissmofors) Skogn 1 500 m³ SCA Timber Holmsundssågen SCA Timber Rundvikssågen SCA Timber Jämtlamell AB Produktionen och ägandet inom sågverksindustrin har något större spridning jämfört med massa- och pappersindustrin. SCA svarar för närmare hälften av de större sågverkens produktion. Jyväskyle Setra Group svarar för en stor del av produktionen i Norrbotten och Västerbotten. Höglands Såg och Hyvleri Trondheim Kjeldstad Sågverk & Hyvleri 4 12 Vasa 4 Gällö Såg SCA Timber Bollstabruk Callans Trä 1 700 m³ 14 45 SCA Timber Tunadal Tjärnviks Trä Produktionsvolym för sågverk 2007, m³ 500 Ägare/koncern SCA 100 Norra Skogsägarna har också omfattande verksamhet, i Kåge, Ostvik, Sävar, Lycksele och Agnäs. Kåge och Sävar är de största produktionsenheterna med 150 000 respektive 170 000 kubikmeter. De närmaste åren planerar Norra Skogsägarna investeringar på 250-400 miljoner kronor. Pori Europaväg Riksväg Järnväg Setra Group Övriga ÅF-Infraplan Nord Figur 2.1:8 Inom sågverksindustrin är produktionen spridd, såväl geografiskt i regionen som på många anläggningar. Källa: ÅF Infraplan. 10 45 Mellan Jämtland och norska Tröndelag sker sedan många år samverkan inom skogsnäringen. Jämtland Stora Enso står för viktiga delar av råvaruförsörjning till norska Kemijärvi skogsindustrier vid Trondheimsfjorden. 10 Billerud AB Karlsborgsverken Stora Enso Kemi 700 ton M-Real 2 000 ton Metsä Botnia Stora Enso SCA Packaging Munksund Smurfit Kappa Lövholmen Uleåborg 4 12 45 900 ton 950 ton Södra Cell Folla Norske Skog M-Real Sverige AB M-Real Husum Skogn Trondheim Peterson Linerboard Mondi Packaging AB Mondi Dynäs 14 45 SCA Packaging Obbola Walki Wisa UPM Kymmene 4 Domsjö Fabriker AB Domsjö Rottneros AB Utansjö Bruk SCA Graphic AB Östrand (Timrå) Vasa Smurfit Kappa Metsä Botnia 100 ÅF-Infraplan Nord SCA Smurfit Kappa M-Real Övriga s Stora Enso s Volymuppgift saknas Europaväg Riksväg Järnväg s Metsä M-Real Botnia Stora Enso s SCA Graphic AB Ortviken Produktionsvolym för massa-/pappersindustri Norska och finska ind. Ägare/koncern 2007, ton 1000 500 Massa, pappers- och sågverksindustrin SCA, M-Real och Smurfit Kappa står för 80 procent av massa- och pappersindustrins produktion i regionen. Fabrikerna finns främst i Kalix, Piteå, Skellefteå,, Nordmaling (Rundvik), Husum och Örnsköldsvik, Kramfors, och Timrå. M-Real Stora Enso Pori M-Real Jyväskyle M-Real Norske Skog i Skogn är med en produktionskapacitet på 600 000 ton den största producenten av tidningspapper i Norge. Företaget har stora godsflöden från/till Sverige via Storlien på E14, via Skalstugevägen och via Meråkersbanan. Cirka 200 000 ton massaved och 300 000 ton rundvirke. Träflis importeras årligen från Jämtland och Västernorrland till Norske Skogs pappersbruk i Skogn. Nord-och Sør-Trøndelag importerar årligen ca 64 000 ton skog från Jämtland (Källa: North East Cargo Link, 2006). Figur 2.1:9 Massa- och pappersbruken är koncentrerade till kusten. Källa: ÅF Infraplan 19