Västernorrland Verkstadsindustri Metallindustri Gruvbaserad industri Övrig industriustri

Transkript

1 Industrins nettoexportvärde per bransch översiktligt fördelad per län Nettoexport Mkr Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland Skogsbaserad industri Verkstadsindustri Metallindustri Gruvbaserad industri Övrig industriustri Totalt Antal industrisysselsatta kr per industrisysselsatt kr per industrisysselsatt Jämfört med riket

2 Näringslivet i Norrland består av nationellt sett betydelsefulla kluster Tå äll- Fjällturism Gä BARENTSREGIONEN RYMDCENTRUM M EU:s viktigaste Pajala Mittskandia - året runt Fjällturism Sorsele Storuman Vilhelmina ö Lycksele ö Älvsbyn Övertorneå Överkalix å Piteå Skellefteå Kalix Bottenviksbågen och"rajalla" Haparanda Fjällturism Åre Mittnorden Ö Berg Härjedalen Dorot rotea Strömsund Krokom Ånge Ljusdal Brä sele Sollefteå Vind deln Kramfo fors Mittnorden Hu udiksvall Sö öderhamn Ume å Örnsköldsvik Kvarken regionalt centrum/ stödjepunkt turism verkstadsindustri biltest träindustri IT biobränsle massa och papper Klustersamverkan turism gruv/mineral/metall verkstadsindustri biltest biobränsle massaråvara

3 Gruvproduktionen i Sverige i såväl nuvarande som planerade gruvor är koncentrerad till de två nordligaste länen (källa: SGU). Kirunavaara Malmberget Aitik Storliden Ersmarksberget Maurliden Kristineberg Åkerberg Svartliden Björkdal Petiknäs Fäboliden Renström Garpenberg Norra Garpenberg odalfält Zinkgruvan Aktiva gruvor 2001 Brytning av malm, totalt Mton 35 17,5 3,5 Planerad/nyligen startad gruva

4 Sverige är EUs främsta gruvnation (källa Svenska Gruvföreningen) Sveriges gruvproduktion 2002 Metall Produktion Del av EU15:s produktion (EU25) (EU27) Järn Silver Guld Bly Koppar Zink 20,3 Mton 320,8 ton 5,8 ton ton ton ton 91,8% 62,2% 33,3% 33,2% 44,0% 22,7% 88% 18% 29% 25% 11% 19% 87% 18% 29% 21% 9% 18%

5 Virkesproduktionen i Norrland utgör grunden för de höga produktionsvärdena i kustens industrier. Industriella produktionsvärden Skogsbaserad industri MSEK MSEK 6 00 MSEK Produktionsvärde per kommun Skattade kommunala värden Årlig skogsproduktion 200 MSEK 100 MSEK

6 1,66 Mkr 1,94 Mkr 1,70 Mkr 1,94 Mkr 1,98 Mkr Industriellt produktionsvärde per industrisysselsatt 2001 Mer än 2,10 Mkr 1,90-2,10 Mkr 1,80-1,90 Mkr 1,60-1,80 Mkr Mindre än 1,60 Mkr Norrlands har samma genomsnitt som riket, 1,85 Mkr per industrisysselsatt

7 kr kr kr kr kr Industriellt förädlingsvärde per industrisysselsatt 2001 Mer än kr kr kr kr Mindre än kr Norrlands har samma genomsnitt som riket, kr per industrisysselsatt

8 Bruttoregionalprodukt per län i löpande priser (källa SCB). BRP Sysselsatt BRP per Index (riket=100) Län Mkr dagbefolkn sysselsatt 2001 Stockholm Västernorrland Skåne Uppsala Norrbotten Västra Götaland Västmanland Halland Dalarna Värmland Östergötland Kalmar Kronoberg Blekinge Jönköping Södermanland Jämtland Örebro Gävleborg Västerbotten Gotland Norrlandslänen Riket

9 Exportomsättning per år i Norrland. Norrlands tillväxt ligger på samma nivå som rikets. (IT-bubblan i Norrland sprack år 2000.) Exportomsättning per år i Sverige. (IT-bubblan i Sverige sprack ) 100 Mdr kr 800 Mdr kr 80 IT IT ÖVRIG INDUSTRI ÖVRIG INDUSTRI

10 Sveriges exportvärde i tillverknings- och mineralutvinningsindustrin efter varu-sni års värden uppräknade till 2002 års nivå med produktionsprisindex. (Källa: SCB) Gruvor och mineralutvinningsindustri Livsmedels-, dryckesvaruoch tobaksindustri Textil-, beklädnads-, läderoch lädervaruindustri Trävaruindustri Massa-, pappers-, pappersvaruoch grafisk industri samt förlag Kemisk ind, raff petroleum och stenkolsprodukter Gummi- plastoch plastvaruindustri Jord- och stenvaruindustri Metallverk och metallvaruindustri Maskinindustri som ej ingår i annan underavdelning Industri för eloch optikprodukter Transportmedelsindustri Övrig tillverkningsindustri Bruttoexport, miljarder kr

11 Exportomsättningen (bruttoexporten) åren 1989, 1993, 1997 och 2002 i Sveriges län fördelat på näringsgren. 1989, 1993 och 1997 uppräknade med produktionsprisindex till 2002 års värden Exportomsättning per län, miljoner kr km jord, skog jakt fiske mineralutvinning tillverkningsindustri energi och vatten, bygg handel, transport, finans mm offentlig sektor mm

12 2002 Exportomsättning per län, miljoner kr km jord, skog jakt fiske mineralutvinning tillverkningsindustri energi och vatten, bygg handel, transport, finans mm offentlig sektor mm

13 De importerade insatsvarornas andel av Produktionsvärdet. Bedömd andel grundas på äldre statistik från SNI 01 Jordbruk p 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% p SNI 02 SNI 05 SNI SNI SNI SNI 20 SNI SNI SNI 25 SNI 26 SNI 27 SNI 28 SNI 29 SNI SNI SNI Skogsbruk Fiske Gruvor och mineralutvinningsindustri Livsmedel-, dryckesvaruoch tobaksindustri Textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri Trävaruindustri Massa-, pappers-, pappersvaruoch grafisk industri samt förlag Kemisk industri, raffinerade petroleum- och stenkolsprodukter Gummi-, plast- och plastvaruindustri Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Metallvaruindustrin Maskinindustrin ej ingående i SNI Industri för el- och optikprodukter Transportmedelsindustri Tillverkning av möbler, annan tillverkning och återvinning Andel 1985* Bedömd andel 2002 *) Källa: Input-Outputtabeller för Sverige 1985

14 Turismen i Sverige omsatte år 2002 mer än 160 miljarder kr. Det Norrländska turismnettot var i förhållande till övriga Sverige ca 1 miljard. Turismomsättning 2002, Mkr Nettovärde per invånare över kr kr kr kr kr under kr km

15 Turismnetto inklusive svenskars utlandsresor. Såväl Norrland som Sverige som helhet har negativt turismnetto, Norrland har dock ett mera fördelaktigt värde. Turistnetto, mkr Befolkning Netto/inv, kr Diff mot rikssnitt, kr Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland Sverige

16 Kommersiella gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser, antal och säsongsvariation. Gästnätter 2002 och säsongsvariation Kiruna jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Luleå Skattat antal för kommuner med färre än 5 anläggningar Lycksele Åre Umeå Östersund Härjedalen Sundsvall Älvdalen (Idre) Malung (Sälen) Stockholm

17 Elkraftproduktion Vattenkraften stod 2001 för ca 49% avden totala elproduktionen medan kärnkraften stod för ca 45%. Totalt hade Sverige 2001 en nettoexport på ca 7,3 TWh elenergi. 42% av Sveriges elproduktion sker i Norrland Forsmark Elkraftproduktion per kommun 2001 Miljoner MWh Ringhals Oskarshamn 2 Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Värmekraft Mottrycksanl Kraftvärme Barsebäck 2

18 Elkraftproduktion 2001 per invånare. I Norrland produceras mer än 3 gånger så mycket el per invånare som i hela Sverige. Befolkning 2001 Elproduktion, TWh MWh/ inv Diff mot riket, MWh/inv Gävleborg ,0 7,2-10,8 Västernorrland ,6 63,9 +45,9 Jämtland ,2 118,8 +100,8 Västerbotten ,8 62,0 +44 Norrbotten ,1 71,3 53,3 Norrland Sverige ,7 161,2 58,5 18,0 +40,5 -

19 Norrlands livsmedelsproduktion handlar ofta om småskalig, hantverksmässig förädling. Delikatesser från Norrland. Ostdisken i Ostens hus, Burträsk

20 Nettoexporten inklusive industri, elkraft, turism och jordbruk. Samtliga Norrlandslän ligger över rikssnittet Nettoexport 2002, kronor per sysselsatt Sverige Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland

21 Komplettering av nettoexporten. För alla Norrlandslän utom Jämtland har korrigeringen för turismen inneburit en reducering av värdet och för alla Norrlandslän utom Gävleborg har korrigeringen för elkraften inneburit en ökning av värdet. Industri inkl gruvor Turism Elkraft Jordbruk kr per sysselsatt Sverige Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland