KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM

KVALITETSREDOVISNING MALMÖ STAD FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, SÄRSKOLA OCH FRITIDSHEM - 2006- OMRÅDE: STADSDEL: Centrum Peter Pans Föräldrakooperativa Förskola MALMÖ DEN Januari 2007 UPPGIFTSLÄMNARE: NAMN Jenny Frankell TEL 040-977656 1

A. Områdesbeskrivning Peter Pans föräldrakooperativa förskola har haft ett relativt lugnt år då vi inte hade några sexåringar som skulle börja förskoleklass i somras och därför inga nya inskolningar. Detta gjorde att barngruppen var stabil och att verksamhetsplaneringen blev mer långsiktig då barngruppen inte förändrades så mycket. Då Centrums mål var dåligt förankrade i både personalgruppen och i den lokala arbetsplanen så har vi arbetat mycket med det. Jämställdhet har varit ett av huvudmålen under året. Verksamhetens förutsättningar Kommentar Statistik/Nyckeltal Upptagningsområde Vårt upptagningsområde är i centrum men då vi är ett föräldrakooperativ söker sig föräldrarna hit då de finner vår form och verksamhet intressant. Jag tycker inte att vår barngrupp speglar centrums invånare med olika etniska bakgrunder så som vi skulle vilja. Lokaler Organisation Våra lokaler har tidigare varit datalokaler men är luftiga och stora. Lokalerna har under 2006 förändrats och blivit mer ändamålsenliga efter den barngrupp och barnsyn vi har. Inomhusmiljön är även mer lättföränderlig när barngruppens behov och intressen förändras. Peter Pan drivs som ett föräldrakooperativ (organisationsskiss bifogas. Se bilaga 1). Inre miljö: Bra Yttre miljö: Bra Ledning Två gånger om året får föreståndaren information på möte på SDF. Detta förmedlas sedan vidare till personalgruppen och arbetsgivaren; styrelsen. Peter Pans lokala arbetsplan anger förskolans mål och verksamhet. Centrums mål är bra förankrade hos föreståndare och personal och även i den lokala arbetsplan. Denna plan utvärderas och revideras två gånger om året. Denna kan bifogas vid behov. 2

Pedagogisk inriktning Peter Pans föräldrakooperativ har ingen uttalad pedagogisk profil men inspireras mycket av Reggio Emilia och lägger stor vikt vid uteverksamhet. Personal Peter Pan har 2 förskollärare på heltid (i 31-års åldern) och 1 barnskötare på heltid (i 55 års åldern) i barngrupp. Därtill har vi en kock på 50% i kök och 25% i barngrupp (i 45-års åldern). Lärartäthet (barn/personal): 2005: 6.3 2006 tom okt: 6.08 2006 fom nov: 6.15 Inga barn i behov av särskilt stöd. Lärare som är behöriga/obehöriga: 2 förskollärare 1 barnskötare Andra yrkeskategorier: Kock med tid i barngrupp. Ingen med specialpedagogisk utbildning. Barn/elever Alla barnen på Peter Pan bor mestadels i Centrum ( 2 från södra innerstaden). Inga 2000-barn som började förskoleklass efter sommaren och därför var barngruppen intakt. F o m november 2006 togs det 20 barnet in då det är ett syskon som behöver plats och det kommer att vara 20 allra minst tills något barn säger upp sin förskoleplats. Antal barn per ålder: Vt 2006: Ht 2006: F 2005:1 1/11 F 2004: 4 F 2004: 4 F 2003: 5 F 2003: 5 F 2002: 5 F 2002: 5 F 2001: 5 F 2001: 5 F 2000: 0 Antal pojkar/flickor: VT 2006: Ht 2006: Po: 7 Po: 8 (1/11) Fl: 12 Fl: 12 Antal med utländsk bakgrund: Tvåspråkighet: 4 st. 3

Ekonomi Bruttokostnad per barn/elev (alla kostnader, kapitalkostnad och del av gemensamma förvaltningskostnader exkl. lokalhyra): 2005: 80852:-/barn 2006: ej klart ännu! Lokalhyra: 2005: 351 674:- (29307:- /månad) 2006: 1/1-30/9: 29438:- 1/10-31/12: 32048:- Elevinflytande Barnen blir tillfrågade, intervjuade om hur de upplever sin vistelse på förskolan i den mån de kan svara pga sin ringa ålder. Detta sker kontinuerligt under alla dagar. Föräldrainflytande Föräldrarna är arbetsgivare men överlåter det pedagogiska ansvaret till föreståndaren och personalen. Har tillgång till lokal arbetsplan och läroplan. Föräldramöten, utvecklingssamtal och diverse skriftliga utvärderingar. Arbetsplatsen Personalen trivs bra på arbetsplatsen och att döma av utvecklingssamtalen pratar barnen gott om sitt dagis hemma. Föräldrarna säger ofta att de tycker att här är lugnt och tryggt men när de ska lämna i enkäter är det få som gör det. Attityder: Av 16 möjliga enkäter fick vi endast in fyra och det känns för lite för att kunna göra en bra bedömning. Något som styrelsen ska jobba med att föräldrarna ska lämna in och ta ansvar för utvärderingar också. 4

B. Utbildningsresultat för kunskapsmålen Statistik och nyckeltal: Måluppfyllelse förskola: Mål: Varje barn ska få uppleva att det är meningsfullt och roligt att lära sig nya saker! Föregående år 2005 Innevarande år 2006 Måluppfyllelse: Ingen dokumenterad då målet var nytt för 2006 Måluppfyllelse: Vår barnsyn och kunskapssyn är att barnen kan mycket själv men vi ska locka fram det. Genom att ge barnen självförtroende, självkänsla och att ställa frågor som gjort att de är tvungna att tänka och tycka, har vi fått barn som är kunskapstörstande och nyfikna på sin omgivning. Mål: Barnen ska utveckla sin förmåga att bygga, skapa med hjälp av olika material och tekniker. Måluppfyllelse: Ingen dokumenterad då målet var nytt för 2006 Måluppfyllelse: Under vt 2006 fortsatte vi med tema konst och barnen provade på och lärde känna ännu fler material som t.ex. lera, gips mm. Vi handledde och försedde barnen med material och de experimenterade sig fram och undersökte hur de skulle använda dem. Under ht hade vi rymden som tema och målen fortsatte att existera. Det vi behöver bli bättre på det är att ge förutsättningar för snickeri. Instrument för bedömningen: Skriftlig utvärdering 2 gånger om året i samband med utvärderingsdag för personal. Även avdelningsplanering varje vecka bearbetade mål 2 och höll oss på rätt spår utifrån vårt mål. 5

C. De prioriterade områdena i Malmö skolplan C1.1 Språkutveckling Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande.. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Elevernas/barnens språkutveckling ska stå i centrum i alla skolformer. Effektmål: Alla lärare ska arbeta med elevernas/barnens språkutveckling. Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktiges Centrums Förskola: *Allt pedagogiskt arbete skall genomsyras av språklig medvetenhet, vilket innebär att alla lärare har ansvar för att stimulera elevernas språkutveckling *IUP ska särskilt ta upp barnets språkutveckling Områdets mål Lokal arbetsplan Peter Pans föräldrakooperativs : * Varje barn ska utveckla sin förståelse och intresse för taloch skriftspråk * Barnen ska få tillgång till en specifik språksamling varje vecka Analys med åtgärder: Mål: * Varje barn ska utveckla sin förståelse och intresse för tal- och skriftspråk * Barnen ska få tillgång till en specifik språksamling varje vecka Detta gjorde vi: Hur blev det: - Genom att ha ständiga samtal och diskussioner med barnen, stimulera dem till att våga prata och berätta om vad och hur de upplever sin omvärld - Som personal vara förebilder i språksammanhang - Vi valde att dela upp våra morgonsamlingar i olika teman då språksamling skulle vara en specifik dag i veckan och ledas av samma personal varje gång. - Vid intresse hos barnen skulle vi uppmuntra skriftspråket och prata med dem om det. Vi skulle ha speciella tillfällen med de barn som skulle börja förskoleklass efter sommaren. - Morgonsamlingar blev bra och barnen tyckte det var roligt med bl a rim och ramsor under 2005 och det har fortsatt under 2006. - Barnen pratade mer och mer ju mer självförtroende och utmaning av vuxna de fick i språket. Vi har gett barnen mer utrymme till att prata fritt inför grupp och haft som mål att prata mer med barnen och att framför allt lyssna på dem. - Intresset för skriftspråket finns men tog inte upp mycket av barnens tid då vi inte hade några sexåringar, men kommer att intensifieras under vt 2007, som det brukar göra. 6

- Språkavsnittet i utvecklingssamtalen lades större vikt vid och det kommer att bli mer språklig medvetenhet under 2007 då våra barn har ett behov av det. Varför blev det så: Hur går vi vidare: - En stor medvetenhet och lyhördhet från personalen gjorde att barnen blev trygga i sitt språk så att de vågade experimentera mera! - Personalen tog sig tid till att lyssna till barnen och fick barnen att känna självförtroende och att jag är viktig - känsla. - Fortsätter att vara lyhörda för vad barnen i nuvarande barngrupp behöver. - Det kommer att läggas stor vikt vid barnens språk under 2007 då det finns ett behov i barngruppen av att bl a tala rent och förståeligt. Arbetar alla lärare planerat med elevernas/barnens språkutveckling? innevarande år: Ja i det vardagliga arbetet och specifikt med en språksamling i veckan! nästa år: - C1.2 Språkutveckling Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Läsningens betydelse för språkutveckling och personlig utveckling skall uppmärksammas. Effektmål: Alla elever/barn skall ha tillgång till ett skolbibliotek och kunna besöka ett folkbibliotek. Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktige Centrums Förskola: Områdets mål Lokal arbetsplan Peter Pans föräldrakooperativs * Barnen ska varje dag få lyssna till en saga. Analys med åtgärder: Mål: Detta gjorde vi: * Barnen ska varje dag få lyssna till en saga. - Försökte hitta tid under dagarna till att läsa saga för barnen då de hade intresse och önskemål om det. - Hade sagosamling innan mellanmål då alla barn kunde koppla av och lyssna på saga. 7

Hur blev det: Varför blev det så: Hur går vi vidare: - Det var svårare att hitta tid för sagor än vad vi trodde så därför återgick vi till fast tid. - Sagosamlingen innan mellanmål blev en vilostund och oftast genom att lyssna på sagoband för ofta och vuxensagoläsning blev alldeles för sällan. - Alldeles för lite besök på biblioteket (dock med sina föräldrar). - Prioriteringsval från personalens håll och absolut tidsbrist. Det lästes sagor men vi kan inte säga att alla barn har fått läst en saga för sig varje dag. - Insett att sagan innan mellanmål kan vara en vilostund men sker under läsning av personal istället för att ha sagoband varje gång. - Se till så att varje barn får besöka biblioteket med oss regelbundet då det är viktigt! Har alla elever/äldre förskolebarn tillgång till ett skolbibliotek? Innevarnade år: Nej men nästa år: Nej pga enhetens närhet till ett stadsbibliotek storlek Har alla elever/äldre förskolebarn möjlighet att besöka ett folkbibliotek? innevarande år: Ja! nästa år: - C1.3 Språkutveckling Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.2) Utveckling och lärande. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Elever/barn med utländsk bakgrund ska ha goda möjligheter att utveckla aktiv tvåspråkighet. Effektmål: Elever/barn ska erbjudas undervisning/träning i sitt modersmål (handledning och språkval) och svenska som andraspråk. Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktige Centrums Förskola: *Flerspråkiga barn ska ges möjlighet att utveckla sitt modersmål parallellt med svenska språket från förskolan och under hela skoltiden Områdets mål Lokal arbetsplan Peter Pans föräldrakooperativs * Barnen ska stimuleras till att prata och prata om sin tvåspråkighet i den dagliga verksamheten 8

Analys med åtgärder: Mål: * Barnen ska stimuleras till att prata och prata om sin tvåspråkighet i den dagliga verksamheten Vi känner oss väldigt trygga med hur våra tvåspråkiga barn har det i sin språkutveckling och bedriver ingen undervisning i deras andraspråk. Föräldrarna har blivit tillfrågade men avböjt ev. insatser. Personalen har däremot försökt stimulera barnen till att se sitt andraspråk som en tillgång och försökt att få in det i verksamheten, genom bl a sånger och ord. Hur går vi vidare: Fortsätter som tidigare dock med en lyhördhet för ev. önskemål från föräldrar. Erbjuds elever/barn undervisning/träning i sitt modersmål? innevarande år: Ja men nästa år: avböjer p g a barnens ålder. - senare: - C2.1 Trygghet, säkerhet och hälsa Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.1) Normer och värden. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Förskolans/skolans/ fritidshemmets miljö ska vara trygg och säker för såväl elever/barn som personal. Effektmål: All personal och alla elever ska veta hur man verkställer upprättade handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet och för arbetet mot mobbing, hot och våld. Effektmål: All personal och alla elever/barn ska uppleva att det känns bra att gå till förskolan/skolan/ fritidshemmet. Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktiges Förskola: *Varje förskola ska ha en gemensam värdegrund med tydliga normer och regler syftande till jämställdhet, trygghet, hänsyn och respekt. Områdets mål Lokal arbetsplan Peter Pans föräldrakooperativs * Barnen ska tas emot på ett positivt sätt det ska vara mysigt att komma hit! * Att vi ska ha tydliga regler och rutiner för att skapa trygghet 9

Analys med åtgärder: Mål: * Barnen ska tas emot på ett positivt sätt det ska vara mysigt att komma hit! * Att vi ska ha tydliga regler och rutiner för att skapa trygghet Detta gjorde vi: Hur blev det: Varför blev det så: Hur går vi vidare: - Vi lade stor vikt vid den utvärdering som varje förälder gjorde varje termin under utvecklingssamtalen för barnen. - Vi bestämde att den personal som börjar 8.00 alltid tar emot barnen i hallen och samtalar med föräldrar som lämnar sitt barn. - Att ständigt utveckla och förändra våra rutiner, dock endast vid behov och om det inte finns belägg för varför regeln eller rutinen ska finnas. - Förbättra förankringen om vilka handlingsplaner som finns och hur de används hos personalen. Se över så att vi hade handlingsplaner för olika situationer. - Få personal att trivas genom bra scheman och bra arbetsmiljö. Några gruppaktiviteter för att komma varandra närmre. - Gick igenom handlingsplaner och såg till att de finns upptryckta och tillgängliga vid behov. - Många bra diskussioner under samtalen om hur föräldrarna tycker det fungerar på Peter Pan. -Fortfarande alldeles för lite gruppaktiviteter för personal. - Fungerar bra med 8.00 personalen! - Tiden rinner iväg och intresset är väl inte stort från personalhåll med gemensamma aktiviteter. - Tidsbrist! - Lägga mer krut på gemensamma aktiviteter med personalen. - Gå igenom handlingsplaner och diskutera när och hur de ska användas i den dagliga verksamheten kontinuerligt. - Fortsätta med att utveckla våra regler och rutiner som vi tidigare gjort. - Behålla rutinen med 8.00-tiden så att föräldrarna känner sig trygga med att lämna sina barn. Vet all personal hur man verkställer upprättade handlingsplaner? innevarande år: Ja. nästa år: - Upplever all personal och alla elever/barn att det känns bra att gå till förskolan/skolan/fritidshemmet? innevarande år: Ja. nästa år: - 10

C2.2 Trygghet, säkerhet och hälsa Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.1) Normer och värden. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Förskolans/skolans/ fritidshemmets miljö ska främja fysisk och psykosocial utveckling för såväl elever/barn som personal. Effektmål: Samverkan med individ- och familjeomsorgen och preventionscentrum ska öka. Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktiges Förskola: Områdets mål Lokal arbetsplan Peter Pans föräldrakooperativs * Genom att utveckla den pedagogiska miljön främjar vi det nyfikna, utforskande och kunskapssökande barnet * I den fria leken styr barnet och lär sig genom rollspel med pedagogen som handledare * Att barnen får utvecklas i sin egen takt Analys med åtgärder: Mål: * Genom att utveckla den pedagogiska miljön främjar vi det nyfikna, utforskande och kunskapssökande barnet * I den fria leken styr barnet och lär sig genom rollspel med pedagogen som handledare * Att barnen får utvecklas i sin egen takt Detta gjorde vi: Hur blev det: - Uppmuntra barnen så att de får en bra självkänsla och därigenom vågar vara sig själv. - Gjorde den pedagogiska miljön intressant och föränderlig efter barnens behov och intressen. - Ge barnen tid till att utforska och experimentera i sin omvärld och bistå med redskap för att väcka deras nyfikenhet. - Arbeta med barnen i konfliktlösning och i det sociala samspelet genom att handleda istället för att leda. - Barnen fick en bättre pedagogisk miljö med mer inspiration i blickfånget. - Förändrade arbetssättet och tog hänsyn till barnens behov av tid och handledning. 11

Hur går vi vidare: - Fortsätter med att vara lyhörda för vad som inspirerar barn till att upptäcka och undersöka och hjälpa barnen i konfliktlösning då de bygger upp sin självkänsla. - Vid behov ökar samarbetet med preventionscentrum och familj och individomsorg. Ökar samverkan med individ- och familjeomsorgen? innevarande år: Nej, behövs nästa år: - det? Ökar samverkan med preventionscentrum? innevarande år: Nej, behövs nästa år: - det? C3.2 Demokrati och inflytande Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.3) Barns inflytande. Avsnitt (2.4) Förskola och hem. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Det ska vara roligt och stimulerande att delta i alla Malmös pedagogiska verksamheter. Effektmål: Andelen nöjda elever/barn ska öka. Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktiges Förskola: Områdets mål Lokal arbetsplan Peter Pans föräldrakooperativs *Glädje ska genomsyra förskolans aktiviteter. *Glädjen ska synas i ögonen! *Glädje är att drivkraften i den pedagogiska verksamheten. Analys med åtgärder: Mål: *Glädje ska genomsyra förskolans aktiviteter. *Glädjen ska synas i ögonen! *Glädje är att drivkraften i den pedagogiska verksamheten Detta gjorde vi: - Vi försökte att efter varje aktivitet reflektera över hur vi upplevde att barnen tänkte om aktiviteten så att vi skulle veta om det var vi vuxna som tyckte det var roligt och/eller barnen. - Vi förde diskussioner och intervjuer med barnen om hur de upplevde vardagen på Peter Pan. 12

Hur blev det: Hur går vi vidare: - Genom att vara lyhörda för barnens tankar, förändrades vårt arbetssätt och barnen styrde aktiviteterna efterhand och deras intresse använde pedagogerna sig av i planeringen av aktiviteterna. Fortsätter som tidigare med barnintervjuer och reflektionstid i barngrupp! Ökar andelen elever/barn som upplever att det är roligt och stimulerande att aktivt ta del i den pedagogiska verksamheten? innevarande år: Ja då de blivit vana vid att svara på vad de tycker och tänker nästa år: - C3.3 Demokrati och inflytande Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.3) Barns inflytande. Avsnitt (2.4) Förskola och hem. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Elevers/barns och föräldrars inflytande ska stärkas. Effektmål: Andelen elever/barn och föräldrar som upplever delaktighet i förskolan/skolan/ fritidshemmet ska öka. Effektmål: Andelen elever som deltar i elevråd/ styrelser eller skyddsombudsverksamhet ska öka. Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktiges Förskola: Områdets mål Lokal arbetsplan Peter Pans föräldrakooperativs *Vi utmanar barnet att tänka självständigt, att ta ansvar för sitt livslånga lärande, att vara ifrågasättande genom att vara delaktig i den pedagogiska processen. *Föräldrarnas synpunkter ges stor betydelse bland annat genom kontinuerlig utvärdering som pågår fortlöpande under året. *En IUP ska läggas upp och följas upp efter varje utvecklingssamtal med föräldrar. 13

Analys med åtgärder: Mål: *Vi utmanar barnet att tänka självständigt, att ta ansvar för sitt livslånga lärande, att vara ifrågasättande genom att vara delaktig i den pedagogiska processen. *Föräldrarnas synpunkter ges stor betydelse bland annat genom kontinuerlig utvärdering som pågår fortlöpande under året. *En IUP ska läggas upp och följas upp efter varje utvecklingssamtal med föräldrar. Detta gjorde vi: Hur blev det: Hur går vi vidare: - Föräldrarnas inflytande är redan stort med tanke på vår form föräldrakooperativ och möjligheten till insyn har förbättrats genom att synliggöra verksamheten genom dokumentation. - IUP ingick i utvecklingssamtalen. - Få barnen att reflektera över sin vardag på PP genom intervjuer och diskussioner. - Barnen har blivit mer vana över att prata om vad som händer på PP och vad de vill göra och ges tid för att prata och personalen tar sig tid att lyssna. - IUP ingick i utvecklingssamtalen efter revideringen under året. - Vi synliggör verksamheten bra och föräldrarnas inflytande är på en bra nivå. - Vi ska fortsätta med barnintervjuer och diskussioner så att barnen blir ännu tryggare i att uttrycka sitt tyckande och sina önskemål. Ökar andelen elever/barn som upplever delaktighet i förskolan/skolan/fritidshemmet? innevarande år: Ja nästa år: - Ökar andelen föräldrar som upplever delaktighet i förskolan/skolan/fritidshemmet? innevarande år: Ja men kan bli ännu bättre. nästa år: Ja möjligheten ska finnas men det är upp till varje förälders intresse. 14

C4.1 Interkulturellt arbete Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.1) Normer och värden. Avsnitt (2.5) Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Analys med åtgärder: Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Ett interkulturellt perspektiv ska gälla i verksamheten. Effektmål: Varje förskola/skola/ fritidshem i Malmö ska aktivt öka utbytet med andra förskolor/skolor/ fritidshem och skolformer. Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktiges Förskola: Områdets mål Lokal arbetsplan Peter Pans föräldrakooperativs - Det är svårt med samarbetet med andra skolor och fritidshem då våra barn oftast börjar i olika skolor och oftast inte i den skola som vår förskola tillhör. Vissa gemensamma aktiviteter kan dock göras och kanske under vt 2007 då vi har 5 stycken sexåringar. Samarbete och utbyte i föreståndarsyfte har vi börjat med mer och mer och det kan förbättras. Ökar utbytet med andra förskolor/skolor/fritidshem och skolformer? innevarande år: Nej men på god väg då nätverksträffar har påbörjats med andra enskilda förskolor i Centrum. nästa år: Ja. C4.2 Interkulturellt arbete Nationella mål Skollag, Förordning och läroplan Lpfö98: Avsnitt (2.1) Normer och värden. Avsnitt (2.5) Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Kommunala mål Malmö skolplan Inriktningsmål: Vardagen ska präglas av elevernas/barnens etniska och kulturella mångfald. Effektmål: Fler elever/barn, oavsett bakgrund, ska uppleva att de har samma möjligheter i förskolan/skolan/ fritidshemmet. Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktiges Förskola: Områdets mål Lokal arbetsplan Peter Pans föräldrakooperativs *Vi ska förändras med samhället och vill ha fler mångkulturella inslag i Peter Pans vardag. 15

Analys med åtgärder: Mål: Detta gjorde vi: Så här blev det: Hur går vi vidare: *Vi ska förändras med samhället och vill ha fler mångkulturella inslag i Peter Pans vardag. - Vi försöker i medlemsrekrytering att få barn med annan kulturell bakgrund än svensk att vilja ha plats hos oss. - Handleda ungdomar och lärarkandidater av annan bakgrund i praktik på PP. - Ge barnen möjlighet att prova på maträtter ifrån olika kultur - I personalrekrytering försöka få in personer med mångkulturell bakgrund. - Rekryteringsprocessen är svår då det krävs ett visst intresse hos de föräldrar som vill ha plats hos oss, p g a vår form föräldrakooperativ. - Har haft praktikanter med annan bakgrund men alldeles för få. - Svårt att få tag på vikarier i stort, ännu mer med annan kulturell bakgrund. - Fortsätter att få in mångkulturella inslag i barngruppen och om inte det går, göra studiebesök och skapa lekmiljön så att det uppstår diskussioner i barngruppen om andra kulturer. Upplever fler elever/barn, oavsett bakgrund, att de har samma möjligheter i förskolan/skolan/fritidshemmet? innevarande år: Ja! nästa år: - 16

C5.1 Arbetsgivarens inriktning för fortsatt skolutveckling inom Malmö Stad Kommunstyrelsens arbetsgivarutskott Stadsdelens mål beslutade 2006-05-08 att godkänna Lokala planer rubricerade dookument Strategiska ställningstaganden: * Skolans medarbetare skall vara organiserade i arbetslag som i en decentraliserad organisation har det huvudsakliga ansvaret för elevernas lärande * Den samlade årsarbetstiden för alla medarbetare skall ses som en samlad resurs för måluppfyllelse. * För att skapa större helhet för elevers lärande skall verksamheten organiseras så att man arbetar tematiskt, ämnesövergripande och projektorganiserat. * Förskolors gruppstorlekar och personaltäthet skall anpassas till de förutsättningar som råder i varje förskola. Syftet med detta är dels att öka elevers trygghet och ge en god arbetsro dels att öka såväl tiden som kvaliteten i mötet mellan elever och lärare. Analys med åtgärder: Stadsdelsfullmäktiges Förskola: *Förskolorna ska ha den personaltäthet som krävs för att nå målen med hänsyn till barngruppens sammansättning, barnens åldrar, barn i behov av särskilt stöd mm. Områdets mål Lokal arbetsplan Peter Pans föräldrakooperativs - Detta gjorde vi: Har inte varit medvetna om strategierna men anser att vi alltid arbetat i arbetslag och tematiskt så det påverkar inte verksamheten. Personaltäthet och gruppstorlek styrs alltid av ekonomi så jag tycker det är svårt att öka kvaliten då pengar styr! Hur går vi vidare: Hade gärna fått mer bidrag så att vi kunde öka personaltätheten genom att minska barngruppstorleken istället för att få in fler vuxna i förskolan! 17

C6.1 Likabehandlingsplan Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever 2006-04-01 Lag om plan för likabehandling: 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Analys med åtgärder: Stadsdelens mål Lokala planer Stadsdelsfullmäktiges Förskola: Områdets mål Lokal arbetsplan Peter Pans föräldrakooperativs *Ta hänsyn till varandras olikheter och lika värde Detta gjorde vi: Hur går vi vidare: Vi gjorde en jämställdhetsplan som mycket bygger på likabehandling. Göra en likabehandlingsplan och/istället för en enskild jämställdhetsplan under 2007. D. Centrum stadsdelsfullmäktige prioriterade mål Förskolor och skolor ska arbeta hälsofrämjande, med barnens hälsa och trivsel som en grundläggande faktor för ökade inlärningsmöjligheter. Kommentar: Hälsan har vi arbetat aktivt med under 2006, speciellt när det gäller kosten. Vi äter mindre socker nu och mer fullkorn, grönsaker och frukt. Barnen mår bättre och då trivs de också bättre. Vi är utomhus mycket och barnen har ett stort rörelsebehov som de får tillgodosett bättre utomhus. Utifrån stadsdelens verksamhetsmål för 2006 gör varje enhet en egen lokal verksamhetsplan för verksamhetsåret 2006/2007. Kommentar: Detta har vi gjort i många år och fortsätter att göra det. Vi reviderar den vid varje terminsslut vid behov men går alltid genom den för att undersöka om vi arbetar som vi skriver. 18

Samtliga förskolor/skolor ska välja tre grundvärderingar avseende levnads och trivselregler och följa upp dessa på beteendenivå. Delaktighet, respekt, arbetsglädje och kreativitet är ledord som ska prägla verksamheterna Kommentar: Vi har en bra och väl diskuterad värdegrund med orden; glädje, empati och trygghet. Dessa finner vi vara viktiga för att kunna leva och trivas med många barn och människor på förskolan. Värdegrundsorden finns dokumenterade och uppsatta inne i lokalerna och minst två gånger om året utvärderar vi om hur vi arbetar med dem. Jag tycker att det fungerar bra och att vi har en värdegrund som motsvarar Centrums mål och vår verksamhet. Under 2006 har vi även arbetat aktivt med kreativitet som ett huvudmål genom tematiserat arbetssätt, vilket i sin tur har frambringat en större arbetsglädje både hos barn och personal. Vi har arbetat aktivt med jämställdhet som ett av våra huvudmål. E.1 Peter Pans föräldrakooperativa Förskolas prioriterade mål/projekt *Personalen ska utveckla inomhusmiljön och göra miljön föränderlig efter vilka barn som är i verksamheten. Detta gjorde vi: Vi insåg att vi kunde utveckla miljön mer än vad som gjordes under 2005, som var ett segt år med lång väntan på förändringarna, och behöll således målet. Vi insåg dock att det skulle ske snabbare genom personalen då föräldragruppen var väldigt oorganiserad i detta arbetet. Vi lade fortfarande ut uppgifter på föräldrarna då vi ville göra dem delaktiga, men var väldigt tydliga i våra direktiv. Det viktiga var att miljön skulle kunna förändras enkelt och smidigt då barngruppens behov förändrades. Att även förändra och skapa nyfikenhet och lägga märke till material genom att förflytta det till andra platser var en tanke. Så här blev det: Diverse förseningar och tidsbrist i personalgruppen gjorde tyvärr att målarrummet användes inte så mycket under året under barnstyrda aktiviteter då det stod en massa saker därinne som inte hörde hemma. Vid vuxenstyrda aktiviteter kunde saker flyttas så rummet användes. Barnen upptäckte dock leksaker och material då de plötsligt bytade plats. Vi var bättre på att rensa ur och inte ha alltför mycket saker som gjorde att barnen inte lade märke till vissa saker. Varför blev det så: Dåligt engagemang och förståelse från föräldragruppen om betydelsen av barnens och vår arbetsmiljö och att det är viktigt. Tyvärr var ambitionen med föräldradelaktigheten inte värd all den försening som det medförde. Personalen tar ansvar för förändringar i lokalen framöver. Hur går vi vidare: Målet känns fortfarande viktigt men kommer inte att vara ett huvudmål för oss. Lokalerna har förändrats mycket och vi känner oss nöjd med grunden och fortsätter finjusteringar under 2007. 19

*Dokumentation om pedagogiskt lärande ska utvecklas, i en process om att göra verksamheten synlig, för barn, personal, föräldrar och utomstående. Detta gjorde vi: Vi dokumenterade efter varje dag vad vi gjort på en föräldratavla och bifogade dokumentation som var för både barn och föräldrar så att de kunde diskutera tillsammans med stöd av text och bild. Innan middagen gick vi igenom med barnen om vad de gjort och fick på så sätt barnen att berätta om hur de upplevt aktiviteterna. Vi har fortsatt att ägna mycket tid till att justera vår lokala arbetsplan och reda ut om vi jobbar som vi skriver. 2005 års kvalitetsredovisning diskuterades i personalgruppen och finns tillgänglig för föräldrar på förskolan. Den har även lagts ut på vår hemsida så att utomstående, intresserade kan läsa och förstå hur och varför vi arbetar som vi gör. Hur går vi vidare: Vi i personalgruppen känner oss som att vi tar steg i rätt riktning och är bra på att dokumentera genom fotografering. Vi behöver mer tid för att kunna göra dokumentationen pedagogisk genom reflektion och att fotografera rätt med ursprung i vilket mål vi har med fotografering. *Kreativiteten hos barn och personal ska stimuleras och utvecklas. Detta gjorde vi: Vi gjorde miljön inne på Peter Pan mer inspirerande för att kunna vara kreativ. Temat Konst är inte konstigt, konst är ingen konst, har involverat olika konstformer och fortsatte under vt 2006. Barnen fick fortsätta att pröva sig fram med olika material och olika konstformer. Under ht 2006 valde vi rymden som tema och den röda tråden med kreativitet följdes då barnen verkligen provade sig fram och var nyfikna. Varför blev det så: Vi upplever att barnen har vågat pröva på mer och tycker att det är väldigt kul att skapa i olika former. De har fått självförtroende genom att våga pröva material och saker som de tidigare inte gjort och utvecklat sin kreativitet både intellektuellt och praktiskt. Hur går vi vidare: Vi ska fortsätta med vårt tema rymden då barnens intresse känns obegränsat. Barnen känns bekväma i att vara kreativa och har ett stort behov av att få göra det. * Vi ska arbeta för att öka jämställdheten på Peter Pan genom observationer, reflektion och diskussioner. Detta gjorde vi: En i personalgruppen hade under vt ansvar för att påbörja arbetet och att leda övrig personal. Då diskuterades mycket om personalen syn och inneboende fördomar och betoningen var på diskussioner i personalgruppen. Under ht involverades ytterliggare en personal arbetet och alla gick på föreläsningar för att komma vidare i jämställdhetsarbetet. Vi upprättade en jämställdhetsplan och observationerna påbörjades men med betoning på hur personalen betedde sig. Varför blev det så: Det kändes som att arbetet tog lång tid och ingenting hände men det berodde nog på att vi hade mycket att diskutera om. Därefter kändes det som att det var aktuellt att kolla om vi gjorde som vi sa genom observationer. Vi tyckte dock att det blev för tätt mellan våra diskussioner för att hinna kolla upp saker och ting och tänka igenom. 20