Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarns förskola Läsåret 2015/2016
Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys I den förra kvalitetsredovisningen kom vi fram till att vi skulle fortsätta vårt arbete med arbetsmiljön. Eftersom det kom nya riktlinjer från kommunen, där målet var att bli certifierade litteraturförskolor satte vi det som nytt mål. Utifrån detta mål ska vi även arbeta med boken Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan. 2(6) På våra lärsamtal har vi samtalat och reflekterat över boken Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan. Denna bok har vi kopplat till vårt arbete att bli certifierade litteraturförskola. Vilka läroplansmål har arbetet utgått ifrån? Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Lpfö 98/10 s. 7 Verksamheten ska utgå från barnets erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barnen söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Lpfö 98/10 s.6 Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Utvecklar intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Målet för utvecklingsarbetet Språket och kommunikationen är en av byggstenarna för lärande. Vi håller nu på att bli en certifierad litteraturförskola vilket innebär att vi synliggör och utvecklar vårt arbete med språk. Förskolan använder bokens alla möjligheter i det dagliga arbetet, ger barnen positiva upplevelser av böcker och läsning i lustfyllda miljöer och samverkar aktivt med biblioteket. Genom att arbeta med sagor och fantasi lockar vi in barnen i läsningen och hoppas göra vårt för att motverka den sjunkande läsförmågan hos landets unga. Resultat - konkreta spår i verksamheten kopplat till målet Vi upplever att intresset för litteratur har ökat. Barnen tittar och läser böcker ofta dels på egen hand och tillsammans med en pedagog. Barnen använder böckerna i sin lek.
3(6) Vi har erbjudit böcker av olika genrer. ( poesi, faktaböcker, normkritiska böcker mm.) Vi ser här att intresset för olika genrer ökat. De säger ofta. nu läser jag en faktabok, och där är allt på riktigt. eller nu läser vi en saga och det är fantasi. Barnen har ökat sitt intresse för skriftspråket Barnen har visat större intresse för andra barns språk samt att de barn som är flerspråkiga får förklara och lära sina kompisar nya ord. Barnen uppfattar och lär sig andra språk. Barnen har utvecklat ett större ordförråd, kan leka med ord och förmågan att berätta har ökat. Vi har skapat inspirerande och lustfyllda miljöer, där litteraturen och språket har fått en central plats. Barnen kommenterar ofta - språk är viktigt är det min tur att läsa idag Jag älskar böcker Lärdomar Detta arbete har utvecklat både oss som pedagoger och barnen i barngruppen. Vi har blivit mer medvetna hur vi läser för och med barnen. Med vårt engagemang och intresse visar vi att böcker är viktigt. Det inspirerar barnen till läsning, bokprat och skrivande. Litteraturen har blivit en naturlig del av vår vardag. Vi har fått många härliga läsupplevelser tillsammans. Litteraturen har stimulerat och utvecklat barnens lek och lärande. Det vi läst tillsammans leder till nya idéer till lek och skapande. Vi har sett att våra skrivarhörnor har lockat barnen till att i större utsträckning än tidigare använda sig av skriftspråket. De har skrivit ord och sagor, dels på egen hand eller med stöd från vuxna skrivit egna sagor. Vårt utökade samarbete med biblioteket, har lett till att vi valt andra böcker än vi annars skulle gjort. Våra besök på biblioteket har ökat barnens intresse för böcker. Vi ser att det är viktigt att gå till biblioteket med en mindre grupp, då pedagog och bibliotekarie får mer tid för alla. Barnen har lärt sig att de kan fråga bibliotekarien och på så sätt kunna låna böcker utifrån deras intresse. Vi upplever att det skulle vara bra att ha en bokad dag/vecka för Hammarns förskola. Vi tror att detta kan leda till att vi mer regelbundet kommer att besöka biblioteket. Vi ser att barnen tagit till sig de normkritiska böckerna, där de fått sätta sig in i olika människors livsvillkor. På så sätt har vi tillsammans reflektera över vår värdegrund. Det är viktigt med gemensamma upplevelser genom böckerna, då vi lätt kan mötas i vardagsdilemman. Vi ska följa den röda tråden och följa upp det vi läst. Vi upplever att det är bra att läsa samma bok flera gånger och berätta den på flera olika sätt. På så sätt kan vi utveckla bokpratet och se nya saker. Vi upplever ibland att barnen inte gärna vill prata eller lyssna till sitt hemspråk på förskolan. Barnen pratar olika språk i olika miljöer. Vi tror att de känner att svenskan tillhör förskolemiljön och hemspråket tillhör hemmet. Det är viktigt att de känner sig trygga i vår miljö. Vi tror att språket kommer efterhand och att barnen med tiden vågar prata och lyssna till sitt hemspråk. Vi ser ett utökat intresse för andra språk. Barn med svenska som modersmål, visar intresse för andra
språk. De vill läsa böcker, lär sig teckenspråk och lekskriver andra språk. Vi har skapat en medvetenhet bland barnen att det finns många olika språk. Vi ser att det krävs en rutin och daglig planerad läsning och bokprat för att en utveckling ska ske. Vi har nu läst och bokpratat under hela året och vi ser att barnen har utvecklat sin förmåga att bokprata och samtala om böcker. Barnen läser och bokpratar ofta med och för varandra. Det är viktigt att inte lägga ribban för högt, för att barnen inte ska tappa intresset i läsandet. Detta upplever vi som en utmaning. I detta arbete har vi arbetat med alla läroplansmål, genom att vi lånat och läst böcker i olika ämnen. Barnen använder litteraturen i sin lek och i sitt lärande. När barnen t.ex. letar efter djur på vår gård använder de sig av faktaböcker, för att ta reda på vilket djur de hittat. Det är viktigt att vi tar vara på allas kunskaper och kompetenser. Barn-barn, pedagog-barn, pedagogpedagog. Vi pedagoger har sett många positiva effekter av arbetet med litteraturcertifieringen. Detta har varit ett roligt och inspirerande arbete! 4(6) Vetenskapliga perspektiv Lpfö 98/10 Skolverket Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan Margareth Sandvik Marit Spurland Studentlitteratur andra upplagan 2015 Förskolans didaktik och dockan som redskap Kommunikation och skapande i förskolan Mirella Forsberg Ahlcrona Studentlitteratur 2012 Lärande i sagans värld om temaarbete i förskolan och förskoleklass Marie Arnesson Eriksson 2009 -Hallå, hur gör man? Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan Christian Eidevald Liber 2013 Artikel Självständigt läsande föds ur högläsning www.dn.se publicerad 2014-04-02 Artikel Hur kan förskolan bidra till barns språkutveckling? Skolverket Artikel Sakprosa lika viktig som sagor www.dn.se publicerad 2014-04-03 Barns delaktighet i arbetet Barn ska uppleva att de blir lyssnade till. Vi tar tillvara barnens intresse. Deras intresse och erfarenheter har utvecklat verksamheten och projektet åt olika håll. Barnen har skapat teater och dramatiserat utifrån de böcker vi läst. Barnen är delaktiga i valet av böcker. Barnen har tagit med böckerna in i sin lek. Böckerna är nu en stor del av verksamheten. Barnen har tagit med böcker hemifrån och delat med sig av sina boktips. Analys av verksamhetens resultat Detta arbete har skapat många positiva effekter och lärdomar för pedagoger, föräldrar och barn. Vår
litterära resa har skapat medvetna pedagoger, en inspirerande språkmiljö och litteraturintresserade barn. Denna resa önskar vi fortsätta. I brukarundersökningen framkom bland annat att Hammarns förskola behöver se över och utveckla sin utemiljö, något som även ingår i litteraturprojektet 5(6) Utvecklingsmål utifrån denna analys Vi kommer att fortsätta mot målet att bli en certifierad litteraturförskola. Till hösten 2016 kommer många barn med annat modersmål att börja på Hammarns förskola. Vi har en god grund att stå på men ser fram emot att kunna utvecklas vidare tillsammans med barnen i hur vi bäst stimulerar flerspråkigheten. Vi kommer att skapa ett eget förskolebibliotek. Till hösten kommer hela Hammarns förskola att arbeta med boken Patrik den rosa pingvinen. En normkritisk barnbok kring allas lika värde som även hjälper oss att arbeta med diskrimineringsgrunderna. Förskolorna i Hjo kommun kommer att ingå i det kommunövergripande projektet Fullfölja studier/inkluderande lärmiljöer- Trygghet och Studiero. Under ht 2016 kommer forskaren Helen Jenvén föreläsa kring sin aktionsforskning på detta område samt utbilda förskolepersonal i konkreta kartläggningsverktyg. Detta är en del i vårt likabehandlingsarbete och temat för arbetet kommer att vara barns sociala samvaro. Hammarns förskola kommer att använda sig av skolverkets läslyft för förskolan för att genom lärsamtal utveckla både litteraturarbetet och utemiljön. Förskolechefens reflektioner Jag kom in i enhetens kvalitetsarbete i januari 2016 och har därför bara halva verksamhetsåret att reflektera över. Språket har varit den röda tråden under vårterminens arbete dels genom våra lärsamtal kring Sandvik och Spurklands (2015) Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan och dels genom arbetet mot att bli certifierade litteraturförskoleavdelningar. På Hammarns förskola blev två avdelningar certifierade i juni och två avdelningar är på mycket god väg. Parallellt med språkarbetet på förskolan har vi under våren även fortsatt arbetet med att öka "vi känslan" och samarbetet i hela huset. Vi har också förberett inför den omorganisation vi nu gör med start i augusti där vi går från fyra 1-5 års avdelningar till två 1-3 och två 3-6 års avdelningar. Vi har, som markering av nystart, bytt namn på samtliga avdelningar på Hammarns förskola. Våra lärsamtal har utgått från boken Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan. Genom läsning och samtal har pedagogerna utvecklat arbetet med språk för samtliga barn men med extra fokus på våra flerspråkiga barn. Denna teoretiska grund och dessa kunskaper kommer vi att ha god nytta av då vi fr.o.m. augusti tar emot 10 barn med annat modersmål än svenska. Vi är också en av de förskolor som Skolinspektionen kommer att inspektera i oktober med huvudfrågan "Arbetar förskolan för att stödja
6(6) flerspråkiga barns språkutveckling?". Nu gäller det att omvandla teorier och kunskaper till praktik och konkret arbete. Som förskolechef kan jag se att litteraturarbetets processamtal samt våra lärsamtal har bidragit till många spår i vardagen och lärdomar hos både barn och pedagoger. Medvetenheten om vikten av litteratur och hur vi stimulerar barnen till läsning har ökat. Biblioteket besöks mer frekvent och bibliotekariernas kompetens tas mer tillvara, pedagogerna är bättre på att utmana sig i val av litteratur, fler normkritiska böcker lyfts fram och de är även tydligare med barnen i att presentera olika genrer. Läsning sker numera både mer spontant men också på mer medvetet inbokade lässtunder. Samtliga avdelningar har utvecklat stimulerande litterära lärmiljöer både inomhus och utomhus vilket gör att berättelsen i en bok, som blir en gemensam upplevelse i barngruppen, sedan fortsätter att utforskas och utvecklas genom lek. Tex har berättelserna om Alfons Åberg, gestaltats och bearbetats av barnen både inomhus och utomhus. Ett annat utvecklingsområde som har startat på förskolan är att bygga upp ett förskolebibliotek i lekverkstaden. Vi har tillsammans tittat på en film från en förskola i Malmö som har inspirerat oss. Reflektionstiden varje vecka och arbetet med reflektionsprotokollen är viktigt och navet i utvecklingen av verksamheten. Här har avdelningarna kommit lite olika långt och vi försöker inspirera varandra och delge varandra goda exempel. Jag ser även att pedagogerna är tydligare i att visa föräldrar, vad vi gör och varför, i arbetet med barnen. Att via t.ex. lotusdiagram lyfta fram hur vi arbetar med alla olika läroplansmål. Pedagogerna har också utvecklat en mycket god förmåga i att lyfta fram barnens egna reflektioner och göra dem delaktiga. Att som pedagog fundera på hur ny kunskap landar i barnen och hur vi egentligen vet att de har utvecklat ny kunskap anser jag är viktigt och det är frågeställningar jag försöker fråga efter och få pedagogerna att reflektera kring. 160705 Susanne Rydberg Förskolechef