Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson Enheten för budget, redovisning och finans Datum version 2015-05-19 Budgetdirektiv att yttra sig om inför beslut om Region Skånes budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018
Innehå llsfö rteckning INLEDNING... 3 SLUTSATSER FRÅN OMVÄRLDSANALYS... 4 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI FÖR SKÅNE (RUS)... 5 REGION SKÅNES VISION, MÅL OCH STRATEGIKARTA... 6 Verksamhetsidé... 6 Kännetecken... 6 Strategiska mål... 6 UPPDRAG TILL MAJORITETSÄGDA BOLAG... 8 LÅNGSIKTIGT STARK EKONOMI... 9 Finansiella mål... 9 Ekonomiska förutsättningar för planperioden... 10 Regionbidrag... 12 INVESTERINGAR... 13 INFORMATION OM FORTSATT BUDGETPROCESS MED TIDPLAN... 14 Bilagor: Mall för yttrande till nämnder/beredningar Mall för yttrande till bolag 2
Inledning Budgetdirektivet riktar sig till Region Skånes nämnder, beredningar och bolag. Direktivet innehåller planeringsförutsättningar för 2016-18 i form av strategikartan med vision, verksamhetsidé, strategiska mål och måltal, men även de ekonomiska förutsättningarna som nämnderna har att förhålla sig till. Den anger inriktningen oavsett var man befinner sig i organisationen. Region Skånes strategikarta skapar ramverket för prioriteringar och utgör en röd tråd genom hela budget- och uppföljningsprocessen. Nämnder och bolag ska yttra sig och beredningar erbjuds möjlighet att yttra sig. Beredningen för framtidens sjukvård ska yttra sig över investeringsbudget samt utveckling av den skånska hälso- och sjukvården. Syftet är att utifrån behovsanalyser och bedömningar av möjligheter att nå satta mål återkomma med ett yttrande över planeringsförutsättningarna i budgetdirektivet. Yttrandena utgör sedan underlag för regionstyrelsens förslag till Region Skånes budget och verksamhetsplan för kommande år. Nämnderna ska, utifrån delarna i detta budgetdirektiv och enligt mall, inkomma med yttranden, ställda till styrelsen, senast den 31 aug. Regionstyrelsen presenterar förslag till budget med verksamhetsplan för 2016 med plan för 2017 och 2018 i början av oktober och regionfullmäktige beslutar om budget med verksamhetsplan den 26-27 okt 2015. Budgetdirektivet består av följande delar som nämnderna har att förhålla sig till i yttrandet. Slutsatser från Region Skånes omvärldsanalys som bedömts brådskande och med hög strategisk påverkan. Bidrag till genomförandet av regional utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030. Region Skånes vision och strategiska mål i strategikartan för 2016. I detta sammanhang ska en riskanalys utifrån ett internkontrollperspektiv också göras. Som stöd finns en summering av resultaten utifrån årsredovisning 2014. Uppdrag till Region Skånes majoritetsägda bolag finns beskrivet särskilt. Ekonomiska förutsättningar med budgetramar för drift och investeringar samt fördelning av regionbidrag per nämnd. Information om fortsatt budgetprocess och tidplan för arbetet. 3
Slutsatser från omvärldsanalys Region Skåne har genomfört en omvärldsanalys inför budget 2016 och därifrån presenteras ett urval omvärldstrender och händelser som har en påverkan på Region Skånes uppdrag. Syftet med omvärldsanalysen är att ge en gemensam framtidsbild för vad Region Skåne behöver agera på. HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Global trend Resursanvändningen fortsätter öka Förändringar i energiförsörjningen Nationell/regional trend Allt fler äldre och yngre i Skåne Tilltagande urbanisering Lågt socialt deltagande Vårdens styrmiljö blir allt mer komplex Nya utmaningar att hantera vid introduktion av läkemedel Ökad medfinansiering av infrastruktur HÖG STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Global trend Den globala uppvärmningen fortsätter att öka Ökad antibiotikaresistens Informationsteknologin ett paradigmskifte Ökad medvetenhet om gifter i omgivningen Nationell/regional trend Svag utveckling av makroekonomi och skattebasen i regionen Fortsatta utmaningar på kompetensförsörjningsområdet och ett ökat fokus på utbildning/skolan Regional obalans inom näringslivet Ökad konkurrens om järnvägsspåren Den ojämlika hälsan ökar Psykisk ohälsa ökar Ökade krav på inflytande, makt och värdeskapande från medborgare och patient Snabb utveckling av olika medicinska teknologier och behandlingar Ökat fokus på brister inom infrastruktur Händelse Forskningsanläggningar i världsklass etableras i Skåne Förnyelse av den fysiska sjukhusstrukturen LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Mindre brådskande Global trend Tid värderas allt högre Hårdare konkurrens på flygmarknaden Multiresistens i omgivningen Nationell/regional trend Fortsatt obalans på bostadsmarknaden Händelse Fehmarn Bält förbindelsen påverkar reseoch transportmönster LÄGRE STRATEGISK PÅVERKAN Brådskande Global trend Ökad global konkurrens och strukturomvandling Omstrukturering av Life Science forskning Ökat fokus på utanförskapet Anpassning till stigande havsnivåer, översvämningar och extrema väderförhållanden Nationell/regional trend Ökat fokus på hushållning av åkermark I yttrandena ska fokus ligga på slutsatserna i den övre högra rutan. Nämnder/beredningar och bolag ska yttra sig kring hur man planerar för att arbeta i den egna verksamheten utifrån de slutsatser man bedöms beröras av. 4
Regional utvecklingsstrategi för Skåne (RUS) Enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ska en strategi för länets utveckling utarbetas och fastställas, samtidigt som insatser för genomförande av strategin ska samordnas. I Skåne är det Region Skåne som har detta ansvar. Under 2012 inleddes arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för Skåne och den 17 juni 2014 beslutade ett enhälligt regionfullmäktige att ställa sig bakom förslaget till strategi som utgår från målbilden om Det öppna Skåne 2030. Fem strategiska ställningstaganden i RUS I arbetet med att ta fram målbilden om Det öppna Skåne Region Skåne har ett antal utmaningar och förutsättningar för Skåne identifierats. För att uppnå målbilden har fem strategiska ställningstaganden för Skåne pekats ut. För varje ställningstagande finns ett antal delstrategier samt mål. De fem ställningstagandena: Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortsstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara globalt attraktivt En viktig aspekt för fortsatt verksamhetsplanering för Region Skåne är att kunna hantera Region Skånes olika roller och ansvar i arbetet. Region Skåne har dels ett ansvar avseende regional utveckling enligt lag och ska inom detta uppdrag driva arbetet med utvecklingsstrategin. Men sedan har även Region Skåne ansvaret att bidra till dess genomförande, som alla andra aktörer i Skåne. För att tydliggöra hur Region Skåne arbetar med genomförandet är det önskvärt att de fem ställningstagandena och dess innehåll återfinns i Region Skånes måldokument som exempelvis som styrande mål i strategikartan, så att alla nämnder och beredningar kan förhålla sig till dessa i sitt dagliga arbete. Region Skånes medarbetare och chefer har en nyckelroll i att vara goda ambassadörer för den regionala utvecklingsstrategin och det regionala utvecklingsansvaret. För RUS genomförande krävs ett brett ägarskap med många ambassadörer som lever och andas det öppna Skåne. Region Skånes förtroendevalda, chefer och medarbetare måste ha kunskap om syftet med den regionala utvecklingsstrategin, Region Skånes utvecklingsuppdrag, kopplingen mellan verksamhetsplan/budget/rus, och sin egen roll i arbetet. 5
Region Skånes vision, mål och strategikarta OECD pekar ut Skåne som en av de bästa platserna i världen att bo och verka på. Region Skåne har också en hög ambition om att erbjuda livskvalitet i världsklass och därmed sätta Skåne på världskartan. Vi har goda möjligheter att nå dit om vi använder våra resurser rätt. Region Skåne ska vara den naturliga och samlande utvecklingsaktören i Skåne för att Öresundsregionen ska erbjuda livskvalitet och möjligheter i världsklass för såväl människor som företag. Medborgarna i Skåne finansierar över skattsedeln merparten av Region Skånes verksamhet och skåningarna är Region Skånes uppdragsgivare. Skattemedlen ska användas med bästa möjliga resursanvändning, och Region Skånes ekonomi ska vara stark och ett flerårigt perspektiv är viktigare än de enskilda räkenskapsåren. All verksamhet som Region Skåne finansierar ska vara effektiv och kännetecknas av tillgänglighet, trovärdighet, transparens och tolerans. Nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål. Vision Skåne livskvalitet i världsklass. Verksamhetsidé Region Skåne står för hälsa, hållbar utveckling, innovation, tolerans och tillväxt. Kännetecken Region Skåne är en direktvald och skattefinansierad aktör, vars uppdragsgivare är medborgarna. Organisationen kännetecknas av kvalitet, professionalism, lyhördhet, kompetens, kreativitet, öppenhet och empati. Strategiska mål Region Skåne har beslutat om sex övergripande och strategiskt viktiga mål som all verksamhet ska arbeta utifrån. Nöjda medborgare En effektiv verksamhet med hög kvalitet En drivande utvecklingsaktör Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Verksamhet och resultat i fokus Långsiktigt stark ekonomi Det strategiska målet nöjda medborgare är Region Skånes främsta mål. De övriga fem är att betrakta som medel för att uppnå detta huvudsakliga mål. För att kunna styra verksamheten och utvärdera måluppfyllelsen finns en strategikarta, som samtliga verksamheter i Region Skåne har att följa och arbeta efter. Där anges övergripande måltal, det som följs upp i samband med delårsrapprot och årsredovisning, till vart och ett av de strategiska målen. Nämnder/beredningar och bolag ska i uppdrag till verksamheterna konkretisera arbetet med delmål som ska kopplas till de gemensamma strategiska målen. 6
Några övergripande måltal ses över innan beslut om budgetdirektiv i juni (se gulmarkerade mål). Förslag strategikarta 2016 från vision till mål Med signalfärg (rött, gult, grönt) anges måluppfyllelse enligt årsredovisning 2014. Förtroendet ska öka. Den upplevda tillgängligheten ska öka. Kunskapen om medborgarnas deltagande i och upplevelse av kulturlivet i Skåne ska öka. En ökad jämlikhet i hälsa och livsvillkor ska bidra till social hållbarhet. Nöjda medborgare Medborgarnas kännedom om Region Skåne och dess politiska ledning ska öka. Region Skånes resultat, över en femårsperiod, med start 2013 ska minst uppgå till 2 procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag, samt att resultatet årligen minst bör uppgå till 1 procent av de samlade intäkterna. Långsiktigt stark ekonomi Investeringar i utrustning ska självfinansieras med 100 procent, fastigheter till minst 50 procent och tåg och bussar till minst 40 procent. Kunskapsstyrningen ska öka. Produktiviteten ska öka. En effektiv verksamhet med hög kvalitet Människor ska bemötas med respekt. Patienternas makt ska öka. Tillgängligheten ska öka. Patientsäkerheten ska vara hög. Den kliniska forskningen ska öka. En drivande utvecklingsaktör Samspelet mellan kommun, region, stat och EU ska öka i dialog med universitet och högskolor, föreningsliv och näringsliv. Kultur ska synliggöras för medborgarna inom Region Skånes samtliga verksamhetsområden. Europas mest innovativa region 2020. Fritt från fossila bränslen 2020. Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Verksamhet och resultatet i fokus Värdet på attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare i medarbetareundersökningen ska öka. Värdet på faktorn ledarskap i medarbetarundersökningen ska öka Rätt kompetenser genom att andelen bristspecialister ska minska. 7
Uppdrag till majoritetsägda bolag De majoritetsägda bolagen ska följa ägardirektiv och i övrigt Region Skånes policybeslut i den utsträckning som är tillämpbart för bolagen. För budgetprocessen 2016 önskar regionstyrelsen få beskrivet hur bolagen bedriver sitt arbete utifrån specifika frågeställningar, vilka framgår av texten nedan. Bolag ska förhålla sig till Region Skånes vision och strategiska mål enligt beslutad strategikarta 1 och utifrån dessa vidareutveckla arbetssätt och verksamhetsinnehåll. Bolagen ska redovisa hur man avser att arbeta för att förverkliga Region Skånes vision, mål samt inkomma med en behovsanalys. Aktuella strategiska mål: - Nöjda medborgare (medborgarperspektivet) - En effektiv verksamhet med hög kvalitet (verksamhetsperspektivet) - En driven utvecklingsaktör (verksamhetsperspektivet) - Långsiktigt stark ekonomi (ekonomiperspektivet) Bolagen ska beskriva hur bolaget ska vara en del i genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin för Skåne, Det öppna Skåne 2030. Prioriterade ställningstaganden i regional utvecklingsstrategi - Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet - Skåne ska bli en stark tillväxtmotor - Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur - Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster - Skåne ska vara globalt attraktivt Bolaget ska lämna en behovsanalys. Behovsanalysen ska visa den verksamhet som bolaget avser att bedriva 2016 med plan för 2017-2018 samt vilka verksamhetsbidrag/uppdragsersättning från Region Skåne Holding eller Region Skåne som krävs för att möjliggöra denna. Om bolaget erhåller omfattande verksamhetsbidrag från andra finansiärer ska detta också redovisas i behovsanalysen samt på vilka grunder som bolaget beräknat bidrags storlek. Bolagen ska redogöra för de investeringar som man avser att genomföra under 2016 och som överstiger 10 miljoner kronor. 1 Bolagen berörs av de strategiska mål som återfinns inom medborgarperspektivet, verksamhetsperspektivet och ekonomiperspektivet. 8
Långsiktigt stark ekonomi En långsiktigt stark ekonomi är en förutsättning för att trygga verksamheten och därmed ge region invånarna en god service i form av säker och lättillgänglig hälsooch sjukvård samt kollektivtrafik. Att uppfylla god ekonomisk hushållning både i verksamheten och i ekonomin är i sin tur en förutsättning för att nå målet om en långsiktigt stark ekonomi. Regionfullmäktige antog 2013 riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Huvudbudskapet i riktlinjerna är att Region Skånes finansiella ställning ska stärkas och att skattemedlen ska användas effektivt. I Budget 2015 med verksamhetsplan 2016-2017 fastslogs att riktlinjerna fortsatt ska gälla med den justeringingen att ett av de finansiella målen, det så kallade utdebiteringsmålet, utgick. Region Skåne har tagit ett stort investeringsbeslut, som innebär att sjukhusbyggnaderna i Helsingborg, Malmö och Lund ska moderniseras och förnyas. Investeringarna på dessa tre orter kommer att uppgå till närmare 20 miljarder kronor under de kommande tio åren. Detta påverkar i hög grad Region Skånes ekonomi och Regionstyrelsen avser därför att utreda om de finansiella målen behöver ändras med anledning av investeringsbeslutet. Regionstyrelsen avser att återkomma med eventuella förslag till ändring av de finansiella målen under hösten i samband med Budget 2016 och verksamhetsplan 2017-2018. Finansiella mål Det är nödvändigt att ha en ekonomi i balans, att leva upp till det lagstadgade balanskravet, som innebär att intäkterna överstiger kostnaderna. Det omvända förhållandet leder annars till att kommande generationer får betala för dagens överkonsumtion. Regionfullmäktige föreslås fatta beslut om nedanstående finansiella mål som leder till att regionens finansiella ställning stärks. Det krävs full acceptans och strikt följsamhet till de finansiella målen för nå god ekonomisk hushållning. Långsiktigt resultatmål: Region Skånes resultat ska över en femårsperiod, med start 2013, uppgå till minst två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Kortsiktigt resultatmål: Region Skånes resultat bör årligen uppgå till minst en procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. Ett överskott är nödvändigt av flera olika skäl. Regionen står inför ett investeringsbehov, i mångmiljardklassen de kommande åren, framförallt för sjukhusbyggnader. Investerings-utgifterna är vida större än avskrivningsnivåerna. Utan ett positivt resultat måste stora delar av investeringarna lånefinansieras vilket i längden leder till att räntekostnaderna undantränger utrymmet för kärnverksamheten. Ett annat skäl är att ha möjlighet att parera för förändringar i sysselsättning, skatteunderlag och utjämningssystem. Just för att kunna möta oväntade händelser 9
eller sämre tider, utan att behöva göra drastiska nedskärningar i verksamheten krävs en buffert i form av ett resultatöverskott. Region Skåne saknar idag denna buffert. Finansieringsmål: Investeringar i utrustning ska självfinansieras till 100 procent Investeringar i fastigheter ska självfinansieras till minst 50 procent Investeringar i tåg och bussar ska självfinansieras till minst 40 procent Av ovan nämnda skäl bör lånefinansiering begränsas och därför ska utrustningsinvesteringar alltid självfinansieras till 100 procent. Fastigheter har ett bestående värde och därmed kan lånefinansiering vara en acceptabel finansieringsform. Regionens byggnader är ofta specialanpassade och därför bör inte belåningsgraden överstiga 50 procent. Självfinansieringsgraden i kollektivtrafiken uppgår för närvarande till 57 procent. Därmed kan en motsvarande lånefinansieringsgrad motiveras. Ekonomiska förutsättningar för planperioden Ekonomin i omvärlden Utsikterna för svensk ekonomi inför framtiden är ljusa. Ett skäl till det är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart, vilket med en fortsatt svag krona kommer att stärka exporten. Samtidigt är den inhemska efterfrågan stark då inkomsterna ökar snabbare än priserna. Sysselsättningen fortsätter också att öka och bidrar till en bra ökningstakt av skatteunderlaget och därmed också Region Skånes skatteintäkter de närmaste åren. Anslaget för kommunalekonomisk utjämning höjs med kompensationen för slopad rabatt av arbetsgivaravgiften för unga 2016-2017. Därefter har inga förändringar av anslaget aviserats. Eftersom anslaget inte justeras för inflation och befolkningsförändringar kommer Region Skånes intäkter från utjämning inte att öka i samma takt som skatteintäkterna. I generella statliga bidrag ingår enbart läkemedelsstatsbidraget. Sektorn har avtal med staten för läkemedelsförmånerna 2015 men det är bara ettårigt. I statsbudgeten är anslaget minskat med 200 miljoner kronor 2016 och 400 miljoner kronor 2017. Övriga intäkter under finansieringen förväntas minska från och med nästa år. Detta beror på att det med största sannolikhet inte blir några ytterligare återbetalningar av försäkringsavgifter från AFA. Dessutom minskar intäkterna från specialdestinerade statsbidrag då bidragen för sjukskrivningsprocessen, rehabiliteringsgarantin, psykisk ohälsa och tillgänglighet upphör. Eventuell kompensation för de statsbidrag som upphör kommer att ges besked om i regeringens budgetproposition under september. Region Skånes pensionskostnader har varit låga de senaste åren på grund av det extremt låga ränteläget och på grund av pensionsbromsen. I takt med att inflationen stiger kommer värdesäkringen av skulden att bli kostsammare. 2014 års pensionskostnader på knappt 1 900 miljoner kronor förväntas fördubblas till år 2018. Trots en bra utveckling av skatteunderlaget 2016-2018 är den totala intäktsökningen med nu kända förutsättningar svag för de kommande tre åren. 10
Anledningen 2016 är framför allt minskade intäkter från statsbidrag och AFA, medan ökade pensionskostnader är den främsta orsaken till den låga ökningen 2017-2018. 2 Ekonomin i Region Skåne Region Skånes finansiella ställning är svag. Det egna kapitalet uppgår till -20 446 miljoner kronor och soliditeten är vid en jämförelse med övriga regioner/landsting den tredje svagaste i landet. Medelskattekraften (skattekraften i förhållande till rikssnittet) i Skåne uppgår till 92,6 procent, enligt slutlig taxering för 2014. Detta innebär en 13:e plats bland landets 21 regioner/landsting. I andra avseenden är Region Skånes utgångsläge mycket bra; nettokostnaderna per invånare totalt och nettokostnaderna per invånare inom hälso- och sjukvård var 2013 näst lägst i landet och låg cirka 1 200 kronor lägre än riksgenomsnittet. Region Skåne har, justerat för verksamhetsinnehåll, den näst lägsta utdebiteringen av landets regioner/landsting 2015. Befolkningstillväxten har under 2000-talet enbart överträffats av Stockholm. Årsbokslutet 2014 visade ett ekonomiskt överskott på 647 miljoner kronor. Det var 22 miljoner kronor bättre än budget. Verksamhetens samlade budgetunderskott uppgick till 138 miljoner kronor och vårdproducenterna inom Skånevård visade på ett budgetunderskott på nästan 400 miljoner kronor. Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 6,2 procent justerat för jämförelsestörande poster. Prognosen för innevarande år 2015 pekar på ett stort budgetunderskott. Det råder dock en fortsatt obalans mellan de olika sektorerna. Underskottet är i sin helhet hänförligt till sjukvårdsförvaltningarna, som prognostiserar ett resultat som är 655 miljoner kronor sämre än fastlagd budget. (Uppdateras med april-siffror inför beslut om direktiv i styrelsen den 4 juni). Nettokostnadsutvecklingen ligger på cirka 8 procent efter första tertialet medan budgeten medger 3,3 procent på helårsbasis. Under resterande del av året krävs kostnadsreducerande åtgärder för att minimera budgetunderskottet och ge ett rimligare utgångsläge inför kommande budgetår. Ekonomiska ramar I 2015 års budget med plan för 2016-2017 uppgår de budgeterade resultaten för 2016 och 2017 till -85 miljoner kronor respektive -583 miljoner kronor. Med nu kända förutsättningar för finansieringen har resultaten förbättrats något men uppfyller fortfarande inte Region Skånes finansiella mål, inte balanskravet och är inte i överensstämmelse med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. I enlighet med riktlinjerna för god ekonomisk hushållning och Region Skånes finansiella mål ska resultatet uppgå till två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statliga bidrag. De ekonomiska ramar, som uppfyller riktlinjerna för god ekonomisk hushållning för kommande treårs period redovisas i nedanstående tabell: 2 I rapporten Region Skånes ekonomiska förutsättningar; Långtidsberäkningar 2015-2024 ges en utförligare bild av de ekonomiska förutsättningarna de kommande åren. 11
Ekonomisk ram (Mkr) Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Finansiering 33 867 34 833 35 546 36 389 Regionbidrag till verksamheten -33 256-34 189-34 894-35 720 Resultatkrav i verksamheten 3 59 59 59 59 Årets resultat 670 703 711 728 Regionbidrag Regionbidragen i fjolårets budget var för planåren 2016-2017 uppräknade med löne- och prisuppräkning (LPIK), kompensation för demografi till HSN, trafikförsörjningsprogrammet och kostnader för renovering av Öresundståg samt helårseffekter av delårssatsningar i 2015 års budget. I nedanstående tabell har regionbidragen 2016-2018 justerats med nu kända prisoch löneuppräkningsfaktorer och därefter nedräknats proportionellt för att tvåprocentmålet ska nås: Regionbidrag 2015-2018 (Mkr) Budget Planeringsramar 2015 2016 2017 2018 Kulturnämnden 299,5 304,5 309,1 313,2 Kollektivtrafiknämnden 2 253,9 2 486,8 2 636,2 2 743,9 Regionala utvecklingsnämnden 167,2 170,0 172,5 174,9 SUMMA REGIONAL UTVECKLING 2 720,6 2 961,4 3 117,7 3 232,0 Habilitering och hjälpmedelsnämnden 649,7 660,5 670,3 679,3 Hälso- och sjukvårdsnämnden 28 139,5 28 805,9 29 319,0 29 997,9 SUMMA VÅRD OCH HÄLSA 28 789,2 29 466,4 29 989,3 30 677,1 Regionstyrelsen 1 592,0 1 589,0 1 612,8 1 634,3 Personalnämnd 122,0 138,9 140,9 142,8 Patientnämnden 14,7 15,0 15,2 15,4 Revision 17,8 18,1 18,4 18,6 SUMMA ÖVRIGA FÖRVALTNINGAR 1 746,5 1 761,1 1 787,4 1 811,2 TOTALSUMMA 33 256,3 34 188,9 34 894,4 35 720,3 Ovanstående planeringsramar redovisade som förändring av regionbidraget jämfört med föregående år ger följande procentuella förändring: 2016 2017 2018 Regional utveckling 8,8 % 5,3 % 3,7 % Vård & hälsa 2,4 % 1,8 % 2,3 % Övrig verksamhet 0,8 % 1,5 % 1,3 % Totalt 2,8 % 2,1 % 2,4 % Löne- och prisuppräkning för planperioden uppgår till: 2016 2017 2018 Inklusive läkemedel 2,4 % 2,4 % 3,0 % Exklusive läkemedel 2,7 % 2,9 % 3,5 % 3 Resultatkrav uppgår till 21,8 Mkr för Regionservice och 37,5 Mkr för primärvård 12
Investeringar I budgetdirektivet för perioden 2016 till 2018 fastställs investeringsramarna för Region Skånes verksamheter på en övergripande nivå. Ett förslag till fördelning av ramarna delges förvaltningarna som ett underlag för nämnderna att yttra sig om i augusti 2015. Budgeten fastställs slutligen i Regionfullmäktige i oktober. Åren 2016 till 2018 kännetecknas av en kraftigt accelererande investeringsnivå framförallt kopplat till genomförandet av de stora byggobjekten inom hälso- och sjukvården och trafikförsörjningsprogrammet. Sammantaget föreslås att 15,7 miljarder kronor, avsätts under perioden. Se också bilaga. INVESTERINGSBUDGET Mkr Budget tom 2015 2016 2017 2018 Total inv Bygginvesteringar, (inklusive större externa förhyrningar) Rättpsykiatri, Psykiatri Skåne 365 122 0 0 487 Nya sjukhusområdet i Malmö* 785 0 0 0 2 375 Nya sjukhusområdet i Lund* 266 122 51 0 439 Nya sjukhusområdet i Helsingborg* 814 0 0 0 814 Hälsostaden Ängelholm, (extern förhyrning) 0 0 0 0 0 Summa pågående bygginvesteringar över 50 Mkr 2 230 244 0 0 4 114 Pågående bygginvesteringar under 50 Mkr 16 0 0 Ram för nya objekt hälso- och sjukvårdssektorn 1 969 2 151 3 265 Fastighets- och servicenämndens bygg 176 176 176 SUMMA BYGGINVESTERINGAR 2 404 2 327 3 441 Utrustningsinvesteringar Pågående utrustningsobjekt, vård & hälsa, 5 0 0 Planeringsram nya utrustningsobjekt, vård & hälsa 727 964 1 024 Kollektivtrafiken, varav 55 767 857 -tilläggsbeställning 5 pågatåg 0 272 0 363 -tilläggsbeställning 25 pågatåg 15 455 817 1 708 -övrig utrustning 40 40 40 SUMMA UTRUSTNINGSINVESTERINGAR 786 1 730 1 881 Regionstyrelsen (bygg & utrustning), varav 386 743 1 325 Fastighets- och servicenämndens verksamhet (bygg & 25 25 25 utrustning) SUMMA INVESTERINGAR TOTALT 3 602 4 825 6 672 Strategiska investeringar och medfinansiering 250 230 30 SUMMA TOTALT 3 852 5 055 6 702 Kreditivränta, tåg* 10 10 10 13
Kreditivränta, bygg 25 30 35 INVESTERINGAR inklusive kreditivränta 3 887 5 095 6 747 Exklusive Strategiska investeringar 3 637 4 865 6 717 Exklusive Strategiska/medfinans & tåg och bussar 3 612 4 129 5 890 Exklusive Strat/medfinans, tåg, bussar och kreditivränta 3 587 4 099 5 855 *Avser medelstilldelning tom 2015-06, planerad medelstilldelning ligger under ram nya objekt Bygg HS Information om fortsatt budgetprocess med tidplan Budgetprocessen inleds med en omvärldsanalys, som innehåller en beskrivning av händelser och trender som sker i Region Skånes omvärld. Regionstyrelsens budgetdirektiv till nämnder/beredningar och bolag innehåller planeringsförutsättningar för kommande år i ett brett perspektiv. Nämndernas/beredningarnas och bolagens yttranden inkluderar beaktandet av ett behovsunderlag från verksamheten. Till stöd för bedömning av arbetet mot målen finns också en summering av måluppfyllelsen enligt årsredovisning för 2014. Berörda ska, utifrån delarna i detta budgetdirektiv och enligt framtagen mall, inkomma med yttranden till regionstyrelsen. Förslag till Region Skånes övergripande budget med verksamhetsplan tas fram av regionledningen under september, med hänsyn till inkomna yttrande och omvärldsanalysen samt en slutlig översyn mål och ambitioner i strategikartan. Regionfullmäktige beslutar om budget med verksamhetsplan i slutet av oktober 2015. Beslutet innehåller skattesats, vision och mål utifrån Region Skånes strategikarta samt regionbidrag fördelad per nämnd. 4 juni Regionstyrelsen beslutar om budgetdirektiv inkl. ekonomiska förutsättningar och ramar för nämnder/beredningar och bolag att yttra sig över. 31 aug Nämnder/beredningar och bolag lämnar yttranden till regionstyrelsen. 29 sep Förslag till budget och verksamhetsplan presenteras för regionstyrelsens arbetsutskott. 8 okt Regionstyrelsen beslutar om förslag till budget och verksamhetsplan. 26-27 okt Regionfullmäktige beslutar om budget och verksamhetsplan 2016 med plan för 2017-18 14