Yttrande över regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Transkript

1 Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden Datum Yttrande över regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

2 Inledning Beskrivning av nämndens huvudsakliga ansvarsområde utifrån Region Skånes reglemente. Enligt Region Skånes reglemente ska Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden ansvara för Region Skånes habiliterings- och hjälpmedelsverksamhet. Det innebär att nämnden ska erbjuda personer som har en varaktig funktionsnedsättning habilitering, rehabilitering, hjälpmedel och tolktjänst för vardagstolkning. Tolktjänsten omfattar personer med nedsatt hörsel, dövhet, kombinerad syn- och hörselnedsättning eller dövblindhet. Nämnden utövar också ledningen av Region Skånes verksamhet enligt 22 lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, samt fattar Regionens myndighetsbeslut om insatser enligt denna lag. Det ankommer också på nämnden att föra Region Skånes talan i mål och ärenden avseende LSS. Nämnden beslutar om ackrediteringsvillkor samt om ersättningar kopplade till vårdvalsystem inom habiliteringsoch hjälpmedelsområdet. Inom nämndens ansvarsområde finns vårdval avseende hörselrehabilitering. Ett 30-tal auktoriserade audionommottagningar utför hörselrehabiliteringar, en drivs i Region Skåne regi och övriga är privata. Arbetet utifrån slutsatser av Region Skånes omvärldsanalys I Region Skånes omvärldsanalys analyseras trender och omvärldshändelser som har påverkan på Region Skånes uppdrag. Omvärldsanalysen blickar utåt och framåt med en tidshorisont på 3-5 år. I omvärldsanalys inför 2016 och framåt är nedan slutsatser bedömda att vara brådskande och ha särskilt hög strategisk påverkan. Ladda ner och läs Region Skånes omvärldsanalys 2015 här. Från omvärldsanalys 2015 Global trend Den globala uppvärmningen fortsätter att öka Ökad antibiotikaresistens Informationsteknologin ett paradigmskifte Ökad medvetenhet om gifter i omgivningen Nationell/regional trend Svag utveckling av makroekonomi och skattebasen i regionen Fortsatta utmaningar på kompetensförsörjningsområdet och ett ökat fokus på utbildning/skolan Regional obalans inom näringslivet Ökad konkurrens om järnvägsspåren Den ojämlika hälsan ökar Psykisk ohälsa ökar Ökade krav på inflytande, makt och värdeskapande från medborgare och patient Snabb utveckling av olika medicinska teknologier och behandlingar Ökat fokus på brister inom infrastruktur Händelse Forskningsanläggningar i världsklass etableras i Skåne Förnyelse av den fysiska sjukhusstrukturen Vad innebär detta för nämndens ansvarsområde/verksamhet? 2

3 Följande trender och omvärldshändelser bedöms påverka nämndens ansvarsområde: Ökad antibiotikaresistens Ett av divisionens mål för 2016 är att patientsäkerheten ska vara hög, innebärande att patienten ska få insatser i en patientsäker miljö. En viktig del i patientsäkerhetsarbetet handlar om följsamhet till vårdhygieniska riktlinjer, för att bl.a. förebygga smitta av antibiotikaresistenta bakterier. Informationsteknologin ett paradigmskifte Paradigmskiftet inom informationsteknologin innebär en ökad efterfrågan på olika sorters e-tjänster. Habilitering och Hjälpmedel har de senaste åren satsat på e-hälsa i syfte att underlätta patientens tillgång till information, insatser och kontakt med hälso- och sjukvårdspersonal. Det innebär också att komplettera eller ersätta traditionella insatser med IT-baserade insatser för att öka tillgänglighet och valfrihet för patienter och deras nätverk. För 2016 finns ett mål om att patienten ska få insatser i rätt tid, vilket bl.a. innebär att patientens möjlighet till kontakt och insatser genom elektroniska tjänster ska öka. Svag utveckling av makroekonomi och skattebasen i regionen Målet är att Habilitering och Hjälpmedel ska ha en långsiktigt stark ekonomi. Det innebär att ekonomin för divisionens kärnverksamhet ska vara i balans. I divisionens interna kontrollplan för 2015 finns ett antal verksamhetsspecifika kontrollområden som är kopplade till ekonomin. Förutom kontrollmomentet att divisionens kärnverksamhet ska vara i balans finns kontrollområden kopplade till vårdval hörselrehabilitering och hjälpmedel. För båda dessa områden gäller att nämnden har mycket små möjligheter att styra kostnadsutvecklingen. Hörselrehabilitering, inklusive hörapparater, sker genom vårdval där alla aktörer utom en är privata och nämnden har inga möjligheter att påverka volymen av hörselrehabiliteringar. Hjälpmedel förskrivs förutom av Habilitering och Hjälpmedel av bl.a. sjukhus, primärvård och kommuner och styrs helt av Hjälpmedelshandboken, vilken beslutas av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Kontrollområdena kommer med stor sannolikhet att ingå även i 2016 års interna kontrollplan. Fortsatta utmaningar på kompetensförsörjningsområdet och ett ökat fokus på utbildning/skolan För att säkra kompetensförsörjningen har divisionens ett mål om kompetenta, stolta och motiverade medarbetare. En viktig del i detta är att aktiviteter för en hälsosam arbetsplats planeras och genomförs i verksamheterna. Den ojämlika hälsan ökar I rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning 1 konstateras att det är mer än tio gånger vanligare med dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättning än hos den övriga befolkningen. Divisionen arbetar utifrån ett hälsofrämjande arbetssätt, vilket bl.a. innebär att ge patienten verktyg för att utveckla styrkor och undanröja hinder. En del i det hälsofrämjande arbetet handlar om levnadsvanor och bl.a. genomförs aktiviteter löpande för att ge patienter möjlighet till fysisk aktivitet. Psykisk ohälsa ökar Folkhälsoinstitutets rapport visar att självupplevd ohälsa är tio gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning. Psykisk ohälsa var i undersökningen nästan tre gånger vanligare bland personer med funktionsnedsättning. Insatser för att motverka psykisk ohälsa pågår löpande inom divisionen, genom insatser direkt till barn, unga och vuxna och indirekt genom stöd till föräldrar, syskon och övriga som ingår i patientens nätverk. Ökade krav på inflytande, makt och värdeskapande från medborgare och patient Inför 2016 har divisionens verksamhetsidé omformulerats. Den nya lydelsen är att stärka individens kraft och frihet att forma sitt eget liv. För 2016 finns också ett nytt mål om att patienten ska vara medaktör. Det innebär bl.a. att patientens kraft och vilja att forma sitt liv ska vara utgångspunkt vid planering av insatser. Detta område har också en stark koppling till e-hälsa och divisionens satsning på e-tjänster för att möta kraven på patientmakt och inflytande kommer att fortsätta år Ett av måltalen för 2016 är att patientens möjlighet till kontakt och insatser genom elektroniska tjänster ska ha ökat. Snabb utveckling av olika medicinska teknologier och behandlingar Även här finns en koppling till divisionens arbete med e-hälsa, och måltalet att patientens möjlighet till kontakt och insatser genom elektroniska tjänster ska öka. Inom Hjälpmedelsverksamheten har fritt val av hörapparater införts samt ett friare val av hjälpmedel inom området Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK). Det friare valet inom AKK har inneburit större möjligheter för patienterna att få tillgång till ny teknologi i form av t.ex. surfplattor och smarta telefoner, som används som komplement eller ersättning till traditionellt sortiment. Det friare 1 Statens folkhälsoinstitut 2008, Ylva Arnhof 3

4 valet har också lett till en ökning av det totala antalet brukare som fått tillgång till datorbaserade AKK hjälpmedel inom dessa produktområden. Möjligheten att använda surfplattor, telefoner och appar innebär också att användarna/patienterna kan använda samma produkter som kompisar, anhöriga och andra närstående som inte har en funktionsnedsättning. Den nya tekniken ställer höga krav på divisionens verksamheter att hänga med i utvecklingen för att kunna möta efterfrågan från patienterna. Utvecklingen inom området är snabb, vilket också öppnar upp för nya anpassningar. Regional utvecklingsstrategi för Skåne Region Skåne har under 2014 fattat beslut om en strategi för länets regionala tillväxtarbete, Det öppna Skåne Ladda ner och läs Regional utvecklingsstrategi här. Region Skåne har ett ansvar avseende regional utveckling enligt lag och ska inom detta uppdrag driva arbetet med utvecklingsstrategin. För RUS genomförande krävs ett brett ägarskap med många ambassadörer som lever och andas det öppna Skåne. Prioriterade ställningstaganden i RUS Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara globalt attraktivt Vad innebär detta för nämndens ansvarsområde/verksamhet? Av de fem prioriterade ställningstagandena i den Regionala utvecklingsstrategin är det främst två som berör Habiliterings- och hjälpmedelsnämndens ansvarsområde: Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Nämnden ska också precisera sitt arbete i enlighet med ställningstagandet: Skåne ska vara globalt attraktivt Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet De delstrategier som främst berör Habiliterings- och hjälpmedelsnämndens ansvarsområde är: Stärka individens egen kraft och frihet Skapa förutsättningar för att alla ska ha makt att forma sitt eget liv Arbeta för en förbättrad och mer jämlik hälsa Strategierna återspeglas bl.a. i den verksamhetsidé som formulerats för Habilitering och Hjälpmedel 2016 Stärka individens kraft och frihet att forma sitt eget liv. Inom divisionen ska arbetssättet habilitering- /rehabiliteringsplanering användas. Det är ett arbetssätt och arbetsredskap för planering utifrån den enskilde patientens behov, som ska säkerställa delaktighet och samordning. De habiliterande/rehabiliterande insatserna planeras alltid tillsammans med patienten/närstående. Ett av divisionens mål för 2016 är att patienten ska vara medaktör, vilket bl.a. innebär att patientens kraft och vilja att forma sitt liv ska vara utgångspunkt vid planering av insatser. 4

5 Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster De delstrategier som främst berör Habiliterings- och hjälpmedelsnämndens ansvarsområde är: Underlätta människors möjligheter att påverka välfärdsutbudet Säkerställa en personcentrerad vård Utveckla framtidens hälso- och sjukvård samt omsorg Strategierna handlar bl.a. om ny välfärdsteknologi och e-tjänster med vilka individen själv kan medproducera sina välfärdstjänster. Individen ska vara medaktör i vården vilket betyder att patienter, närstående och professionella ska samverka för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Här ingår att säkerställas att individer och grupper med svårighet att göra sin röst hörd kan påverka sin situation. Evidensbaserade metoder ska användas och icke värdeskapande metoder avvecklas. Att främja hälsa och förebygga sjukdom är en viktig grund för divisionens verksamhet. Arbetssättet innebär bl.a. att ge verktyg för att utveckla styrkor och undanröja hinder. Inom divisionen pågår sedan en tid tillbaka en satsning på e-hälsa och för 2016 finns ett särskilt måltal om detta som innebär att patientens möjlighet till kontakt och insatser genom elektroniska tjänster ska öka. Patienten som medaktör är ett av divisionens kännetecken och det ingår också som ett av målen för Måltalen handlar bl.a. om att patientens kraft och vilja att forma sitt liv ska vara utgångspunkt vid planering av insatser. Divisionens modell för kunskapsstyrning utgör en viktig grund i divisionens systematiska kvalitetsarbete. Detta ska bidra till att alla medarbetare har tillgång till aktuell kunskap inom sitt arbetsområde och att de insatser som genomförs är de mest effektiva utifrån den enskilde brukarens hälsotillstånd. Evidensbaserade metoder används i den mån de finns och metoder som har visat sig ha ingen eller svag evidens utmönstras successivt. En viktig del i detta arbete är att medarbetare har kunskap om de rekommendationer som ges i de nationella rapporterna om Evidensbaserad habilitering (EBH), och även aktivt är med i framtagandet av dessa. Skåne ska vara globalt attraktivt Gemensamma presidiet för internationella relationer och intressebevakning uppmanar nämnder, utskott och beredningar att i samband med sina yttranden över regionstyrelsens budgetdirektiv även precisera sitt internationella arbete och vilka EU-frågor de särskilt prioriterar det kommande året enligt följande: I vilken omfattning nämnden avser arbeta för att förverkliga den regionala utvecklingsstrategins målsättning om att Skåne ska vara globalt attraktivt, samt vilka arenor och samarbetsparter man prioriterar för detta. Precisera nämndens internationella arbete, särskilt med avtalsparter och organisationer Region Skåne samarbetar med. Precisera vilka EU-frågor nämnden särskilt priorierar det kommande året, samt hur man avser arbeta med dem. Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden förhåller sig positiv till internationellt samarbete, såväl inom som utanför EU. Divisionens FoU-enhet bevakar NNDR:s årliga konferenser (Nordic Network för Disability Research) och medarbetare och nämndens presidium deltar vid internationella konferenser när så är lämpligt. Nämndens presidium och några av tjänstemännen har tidigare besök Region Skånes Brysselkontor Skåne European Office. Fokus låg på hur olika aktörer inom EU-systemet arbetar med frågor som rör nämndens ansvarsområde. Möten hölls med representanter från EU-institutioner och en rad organisationer som arbetar med rättighets- och tillgänglighetsfrågor. Representanter från divisionen har därefter deltagit vid olika seminarier och möten inom Region Skåne, med koppling till EU. Nämnden har för närvarande inget samarbete med de avtalsparter och organisationer som nämns i förslag till Inriktning 2016 för internationellt arbete. Vad gäller EU-samarbete ter det sig utifrån nämndens perspektiv inte rimligt att själva utforma en ansökan om medel från EU:s forskningsprogram, då det krävs en relativt stor ofinansierad arbetsinsats för att ta fram en ansökan. Ett eget projekt kräver också ett långt förarbete i form av nätverksbyggande och att följa det arbetet som pågår inom EU. Mer intressant är att ingå i ett projekt tillsammans med andra aktörer inom Region Skåne. Ett område där Habilitering och Hjälpmedel skulle kunna bidra är e-hälsa. Divisionen arbetar aktivt med att införa nya e-tjänster, där e-learning är ett konkret exempel. Inom divisionen finns också en särskild arbetsgrupp för e-hälsa. 5

6 Region Skånes strategiska mål analys av måluppfyllelse Nämnderna ska nedan, och med beaktande av de ekonomiska förutsättningar och föreslagna regionbidrag som beskrivs i budgetdirektivets Ekonomiska avsnitt, riskbedöma (enligt given riskbedömningsmodell, se längst bak i mallen) och beskriva det egna arbetet utifrån Region Skånes övergripande strategiska mål. Till stöd för bedömningen beskrivs, för resp. mål, vad som kommer att följas upp i samband med delårs- och årsrapport. Den senaste uppföljningen av strategikartan med måluppfyllelsen finns i Region Skånes årsredovisning. Ladda ner och läs årsredovisning 2014 här. Medborgarperspektivet Strategiskt mål för Region Skåne: Nöjda medborgare Måltal/uppföljning i Region Skånes delårs- och årsrapport: Förtroendet ska öka. Den upplevda tillgängligheten ska öka. En ökad jämlikhet i hälsa och livsvillkor ska bidra till social hållbarhet. Medborgarnas kännedom om Region Skåne som organisation och dess politiska ledning ska öka. Kunskapen om medborgarnas deltagande i och upplevelse av kulturlivet i Skåne ska öka. Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2016, uppnå målen (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att uppnå målen och konsekvensen av att inte göra det) Risk- och väsentlighetsbedömningen av divisionens måltal 2016 är preliminär och kan komma att ändras. Nöjda medborgare Målfokus 2016 Habilitering och Hjälpmedel Mål: Patienten är nöjd Måltal: Patienternas synpunkter ligger till grund för förbättringsarbetet (Risk: 3 Kännbar och osannolik) Mål: Patienten är medaktör Måltal: En patient, en planering (Risk: 12 Kännbar och sannolik) Måltal: Patientens kraft och vilja att forma sitt liv är utgångspunkt vid planering av insatser (Risk: 6 Kännbar och mindre sannolik) Verksamhetsperspektivet Strategiskt mål för Region Skåne: En effektiv verksamhet med hög kvalitet 6 Måltal/uppföljning i Region Skånes delårs- och årsrapport: Produktiviteten ska öka. Patienternas makt ska öka. Människor ska bemötas med respekt. Kunskapsstyrningen ska öka. Tillgängligheten ska öka.

7 Patientsäkerheten ska vara hög. Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2016, uppnå målen (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att uppnå målen och konsekvensen av att inte göra det) En effektiv verksamhet med hög kvalitet Målfokus 2016 Habilitering och Hjälpmedel Mål: Patientsäkerheten är hög Måltal: Patienten får insatser i en patientsäker miljö (Risk: 6 Kännbar och mindre sannolik) Mål: Patienten får insatser i rätt tid Måltal: Patientens möjlighet till kontakt och insatser genom elektroniska tjänster har ökat (Risk: 9 Kännbar och möjlig) Beslutade insatser genomförs inom optimal tid (Risk: 9 Kännbar och möjlig) Mål: Patienten möts av rätt kompetens Måltal: Patienten får kvalitetssäkrade insatser utifrån nationella och regionala rekommendationer (Risk: 6 Kännbar och mindre sannolik) Patienten kan enkelt boka, avboka och omboka tid för besök (Risk: 6 Kännbar och mindre sannolik) Strategiskt mål för Region Skåne: En drivande utvecklingsaktör Måltal/uppföljning i Region Skånes delårs- och årsrapport: Europas mest innovativa region Fritt från fossila bränslen Den kliniska forskningen ska öka. Samspelet mellan kommun, region, stat och EU ska öka i dialog med universitet och högskolor, föreningsliv och näringsliv. Kultur ska synliggöras för medborgarna inom Region Skånes samtliga verksamhetsområden. Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2016, uppnå målen (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att uppnå målen och konsekvensen av att inte göra det) En drivande utvecklingsaktör Målfokus 2016 Habilitering och Hjälpmedel Mål: Utbudet av insatser är likvärdigt i hela Skåne. Måltal: Insatserna är organiserade så att de efter behov kommer alla till del (Risk: 6 Kännbar och mindre sannolik) Medarbetarperspektivet Strategiskt mål för Region Skåne: Måltal/uppföljning i Region Skånes delårs- och årsrapport: Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare 7 Värdet på attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare i medarbetarundersökningen ska öka. Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2016, uppnå målen (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att uppnå målen och konsekvensen av att inte göra det)

8 Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Målfokus 2016 Habilitering och Hjälpmedel Mål: Kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Måltal: Aktiviteter för en hälsosam arbetsplats planeras och genomförs i verksamheterna (Risk: 6 Kännbar och mindre sannolik) Strategiskt mål för Region Skåne: Verksamhet och resultat i fokus Måltal/uppföljning i Region Skånes delårs- och årsrapport: Värdet på faktorn ledarskap i medarbetarundersökningen ska öka. Rätt kompetenser genom att andelen bristspecialiteter ska minska. Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2016, uppnå målen (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att uppnå målen och konsekvensen av att inte göra det) Verk samhet och resultat i fokus Målfokus 2016 Habilitering och Hjälpmedel Mål: Patienten möts av rätt kompetens Måltal: Patienten får kvalitetssäkrade insatser utifrån nationella och regionala rekommendationer (Risk: 6 Kännbar och mindre sannolik) Måltal: Patienten kan enkelt boka, avboka och omboka tid för besök (Risk: 6 Kännbar och mindre sannolik) Ekonomiperspektivet Strategiskt mål för Region Skåne: Långsiktigt stark ekonomi Måltal/uppföljning i Region Skånes delårs- och årsrapport: Region Skånes resultat ska över en femårsperiod, med start 2013, uppgå till minst två procent av de samlade intäkterna från skatt, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag. Resultatet ska årligen utgöra minst en procent av de samlade intäkterna. Kommer att ses över. Investeringar i utrustning ska självfinansieras med 100 procent, fastigheter till minst 50 procent och bussar till minst 40 procent. Kommer att ses över. Nämndens möjligheter att utifrån ekonomisk ram med föreslagna regionbidrag 2016, uppnå målen (genomför en riskbedömning med beskrivning av sannolikhet för att uppnå målen och konsekvensen av att inte göra det) Långsiktigt stark ekonomi Målfokus 2016 Habilitering och Hjälpmedel Mål: Långsiktigt stark ekonomi Måltal: Ekonomin för divisionens kärnverksamhet är i balans (Risk: 9 Kännbar och möjlig) 8

9 Ekonomiska ramar och regionbidrag Här finns möjlighet att, utöver vad som framkommer i nämndens svar, lämna yttrande på föreslagna ekonomiska ramar. 657,7 mkr (649,7 + 8 mkr) bör utgöra bas vid beräkning av regionbidrag för 2016 Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden har under 2015 erhållit ett finansiellt tillskott från Regionstyrelsen motsvarande totalt 8 mkr, varav 6 mkr avser ökade kostnader för hjälpmedel samt 2 mkr behov av insatser för små barn med autismspektrumtillstånd. De ökade kostnaderna för hjälpmedel kommer att kvarstå även framgent liksom kostnader för att kunna ge små barn med autismspektrumtillstånd insatser enligt nationella riktlinjer. 657,7 (649,7 + 8 mkr) bör utgöra bas för beräkning av regionbidraget Indexuppräkning inklusive demografiuppräkning i likhet med övrig hälso- och sjukvård tillskott med 6,5 alternativt 6,6 mkr beroende på basnivå för beräkning av regionbidrag Regionbidragen i fjolårets budget var för planåren uppräknade med löne- och prisuppräkning (LPIK) samt kompensation för demografi till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Demografiuppräkning kom inte Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden (HoH nämnden) till del. I budgetdirektivet för 2016 finns inte heller någon kompensation för demografiska förändringar medräknade för HoH nämnden, vars verksamhet bedriver och tillhör hälso- och sjukvård. Befolkningsökning och övriga demografiska förändringarna får genomslag för HoH nämndens verksamhetsområde och en uppräkning för demografiska förändringar bör absolut ske på samma sätt som för övrig hälso- och sjukvård. Hjälpmedel - ökat behov 4 mkr alternativt 10 mkr beroende på basnivå för beräkning av regionbidrag Kostnaderna för hjälpmedel fortsätter att öka. Skälen är dels prisökningar på hjälpmedelsprodukter på uppemot 5 procent, dels ett ökat antal förskrivningar av vissa hjälpmedel. Patienternas rätt till hjälpmedel styrs av den av Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade Hjälpmedelshandboken. För att kostnadsminskningar ska kunna ske inom hjälpmedelsområdet måste patienternas tillgång till hjälpmedel minska. Hjälpmedelshandboken behöver då anpassas till de nya förutsättningarna. Barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd - ökat behov 7 mkr alternativt 9 mkr beroende på basnivå för beräkning av regionbidrag Resurser behövs för intensiva insatser till små barn med autismspektrumtillstånd - AST. Evidensbaserade nationella riktlinjer för habiliteringsinsatser finns för barn i åldern 0-6 år. Dessa innebär att tidiga intensiva mångsidiga och nätverksbaserade insatser ska ges under en period av två år. Ökningen av antalet remisser under perioden var 64 % och beror på ökad kunskap och möjligheter att tidigt ställa diagnos. Inflödet av remisser har fortsatt öka under För att på ett tillfredsställande sätt kunna ge relevanta insatser enligt nationella riktlinjer för målgruppen krävs 16 nya tjänster till en kostnad av 7 alternativt 9 mkr beroende av basnivå för beräkning av regionbidrag. Vårdval hörselrehabilitering är sedan ett par år underfinansierad - 13 mkr ökat behov Verksamheten, som bedrivs av av ett trettiotal privata audionommottagningar och en i Region Skånes regi, har varit underfinansierad 2014 och Meborgarnas rätt till hörselrehabilitering och hörhjälpmedel utgår ifrån den hörselnedsättningsgräns som fullmäktige fattade beslut om Kostnadsökningarna jämfört med 2013 då verksamheten gick med överskott, beror på: ökat antal bedömningar och utprovningar fler hörapparater dyrare hörapparater som en följd av nya avtal som trädde i kraft i maj Vid upphandlingen ställdes krav på bästa möjliga teknik utifrån ett kostnadstak. uppräkning av ersättning till audionom mottagningarna Kostnadsansvar för språktolk i enlighet med övrig hälso- och sjukvård Ansvaret för kostnader avseende språktolk har sedan 1 januari 2015 flyttats till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Habilitering och Hjälpmedel är emellertid undantagen denna hantering. Tillämpningen vad gäller språktolk är densamma för Habilitering och Hjälpmedel som för övrig hälso- och sjukvård, varför kostnaderna också bör hanteras på samma sätt. 9

10 Investeringar Här finns möjlighet att lämna yttrande på investeringsförslag. Hänvisning till Skånevård Kryhs yttrande då Habilitering och Hjälpmedels investeringsbudget ingår i denna pott. 10

11 Särskild frågeställning Till yttrandet ska bifogas de behovsunderlag som tagits fram i verksamheterna. Alla behov ska rangordnas enligt 1-3 (1=högst prioritet). Högst prioriterade behov ska beskrivas särskilt nedan och motiveras. Område Patientgrupp Skäl till förändrat behov Specifikation behov Behov utifrån bas ,7 mkr Behov utifrån bas ,7 mkr Prio 38,5 30,6 Basnivå för beräkning av regionbidrag 649,7 657,7 Uppräkning demografi och befolkningsökning Alla grupper Ökande befolkning och förändrad befolkningsstruktur Uppräkning av regionbidraget med 1 %. Befolkningsökning och demografiska förändringar får genomslag även inom HoHs verksamhet. Ökning mellan första halvåret 2014 och första halvåret 2015: Antal patienter: 6 % Antal vårdkontakter: 6 % Antal tolkuppdrag: 12% Kostnader hjälpmedel: 18 % 6,5 6,6 1 Hjälpmedel Främst rörelsehindrade, grav hörselnedsättning, personer med neuropsykriatiska diagnoser Ökade/nya behov Ökat antal patienter samt högre andel äldre i befolkningen som behöver hjälpmedel. Prisökningen för hjälpmedel har varit låg de senaste åren men ökar nu inom flera områden med uppemot 5 procent. 10,0* 4,0* 1 AST- Autismspektrumtillstånd Barn 0-6 år med AST Ökade/nya behov För att kunna ta emot och ge intensiva insatser till små barn med AST finns ett behov av att anställa ytterligare 16 resurser. 9,0* 7,0* 2 Vårdval Hörselrehabilitering/ Audionomer Vuxna med hörselnedsättning Sedan ett par år underfinansierad verksamhet. Ökade kostnader för utprovningar och hörapparater med anledning av ökat behov och högre prisnivå. 13,0* 13,0* 1 Språktolk Personer med utländsk bakgrund Förändrad befolkningsstruktur Ökade kostnader för anlitande av språktolk. Samma hantering av språktolkkostnader som för övrig hälso- och sjukvård. 3 Budgetdirektiv: Bas 2015: 649,7 mkr Uppräkning 1,67 %: 10,8 mkr Regionbidrag 2016: 660,5 mkr 11

12 Yttrande: Bas 2015 : 649,7 + 8 = 657,7 Uppräkning 1,67 %: 11,0 mkr Uppräkning demografi 1 % = 6,6 mkr Regionbidrag 2016: 675,3 mkr Ytterligare behov: Hjälpmedel: 4 mkr Autismspektrumtillstånd: 7 mkr Vårdval hörselrehabilitering: 13 mkr Sa: 24 mkr* Totalt behov regionbidrag 2016: 699,3 mkr *I det fall regionbidraget räknas upp för demografiska förändringar blir denna summa lägre då den inbegriper ett ökat antal patienter. I budgetdirektivet uppgår regionbidraget 2016 till 660,5 mkr Enligt yttrandet bör regionbidraget 2016, efter indexuppräkning och demografiuppräkning uppgå till 675,3 mkr. Ytterligare behov 2016 beräknas till 24 mkr, totalt 699,3 mkr* Totalsumma högre regionbidrag (exkl uppräkning enligt budgetdirektiv, 10,8 mkr) samt ökat behov: 38,8 mkr* I tabellen ovan anges att behovet av ytterligare medel uppgår till sammanlagt 38,5 mkr. Skillnaden mellan summan för behov av ytterligare medel 38,5 mkr och totalsumman för högre regionbidrag samt ökat behov 38,8 mkr beror på att den generella uppräkningen om 1,67 % och uppräkningen för demografi om 1 % i det senare fallet baseras på ett högre belopp (bas regionbidrag 657,7 mkr istället för 649,7 mkr). Tidplan för fortsatt budgetprocess 4 juni Regionstyrelsen beslutar om budgetdirektiv inkl. ekonomiska förutsättningar och ramar för nämnder/beredningar och bolag att yttra sig över. 31 aug Nämnder/beredningar och bolag lämnar yttranden till regionstyrelsen. 29 sep Förslag till budget och verksamhetsplan presenteras för regionstyrelsens arbetsutskott. 8 okt Regionstyrelsen beslutar om förslag till budget och verksamhetsplan okt Regionfullmäktige beslutar om budget och verksamhetsplan 2016 med plan för

13 Intern kontroll och riskbedömning av måluppfyllelse Den interna kontrollen är en viktig del i att styra och följa upp verksamheten. Intern kontroll handlar om kvalitet, styrning och ytterst om att undvika risker, som kan hindra Region Skåne från att uppnå sina mål. Riskbedömning innebär en kartläggningsprocess med uppskattning av väsentlighetsgrad/konsekvenser och sannolikhet/ risk i processer, rutiner och system. I riskbedömning ska även beaktas hur riskerna ska bearbetas. De olika komponenterna multipliceras med varandra och texten ger en beskrivning av risk och väsentlighet. Konsekvens 4 Allvarlig Kännbar Lindrig Försumbar Osannolik 2 Mindre sannolik 3 Möjlig 4 Sannolik Sannolikhet Konsekvens: 1 Försumbar är obetydlig för intressenter och/eller Region Skåne 2 Lindrig uppfattas som liten av intressenter och/eller Region Skåne 3 Kännbar uppfattas som besvärande för intressenter/ Region Skåne 4 Allvarlig är så stor att fel inte får inträffa Sannolikhet: 1 Osannolik risken är praktiskt taget obefintlig för att fel ska uppstå 2 Mindre sannolik risken är mycket liten för att fel ska uppstå 3 Möjlig det finns en möjlig risk för att fel ska uppstå 4 Sannolik det är mycket troligt att fel ska uppstå Risk- och väsentlighetsbedömning: 1-3: Inget agerande krävs Vi accepterar riskerna 4-8: Håll under uppsikt Uppmärksamhet krävs 9-12: Reducera riskerna! Åtgärdas. Bör tas med i internkontrollplan : Direkt åtgärd krävs! Minimera riskerna 13