Företagshälsans riktlinjegrupp Hälsoekonomiskt analysverktyg För riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Källa: Sveriges Företagshälsor 2015
Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen Vad säger den vetenskapliga evidensen?
Hälsoundersökningar via arbetsgivaren Hälsoundersökning utan efterföljande insats Hälsoundersökning med efterföljande insats Effekter av hälsoundersökningar via arbetsplatsen. Vad säger den vetenskapliga evidensen? Grooten W, Kader M, Kwak L, Hermanson U, Schäfer Elinder L, Wåhlin C, Bergström G, Jensen I. Rapport. Karolinska Institutet. 2014
Två grupper av hälsoundersökningar 1. Insamlande av information om hälsorelaterade levnadsvanor, hälsotillstånd och symptom 2. Individuell riskbedömning 3. Personlig återkoppling, förbättringsförslag, remiss eller ett personligt kontrakt 4. Efterföljande insatser utifrån riskbedömningen
Slutsatser av rapportet Otillräcklig evidens för effekter av hälsoundersökningar utan efterföljande insatser kan inte rekommenderas Evidens för positiv effekt av hälsoundersökningar med efterföljande flernivåinsatser på olika levnadsvanor, biologiska riskmarkörer, kroppssammansättning samt sjuknärvaro och sjukfrånvaro
vad är då de viktigaste komponenterna för att det ska fungera? Riktlinjerna fokuserar på kartläggning av och insatser som rör- levandsvanor beträffande mat, fysisk aktivitet, stillasittande, tobak och alkohol.
Rekommendationer i riktlinjerna 1. Genomför bara hälsoundersökningar via arbetsplatsen med efterföljande evidensbaserade insatser 2. Tillämpa ett brett perspektiv som tar hänsyn till såväl individ samt organisationsstruktur och arbetsmiljön 3. Inkludera endast kvalitetssäkrade frågor och tester som hjälper till att uppfylla syfte
Hindrande inverkan på hälsosamma levnadsvanor Korta lunchraster Skiftarbete Fysisk arbetsmiljö
Kartläggning av levnadsvanor, organisationsstrukturen och arbetsmiljön 1. Har anställda ohälsosamma levnadsvanor? 2. Stödjer organisationsstrukturen hälsosamma levnadsvanor? 3. Finns det möjligheter inom arbetsmiljön att främja hälsosamma levnadsvanor?
Hälsoundersökningar ska innehålla vetenskapliga utprövade frågor, enkäterna ska användas i sin helhet och ordningsföljden på frågorna ska behållas. Självkonstruerade frågor och svarsalternativ rekommenderas inte på grund av att dessa kan leda till falska värden.
Fördelar med ett brett perspektiv Når dem som annars är svåra att nå Påverkar en större grupp av anställda samtidigt Använda befintliga strukturer Möjlighet att jobba hälsofrämjande Arbetsområdet rymmer såväl främjande som förebyggande och efterhjälpande tjänster på individ-, grupp- och organisationsnivå.
Frågor kring riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen? Lydia.kwak@ki.se
Hälsoekonomiskt analysverktyg För riktlinjer av psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Syfte Att vägleda företagshälsan och arbetsgivare (ledningsgrupp, chefer, HR) i genomförandet av en hälsoekonomisk verksamhetsanalys samt att ge stöd i hur de kan räkna på, och argumentera sakligt för, åtgärder vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Målgrupp Verktyget är utformat för att tillämpas i arbetsmiljö- och hälsoarbete på arbetsplatsen och kan användas av såväl arbetsgivare (tex organisationsledning, chefer, HR) och företagshälsan.
Medverkande i den Arbetshälsoekonomiska Analysgruppen Malin Lohela Karlsson, ordförande, forskare, Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, KI Carl Strömberg, ekonom, Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa, KI Per Boström, hälsoekonom Patricia Cedervall, verksamhetschef/hälsoutvecklare, HMC Företagshälsa Helena Eliassen, ekonom, Företagshälsan Falun Borlänge Lena Marie Larsson, controller, Företagshälsa Region Gävleborg Aime Laur, hälsoekonom och controller, Stockholms läns landsting Johan Rudborg, hälsostrateg och hälsoekonom, Proactive Health Partner Mariette Veideskog, HR-strateg, Uppsala läns landsting Susanna Andersin, hälsostrateg, Betania Organisationsmedicin (tom dec. 2015) Jessica Arvidsson, HR-strateg, Region Östergötland (tom mars 2016) Torbjörn Sandström, projektledare verksamhetsutveckling, Feelgood (tom dec. 2015)
Innehåll Kapitel 1 Sammanfattning av riktlinjen för psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Kapitel 2 Kostnaden för ohälsa Samband mellan psykisk ohälsa och ekonomiska konsekvenser Kostnadseffektivitet/nytta av interventioner Kapitel 3 Hälsoekonomisk verksamhetsanalys Kapitel 4 Kostnadsberäkning psykisk ohälsa Kapitel 5 Kostnadsberäkning åtgärder Kapitel 6 Ekonomisk plan Steg for steg vägledning skatteblankett Inkluderar ett illustrativt case som används genomgående i samtliga steg
Beräkningsmodell, exempel A - Beräkningsmodell för ekonomiska konsekvenser av psykisk ohälsa A1 Organisationens namn: A2 Kontaktperson A3 Tidperiod (12 månader) 2015-01-01-2015-12-31 A4 Totala personalkostnader (lön + sociala + kringkostnader), kr per år + Förs ev. över från B8 996 840 000 A5 Vinst i företaget, kr per år + 10 000 000 A6 Summa, värde av arbete: = 1 006 840 000 --> 1 006 840 000 A7 Andel av personalen med hög stressnivå (%) 22% A8 Produktivitetsnedsättning vid hög stressnivå (9%) * 9% A9 Total produktivitetsnedsättning = 2,0% --> * 2,0% A10 Värde av produktivitetsnedsättning (för över till ruta A18) = 19 935 432 A11 Total kostnad för kort sjukfrånvaro (dag 1-14), kr per år Förs ev. över från Cxx 24 750 000 A12 Andel av kort sjukfrånvaro som beror på psykisk ohälsa * 10% A13 Kostnad för kort sjukfrånvaro beroende på psykisk ohälsa, kr per år = 2 475 000 --> + 2 475 000 A14 Total kostnad för lång sjukfrånvaro (dag 15--), kr per år Förs ev. över från Dxx 1 980 000 A15 Andel av lång sjukfrånvaro som beror på psykisk ohälsa * 40% A16 Kostnad för lång sjukfrånvaro beroende på psykisk ohälsa, kr per år = 792 000 --> + 792 000 Kostnad för sjukfrånvaro beroende på psykisk ohälsa, kr per år A17 (för över till ruta A19) Summering av kostnad pga psykisk ohälsa = 3 267 000 A18 Värde av produktivitetsnedsättning, kr per år + 19 935 432 A19 Kostnad för sjukfrånvaro beroende på psykisk ohälsa, kr per år + 3 267 000 Total kostnad för psykisk ohälsa, kr per år Demo Alltjänst AB Anna Andersson Beräkning av kostnad för produktionsbortfall pga psykisk ohälsa Beräkning av kostnad för sjukfrånvaro pga psykisk ohälsa = 23 202 432 Förklaringar A5 VINST i företaget: Behandlingen av vinst vid beräkningen av värdet för produktionsbortfall är komplicerad. Vi hänvisar till särskild faktaruta på sida xxxx. A7 Andel av personal med hög stressnivå: Se faktaruta på sida xxx. A8. Produktivitetsnedsättning vid hög stressnivå: Vi rekommenderar 9 %. Se kapitel xxxx för redovisning av hur detta värde beräknats. A12. Andel av kort sjukfrånvaro som beror på psykisk ohälsa Vi rekommenderar xx %. Se kapitel xxx för redovisning av hur detta värde beräknats. A13. Andel av lång sjukfrånvaro som beror på psykisk ohälsa. Anna, Demo Alltjänst AB A1, A2, A3, A4, A11, A14: Anna fyller i basuppgifterna för sitt företag. Hon väljer att utgå från helåret 2015. Anna känner inte till svaren på vare sig frågorna om Personalkostnader (A4) eller kostnaderna för kort (A11) eller lång (A14) sjukfrånvaro så hon bestämmer sig för att fylla i dessa 3 underformulär för att beräkna de värdena. När hon fyllt i formulär B, C och D flyttar hon över slutvärdet från dessa formulär till A4, A11 och A14. A5: Vinsten ber hon företagets ekonomichef att ta fram utifrån beskrivningen här till höger och i faktarutan på sida xxx. A7: När det gäller andelen av personalen som är stressad utgår Anna från senaste medarbetarundersökningen där frågor om balans mellan arbete och fritid samt upplevd stress ingick. Hon gör ett medeltal av dessa två värden för den gruppen som svarat med hög grad av stress och låg grad av balans. A8: Anna accepterar de föreslagna 9 % Vi rekommenderar xx %. Se kapitel xxx för A12: Anna accepterar de föreslagna xx % redovisning av hur detta värde beräknats. A13; Anna accepterar de föreslagna xx % A18, A19, A20: Totalt visar Annas beräkning att företagets kostnad för psykisk ohälsa är ca 23 MSEK per år, varav drygt 3 avsåg sjukfrånvarokostnader och resten produktionsbortfall. Skall jag räkna med företagets vinst eller inte? När vi räknar på produktionsbortfall behöver vi sätta ett värde på produktionen. Om vi betraktar en hel organisation utgörs det ekonomiska värdet av en producerad timme av såväl de direkta och indirekta kostnaderna för denna timme som för det överskott i form av vinst som produktionen genererar. Däremot skiljer sig detta åt mellan olika personalgrupper och verksamheter. En personalkategori som enbart arbetar med produktion eller back-office har sällan en direkt påverkan på företagets vinst, medan personalkategorier med direkt kundkontakt eller i säljande befattningar har mycket hög påverkan på vinsten. Därför kan man ibland skilja på dessa personalgrupper vid ekonomiska beräkningar och ta med vinst för den senare men inte för den förra kategorin. I vissa verksamheter genereras vinst också på annat sätt än med den faktiska produktionen. Detta kan t ex gälla för bankverksamhet där mycket av vinsten genereras Kan beräkningsmodellen utanför den traditionella användas kundaffären. för enskilda För enheter/verksamheter? dessa branscher kan man De undersökningar behöva reducera som vinsten ligger som till grund används för beräkningar vid produktionsekonomiska av beräkningar. effekter är utförda på större populationer. Självklart föreligger stora individuella skillnader. Detta medför att det inte är lämpligt att göra denna typ av beräkningar på alltför små grupper. Vi rekommenderar en nedre gräns på xxxxx personer.
Lanseringsseminarium? December 2016 Carl.strömberg@ki.se