Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet



Relevanta dokument
Anvisningar för intern styrning och kontroll vid Karolinska Institutet

Projektstyrning - kortversionen Jan-Åke Olofsson

Rubrikförklaringar till projektmallar

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Projektstyrningspolicy för Strängnäs kommun

Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Bilaga 5 b: Mall för projektplan

Examensarbete Verklighetsbaserat utvecklings- och projektarbete - Automationsteknik med mekatronik

RUTIN FÖR RISKANALYS

Utöver projektdirektivet ska en teknisk dokumentation för projektet arbetas fram.

Ramverk för projekt och uppdrag

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Projektmodell för Vingåkers Kommun

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/ Ks14 1

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET

Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt

Metodstöd 2

Projectbase Projektplan

Projektplan. Mål Resultatet projektet ska leverera, dvs. vad som ska vara uppnått när projektet är genomfört, (se dokument Uppdragsbeskrivning ).

Prioriterade nyckeltal

Inrättande av en gemensam - centraliserad stödorganisation - genomförandeplan

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Checklistor för riskidentifiering

Verksamhetens beslutsunderlag (VBU) stora versionen

Projektprocessen. Projektprocess

Inför Karolinska Institutets fördjupade riskanalyser 2012


RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Stefan Berglund

Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version

Ekonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa system

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Projektstyrning - kortversionen Jan-Åke Olofsson

Projektplan för Innovationsupphandling av betaltjänster

Revisionsplanen fastställd av konsisistoriet den 4 december Postadress Besöksadress Telefon E-Post Karolinska Institutet STOCKHOLM

Ansvarig organisation: Ekonomiskt ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande): Förnamn och efternamn. Projektuppgifter: Projekt- och verksamhetsnamn:

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

PROJEKT DOKUMENT-ID VERSION

KAMP Företagsutveckling

Bilaga 5 b Mall för projektplan

UFV 2014/1186. Arbetssätt Projektplan. Fastställd av universitetsdirektören Reviderad

Projektprocessen. Projektprocess

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn

Startbesked för genomförandefas för exploateringsprojekt Biskopskvarn

Projektmodell - UPPDRAGiL

Region Gotlands projektmodell

Projektplan för Vision 2025

Trafikkontoret Bilaga 11 Sida 1 (12) Strategi för hantering av projekt på trafikkontoret

Stödstrukturer. Delprojekt i Trygg och säker vård och omsorg. Projektplan

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter

Politiskt program för Social- och arbetsmarknadsnämndens verksamhetsområde?

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Riskhantering i processen Investera och reinvestera transportsystemet

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret,

Policy för projektarbete

System för intern kontroll Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Projektutbildningar. Partner

SP:s projektrutiner Magnus Holmgren

Projektspecifikation

Ekonomisk ansvarig (verksamhetschef eller motsvarande som har ekonomiskt ansvar för projektet) Förnamn och efternamn

PROJEKTPLAN. Upphandling Ekonomisystem DNR: 2018/887. Beställare Mikael Ward, Ekonomichef

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

Projektarbete. Innehåll

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

Projektdirektiv. Verksamhet och Informatik (1)

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Västerviks kommuns revisorer. Granskning av projektverksamheten. Granskningsrapport. Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: 8

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Vägledning projekt. Version:

Inlämning 1 torsdagen den 3 februari 2011 Grupp C3

Guide till projektmodell - ProjectBase

Risk- och sårbarhetsanalys vid byggprojekt, svar på skriftlig fråga

Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp

Startbesked för genomförande av etapp 1 för exploateringsprojekt Strängnäs 2:1, Södra Stadsskogen

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektförlängning 2018: Dataskyddsförordningen

Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT Agneta Bränberg

måste vi ta ställning om det skulle kunna bli en semipermanent

Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Vetenskapsrådets informationssäkerhetspolicy

Internkontrollplan

Ladok3-införande. Projektorganisation, roller Ansvar och befogenheter

Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1

Projekt som arbetsform

Resultat, avslut och uppföljning

Så här gör vi Norrköping Förberedelser inför projekt och byggstart

Projektledning VBEF 01. Kristian Widén, PhD

Processbeskrivning Projektstyrning

Patientsäkerhetsberättelse Karlstad Hemtjänst Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Ny dataskyddsförordning (GDPR) - Projektdirektiv för anpassning i

Transkript:

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1

Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3 RIKTLINJER FÖR ADMINISTRATIVA PROJEKT... 3 RISKHANTERING... 3 RISKSEMINARIUM... 4 GENOMFÖRANDE... 4 DELTAGARE... 4 DAGORDNING... 4 FRÅGEFORMULÄR... 5 RISKMATRIS... 5 VÄRDERA/PRIORITERA RISKER... 5 RISKHANTERINGSPLAN... 6 ÅTGÄRDER/AKTIVITETER... 6 ANSVARIG/FÄRDIGTIDPUNKT... 6 RAPPORTERING/UPPFÖLJNING... 6 BILAGOR... 6 Fastställd 2002-06-24 2

OM RISKHANTERING Allmänt Om ett projekt ska lyckas måste vi ta risker. Genom att lära sig att hantera de risker som hotar under projektets olika faser, ökar möjligheten att bli klar i tid och hålla sig inom budget även när oförutsedda (och förutsedda) händelser hotar projektmålet. Detta kallas riskhantering. Med riskhantering försöker vi se in i framtiden: Vad kommer att hända? Hur påverkar det projektet? Kan vi hantera en sådan situation? Kan vi eliminera/minimera vissa risker och dämpa negativa effekter? Genom att använda sig av en metod för riskhantering kan vi inom ramen för den sk förväntningstriangeln identifiera, kvantifiera/värdera och kontrollera de risker som kan påverka projektet i negativ riktning. Detta åstadkoms genom planering, genomförande och uppföljning av åtgärder för att minimera, eliminera eller på annat sätt hantera dessa risker. Det är viktigt att se riskhanteringen som en aktivitet inom projektet och inte som en isolerad extern aktivitet. Riktlinjer för administrativa projekt Den metod KI valt att använda är en anpassning till våra förhållanden och en mix av förekommande metoder samt erfarenheter från interna och andras projektarbeten. Alla projekt skall riskbedömas initialt, riskanalys genomföras och åtgärdsplan upprättas. Vid behov (rekommenderas) kan procedurens upprepas vid flera tillfällen under genomförandefasen, projektledaren ansvarar i så fall för detta. Hela projektgruppen skall delta i arbetet. För att få en tidig förankring av resultatet är det bra om beställaren och någon/några ur styrgruppen också deltar i arbetet. Risken är annars att slutresultatet inte känns igen om det avviker från förväntningarna. Genomförande av åtgärdsplanen skall beslutas av beställaren initialt, och av projektledaren under genomförandefasen. Riskanalysen och åtgärdsplanen är viktiga underlag för projektledaren i projektarbetet och i samarbetet med beställaren. Riskhantering Riskhantering består av tre viktiga faser: 1. Riskanalys som består av följande aktiviteter under ett riskseminarium: - Identifiera risker för projektet - Värdera riskerna utifrån sannolikhet att de inträffar mot graden av negativ påverkan på projektet. - Prioritera riskerna Fastställd 2002-06-24 3

2. Framtagning av en åtgärdsplan som består av följande aktiviteter: - Besluta åtgärder för de prioriterade riskerna. Man kan alternativt eliminera, minimera eller bevaka riskerna och föreslå alternativa aktiviteter ( om detta inträffar så gör vi så här i stället ) - Utse ansvariga för genomförande av åtgärderna - Besluta färdigtidpunkt för åtgärderna - Upprätta rutiner för uppföljning av planen - Besluta när/om riskanalysen skall genomföras igen 3. Genomförande av beslutade åtgärder RISKSEMINARIUM Genomförande Försök att genomföra seminariet i en öppen och prestigefri atmosfär. Genomförandet måste ges tillräckligt med tid, det går att dela upp arbetet på flera tillfällen. Alla deltagares erfarenhet, bakgrund och åsikter är lika mycket värda! Och det är projektets risker som ska diskuteras inte de enskilda deltagarnas! Seminariet skall ledas av en person som helst inte har något eget intresse i projektet. Deltagare Förutom projektgruppen kan personer med speciell kompetens eller bakgrund (tekniker, användare mm) delta för att uppnå nödvändig allsidighet och bredd på resultatet. Givetvis kan både beställare och ev. styrgrupp delta. Dagordning Följande punkter bör finnas på dagordningen: 1. Genomgång av arbetssätt vid riskanalys 2. Idé och mål för projektet 3. Nuläge 4. Var och en presenterar sig och sina tankar/idéer om vilka hot/möjligheter som kan uppstå 5. Besvara frågeformulärets 36 frågor om projektet, kompletterat med mer projektspecifika frågor 6. Frågor besvarade med ja eller osäkert förs in i riskmatrisen (sannolikhet vs negativ påverkan på projektet) 7. Riskerna bedöms - elimineras - hanteras - bevakas 8. Förslag till åtgärdsplan 9. Möjligheter 10. Utse ansvarig och färdigtidpunkt 11. Förankring och information om risker och åtgärdsplan Fastställd 2002-06-24 4

Frågeformulär Svara först enskilt på formulärets frågor. Diskutera er sedan samman till ett gemensamt svar. Fastna inte på någon enskild fråga! Om den inte gäller ert projekt så hoppa över den. Det är helheten som är viktig. Detta är ingen exakt vetenskap! Det viktiga är att identifiera de viktigaste riskområdena och att få en uppfattning om projektets risknivå i stort. Frågorna i detta dokument är allmängiltiga för projekt oavsett verksamhetsområde. Beroende på vad projektet skall producera, t.ex. ett datasystem, utredning, kravspecifikation, etc. måste riskanalysen för projektet eventuellt kompletteras med ytterligare frågor av mer fackområdeskaraktär. Frågorna framgår av bilaga 1 Riskmatris I exemplet nedan har frågorna 1, 2, 5, 6, 8, 9, 12, 23 och 25 besvarats med JA eller osäkert och värderats efter sannolikhet att de inträffar och konsekvens för projektet. KONSEKVENS STOR 8, 9 Hantera/ Eliminera/ Hantera 1, 5, 6 Eliminera MEDEL Eliminera/ Hantera Eliminera/ Hantera LITEN 23, 25 2, 12 Hantera/ LÅG MEDEL HÖG SANNOLIKHET Värdera/prioritera risker Åtgärder för identifierade risker grupperas enligt matrisen: - Eliminera: Åtgärd/aktivitet för att eliminera risken blir en del av projektets tidplan och kalkyl - Hantera: Åtgärder planeras och genomförs vid behov, resurser för genomförande ges av beställaren - : Åtgärd/aktivitet genomförs ej. Risken bevakas endast, alternativ planering upprättas när så är möjligt. En tom riskmatris finns i bilaga 1 Fastställd 2002-06-24 5

RISKHANTERINGSPLAN Åtgärder/aktiviteter Används för att föreslå och planera in handlingsalternativ som eliminerar eller minimerar riskerna och hoten. Redovisas till beställaren. Projektledaren ansvarar för att uppföljningsrapporter lämnas regelbundet i den utsträckning som beställaren beslutat. Uppföljningsrapporterna skall vara underlag för de grindbeslut, som regelbundet skall finnas i projektplanen. Ansvarig/färdigtidpunkt Varje aktivitet i riskhanteringsplanen skall innehålla följande: - Beskrivning av aktiviteten - Konsekvens/möjligheter av genomförande av aktiviteten - Resurskalkyl (tid och pengar) - Ansvarig för aktiviteten - Färdigtidpunkt Rapportering/uppföljning Riskanalysens resultat och åtgärdsplanen skall rapporteras till och beslutas av beställaren, som också beslutar om tidpunkt för eventuell nästa riskanalys. Aktiviteterna för att eliminera och minimera risker skall planeras, budgeteras och följas upp i projektplanen på samma sätt som övriga projektaktiviteter. BILAGOR Bilaga 1 Frågeformulär och riskmatris (För skrivbarhet använd de separata Word-mallarna som du finner på KIs intranät) Fastställd 2002-06-24 6

Bilaga 1 Frågor om projektet JA OSÄKERT NEJ KOMMENTAR 1. Arbetar någon av de huvudansvariga deltid i projektet? 2. Är den totala projekttiden längre än ett år? 3. Finns avgörande beroenden till andra projekt/uppdrag och/eller intressenter? 4. Finns en klar och tvingande deadline och ligger projektets planerade slutpunkt nära deadline? 5. Berör projektet många enheter (projektet i sig och projektets resultat)? 6. Är det bakomliggande regelverket/logiken i projektets resultat komplicerat? 7. Påverkar projektets resultat många människor? 8. Är utbildningsbehovet av användarna av projektets resultat stort? 9. Har projektledningen för låg kompetens och erfarenhet? 10. Har projektdeltagarna liten kompetens och erfarenhet av projektarbete? 11. Är projektdeltagarna osäkra på vilket ansvar och roll de har i uppföljningen av projektets effekter? 12. Bemannas projektet i stor utsträckning med andra än de som man i första hand ville ha med? 13. Är projektdeltagarna obenägna att se framåt emot nödvändigt nytänkande ( kvar i det gamla )? 14. Har projektdeltagarna för låg kompetens inom verksamhetsområdet? 15. Är projektet beroende av nyckelpersoner? 16. Kan omvärlden på ett avgörande sätt komma att påverka projektet? 17. Saknas en klar och dokumenterad förvaltningsorganisation (dvs den blivande efter projektet)? 1 Fastställd 2002-06-24 1

Bilaga 1 Frågor om projektet JA OSÄKERT NEJ KOMMENTAR 18. Är bemanningen i projektet gjord utan koppling till den blivande förvaltningsorganisationen? 19. Har projektet för låg prioritet i organisationen? 20. Finns risk för motstånd mot projektet p g a att projektets resultat kan upplevas som ett hot? 21. Är kraven från användarna splittrade (enheter/avd kan inte enas om krav)? 22. Är projektdeltagarna geografiskt utspridda (de träffas ej spontant)? 23. Är arbetsområdet nytt inom verksamheten? 24. Finns risk för omprioritering av och i projektet (t.ex. nya krav från beställaren)? 25. Tas erfarenhets- eller kunskapsbanken till vara? 26. Finns projekttrötthet inom organisationen? 27. Kommer projektets resultat att kräva ändringar i organisationen? 28. Kommer projektets resultat att kräva väsentliga ändringar av arbetsrutiner? 29. Är mycket annat på gång (t ex andra tunga aktiviteter som tar energin)? 30. Kan ändringar i lagar och avtal påverka projektets förutsättningar? 31. Har projektet ett tidigare liv och startats om en eller flera gånger? 32. Finns risk för personella förändringar av berörd ledning i organisationen inom projektets tidsram? 33. Saknas det projektdirektiv/-plan/ -handbok där alla kan ta reda på hur de ska göra samt när och vad (roller och ansvar)? 34. Är projektets finansiering beroende av extern part (-er)? 35. Är projektets ekonomiska rapportstruktur otydlig? 36. Saknas tydlig målformulering och förväntningar med projektet? 2 Fastställd 2002-06-24 2

Bilaga 1 3 SANNOLIKHET - KONSEKVENS KONSEKVENS STOR MEDEL LITEN SANNOLIKHET LÅG MEDEL HÖG Fastställd 2002-06-24 3