Familjedaghem Mariehem

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning 2013/2014 Ersboda skolområde Familjedaghemsgruppen Stjärnorna

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokal arbetsplan 14/15

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Kommentarer till kvalitetshjulet

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Förskolebarnens utveckling - vår utmaning

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Vintrie förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal Arbetsplan för Norrgården

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Verksamhetsplan

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013

Välkommen till familjedaghem i karlbo

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Mjölnargränds förskola

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Kvalitetsredovisning Läsåret

Lokal arbetsplan 14/15

Plan för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht -17/Vt -18

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan för Ängabo förskola, avdelning Älgen. Läsåret 2015/2016

KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, familjedaghem Ht 2008 vt 2009

Vår vision. Vi utbildar barn för framtiden genom att se barnens unika förmågor samt tillsammans främja en hållbar utveckling.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Lokal arbetsplan 14/15

Kvalitetsarbete i förskolan

Benjamins förskoleenhet

IGELKOTTENS Arbetsplan

Verksamhetsplan

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

för Havgårdens förskola

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2013

Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018

Verksamhetsplan. Kumlasjo ns fo rskola Internt styrdokument

Arbetsplan för förskolan Lingonet

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Kåge förskola vårtermin Vår grundverksamhet: Vad barnen får ut av läsning/boksamtal

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan läsåret

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

Hällabrottets förskola

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15

Arbetsplan för Violen

IGELKOTTENS Arbetsplan

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

KVALITETSREDOVISNING

Stjärnans verksamhetsplanering. Ht17/vt18.

Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Björnen 2014

Verksamhetsplan Duvans förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsarbete Stora Paletten Läsåret

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan Älvbackens förskola

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

MÅNEN Verksamhetsplan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun

ARBETSPLAN FÖR FAMILJEDAGHEMMEN EKSJÖ

Kvalitet på Sallerups förskolor

Backstugans förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Arbetsplan. Killingens förskola

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Samhälle, samverkan & övergång

VERKSAMHETSPLAN 2016

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Rapport: Tillsyn och verksamhetsbesök vid familjedaghemmen Teg/Böleäng. Tegspedagogernas ek. förening

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Prioriterade Mål Förskolan Stadsskogen 2016/2017

Transkript:

Familjedaghem Mariehem

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15 Sammanfattning Kort sammanfattning inkl förskolechefens reflektioner rörande förskolans/ familjedaghemsgruppens kvalitet och måluppfyllelse på kort och lång sikt. Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 4 2 (10)

Förutsättningar... 4 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse... 4 Beslutade mål och förbättringsåtgärder... 8 Bilagor... 9 3 (10)

Inledning Kvalitetsredovisning bygger på verksamheten i de gemensamma lokalerna och i de egna hemmen. I kvalitetsredovisningen har vi utgått ifrån att utvärdera vår verksamhetsplan. Arbetsplanen grundar sig på läroplan för förskolan samt kommunens uppsatta mål. De målområden som redovisas är trygghet och trivsel, språket, kommunikation, matematik, natur och miljö, hälsa, barns inflytande samt barnens sociala utveckling. De åtgärder för fortsatt utveckling som redovisas ska vi gemensamt se över och arbeta med under nästa verksamhetsår. Utvärderingen har gjorts av personal och förskolechef. Förskolechefen är ansvarig för sammanställningen av personalens kvalitetsredovisning. Verksamheten består av 2 familjedaghem. Snittet är fem barn/dagbarnvårdare. Barnen är mellan 1 6 år. Vi använder oss av en gemensam lokal de dagar någon av oss behöver vara ledig eller är sjuk. Förutsättningar Öppettider i familjedaghemmen kan variera från 6 till 12 tim/dag. Vi försöker ta ut viss övertid de dagar vi har tillgång till vår lokal. Dagbarnvårdargruppen har en summa pengar varje år för inköp av material och förbrukning till hemmiljön samt till den gemensamma lokalen. Vi har även kompetensutvecklingspengar som vi själva beslutar över utifrån behov och egna önskemål till utveckling. Större delen av området är mångkulturellt och detta är berikande för oss alla. Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Tydliga mål och utvecklingsområden utifrån läroplanens olika delar ligger som grund för kvalitetssäkring av verksamheten. Vi utgår från läroplanens rubriker i vår sammanfattning. Vi har valt att kvalitetssäkra verksamheten utifrån följande rubriker Styrkor verksamhetens mål är uppfyllda. Synligt och gemensamt för alla. God kvalitet beskrivning av områden i verksamheten som förbättrats. Sett barnens och verksamhetens utveckling Utvecklingsområden Fortsatt gemensamt tänk för att förbättra och vidareutveckla 4 (10)

Trygghet och trivsel God kontakt med föräldrarna leder till ett bra samarbete och en öppen dialog kring barnen. Barnen tränas i demokratiska beslut vid olika tillfällen som att rösta om var vi ska gå på promenad, vilken lekpark vi ska leka i eller vad vi ska äta till mellanmål. Vid måltider får alla göra sin röst hörd och att tränas i att vänta på sin tur. Eftersom det är en mindre grupp hinner man som pedagog se alla barn och följa deras utveckling och behov. Vi har en noggrannare planering för att kunna genomföra barnens egna val vid uteaktiviteter eftersom barngruppen har många yngre barn. Vi har ett förhållningssätt som främjar en lugn arbetsmiljö genom att själva hålla en lugn ljudnivå och för att få barnen att inte använda för höga röster. Vi har skrivit en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling i verktyget Planforskolan.se. Styrkor: Vi vet hur varje barn mår när det kommer och går hem, men även hur dagen varit. Alla barn får leka med det man själv vill utan att behöva styras av vare sig vuxna eller andra barn när det gäller könsnormativa lekar och leksaker. I det dagliga arbetet med barnen pratar och visar vi hur man är en bra kamrat, om känslor(eq) och hur man bör bete sig mot varandra. Vi försöker lyfta och ge positiv feedback när de gör något bra och att i möjligaste mån undvika ordet inte. Vid inskolning/terminsstart lägger vi stor vikt på att sammanfoga gruppen och har gemensam inskolning så att vi lär känna barnen/barnet och föräldern/föräldrarna samtidigt. En noggrannare planering krävs för att genomföra barnens egna val vid aktiviteter eftersom barngruppen har många yngre barn. Större planering av dagarna i lokalen. Tydligare information till föräldrarna om dagens planerade aktiviteter och vikten av att barnen har fasta rutiner vid sov vil stund. Lärandemiljö Styrkor: Vi har besökt biblioteket så ofta vi haft möjlighet, lånat många böcker och varit på bibliotekets sagostunder. Barnen får göra egna val och vi väljer även gemensamma böcker. Vi tänker också på vikten av att böckerna ska finnas lättillgängliga i hemmet. Intresse för insekter och andra smådjur har gjort att vi tillbringat mycket tid i skogen. Vi utforskar naturen och tar med oss naturmaterial hem för pyssel, lek. Eftersom vi är ute mycket i skog och mark får barnen naturligt träna sin grovmotorik och balans genom att klättra och kliva över stock och sten, med en hjälpande hand, samtidigt som vi har biologi och matematik. För att barnen skall få insyn i hur människan kan påverka naturen så sopsorterar vi med barnen. 5 (10)

När vi lagar mat ihop med barnen så talar vi om olika tekniker att laga mat tex koka, steka, grilla. Barnens funderingar kring varför det ryker från pannan som kokar kan man på ett naturligt sätt haka på och förklara. Vi lagar all mat själv, där vi bland annat håller ner sockerkonsumtion. Genom att barnen är med från grunden i matlagningen och vi tillsammans diskuterar vad vi gör och vad som är nyttigt och bra att äta så har det också visat sig att barnen är mer villiga att prova smaka på nya saker. Vi tänker också på att mat ska se aptitlig ut och lägger upp mat, grönsaker och tillbehör i olika skålar. Hållbar utveckling är en naturlig del i vardagen d.v.s. vi sopsorterar, vi handlar ekologiskt eller närproducerat i den mån det är möjligt. En av våra dagbarnvårdare har en egen odling i kolonilott som alla i gruppen kan besöka och vara delaktig i. Barnen är även delaktiga i plantering och skötsel av olika grönsaker/örter som de valt själva och får ta hem. Vi ska söka kompetensutbildning för att använda Ipad och It i vår verksamhet. Våra dokumentationer skall bli tydligare kopplade till barnens lärande och synliga för våra föräldrar och alla ska få hjälp med att kunna ta del av informationen via facebooksidan. Vi vill delta i Håll Sverige rent dagen som hålls varje vår på ett mer delaktigt sätt. Självständighet och självtillit Lärande Vi låter alla barn få säga sin åsikt och prata klart. För att utöka barnens ordförråd benämner vi saker och ting vid deras rätta namn. Under året har vi sjungit och haft rörelselekar nästan varje dag och när barnen själva tar initiativ till att vilja sjunga. Vi har under hösten haft temaarbeten där dem mindre barnen arbetat med siffror, färg och smak och dem äldre barnen har gjort en egen bok. Vi räknar och arbetar mycket med siffror i vardagssituationer, t ex under promenader när vi talar om de husnummer vi ser eller att vi räknar föremål. När vi handlar tittar vi på affärens skyltar med priser och siffror. Barnen får hjälpa till att hämta ex antal äpplen eller mjölk. När barnen leker samtalas det om ålder, längd och man sorterar etc. Inflytande och ansvar Vi har köpt in en skrivare för att kunna skriva ut bilder och materiel som barnen önskat. Styrkor: Vi är lyhörda för barnens önskemål i hela vår vardag. Barnen får påverka om de vill ha nytt material, vilka böcker och spel vi ska ha. Utomhus har vi ofta små samråd där vi bestämmer tillsammans var vi ska gå eller vad vi ska göra. 6 (10)

Arbetsstunder till dem äldre barnen, då vi haft många små som sover två gånger per dag och är vaken när det ska vara sovvila. Vardagskontakter med föräldrar Bra dialog med hemmen. Vi informerade om vår samverkan med elevhälsa och HLT på föräldramötet hösten 2014. Styrkor: Att ha tid och ha en öppen dialog vid lämning/hämtning. Vi har inskolningen tillsammans för att barnet/barnen ska lära känna båda pedagogerna samtidigt. Vid inskolningen lär vi känna föräldrarna och skapar en bra kontakt som ger möjligheter till ett gott föräldrainflytande och samarbete. Vi har föräldrafika och föräldramöte en eller två gånger per år. Vi erbjuder alla föräldrar och vårdnadshavare utvecklingssamtal. Ta fram en mapp med rutiner, ramar och regler, att lämna ut till föräldrarna, som man kan ha som diskussionsunderlag tillsammans med föräldrarnas egna önskemål. Skriva mer utförligt vilka kläder som barnen bör ha med sig vid olika årstider. Utvecklingssamtal Hålls en gång per läsår. Övriga områden(t ex lärande för hållbar utveckling, förskola och hem) Uppföljning, utvärdering och utveckling Under hösten 2014 arbetstränade vår sjukskrivne medarbetare och var åter på 100 % under november månad. Verksamheten har hållit god standard men lagts på ett annat plan än när vi haft fler barngrupper än en. Under januari hade vi återigen 2 familjedaghem med fulla barngrupper. Utvärdera under hela året så att det blir överblickbart. Ta del av förskolans framtagna dokument för utvärdering och årshjul. Planera vår arbetstid och planeringstid så att vi får tiden för uppföljning och utvärdering, helst avsatt tid på våra arbetsplatsträffar. Samverkan mot skolan För att barnen ska få lära känna några av sina blivande förskoleklasskamrater så har vi haft ett samarbete med Förskolan Lockropet. 7 (10)

Skapa tid för gemensam planering med förskolan kring innehåll och organisering av träffarna med deras personal. Beslutade mål och förbättringsåtgärder Med utgångspunkt från de områden som bedömts svaga, dvs utvecklingsområden, beskrivs här de mål och åtgärder för förbättring som ni bestämt er för att arbeta med på kort (lå 2015/16) och lång sikt (Budget/uppdragspaneperioden 2015 17). Glöm inte att inför höstterminen förtydliga arbetsfördelningen i förbättrings insatserna, bestämma när uppföljning ska ske och vilka indikatorer (kännetecken) som ska användas för att bedöma om måluppfyllelsen förbättrats. 2015 09 15 Förskolechef Veronica Söderlund veronica.soderlund@umea.se 070 324 94 70 8 (10)