TRANSPORTUTREDNING 2005 Handläggare: Jan Fagerström
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 5 1.1 Bakgrund/Historik... 5 1.2 Syfte... 5 1.3 Omfattning... 5 1.4 Avgränsningar... 6 2 METODIK... 7 2.1 Tjänsteresor... 7 2.2 Varutransporter... 8 2.3 Anställdas resor till och från arbetet... 9 2.4 Patienters resor till vård och vårdinrättningar... 9 2.5 Datainsamlingar och kompletterande beräkningar... 9 2.5.1 Data... 10 2.5.2 Beräkningar... 10 3. VIKTIGA VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR ÅREN 1999-2005.... 11 4. TILLKOMMANDE TRANSPORTGRUPPER 2005... 13 4.1 Sjukvårdsrådgivningen... 13 4.2 Videokonferens... 14 4.3 Eco-driving... 14 4.4 Transport av avlidna... 14 4.5 Helikoptertransporter... 15 4.6 Sjukresor... 15 5. TJÄNSTERESOR... 18 5.1 Privat bil i tjänsten... 18 5.2 Flyg... 19 5.3 Tåg... 20 5.4 Hyrbilar... 22 5.5 Leasingbilar/Tjänstebilar... 23 5.6 Buss och taxi... 24 5.7 Tjänstecyklar... 24 5.8 Arbetsfordon... 24 6. VARU- OCH GODSTRANSPORTER... 25 6.1 Varu- och godstransporter... 25 6.2 Berendsen... 29 6.3 Posten sjukvårdslogistik AB... 30 6.4 Apoteket... 31 6.5 Sjukreselinjer transport av varor... 32 6.6 Bergfors... 32 7. TRANSPORT AV PATIENTER... 33 8. PERSONALENS RESOR TILL OCH FRÅN ARBETET... 36 9. PATIENTERS RESOR TILL OCH FRÅN VÅRD OCH VÅRDINRÄTTNINGAR... 41 10. FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG 1999... 44 11. FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG 2005... 50 12. BILAGOR... 51-1 -
SAMMANFATTNING Landstingets transportutredning är en metod att jämföra hur transportarbetet har utvecklats i jämförelse med 1999 då den första transportutredningen genomfördes. I jämförelse kategori för kategori har det samlade transportarbetet nu minskat med ca 0,9 miljoner mil årligen. Under 2005 utfördes ett transportarbete på drygt 12,3 miljoner mil (3069 st jordvarv). Av denna mängd uppgår de anställdas resor till och från arbetsplatsen till drygt 4 miljoner mil, patienters resor till och från vård och vårdinrättningar till 6 miljoner mil och övriga transporter till 2 miljoner mil. Några transportslag som ej fanns med i 1999 års undersökning särredovisas även 2005 för att få ett bra jämförelsematerial. LANDSTINGETS TRANSPORTER (Mil) 1999 2005 Skillnad TJÄNSTERESOR Privat bil i tjänsten 299 000 219 636-79 364 Flyg 162 000 120 267-41 733 Tåg 614 000 666 189 + 52 189 Hyrbil 97 000 14 541-82 459 Leasingbil/Tjänstebil 540 000 601 436 + 61 436 Buss och taxi 48 000 32 337-15 663 VAROR OCH GODS Godstransporter 110 000 228 416 + 118 416 TRANSPORT AV PATIENTER Ambulans- och sjuktransporter 225 000 246 102 + 21 102 PERSONALENS RESOR TILL OCH FRÅN ARBETET 4 260 000 4 071 303-188 697 PATIENTERS RESOR TILL OCH FRÅN VÅRDINRÄTTNINGAR 6 850 000 6 130 875-719 125 TOTALT 13 205 000 12 331 102-873 898 Transporter som tillkommit sedan 1999 års undersökning (mil) Transport av avlidna 10 000 Helikoptertransporter av patienter 4 276 Godstransporter med sjukresebuss 9 459 Tjänsteresor med -trafik 152 525 Transport av hjälpmedel 20 000 Totalt 196 260-2 -
Den relativt blygsamma minskningen av det totala antalet mil bör ses som oroväckande med tanke på att landstinget under samma period 1999-2005 minskat personalstyrkan med ca 260 medarbetare och genomfört en mängd organisationsförändringar i syfte att effektivisera verksamheterna. En stor del av rationaliseringarna i personalstyrkans storlek äts alltså transportmässigt upp av ökade avstånd till sin arbetsplats eller förändrade frekvenser i sitt resande. Allvarligare än detta är också att patientresandet minskar påfallande lite. Enbart de förbättrade metoderna vid uträkningarna motiverar en minskning av antalet mil med ca 25 %. Förklaringen till att patientmilen ligger kvar på en hög nivå kan sannolikt finnas i strukturförändringar i vården. Varor och godstransporter är en kategori där vi haft kraftig ökning mellan undersökningarna. Denna förändring tror vi till någon del kan förklaras genom ändrade metodurval för att mäta dessa ganska flyktiga flöden. Mera långväga transporter kan dock också vara en del av förklaringen. En glädjande trend överlag är det minskande resande med flyg som helt motsvaras av en ökning i resandet med tåg. Vid jämförelse av utsläppen för 1999 och 2005 kan man se att våra utsläpp totalt sett minskar i alla de viktigare parametrarna. Delvis kan detta förklaras av ändrade metoder att beräkna utsläppen, men också en teknikutveckling i bilarna, minskade transportmil och ändrade vanor finns med i förklaringen LANDSTINGETS TRANSPORTER (Ton utsläpp till luft) 1999 2005 Differens Koldioxid 21 100 20 968-132 Kväveoxid 95 63-32 Kolväten 135 46-89 Partiklar 2,5 1,1-1,4 Landstingets utsläppsdata har också jämförts med Vägverkets uppgifter över samlade utsläpp från vägtrafiken i Gävleborgs län för att erhålla landstingets andel av de samlade utsläppen i Gävleborg CO2 NOx HC Partiklar Landstingets andel 1999 3 % 2 % 3 % 2 % Landstingets andel 2005 3,5 % 2,2 % 3,4 % 2,2 % Vi kan tyvärr se en tydlig ökning av vår del av den samlade problembilden av länets utsläpp, vilket är mycket oroväckande. En förklaring kan vara att vi inte fullt ut hänger med i den teknikutveckling som sker i övriga samhället gällande exempelvis bränslesnåla fordon och alternativa drivmedel. Bättre bränslen och motorer är viktiga faktorer för sjunkande utsläpp. Den viktigaste förklaringen är troligen ökade avstånd till vården för många innevånare som medfört ökat resande. 1999 kopplade konsultfirman Trivector Traffic, 39 st. olika förbättringsförslag till landstingets transportarbete. Förslagen avsåg dels metoder att minska miljöutsläpp och dels metoder att förbättra framtida insamlande av data till nya transportutredningar. Av dessa 39 förbättringsförslag har landstinget genomfört 18, påbörjat 10 och ännu ej påbörjat 11. Se redovisning under punkt 10. - 3 -
De tillkommande transportslagen för 2005 som ej var med 1999 står också för ytterliggare utsläpp. Tillkommande transportslag, utsläpp i kilo Koldioxid 212 999 Kväveoxid 814 Kolväten 318 Partiklar 4,6 Tre stora åtgärder har också startats efter 1999, med direkt syfte att minska mängden onödiga transporter och miljöutsläpp. Alla tre kan sägas ha varit framgångsrika i sitt syfte och bidrar till att landstingets totala transportarbete är lägre än det skulle ha varit utan åtgärder. 1. Sjukvårdsrådgivningen, som syftar till att undvika onödiga patientresor och som fördelar patienter till närmast möjliga vårdinrättning. Dessa transporter omfattar ca 30 000 mil årligen 2. Videokonferens som inrättades 2004 på alla sex sjukhusorterna, med syfte att undvika onödiga resor till möten har minskat transporterna med ca 21 000 mil årligen. 3. Utbildningar i sparsamt körsätt för ca 600 st anställda (varav 200 st ambulansförare) sedan 2001, har sparat bränsle enbart inom tjänsteresorna motsvarande minst 25 000 mil årligen. Den effekt som dessa utbildningar kan ha haft på resande till och från arbetet eller privat på fritiden är ej inräknade. Tillsammans har också dessa tre åtgärder sparat onödiga utsläpp motsvarande mer än 100 ton utsläpp av koldioxid årligen. Minskningen i koldioxidutsläpp kan som en jämförelse mellan 1999 och 2005 uppmätas till ca -0,6 %, om de nya transportslag som tillkommit under perioden exkluderas. Detta resultat kan till stor del förklaras av förbättrade uträkningsmetoder. Vilket tyvärr är långt ifrån det av fullmäktige beslutade delmålet om en minskning på -5% till 2005. Slutmålet i landstingets rese- och transportpolicy, där ambitionen är att minska utsläppen av koldioxid med -15 % till 2010, torde i nuläget ses som ouppnåeligt utan mycket stora förändringar i villkoren för personalens resor till och från arbetet och patienters resor till och från vårdinrättningar. - 4 -
1. INLEDNING 1.1 Bakgrund/Historik 1999 gjordes den första transportutredningen i landstinget Gävleborg. Syftet var att kartlägga miljöpåverkan från landstingets transporter och ge underlag till förändringsförslag för att uppnå minskad miljöpåverkan. Denna utredning blev grunddokumentet varpå det moderna miljöarbetet på transportsidan vilar. Utredningen gav bland annat upphov till den första reseoch transportpolicyn. Landstingets miljöarbete på transportområdet utgår idag från 2003 års rese- och transportpolicy som tydligt klargör att vi skall minska våra utsläpp, effektivisera vårt resande och förbättra ordning och struktur i landstingets transportarbete. Delmålen i i rese- och transportpolicyn är formulerade som procentmål med genomförande datum satta till 2005. Rese- och transportpolicyn anger också att det vart femte år skall göras en ny transportutredning i landstinget Gävleborg och att denna blir ett viktigt uppföljningsinstrument för att läsa av måluppfyllelsen i vårt transportarbete. I mellanperioden 1999-2005 har ett mycket intensivt transportarbete bedrivits där landstinget såväl internt som regionalt försökt förbättra situationen. Som exempel kan nämnas uppstartandet av landstinget bilpooler, införande av miljöbilar, utbildningar i ett sparsamt körsätt till personalen, införande av videokonferenser, och uppstartandet av etanolpumpar i länets kommuner. Landstingets transportarbete har också under perioden givit upphov till ett strategiskt samverkansavtal med Vägverket och flera gemensamma projekt med länsstyrelsen och andra aktörer där kanske det regionala transportprojektet -MaTs är det viktigaste. Kartläggningen 2005 har gjorts internt inom landstinget med stöd från konsultfirman Trivector Traffic för att ta vara på deras stora erfarenhet på området. Strävan har varit tydlig i att få så jämförbara data som möjligt mellan mål åren 1999 och 2005. 1.2 Syfte Huvudsyftet med denna utredning är att kartlägga omfattningen och miljöpåverkan från landstingets transporter. Utredningen skall också ge förslag och infallsvinklar till förändringar, för att uppnå minskad miljöbelastning. 1.3 Omfattning Denna kartläggning omfattar följande huvudgrupper inom transportområdet Tjänsteresor Varutransporter Personalens resor till och från arbetet Patienters resor till och från vård och vårdinrättningar 1999 var det en något annorlunda uppdelning, men omfattningen totalt var exakt densamma som 2005. - 5 -
En redovisning över de resor med privat bil i tjänsten som förtroendevalda har gjort finns med 2005, även om dessa resor saknades 1999. Vidare görs en särredovisning av några transportslag som tillkommit 2005, men som ej fanns med 1999. Redovisning görs också över förslag till åtgärder, nya rutiner och vad som genomförts sedan 1999. 1.4 Avgränsningar Transportutredningen berör bara de vanligaste parametrarna av utsläpp till luft och sålunda ingår ej miljöutsläpp kopplade till vatten (ex. avfettningsmedel eller hydrauloljor) och inte bullerfrågor. Transportutredningen har fokuserat på att skapa en jämförelsebild mellan åren 1999 och 2005. Därför särredovisas några transportslag, som ej tas med i den samlade bedömningen. Detta är sådana transportslag som tillkommit under perioden och som ej var med 1999. Transportutredningen tar ej upp transportmil som nedlagts via cykel eller gång då dessa transportmedel har låg eller obefintlig miljöpåverkan. Kartläggningen redovisar inte elevers resor till folkhögskolor, anhörigas och andras besök till inlagda patienter, och inte heller besökare till olika typer av kulturarrangemang. Detta är betydelsefulla transportmängder, men som ej var med i undersökningen 1999, och som i flera fall är mycket svåra att mäta. - 6 -
2. METODIK Utredningen är framtagen under våren/ hösten 2006, och innefattar transporterna för verksamhetsåret 2005 samt följer i stort det upplägg som utarbetades 1999. Metodiken vid insamlingen av uppgifterna överensstämmer med 1999 i de flesta fall, men i några fall har rutiner förbätt-rats för att få så precisa uppgifter som möjligt. Det senare gäller ex underlag avseende resande med leasingbilar, flygresor, tågresor, där interna datasystem och upphandlingskrav förbättrats avseende statistik. En ändrad metodik innebär naturligtvis att siffrorna och uppgifterna kan skilja sig åt i några avseenden men vi tror att detta är av begränsad omfattning. Enkätundersökningarna till personal och patienter, som har en stor inverkan på slutresultatet i utredningen, har genomförts under samma undersökningsvecka nu som 1999. De har också innehållit samma, om än komprimerade frågeställningar för största möjliga jämförbarhet. Något flera enkäter har skickats ut 2005 för att öka precisionen i våra slutsatser. Förbättrat metodurval 2005 har sannolikt en betydande inverkan på antalet patientrelaterade mål i utredningen. En samlad översiktsbild finns i bilaga 1 över metotiken. 2.1 Tjänsteresor Egen bil i tjänsten Uppgifterna hämtades från ekonomisystemet. Metoden går ut på att beskattningsbar och icke beskattningsbar ersättning, divideras med den fasta milersättningen som utgår och på så sätt erhålls tjänstemilen. En redovisning finns också över förtroendevaldas resor. De specialavtal som kan finnas i landstinget, om annan ersättningen än den ordinarie utgår, har ej tagits med i beräkningarna. Leasingbil/Tjänstebil Omfattar landstingets egna leasade fordon och arbetsmaskiner. Uppgifterna som begärdes in följde en schablonmetod, innebärande att varje förvaltning fick fylla i en blankett med frågor över den egna verksamheten. De uppgifter som efterfrågades var antal fordon, kilometer, drivmedelsförbrukning m m. Uppgifterna var tyvärr knapphändiga och kunde bara användas till viss del i utredningen. Den viktigaste metoden för att få fram uppgifterna till leasingbilarna, blev istället den samlade drivmedelsförbrukningen, som 2005 kan fås från ekonomisystemet. Den har sedan omräknats med hjälp av schablon till ett miltal. I begreppet leasingbil ingår också särskilda tjänstebilar. Gruppen inkluderar även serviceorganisationens resor med fordon inom landstinget. Hyrbilar Kontakt har tagits med uthyrningsföretagen, som har en mycket bättre statistik idag än 1999. Fullständiga uppgifter för 1999 erhölls endast från två av uthyrningsföretagen. 2005 kunde alla fyra företag vi har upphandlade lämna statistik. Utöver dessa företag beräknades också hyrda mil för de företag, som vi ej har avtal med. - 7 -
Tåg Kontakt har tagits med de resebyråer, som landstinget har avtal med. Från dem har sedan uppgifter lämnats över tågresorna. En bedömning som gjordes 1999 och 2005 var att 90 % av alla tågresor bokades via dessa resebyråer. En bedömning som också gjordes var att tågresor som bokats på annat sätt, bedömdes som relativt försumbara och tas därför ej med. -Trafik Kontakt har tagits med -Trafik, varifrån statistik erhållits över antalet sålda biljetter som personalen använt i tjänsten. Utifrån biljetterna har sedan antaganden och beräkningar kunnat göras över sträckor och utsläpp. Flyg 1999 erhölls uppgifter om antal resor till olika flygdestinationer via det resebolag landstinget hade avtal med. En beräkning av flygsträckor gjordes därefter baserad på att Arlanda var startoch slutpunkt för alla resor. I denna undersökning har exakt statistik över alla flygresor lämnats från det reseföretag landstinget har avtal med. I undantagsfall sker bokning via andra bolag, men de är troligen försumbara och tas därför ej med. Utvecklingen av statistiken över flygresorna har varit mycket bra sedan 1999 och idag kan landstinget få alla uppgifter samlade. Buss och taxi 1999 användes en schablonmetod, vilken även används i denna undersökning. Schablonen bygger på uppgifter från blankett som förvaltningarna besvarat. Utifrån blanketten har sedan beräkningar kunnat göras. Cykel Liksom idag fanns det 1999 ett stort antal tjänstecyklar och beräkningar gjordes då över utnyttjandegrad och sträckor. Uppgifterna inhämtas 1999 från blanketter som förvaltningarna besvarade. I denna utredning har endast antalet tjänstecyklar redovisats till följd av knapphändiga uppgifter och en medveten bortprioritering av transportmil via cykel. Dessa mil är inte särskilt betydelsefulla ur miljösynpunkt. Transport av patienter 1999 erhölls uppgifter från ambulansansvariga avseende drivmedelsförbrukning och uppskattade körsträckor. De uppskattade uppgifterna visade sig dock stämma relativt väl med de för efterföljande år, då bättre datorsystem byggts upp. Uppgifterna för 2005 fås från det datasystem som ambulansen byggt upp. Härigenom är de exakta i jämförelse med uppskattningen 1999. 2.2 Varutransporter Såväl 1999 som 2005 användes djupintervjuer följt av frekvensstudier (via veckodagbok) vid landstingets mottagningsplatser. De transporter som redovisades var in- och uttransporter till landstingsinrättningar. Transporterna omfattade varor, gods, tjänster m m. - 8 -
Uppgifterna i frekvensstudien inhämtades genom att förvaltningarna fick registrera alla transporter under en specifik vecka. För komplettering av dessa uppgifter togs även kontakt med de personer som omhändertog varor och gods. Dessa personer har i de flesta fall varit vaktmästare eller motsvarande personer. I metoden ingick också att uppskatta de transporter som sker mera sällan. Slutligen togs också kontakt med externa transportörer, för att få kompletterande uppgifter över deras transporter av varor och gods. De som kontaktades var Berendsen (som transporterar tvätt), Poståkeriet (som transporterar varor som beställs via f d länsdepån), Bergfors (som transporterar hjälpmedel från SAM), samt Apoteket AB. Flera av dessa företag gör veckovis regelbundna transporter i länet till landstingsinrättningar enligt uppgjorda scheman. En beräkning av sträckorna har gjorts genom att avstånden mellan de orter som besöks sammanräknats. Sedan har även en beräkning gjorts utifrån antal och veckor som transporterna skett. Från Bergfors har uppgifter lämnats över beräknad årlig körsträcka. 2.3 Anställdas resor till och från arbetet För att få uppgifter över anställdas resor till och från arbetet skickades 1999 totalt 1300 enkäter ut till slumpvis utvalda anställda i landstinget, efter viss fördelning per förvaltning. Personerna skulle sedan redovisa hur de tog sig till och från arbetet under en utvald medelvecka (v 14). 2005 användes samma metod, samma medelvecka och samma enkät som 1999, dock avskalad med att några mindre relevanta frågor. 2005 utgick också från något fler enkäter (1500 st), vilket kombinerat med färre anställda täcker en större andel av personalgruppen. 2005 hade vi också en något högre svarsfrekvens. Härigenom har vi troligen en något högre precision än 1999. En uppräkning av svaren görs slutligen för att få en totalbild av alla resor landstingsanställda gör till och från arbetet. En skillnad mellan de år som undersökts var att 1999 användes mätveckan som underlag för uppräkning. 2005 delades underlaget upp i sommar- och vinterresande före uppräkningen. 2.4 Patienters resor till vård och vårdinrättningar I likhet med anställdas resor, så har även enkäter använts för att få fram patienters resor till och från vård och vårdinrättningar. 1999 utdelades enkäten till 1300 patienter mot 1500 för 2005. Några enkätfrågor har också ändrats eller tagits bort på grund av ovidkommande natur, eftersom de bedömdes ha liten betydelse för det samlade resultatet. Utifrån inkomna svar görs uppräkningar till totalnivå för att få fram hur patienter tar sig till och från landstingets mottagningar. Dessa uppräkningar 1999 och 2005 skiljer sig åt till följd av olika beräkningsgrunder. 1999 gjordes en relativt svag uppräkning av erhållna uppgifter, genom att antalet mottagningar som deltog i enkätstudien uppräknades till totalnivå. 2005 har uppräkning gjorts utifrån landstingsstatistik och patientbesök. 2.5 Datainsamlingar och kompletterande beräkningar Vid framtagning av denna transportutredning har i likhet med 1999 vissa problem uppstått när uppgifter skall tas fram. Problemen kan kort sammanfattas i bristfälliga data och behov av kompletterande beräkningar. Eftersom den statistik som finns i olika datasystem inte alltid räcker för en fullgod beräkning, och att denna inte alltid är komplett. Därför måste schabloniserade beräkningar tas fram. De sistnämnda har baserats på så rimliga antaganden som möjligt. En genomgång av gjorda antaganden har genomförts tillsammans med anlitad konsult och landstingets miljöråd. - 9 -
2.5.1 Data Merparten av uppgifterna över körsträckor med olika fordonsslag har tagits fram på samma sätt 1999 som 2005. I några fall har möjligheten att få fram uppgifterna 2005 förbättrats. Detta gäller t ex insamlingen av uppgifter om körsträckor med leasingbilar där uppgifterna erhölls centralt 2005. Detsamma gäller ambulanstransporterna, där ett internt datasystem tagits fram. Förbättringar har även skett externt mot de leverantörer, som vi har avtal med. Från dem kan vi nu skriva in i avtalen att vi vill ha viss statistik, vilka de sedan har levererat, exempelvis transportuppgifter. I några förvaltningar har även förbättringar skett genom att vissa verk-samheter byggt upp egna datasystem, som kan tillgodose utredningens krav på uppgifter. Tyvärr saknas data över alla områden och därför måste vissa uppgifter tas fram via antaganden och beräkningar. 2.5.2 Beräkningar Beräkningar har vi tvingats till, när inkomna uppgifter via system eller via enkäter varit knapphändiga och svåra att bearbeta. Då måste också rimliga antaganden utformas som i grova drag ger en bild av storleken på transporterna. 1999 gjordes fler beräkningar än 2005 och antagandena var också grövre. 2005 har härigenom några skillnader uppstått och de kan till viss del förklaras av olika beräkningsmetoder. - 10 -
3. VIKTIGA VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR 1999-2005. Under åren 1999-2005 har många förändringar genomförts inom landstinget Gävleborg vilka helt eller delvis förändrat förutsättningarna för landstingets transportarbete. Det klart överskuggande målet för verksamheterna under en stor del av perioden har varit ekonomi i balans. Olika åtgärder har genomförts i syfte att få ekonomin i balans. Dessa åtgärder har ofta inriktats mot organisatoriska rationaliseringar med personalneddragningar och strukturförändringar. Förändringarna har i många fall påverkat transporterna i länet. Den enskilt största förändringen under perioden var beslutet om utvecklingslinje 3 A, vilket innebar två sjukhus för länssjukvården Gävle och Hudiksvall samt sex närsjukhus, nämligen Gävle, Sandviken, Bollnäs, Söderhamn, Ljusdal och Hudiksvall. En enhet för planerade operationer förlades till Bollnäs. Att fungera som närsjukhus innebär att den sjukvård man behöver ofta skall finnas nära patienten. Konsekvensen blev dock också att akutkörningar fick omdirigeras från Bollnäsområdet till Gävle eller Hudiksvall. I Bollnäs inrättades i samma förändring också en länsenhet för planerade operationer, utifrån ett antal diagnosgrupper. Detta är också en förändring som inneburit ett ökat resande i patientgruppen då flödet av ortopedpatienter i högre grad styrts till Bollnäs. 3 A beslutet föregicks av en strategisk miljöbedömning som klargjorde att närvårdens struktur var den viktigaste funktionen för att minimera onödiga patienttransporter. Denna förändring fick verka i några år innan nyligen bildade Hälsinglands sjukhus delades upp i ånyo Bollnäs och Hudiksvalls sjukhus. För transporternas del blev det relativt oförändrat i och med att Hudiksvall fortfarande var ett akutsjukhus, med verksamheter spridda i länet. Bollnäs skulle som tidigare vara ett närsjukhus, med enhet för planerade operationer. I Söderhamn lades dock dagkirurgin ner och patienter hänvisades främst till Bollnäs. En annan förändring under perioden var att BB/Förlossningen lades ner i Bollnäs och alla förlossningar hänvisades till Hudiksvall och Gävle. Även Mora blev ett alternativ för en del gravida. Förändringen genomfördes före utvecklingslinje 3 A. I Gästrikland slogs sjukhusen i Gävle och Sandviken samman till en förvaltning, med Gävle som akutsjukhus och Sandviken som närsjukhus. Även ett antal hälsocentraler flyttades till Sandvikens sjukhus. För närsjukhuset i Sandviken innebar det att dagkirurgin och vissa andra verksamheter lades ner och flyttades, med ett ökat resande mellan Gävle och Sandviken som konsekvens. För att undvika onödiga patientbesök till sjukhusen inrättades sjukvårdsrådgivningen, som via telefon kunde bedöma om personen var i behov av sjukhusvård eller ej. Ur transportsynpunkt har detta med stor sannolikhet varit lyckat, då man säkert kan se att ett antal resor har undvikits till följd av verksamheten. Från Söderhamn flyttades akutpsykiatrin liksom all psykiatrisk vård i Hälsingland till Hudiksvall. Numera finns i Södra Hälsingland enbart psykiatrisk öppenvård. De konsekvenser som detta förorsakat övriga är att patienter och anhöriga måste förflytta sig i högre utsträckning till Hudiksvall. Ett antal hälsocentraler har flyttats till sjukhusen i Sandviken och Bollnäs. Patienter blir härigenom tvungna att resa för att nå sin hälsocentral. - 11 -
Röntgen är nu helt digitaliserad och ingen våthantering förekommer. Genom digitaliseringen kan nu bedömningar göras från annat sjukhus än där patienten röntgats. Härigenom bör transporterna för patienter mellan mottagningar ha minskat. Flera nya förvaltningar har bildats under perioden. En är Länsservice som omfattar städ, drift, kök. För fastigheterna bildades -fastigheter och för hjälpmedels frågor Hjälpmedels- och habiliteringsförvaltningen. Det kan antas att några av dessa förändringar har inneburit ett ökat resande då tjänster som tidigare fanns lokalt på förvaltningarna, istället skall köpas av en mera centraliserad aktör. Inom tandvården har antalet tandvårdskliniker i princip halverats och istället har andra lösningar, som centralt placerade kliniker och mobila team bildats. Mobila team åker ut i länet och utför sitt arbete. För patienternas del är det ur transportsynpunkt bättre i och med att de inte behöver resa. De blir behandlade direkt på sin hemort. Sammanslagningarna av kliniker har i många miljöbedömningar visat att transportavstånd för den stora patientgruppen marginellt kunnat förbättras, medan transportavstånd för personal ofta försämrats. Ett nytt riskavfallssystem har införts, som innebär att allt riskavfall efter insamling fryses och sedan transporteras till Uppsala för förbränning. Detta har inneburit ökade transportavstånd då avfallet förbränns i Uppsala istället för att deponeras lokalt. Ett flertal administrativa kanslier har avvecklats och koncentrerats till Gävle, Hudiksvall, Sandviken eller Söderhamn. En samordnad organisation för fakturering och löner har bildats under namnet administrativ service, stationerad i Söderhamn. Ur transportsynpunkt har detta inneburit konsekvenser för dem som arbetar på enheterna med en sannolikt ökad arbetspendling. I några av organisationsförändringarna ingick ett projekt som gick under benämningen dela och fördela. Detta innebar att ett antal specialiteter skulle fördelas mellan Gävle och Hudiksvalls sjukhus. Vissa förändringar har genomförts, men ej allt som ingick i projektet. Ur transportsynpunkt kan en ökad uppdelning påverka vissa patientströmmar. För att samordna sjukresandet i länet har under perioden inrättats en sjukreseenhet i Söderhamn och med en bokningscentral i Segersta. Ett antal sjukreslinjer med buss inrättades som ex. Ljusdal-Bollnäs-Gävle-Uppsala, och Edsbyn-Bollnäs-Söderhamn-Hudiksvall. Att detta har påverkat resbilden positivt står klart. Vid flera av de ovanstående förändringarna har miljöbedömningar gjorts inför beslut, som har påvisat transporternas viktiga roll vid verksamhetsförändringar. Åtgärder har också vidtagits för att mildra de negativa transportkonsekvenserna. Noterbart är ex. landstingets KLIMP program, ökade andelar miljöbilar och en stor satsning på ECO-driving (sparsam körning). Under perioden har också -trafik satsat kraftfullt på att bygga ut tågtrafiken, bland annat i syfte att fånga upp de som arbetspendlar. - 12 -
4. TILLKOMMANDE TRANSPORTGRUPPER 2005 Några nya verksamheter som tillkommit sedan 1999 förmodas vara särskilt viktiga i att påverka transportflödena. Vi har i transportutredningen 2005 fokuserat på två som haft till syfte att minska onödigt resande. Utöver dessa har vi med fyra grupper av transporter som ej fanns med 1999, men som av olika anledningar bedöms viktiga. Ingen av dessa sex verksamheter finns med i den samlade jämförelsen med 1999. 4.1 Sjukvårdsrådgivningen För att underlätta kontakten med hälso- och sjukvården inrättades under perioden sjukvårdsrådgivningen för hela Gävleborg. Ett grundsyfte med denna var att styra patienter till rätt vårdnivå och undvika onödiga besök vid akutmottagningar/jourcentraler. Genom att man nu tvingas kontakta sjukvårdsrådgivningen först, bedöms det om personen är i behov av akutsjukvård, kontakt med hälsocentral eller enbart egenvård. Vid kontakt med sjukvårdsrådgivningen noteras kontaktorsak och till vilken åtgärd personen rekommenderats. Den statistik som sjukvårdsrådgivningen härigenom förfogar över och kan redovisa är antalet besvarade samtal och till vad den sökande hänvisats. Under 2005 inkom 183 107 samtal. Av dessa besvarades 138 921, vilket motsvarar 76 %. De samtal som härigenom ej besvarades av olika anledningar var 44 186. Till följande hänvisades den sökande Antal % Egenvård 55 568 40,0 Akutmottagning/Jourcentral 29 904 21,5 Hälsocentral (HC) 27 757 20,0 Utan åtgärd 21 522 15,5 Distriktssköterska (DSK) 4 170 3,0 Ser vi siffrorna ur transportutredningens synvinkel, så är det av intresse att se den miljöpåverkan resorna skulle ha föranlett. Därför görs ett antagande om att där den sökande hänvisats till vårdinrättning, uppgick sträckan till 1 mil enkel resa. Ett annat antagande är att hänvisning till egenvård, HC, DSK och utan åtgärd i de flesta fall ej lett till något resande. Därför bedöms de försumbara. Med dessa antaganden innebär det att den beräknade sträckan blir 29 886 mil och utsläppen följande. Utsläpp, kg Koldioxid CO2 55 886 Kväveoxider NOx 20 Kolväten HC 65 Partiklar 1-13 -
4.2 Videokonferens Landstinget beviljades 2003 bidrag från Naturvårdsverket för att bygga upp videokonferenssystem. Syftet med ett videokonferenssystem är att minska antalet tjänsteresor inom landstinget och därmed koldioxidutsläppen. Utrustningarna installerades vid de sex sjukhusen i länet och systemet är tänkt att användas av alla landstingsanställda. Miljöeffekten har mätts genom att det vid varje anläggning förts en loggbok med uppgifter över antalet deltagare, tid och vilka resor som kunnat undvikas. Vissa problem har varit vid ifyllandet av loggböckerna. Därför har jämförelser gjorts med datasystemet och på så sätt fått fram de uppgifter som behövs. Vi har utgått från att den uppkopplande parten/orten är den där ett fysiskt möte skulle ha varit och räknat med att upp till fyra personer kunnat samåka i varje bil till möteslokalen. De sammanlagda besparingarna som uppnåtts genom användning av videokonferenssystemet istället för ett fysiskt resande är följande. Körsträckor Restid 21 000 Mil 3 000 Timmar I utsläpp räknat motsvarar denna sträcka Utsläpp, kg Koldioxid CO2 41 370 Kväveoxider NOx 107 Kolväten HC 105 Partiklar 1 4.3 Eco-driving ECO-driving innebär att köra bil på ett sparsamt sätt. Härigenom kan man uppnå en minskning i drivmedelsförbrukningen. Inom landstinget har 600 personer utbildats i detta sätt att köra bil. 200 personer var ambulansförare och övriga 400 personer var tjänstemän som ofta kör bil i tjänsten. Detta ett led i landstingets strävan att erbjuda alla som kör mer än 100 mil per år i tjänsten denna typ av utbildning. Nu skiljer sig grupperna åt i och med att de kör olika typer av fordon med olika drivmedelsförbrukning. Därför har ett antal antaganden och beräkningar gjorts enligt följande. - Ambulansförarna gör i genomsnitt en besparing på 5 % - Ambulanspersonal kör i genomsnitt 1000 mil/år - Ambulanspersonal kör bilar med hög drivmedelsförbrukning - Tjänstemän som kör bil i tjänsten beräknas i snitt göra en drivmedelsbesparing på 15 % - Tjänstemän kör i genomsnitt 500 mil/år - Drivmedelsminskning görs utifrån det fordon man normalt använder i tjänsten Utifrån dessa beräkningar och antaganden har en besparing kunnat räknas fram. Besparingen innebär att landstinget har minskat resandet per år med 25 000 mil. - 14 -
4.4 Transport av avlidna Detta är en transport som landstinget betalar för och som utförs av begravningsbyråer. Transporten gäller personer som transporteras från sjukhus till hemorter eller begravningsorter. Exakta uppgifter över sträckor går ej att få, istället kan de kostnader som landstinget betalar för. Kostnaden för 2005 var totalt 1 743 969 kronor enligt upprättad taxa. Uppgifter över antalet transporter går ej heller att få, men en bedömning kan göras enligt följande: - 90 % av transporterna sker mellan sjukhus och närliggande ort och kyrka - 10 % av transporterna görs till andra orter i Sverige - Den uppskattade sträckan för lokal transport är 5 mil t o r - Den längre sträckan utanför Gävleborg uppskattas till 40 mil t o r - Antalet transporter uppskattas till 1000 stycken Av dessa transporter som utförs lokalt blir därmed den uppskattade sträckan ca 5 000 mil och den längre sträckan också ca 5 000 mil. Den totala uppskattade sträckan för dessa transporter sålunda ca 10 000 mil. Detta ger upphov till följande utsläpp. Utsläpp, kg Koldioxid CO2 18 700 Kväveoxider NOx 7 Kolväten HC 22 Partiklar 0,4 4.5 Helikoptertransporter För att snabbt transportera en patient till vårdinrättning så kan helikopter användas. Det kan även gälla när andra transportmedel ej finns och helikopter är alternativet. Transporterna har i stort skett över hela landet och sjukhus. De transporter som utförts har skett av patienter som varit mantalsskrivna i länet. Totalt har 61 transporter skett med helikopter av dessa patienter. Eftersom helikoptertransporterna ej ingick i 1999 års transportutredning, så kan ej någon jämförelse göras. Istället en beskrivning av de helikoptertransporter som har utförts mellan orter och antal och en beräkning av vad resorna skulle innebära i utsläpp till luften. Räknat på enkel resa blir den totala sträckan 2 138 mil. Sträckan blir tur och retur 4 276 Mil Utsläpp, kg Koldioxid CO2 126 696 Kväveoxider NOx 439 Kolväten HC 50 Partiklar - 15 -
4.6 Sjukresor För att ta sig till en vårdinrättning måste en patient transportera sig på något sätt. Transportsättet sker efter det tillstånd patienten befinner sig i. Kan man ta sig själv blir färdmedlet det som bedöms lämpligast för patienten. Huvudsyftet är att varje patient skall få en resa som passar just den patienten. En annan aspekt är att resan skall göras så billigt som möjligt, vilket kan vara svårt av bl a bekvämlighetsskäl. De alternativ som kan erbjudas är Taxi Egen bil Buss Tåg Flyg Sjukresebuss Statistiken som sjukreseenheten kan ta fram fyller inte syftena med transportutredningen, eftersom det inte går att få fram sträckorna och därmed utsläppen till luften. Den statistik som levereras omfattar antalet per färdmedel och ett flödesschema över orter och antal. Utifrån denna statistik kan ändå en viss bild och beskrivning fås över sjukresorna. 4.6.1 Sjukresor - Färdsätt I nedanstående tabell redovisas antalet sjukresor per färdsätt. Utifrån denna redovisning kan sedan en jämförelse göras årsvis och förändringar utläsas. Slutsatser kan också dras om förändringar som skett mellan åren. Sjukresor i procent Färdsätt 2002 2003 2004 2005 Taxi 48,5 48,0 48,2 48,7 Egen bil 42,2 42,8 42,5 41,8 Buss 0,8 0,8 0,9 0,9 Tåg 1,7 1,8 2,0 2,1 Flyg 0,0 0,0 0,0 0,0 Sjukresebuss 6,9 6,6 6,5 6,6 Totalt antal 289 034 304 357 313 834 314 729 4.6.2 Sjukresor Flödesschema Eftersom uppgifter över sträckor ej går att få, så kan endast en beskrivning göras över de orter som sjukresan utgått ifrån. Statistik finns från de fem städerna i länet. Vidare kan procentuell fördelning göras från dessa orter och den ort till vilken sjukresan skett. - 16 -
Sjukresor Flödesschema September December 2005 BOLLNÄS GÄVLE Till Antal % Till Antal % Bollnäs 3 107 41 Gävle 16 104 78 Söderhamn 1 603 20 Sandviken 2 065 10 Ovanåker 1 191 15 Hofors 881 4 Gävle 559 7 Ockelbo 585 2 Hudiksvall 442 5 Söderhamn 312 1 Nordanstig 325 4 Uppsala 138 0,7 Ljusdal 283 3 Hudiksvall 133 0,6 Sandviken 60 0,8 Ovanåker 119 0,6 Uppsala 36 0,5 Bollnäs 21 0,1 Övriga 29 0,3 Övriga 149 0,7 Totalt 7 681 Totalt 20 507 SANDVIKEN SÖDERHAMN Till Antal % Till Antal % Sandviken 3 403 55 Söderhamn 3 043 68 Gävle 1 898 31 Bollnäs 686 15 Hofors 182 5 Hudiksvall 323 7 Ockelbo 103 2 Gävle 210 5 Uppsala 24 0,8 Uppsala 31 0,7 Söderhamn 17 0,5 Ovanåker 32 0,7 Bollnäs 13 0,2 Sandviken 10 0,4 Ovanåker 7 0,1 Nordanstig 6 0,1 Övriga 129 2 Övriga 35 0,8 Totalt 6 083 Totalt 4 450 HUDIKSVALL Till Antal % Hudiksvall 3 182 50 Nordanstig 504 14 Ljusdal 734 11 Bollnäs 450 7 Söderhamn 446 7 Gävle 104 1 Ovanåker 86 1 Uppsala 43 0,7 Övriga 285 4 Totalt 6 279 Av ovanstående statistik framgår att de flesta sjukresorna sker inom de fem städerna i länet. De ligger i snitt över 50 %. - 17 -
5. TJÄNSTERESOR Tjänsteresor är de resor som landstingets anställda utför i tjänsten för att ta sig till och från platser där arbete utförs. I denna kategori inräknas ett flertal olika transportslag. 5.1 Privat bil i tjänsten Uppgifterna över körda mil med privat bil i tjänsten bygger, som beskrivs i metodavsnittet på att uppgifterna hämtats från ekonomisystemet. 2005 har en liknande beräkningsmodell använts som 1999. De uppgifter som använts är skattepliktig ersättning, omräknat till mil. Utifrån uppgifterna har sedan uppdelning gjorts för de förvaltningar som finns idag, körda mil och mil per årsanställd. En redovisning som också görs är förtroendevaldas resor. Förvaltning Mil Mil/årsarbetare Förtroendevalda i landstinget 30 599 306 Ledn.kontoret plus administrativ service 19 286 87 Länsservice 4 507 10 -fastigheter 741 82 GävleDala Företagshälsovård 5 388 108 Folktandvården 34 212 80 Tillv o reg utveckling 15 850 65 Gävle sjukhus 36 148 15 Bollnäs sjukhus 3 886 12 Hudiksvalls sjukhus 19 487 19 Primärvården Hälsingland 30 326 35 Primärvården Gästrikland 22 786 30 Psykiatri o hab.förvaltningen 27 019 37 Totalt 219 636 29 Jämförelse mellan 1999 och 2005 1999 299 000 Mil 2005 219 636 Mil Utsläpp, kg 1999 2005 Koldioxid CO2 570 000 432 682 Kväveoxider NOx 2 370 1120 Kolväten HC 4 290 1098 Partiklar 60 17-18 -
Privat bil i tjänsten per förvaltning och utsläpp, kg Förvaltning Mil Koldioxid Kväveoxider Kolväten Partiklar CO2 NOx HC Förtroendevalda 30 599 60 280 156 152 2 i landstinget Lednk. o 19 286 37 993 98 96 1 adm.serv. Länsservice 4 507 8 878 22 22 0,3 -fastigheter 741 1 459 3 3 0,05 Gävledala FH 5 388 10 614 27 26 0,4 Folktandvården 34 212 67 397 174 171 2 TRU 15 850 31 224 80 79 1 Gävle sjukh. 36 148 77 211 184 180 2 Bollnäs sjukh. 3 886 7 655 19 19 0,3 Hudiksvalls 19 487 38 389 99 97 1 sjukh. PV Hälsingland 30 326 59 742 154 151 2 PV Gästrikland 22 786 44 888 116 113 1 Psyk o habförv. 27 019 53 227 137 135 2 TOTALT 219 636 492 987 1 269 1 044 15,05 5.2 Flyg År 1999 erhölls resestatistik från reseföretag, främst A&L, vilken är den resebyrå som alla landstingsresor bokas via. De uppgifter som levererats var flygdestinationer, in- och utrikesresor på förvaltningsnivå. 1999 gjordes ett antal antaganden för att få fram aktuella resta sträckor som Alla resor antas utgå från Arlanda (enbart destinationen är angiven i erhållen statistik). Eventuella mellanlandningar och därmed längre flygsträcka har ej inräknats. Angivna antal resor som ingår i statistiken kan vara såväl enkel- som tur- och returresor. Det antagande som gjordes var att de till 90 % var tur- och returresor. I några fall har Stockholm angetts som destination. Antagandet om att alla resor utgår från Arlanda går därför ej att tillämpa i dessa fall. Resorna tilldelades sedan ett medelvärde av samtliga övriga färdsträckor (motsvarande en genomsnittlig enkelresa). Den statistik som man härigenom fick fram var att det totalt utfördes 823 flygresor, varav merparten antogs vara tur- och returresor. Antagandet över detta innebar att det fanns en viss osäkerhet i materialet. 12 av de vanligaste destinationerna utgjorde 73 % av inrikesresorna. I redovisningen fanns också de vanligaste destinationsorterna uppräknade. En beräkning har sedan gjorts av utsläppen till luft, genom att använda olika miljödatakällor. I nedanstående tabell jämförs utsläppen 1999 och 2005. Den sammanställning som görs för 2005 bygger ej på samma uppgifter och antaganden som 1999. Istället har datasystem och statistik förbättrats och byggts upp. Varigenom exaktare uppgifter har kunnat levereras från reseföretaget Ark Travel, vilka vi bokar alla flygresor genom. - Inrikes- och utrikesflyg - Flygbolag - Sträckan i kilometer enkel resa - Antal resor - Utsläpp av kolväten, kolmonoxid, kväveoxider, koldioxid och partiklar - 19 -