Detaljplan för del av Landvetter 2:9 m.fl. LANDVETTER NYA CENTRUM, KVARTER 2 och 3 i Landvetter, Härryda kommun

Antagandehandling december 2014 Detaljplan för del av Landvetter 2:9 m.fl. LANDVETTER NYA CENTRUM, KVARTER 2 och 3 i Landvetter, Härryda kommun ANTAGANDEHANDLINGAR: Plankarta med bestämmelser Illustrationskarta Planbeskrivning inklusive genomförandebeskrivning Utlåtande

Antagandehandling december 2014 Detaljplan för del av Landvetter 2:9 m fl LANDVETTER NYA CENTRUM, KVARTER 2 och 3 i Landvetter, Härryda kommun PLANBESKRIVNING Planbeskrivningens uppgift är att underlätta förståelsen av planförslagets innebörd samt att redovisa de förutsättningar och de syften planen har. Planbeskrivningen har ingen rättsverkan. Planområde Översiktskarta PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planförslaget innebär att tre nya flerbostadshus kan uppföras i Landvetter centrum. Planen innefattar även en parkanläggning med dagvattendammar samt en markparkering. Planförslaget innebär en förtätning av samhället i anslutning till befintlig service och en väl utbyggd infrastruktur. Ytterligare bostäder i Landvetter centrum ger dessutom goda förutsättningar för framtida utökning av handel och kommunal service. 1

Planområdets avgränsning, sett från söder Läge och avgränsning Planområdet ligger i Landvetter centrum och gränsar mot befintligt bostadsområde vid Brattåsvägen i nordväst, mot idrottsplatsen Landevi och ett flerbostadshusområde vid Brattåsvägen i öst, och i söder mot det flerbostadshus vid torget som uppfördes 2011. Planområdet omfattar ca 2,4 hektar. Huvuddelen av marken inom planområdet ägs av Härryda kommun. Resterande yta inom planområdet ägs av Förbo AB samt en samfällighet, Landvetter S:7. Plangräns Härryda kommun äger marken Annan markägare Scale 1 : 2,000 Ägarförhållanden inom planområdet. 100 1 METERS Utskrift från SHBs Webbkarta. Härryda kommun, Sektorn för Samhällsbyggnad. Kartredovisningen har inte rättsverkan, jmfr mot beslut i lantmäterihandlingar. 2 0 Wednesday, June 12, 2013 04: P

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Göteborgsregionens strukturbild Gemensam strategi för utveckling av göteborgsregionen. Härryda kommun har tillsammans med Göteborgs kommun och de elva andra kommunerna i Göteborgsregionens kommunförbund (GR) kommit överens om en strategi för hur regionen skall utvecklas. Man har enats kring en strukturbild som skall ligga till grund för den kommunala planeringen i syfte att skapa en långsiktigt hållbar struktur som gagnar hela regionen. Härryda kommun ligger längs ett av fem huvudstråk som skall stärkas genom etableringen av en attraktiv region- och pendeltrafik. Nybyggnation av bostäder skall ske i anslutning till dessa kollektivtrafikstråk. En förtätning i Landvetter centrum är förenlig med ambitionerna bakom strukturbilden då det innebär en vidareutveckling av befintlig bebyggelse i anslutning till utbyggd infrastruktur och befintliga kollektivtrafikförbindelser. 3

Översiktsplanen för Härryda kommun - ÖP 2012 Utdrag ur kommunens översiktsplan 2012. Gräns för utvecklingsområde 0 m avstånd från större kollektivtrafikplats Planområde Tätorten Landvetter pekas i kommunens översiktsplan ut som ett av de utvecklingsområden inom vilka kommunens huvudsakliga bostadförsörjning skall ske de kommande åren. Inom denna gräns skall en del av kommunens tillväxtmål på 1,5 % tillgodoses. Detta skall ske genom förtätning av tidigare fritidshusområden, nybyggnation av småhusområden och, som i fallet med den nu aktuella planen; centrumutveckling. Kommunens översiktsplan pekar särskilt ut zoner inom en radie av 0 meter från stora kollektivtrafikknutpunkter som områden där det är särskilt positivt med bostadsutveckling. Nybyggnation inom dessa zoner är nödvändig om Göteborgsregionens tankar om bostäder i nära anslutning till större kollektivtrafikstråk skall förverkligas. Det aktuella planområdet ligger inom denna zon. I översiktsplanen föreslås att nybyggnation i Landvetter skall vara mer stadsmässig än befintlig bebyggelse, både i skala och struktur. 4

Grön Plan Utdrag ur kommunens grön karta. Denna ligger till grund för Grön Plan och översiktsplanen 2012. I samband med arbetet med översiktsplanen tog kommunen fram en grön plan där grönområden med särskild betydelse tas upp. Dessa s.k. fokusområden är utvalda utifrån att de har ett strategiskt bra läge och har en hög kvalité eller en stor potential att bli en bra grönyta. I centrumnära områden i Landvetter handlar det om områden där skötsel och utveckling av de gröna inslagen är viktigt. I samband med utbyggnad av Landvetter centrum kan flera gångstråk utvecklas. Parallellt med dagens parkering på Brattåsvägen skapas ett intimare parkstråk för gångtrafik i norr-södergående axel. Etableringen av detta parkstråk påbörjades i och med kvarter 1 och fortsätter i den nu aktuella detaljplanen, tillsammans med en anlagd park med dagvattendammar i norr. 5

Program 2006 hölls en utställning i Landvetter bibliotek om Landvetters utveckling. Utifrån de synpunkter som inkom upprättades i augusti 2007 ett program för utbyggnad av Landvetter centrum. Planprogrammet redovisade en komplettering av befintlig centrumbebyggelse med bostäder, både i form av nybyggnation i en mer stadsmässig kvarterstruktur och i form av påbyggnad av befintliga byggnader. Programmet redovisar även en ny bussterminal/resecentrum, ett kulturhus och ett parkeringshus. Vikten av gröna ytor framhålls också i form av s.k. fickparker på ett flertal ställen. Programmet innefattade ca 180 nya bostäder. Under programsamrådet fördes diskussioner med Västtrafik vilket ledde till att resecentret som först föreslogs ligga vid Brattåsvägen i stället placerades närmare motorvägen i anslutning till idrottshallen. Nytt samråd hölls angående resecentrets nya placering. Kommunstyrelsen godkände 2008-05-26 programmet för Landvetter centrum och gav i uppdrag åt förvaltningen att upprätta detaljplaner. Detaljplaner för ett nytt bostadskvarter med handel i bottenvåningen ( Kvarter 1 ), ett kulturhus, samt ett Visionsbild för Landvetter centrum, Planprogram 2008 SÖ ÖVERSIKTSVY FRÅN V ÄD S TEERR 6 11 aapprri il l 22000088 AArrkki itteekktt SSvveenn HHeeddl luunndd resecentrum Centrum Kvarter 2 och 3 ärvden L A N D V har E T Tupprättats. E R N YDetaljplan A C E Nför T RLandvetter UM ISION fjärde detaljplanen som upprättas med stöd av programmet.

S-27 (1974) S- (1979) S-93 (1987) P197 (2010) Gällande detaljplaner För planområdet gäller detaljplan S/93 (antagen 1987-06-15) som bla anger garage och ledningsområde och S-27 (antagen 1974-03-11) som anger idrottsändamål samt bostäder och kommundelcentrum. Planområdet angränsar i norr till S- (antagen 1978-10-03) och i söder till P197 (antagen 2010-10-18). Bostadsförsörjningsprogram Landvetter centrum ingår i Härryda kommuns bostadsförsörjningsprogram för perioden 2013-2017, fastställt av kommunfullmäktige 2012-11-19. I Landvetter centrum planeras bostäder med byggstart 2013-2014 och ytterligare med byggstart 2016. 7

Hus 3 B ra t Brattåsvägen t å sv äge n Markparkering Hus 2 L an Hus 1 d ev i ga t an Planförslag FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Landvetters framväxt Landvetter har gamla anor och var på 10-talet den största byn i det område som nu är Härryda kommun och samhället låg vid Västgötavägen som gick mellan Göteborg och Borås. En järnvägsstation byggdes på 1890-talet och ny bebyggelse placerades runt denna. På 19-talet byggdes riksväg 40 vilket innebar att stationen och kringliggande bebyggelse hamnade söder om vägen, samtidigt som planeringen för ett nytt centrum påbörjades norr om denna. Landvetter centrum är karaktäristiskt för hur samhällen kring Göteborg planerades på - och -talet, med låg bebyggelse och tydlig separering mellan olika funktioner och trafikslag. I anslutning till centrum byggdes bostadsområden i form av tät radhusbebyggelse samt flerbostadshus i 3-4 våningar kring gemensamma gårdar. I Landvetters utkanter byggdes även under - och -talet flera fritidshusområden som med tiden har blivit helårsboende. 8

Centrumutveckling De senaste 15-20 åren har Landvetter gått från att vara något av en förort till Göteborg till bli ett helt eget samhälle. Utbyggnaden av Landvetter centrum syftar till att förstärka karaktären av en småstad med förbättrad service, mer centrumnära boende och förbättrade kollektivtrafikförbindelser. Arbetet har påbörjats i och med Kvarter 1, Landvetter resecentrum och Landvetter kulturhus. Kvarter 1 stod klart 2012. Huset innehåller butiker och drygt bostäder och är ett första steg mot en mer stadsmässig bebyggelse. Flytten av bussterminalen till det nybyggda resecentret innebär att boende i centrum får lättare att utnyttja kollektivtrafiken samtidigt som mark frigörs för nyexploatering. Resecentrum Kulturhus Flerbostadshusområde, Förbo Grusyta KV 1 Bef. garage /markparkering Landvitikullen A gn ebä cke n Befintlig situation, med planområde markerat. 9

Offentlig & kommersiell service Närmaste skola är Landvetterskolan som tar emot elever från förskoleklass upp till åk 9. Här finns även grundsärskola och två särskilda undervisningsgrupper samt fritidshem, fritidsklubb och LSS-verksamhet. Skolan har för närvarande cirka 740 elever. Nordost om planområdet ligger Lunnaskolan som tar emot 390 elever i årskurserna F-3. Norr om planområdet ligger Önnerödsskolan med ca 0 elever i årskurserna 4-9. Näraliggande äldreboenden är Bygården och Östra Bygården, som ligger söder om riksväg 40 i gamla Landvetter centrum. Dessa har tillsammans 30 lägenheter. I ett av kvarteren i föreslagen detaljplan (Hus 3) möjliggörs även förskola. I centrumhuset finns tandläkare och vårdcentral. Byggnationen av Landvetter kulturhus påbörjas under 2013 och kommer att inrymma Landvetter bibliotek, kommunens kulturskoleverksamhet samt samlingslokal för kommundelstämmor och liknande verksamhet. I Landvetter centrum finns i övrigt god tillänglighet till kommersiell service. Två stora livsmedelsbutiker är etablerade i dagsläget, såväl som mindre specialistaffärer exempelvis fruktaffär och bageri. För närvarande finns dessutom två restauranger. Tillkommande bebyggelse utformas på ett sådant sätt att framtida användning för butiker och liknande verksamhet är möjlig. Topografi och landskapsbild Planområdet är förhållandevis plant med en maximal nivåskillnad på ca 1 m. Marken längs Agnebäcken är lägst belägen. Agnebäcken rinner genom planområdets östra del och fortsätter söder om Brattåsvägen, Härkeshultsvägen och vidare söderut mot Landvettersjön. Planområdet består mestadels av redan hårdgjorda ytor, grusade ytor och anlagda gräsytor. I anslutning till planområdet ligger Landvitikullen som är en trädbevuxen höjd med bitvis exponerat berg. Sprängningar har utförts på södra sidan och berget är poröst och bedöms ha förhållandevis låg hållfasthet. Större delen av planområdet utgörs idag av parkering, i form av garagelängor för Förbos hyresgäster, markparkering i anslutning till dessa samt en grusad parkering norr om Brattåsvägen. I planområdets östra del ligger idag en grusad fotbollsplan som har ersatts med en ny idrottsanläggning i Norra Önneröd. 10

Gestaltningsförslag för hus 1 sett från befintlig gångväg längs Brattåsvägen i väst. Bilden redovisar inga markarbeten, t ex omdragning av väg, gångväg eller föreslaget bullerskydd, utan skall i första hand redovisa tänkt bebyggelseskala. BEBYGGELSE Bostäder Planen innebär att området kan bebyggas med ett flerbostadshus i fem våningar, ett bostadshus i fyra våningar,och ett bostadshus i tre våningar. Femvåningshuset (Hus 1) utformas som ett tydligt kvarter med indragen takvåning. Det är önskvärt att så mycket som möjligt av tillkommande bebyggelses parkeringsbehov tillgodoses inom kvartersmark. I hus 1 möjliggörs nedfart till nedsänkt parkeringsgarage via en körbar yta öster om kvarteret. Denna yta bör vara enkelriktad för att undvika genomfartstrafik och utformningen bör anpassas till den omgivande parken. En andra våning i garaget nås ifrån lokalgata söder om kvarteret. Principskiss, nedfart garage Hus 1 11

Hus 3 Hus 2 Hus 1 KV.1 Landevigatan Föreslagen bebyggelse, vy från väster Ambitionen är att fyravåningshuset och trevåningshuset (Hus 2 och 3 ovan) utformas som lamellhus som i skala och gestaltning påminner om Förbos befintliga bebyggelse längs Brattåsvägen. Hus 1 5 vån Hus 3 3 vån Föreslagen markparkering Hus 2 4 vån KV. 1 Befintlig bebyggelse Brattåsvägen Föreslagen bebyggelse, vy från öster 12

kl. 10:00 kl. 12:00 kl. 14:00 kl. 10:00 kl. 18:00 Solstudier 21 december kl. 07:00 Solstudier 16 april Solstudier Ovan redovisas översiktliga solstudier för det aktuella planområdet och hur föreslagen bebyggelse påverkar solförhållanden för befintlig bebyggelse norr om planområdet. Översta raden visar solförhållandet då solen har sin lägsta bana, vid vintersolståndet i december. Solen går då upp strax före nio på morgonen och ned vid halv fyra. Nedre raden visar en vårdag i april. Av bilderna framgår att nytillkommen bebyggelse skuggar befintlig villabebyggelse ett par timmar på morgonen förutsatt att solen står tillräckligt högt för att komma över befintlig centrumbebyggelse. Vid 11-12 står solen rakt söderut och bostadskvarteren skuggar i huvudsak parkområdet i norr. 13

Utformning av parkstråk, ur förfrågningsunderlag för markprojektering, Kv. 1 (COWI 2013) Fortsättning av parkstråket i anslutning till hus 1 ges liknande markbehandling. KV. 1 Förskola Planen möjliggör även användning för förskola i hus 3. Grönska Att främja god tillgänglighet till grönska är speciellt viktigt i centrala lägen för att erbjuda en attraktiv boendemiljö där människor trivs. Planförslaget inkluderar ett grönstråk i öster och en park med dagvattendammar i norr. Parkstråket i öster får karaktären av en en intim stadspark med grusade ytor, gott om möblering och en vattenränna som ingår i planområdets dagvattensystem. I stråket kommer skulpturer som tidigare bl.a. stått vid Landvetter bibliotek att placeras. Stråket blir en del av ett sammanhängande grönstråk från Landvetter centrum till Gallhålans naturreservat. Parken norr om Brattåsvägen får en mer naturlig karaktär med större gröna ytor och trädgrupperingar. Parkområdet kommer också att innehålla dagvattendammar. 14

Utdrag ur geoteknisk utredning (Ramböll 2013). Skrafferat område bör inte utnyttjas för byggnation pga risk för marksättningar. MARK Geoteknik I samband med byggnationen av Landvetter centrum har en rad geotekniska utredningar utförts. Vattenbyggnadsbyrån genomförde 19 en översiktlig grundundersökning i samband med upprättandet av en stadsplan för centrumområdet. Denna undersökning kompletterades 1973 av Göteborgs Förorter. GF Konsult utförde ytterligare geoteknisk utredning 2004 där ytlagren i bäcken närmast bäcken bedömdes vara tjälfarliga, flytbenägna (silt och sand) och mycket sättningskänsliga. Utredningen visar att kulverteringen av Agnebäcken har inneburit att grundvattennivåer som tidigare låg på mellan 0,2 m till 1,5 m under markytan har sänkts med upp till 1,5 m. Risken för ytterligare grundvattensänkning vid en eventuell exploatering bedöms vara liten eftersom området har varit väl 15

dränerat och grundvattennivån har stabiliserats för rådande förhållanden under en lång tidperiod. I samband med detta planarbete har en geoteknisk undersökning utförts i november 2013 av Norconsult. Följande fältundersökningar har gjorts: Trycksondering i fyra punkter för klarläggande av jordlagrens mäktighet och relativa fasthet. Vingsondering i 2 punkter för bestämning av lerans odränerade skjuvhållfasthet Störd provtagning med skruvprovtagare i 4 punkter för klarläggande av jord lagrens sammansättning. Fria vattenytor i provtagningshålen uppmättes. Ostörd provtagning med kolprovtagare i 1 punkt för bestämning av jordlagrens egenskaper i laboratorium. Planområdet är ett område med älv- och svämsediment på ett lerlager. Sedimenten är löst lagrade. De organiska jordarna i sedimenten har relativt stor mäktighet. Sedimenten bedöms vara tjälfarliga, flytbenägna (silt och sand) och mycket sättningskänsliga (de organiska jordarna). Leran kan vara mycket lös och klassas som kvicklera. Leran är också sättningskänslig. Totalstabiliteten bedöms vara betryggande. Marken inom planområdet är mycket sättningsbenägen. Ytterligare markbelastningar kan leda till relativt stora sättningar under lång tid. Större uppfyllnad som kan orsaka marksättningar skall därför i möjligaste mån undvikas eller övervägas noga. Vid detaljprojektering får övervägas om lättfyllning behöver tillgripas utanför pålade byggnader för att minska riksen för skadliga sättningar. För planerad bostadsbebyggelse inom planområdet bör följande rekommendationer beaktas: Marken närmast Agnebäcken bör inte utnyttjas för byggnation p.g.a. risk för marksättningar som orsakats av de mäktiga organiska jordarna. Byggnader kan grundläggas med stödpålar till fast botten. Pålningsarbeten skall utföras med hänsyn till relativt mäktig silt, de organiska jordarna och kvickleran. Pålningsarbeten med exempelvis slagna betongpålar kan orsaka problem i omgivningen så som höjning av portryck, sättningsskador och instabila schakter. 16

Byggnader med små laster och mindre känsliga för sättningar, t ex friggebodar, kan grundläggas med platta på mark. Relativt stora marksättningar kan inte uteslutas. Schaktarbeten måste planeras noga och utföras mycket försiktigt med hänsyn till sedimentens sammansättning och egenskaper. I planområdets norra del planeras en parkanläggning där bl. a. dagvattendammar ingår. Dammarnas djup är små, mindre än 1 m med planerad släntlutning flackare än 1:3. Totalstabiliteten för dammarna bedöms därför vara tillfredsställande. Med eventuellt större schaktdjup för t. ex. dagvattendammar skall totalstabiliteten kontrolleras genom stabilitetsberäkningar. För att säkerställa stabiliteteten i anslutning till dagvattendammar och diken inom föreslaget parkområde har detaljplanen utformats med planbestämmer gällamde maxbelastning, maximal släntlutning och djup för planerade dagvattendammar. Vidare regleras grundläggning av planerad bebyggelse. Radon Radonmätning har inte gjorts. Enligt kommunens radonriskkarta, reviderad 2006 ligger planområdet inom låg- eller normalriskområde för radon. GATOR OCH TRAFIK Riksväg 40 Söder om planområdet ligger riksväg 40, som är den huvudsakliga trafikförbindelsen mellan Göteborg och Borås. Riksväg 40 är av riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap i miljöbalken. Föreslagen detaljplan bedöms ej påverka detta riksintresse. 17

Gatunät Väster om den nya bebyggelsen omvandlas Landevigatan till en stadsgata med trottoar och parkering på båda sidor, samt cykelbana på den västra sidan. Landevigatan får efter ombyggnad en totalbredd på 20 m enligt nedanstående skiss. Cykelbanan fortsätter norrut och går igenom det planerade parkområdet i norr. Utfart från garage i hus 1 och inlastning sker från körbar yta i parkstråk samt via lokalgata söder om huset. Ett gångstråk löper genom det planerade grönstråket i öster. Viss trafikökning väntas till följd av planerad bebyggelse och har varit en utgångspunkt för planarbetet och tillhörande bullerutredning. Trafikökningen bedöms dock vara rimlig. Resultatet av bullerutredningen har legat till grund för planbestämmelser för ny bebyggelse och föreslagna åtgärder för befintliga hus längs Brattåsvägen. Brattåsvägen och Landevigatan föreslås utformas som en lågfartsgata med stadskaraktär och förhoppningen är att detta skall leda till lägre hastigheter än i dagsläget. Justerad trafikprognos för år 2020, baserad på föreslagen bebyggelse. Gångbana 3 m Parkering 2,5 m Körbana 6,5 m Parkering 2,5 m Cykelbana 2 m Trottoar 3.5 m KV. 1 Sektion Landevigatan 18

4. 3. 1. 1. Befintlig markparkering, ca platser 2. Befintliga parkeringsgarage, ca platser 3. Parkeringsyta, grusplan ca platser. 4. Föreslagen ny parkering, ca 100 platser 2. Parkering Delar av planområdet utgörs idag av markparkering och parkeringsgarage. Sammanlagt rör det sig om ca markparkeringar och garageplatser som är förhyrda parkeringar för boende i flerbostadshusen vid Brattåsvägen. Norr om Brattåsvägen används även en grusad yta i anslutning till fotbollsplanen som parkeringsyta. Befintlig boendeparkering ersätts på föreslagen markparkering på gamla fotbollsplanen norr om Brattåsvägen. Parkeringen på grusplanen ersätts inte, utan förutsätts i fortsättningen kunna ske på be- 2 m Landvetter resecentrum Hållplats Landvettermotet 19

fintlig centrumparkering. Ambitionen är att tillkommande bebyggelses parkeringsbehov skall tillgodoses med parkeringsgarage inom kvartersmark. Kollektivtrafik Landvetter har goda kollektivtrafikförbindelser. Från Landvetter resecentrum går i dagsläget fyra busslinjer: linje 1 som trafikerar sträckan Partille-Landvetter, Röd Express som trafikerar sträckan Landvetter-Göteborg-Lilla Varholmen, linje 1 som trafikerar sträckan Bollebygd - Mölnlycke, linje 6 som trafikerar sträckan Rävlanda - Landvetter och linje 0 som trafikerar sträckan Sandsbacka-Eskilsby-Björröd-Landvetter. Motorvägshållplatsen (Landvettermotet) trafikeras dessutom av linjerna 101 sträckan Göteborg-Borås och linje 330 som trafikerar sträckan Kinna-Sätilla-Göteborg. Dessa hållplatser ligger båda inom 300 m från planområdet och ger goda möjligheter för boende i föreslagna bostäder att utnyttja kollektivtrafiken. TEKNISK FÖRSÖRJNING Principskiss Dagvattenlösning, parkstråk Dagvatten Dagvatten skall tas omhand i enlighet med kommunens dagvattenpolicy, främst genom lokalt omhändertagande. Idag finns ett dagvattensystem med brunnar, ledningar och en kulverterad bäck i området. Exploatering av området ger en ökning av dagvattenflödet 20

som bör fördröjas innan avledning till befintlig bäck sker. En dagvattenutredning har utförts av Ramböll Sverige AB och har förutom det aktuella planområdet (omnämnt delområde 1 i utredning) även studerat en eventuell utbyggnad väster om Landevigatan. (delområde 2 i utredning). Detta område ingår ej i programmet och har inte studerats i detalj vad gäller utformning eller exploateringsgrad. Syftet har endast varit att säkerställa tillräcklig dimensionering av dagvattenhanteringen i nu föreslagen detaljplan, även vid en eventuell utbyggnad väster om Landevigatan. Dagvattenhantering skall ingå som en del i utformningen av parkstråket i planområdets östra del. Dagvatten tas från bäckkulvertering och pumpas via tryckledning till park i planområdets sydöstra del. Därifrån skall dagvattnet rinna med självfall till dammar i norr, varefter vattnet ansluts till befintlig kulvertering. Avfall Utrymmen för sortering av avfall i flera fraktioner ska anordnas inom fastigheten, i anslutning till uppställningsplats för hämtningsfordon. Utrymmen ska vara dimensionerade för hämtning veckovis och erbjuda god tillgänglighet samt god arbetsmiljö för hämtningspersonalen. El Härryda Energi AB svarar för elförsörjningen i området. Värme Ny bebyggelse kan anslutas till fjärrvärme. Vatten och avlopp Ny bebyggelse ska ansluta till kommunalt dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Tele Framtida ledningsdragning förutsätts kunna ske i vägmark. Fiber Framtida ledningsdragning förutsätts kunna ske i vägmark. 21

STÖRNINGAR Risk Riksväg 40 är utpekat som en primärled för farligt gods. Minsta avståndet mellan föreslagen bebyggelse och avfart från riksväg 40 är ca 210 m. Ingen risk för påkörning bedöms föreligga. Enligt den kartering Statens räddningsverk gjorde för riksväg 40 2008 förekommer heller inga transporter av giftiga gaser klass 2.3 på vägen. Risken för en olycka med farligt gods på riksväg 40 som kan beröra föreslagen bebyggelse bedöms därför ligga på en tolererbar nivå, och ingen ytterligare riskutredning har bedömts vara nödvändig. Längs Härkeshultsvägen, väster om planområdet, ligger en bensinstation. Denna ligger utanför det riskhanteringsavstånd på 1 m som Länsstyrelserna i Skåne Stockholm och Västra Götalands län föreslår i sin publikation Riskhantering i detaljplaneprocessen (201106-17). Publikationen ligger till grund för Härryda kommuns bedömning av riskanalys och någon ytterligare riskutredning bedöms därför inte vara nödvändig. 1 m Bensinstation Avstånd till bensinstation Bensinstation, vy mot planområdet 22

Buller Gällande riktvärden Boverket har tagit fram följande allmänna råd för att förtydliga tillämpningen av de av Riksdagen antagna riktvärdena i samband med nybyggnad av bostäder (2008:1, Buller i planering Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik ) Den slutliga bebyggelsen utformas så att kraven i Boverkets byggregler uppfylls. Att db(a) ekvivalentnivå utomhus uppfylls vid fasad och uteplats. Att db(a) maximalnivå uppfylls vid uteplats i anslutning till bostad Att 30 db(a) ekvivalentnivå uppfylls inomhus Att db(a) maximalnivå inomhus nattetid uppfylls. Om riktvärden ej uppfylls kan det i vissa fall vara motiverat med avsteg. Avsteg bör kunna övervägas i centrala delar av städer vid komplettering med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur där förutsättningar för goda kollektivtrafikförbindelser finns. Utifrån detaljplanens förslag till lokalisering och utformning av ny bebyggelse i centrala delar av Landvetter tätort och med närhet till Landvetter resecentrum bedöms ett sådant avsteg vara tillämpbart på detaljplanen. Denna bedömning har samråtts med Länsstyrelsen vid sammanträde 2013-02-25 och Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. Avstegsprincipen innebär att om den ekvivalenta ljudnivån vid någon fasad överstiger dba skall lägenheterna vara genomgående och i minst hälften av bostadsrummen skall fönster då kunna öppnas mot sida med högst db(a). Där det inte är tekniskt möjligt att klara dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det kunna accepteras upp till db(a) vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. db(a) bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. Fasadoch fönsterkonstruktion skall utformas med hänsyn till ljudnivåkraven för inomhusbuller i BBR. Även uteplats skall vara orienterad mot tyst sida, och placerad på ett sådant sätt att den maximala ljudnivån ej överstiger db(a). 23

HUS 3 3 Skärm Skärm3 HUS 1 2 HUS 3 HUS 3 Kv 1 HUS 2 Skärm Skärm3 HUS 1 44 Kv 1 1 Kv 1 1 5 HUS 2 44 Kv 1 3 2 HUS 3 HUS 1 HUS 2 Skärm Skärm3 HUS 1 3 Kv 1 HUS 2 3 1 5 HUS 1 HUS 2 Skärm Skärm3 HUS 1 Skärm Skärm3 2 m ovan mark våning 1 Vid fasad HUS 2 Skärm Skärm3 2 m ovan mark HUS 3 Kv 1 1 Vid fasad 3 Vidvåning fasad våning 4 Ekvivalent bullernivå (dba) 2 m ovan mark Maximal bullernivå (dba) 2 m ovan mark Vid fasad våning 3 HUS 3 HUS 3 HUS 3 78 3 71 3 67 67 67 Skärm 76 Skärm Skärm3 Skärm Skärm78 3 67 67 80 80 80 71 80 78 73 3 78 73 81 74 77 0 67 81 4 67 81 67 67 81 67 67 67 82 67 4 84 73 67 82 79 73 67 74 67 74 Skärm Skärm Skärm 3 Skärm 76 3 42 Skärm 73 42 43 44 42 67 78 42 67 67 67 67 67 80 67 43 80 80 Skärm 76 42 44 43 80 79 43 78 67 67 81 73 44 81 67 42 73 78 44 44 67 42 81 81 67 81 67 67 78 81 71 44 81 73 76 43 Skärm 76 44 79 81 42 82 79 82 81 82 44 82 81 79 82 81 83 81 78 83 71 71 73 83 76 79 79 82 82 82 67 67 1 1 73 Vid fasad 3 Vidvåning fasad våning 4 Vid fasad våning 3 HUS 2 5 HUS 1 g 1våning 2 ad FÖRKLARINGAR Vid fasad HUS 1 våning 2 3 VÄGTRAFIKBULLER HUS 2 5 82 82 VÄGTRAFIKBULLER HUS 1 FÖRKLARINGAR 2 HUS 2 2 3 HUS 3 MAXIMAL BULLERNIVÅ ÅR 2030 HUS ÅR 3 2030 EKVIVALENT BULLERNIVÅ 3 FÖRKLARINGAR Nordiska beräkningsmodellen HUS 3 HUS fasad 3 Vid våning 2 Kv 1 för vägtrafikvägtrafikbuller 1996 (SNV rapport ) VÄGTRAFIKBULLER BERÄKNINGSMODELL FÖRKLARINGAR HUS 3 1 BERÄKNINGSHÖJD 73 73 > 40.0 db (A) 1 mark) 2HUS m (över Dygn, 24h Ekvivalent Ekvivalent ljudnivåbullernivå (dba) vån 3>.0 db (A) >.0 db (A) L A, eq, Dygn [db(a)] KvHUS 1dB 2(A) >.0 >.0 db (A) > 40.0 db (A) HUS 1 >.0 db (A) Kv > 1.0 db (A) >.0 db (A) >.0 db (A) >.0 db (A) >.0 db (A) > 80.0 db (A) >.0 db (A) >.0 db (A) Kv 1 db (A) Utdrag>ur.0 bullerutredning (COWI 2014) >.0 db (A) > 80.0 db (A) DRIFTFALL 82 82 1 Kv 1 82 82 83 1 83 83 83 83 79 71 24 g 4våning 5 ad 73 DRIFTFALL 1 mark) 2HUS m (över > > Maximal Maximal ljudnivå bullernivå (dba) vån 3 > L AF, MAX [db(a)] > > >.0 db (A) > Kv >1.0 db (A) > >.0 db (A) > >.0 db (A) > 80.0 db (A) > 85.0 db (A) > 90.0 db (A) > 95.0 db (A) BERÄKNINGSHÖJD 2 5 HUS 2 2 3 78 1 HUS 1 82 82 3 3 HUS 2 2 2 - Maximal ljudnivå BERÄKNINGSMODELL HUS 1 Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikl AF, MAX [db(a)] HUS 2 1996 (SNV rapport ) 5 BERÄKNINGSHÖJD 2 m (över mark) MAXIMAL BULLERNIVÅ ÅR 2030 1 DRIFTFALL Ekvivalent ljudnivå HUS 1 Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikl A, eq, Dygn [db(a)] HUS 3 HUS 2 HUS 2 1996 (SNV rapport ) BERÄKNINGSMODELL BERÄKNINGSHÖJD Dygn, HUS24h 2 5 DRIFTFALL 2 m (över mark) EKVIVALENT BULLERNIVÅ ÅR 2030 Kv 1 Nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikkv 1 1996 (SNV rapport ) 1 Vid fasad våning 5 78 1 83 3 BERÄKNINGSMODELL 3 HUS 3 78.0 db (A).0 db (A).0 db (A).0KvdB1 (A) 80.0 db (A) 85.0 db (A) 90.0 db (A) 95.0 db (A) Kv 1 1 83

Bullerutredning för föreslagen detaljplan På uppdrag av Härryda kommun utförde COWI inför samrådet en bullerutredning för det aktuella planområdet. Utredningen visade på ekvivalenta bullervärden vid fasad mot trafik i intervallet - db(a) för den mest bullerstörda byggnaden inom planområdet (hus 1). Vid ekvivalent bullernivå - db(a) vid fasad mot trafik bör alltså enligt ovanstående avstegsfall den ekvivalenta bullernivån vid tyst/ljuddämpad sida uppgå till högst - db(a). Minst hälften av bostadsrummen och uteplats bör dessutom vändas mot denna tysta/ljuddämpade sida. För resterande bebyggelse inom planområdet bedömdes riktvärdet om db(a) klaras på byggnadernas alla sidor. Bullerutredningen visar att all föreslagen bebyggelse har möjlighet till uteplats där maximala bullernivån understiger db(a), förutsatt att dessa ej förläggs vid fasad mot lokalgata. Ny bebyggelse - Hus 1 Hus 1 beräknas erhålla en bullernivå vid fasad mot lokalgata om - db(a) ekv, vilket innebär att en ljuddämpad sida om högst db(a) skall klaras för att Boverkets riktlinjer skall uppfyllas. Istället visar bullerutredningen att nivåerna på denna sidan ligger i intervallet - db(a) för samtliga våningsplan. Även om riktlinjerna ger ett visst utrymme för att ett fåtal lägenheter kan ligga i detta intervall, så rör det sig här om allt för många lägenheter. För att studera åtgärder för att få ned bullernivån på gårdssidan har tidigare bullerutredning kompletterats. Huvudsakliga bullerkällan på denna sida är bullret från riksväg 40, men på grund av vägens höjdläge kommer det mesta bullret rakt västerifrån trots att vägen ligger närmare rakt söderut. Den nytillkomna bullervallen i anslutning till avfartsrampen söder om planområdet har alltså förhållandevis liten effekt på bullersituationen inom planområdet. Vägbullret påverkar gårdssidan av Hus 1 på två sätt: dels direkt för den översta våningen och dels via reflektioner inne på gården och i bakomliggande bebyggelse för de lägre våningarna. För att förbättra bullersituationen på gårdssidan föreslås därför två åtgärder. Översta våningen skall utföras med ett utskjutande skärmtak in mot gården och våning 1-4 skall utföras med ett material som reducerar de reflektionseffekter som uppstår inne på gården. I den beräkningsmodell som används i bullerutredningar (Nordisk beräkningsmodell för vägtrafikbuller, rapport. Naturvårdsverket 1996) kan fasadmaterial sättas som antingen reflekterande eller absorberande. 25

Ovan höger: komplettering av bullerutredning (COWI 2013) Illustrationen visar beräknade ekvivalenta bullernivåer för Hus 2 om gårdssidan förses med ett reflektionsdämpande fasadmaterial. Riktvärden för bullerdämpad sida uppfylls för vån 1-4. Likvärdiga nivåer erhålls även vid den kvartersutformning som redovisas i bullerutredning (se illustration sid. 24) samt på illustrationskarta. Ovan vänster: Princip för bullerskärmning, Hus 1. Med ett utskjutande tak in mot gården skärmas direktverkande buller från riksväg 40. Indirekt/ reflekterat buller reduceras med ett ljudabsorberande fasadmaterial. I tidigare version av bullerutredningen har ett reflekterande material förutsatts. Ovanstående bild redovisar en kompletterande bullerutredning där gårdsfasaden på Hus 1 har istället har givits absorberande egenskaper. En sådan fasadutformning bidrar till att reducera de reflektionseffekter som uppstår mellan motstående väggar. Resultatet är att vån 4 och nedåt klarar Boverkets riktvärde om bullerdämpad sida, - db(a). Fasader som har en ljudabsorberande effekt kan åstadkommas på olika sätt. Exempel är en oregelbunden fasad, klädd med exempelvis träribbor, en genomsläpplig fasad med bakomliggande ljudisolering eller fasader klädda med växtlighet eller annat absorberande material. Veckad/oregelbunden fasad Genomsläpplig fasad med bakomliggande ljudisolering Fasad klädd med absorberande material, t ex växtlighet. 26

Exempel på fasader som med rätt utformning skulle kunna fungera absorberande. För Hus 1 beräknas riktvärdena för ekvivalent och maximal bullernivå inomhus uppfyllas förutsatt att det utförs med en fasadkonstruktion som dämpar minst 40 db(a). Skärmtak Hus 1 Tidigare nämnda beräkningsmodell ger inte utrymme för beräkningar med horisontella skärmar, vilket gör det svårt att experimentellt visa på ett skärmtaks effekt på fasadvärdet vid våning 5. Kommunen gör dock bedömningen att ett utskjutande tak över den indragna femte våningen har en påverkan på bullernivån, och att den ekvivalenta bullernivån vid fasad mot gården blir lägre än vad som redovisas på bullerutbredningskartorna. Denna bedömning delas av bullerkonsulten (COWI) som gör uppskattningen att nivån sänks med 2-3 dba ekv med denna åtgärd. Detta gäller alla lägenheter mot gården på hus 1, förutom en eller två lägenheter i nordöstra hörnet. På grund av deras orientering i förhållande till bullerkällan kan dessa lägenheter även med denna åtgärd ha ett fasadvärde som ligger kring - db(a) ekv. Kommunen anser dock att eftersom flertalet lägenheter (ca av ) uppfyller riktlinjerna och det inte är tekniskt möjligt att ytterligare 27

reducera bullernivån vid fasad för denna del av byggnaden, så bör detta vara acceptabelt. Sammantaget innebär detta att även lägenheter på våning 5 uppfyller Boverkets riktlinjer om bullerdämpad sida. Ny bebyggelse - Hus 2 & 3 För Hus 2 och 3 (hus 3 & 4 i bullerutredning, se illustration sid 25) beräknas huvudregeln uppfyllas förutsatt att uteplatser inte lokaliseras mot lokalgatan. Riktvärdena inomhus beräknas uppfyllas förutsatt standardfasader. I hus 3 möjliggörs användning för förskola. För undervisningslokaler finns inga tydliga riktvärden liknande de för nybyggnation av bostäder som Boverket tagit fram. Praxis har dock blivit att riktvärden enligt nedan ska klaras. Ekvivalentnivå inomhus 30 db(a) Maximal ljudnivå inomhus db(a) Ekvivalentnivå på vistelseytor db(a) Eftersom hus 3 klarar riktvärdet för fasadbuller för nybyggnation för bostäder ( dba) så klaras även ovanstående riktvärde för den vistelseyta som föreslås norr om huset. (Se bullerkarta sid. 25) Inomhusnivåer klaras liksom för bostadsändamål förutsett en standardfasad. För att säkerställa att riktvärden uppnås utformas planen med följande bestämmelse gällande störningsskydd: Bostadshus skall utformas så att Boverkets riktvärden för buller inomhus uppnås. Bostäder skall utformas så att minst hälften av boningsrummen orienteras mot tyst/ljuddämpad sida. Minst en balkong/uteplats till varje bostad eller gemensam uteplats ska utföras eller placeras så att Boverkets riktlinjer om buller vid uteplats uppnås. För att säkerställa bullerreducerande utformning av Hus 1 utformas planen med följande bestämmelser gällande störningsskydd och utformning: Gårdssida av bostadsshus skall ha fasad med reflektionsdämpande utformning eller egenskap. Gårdssida av bostadshus skall utföras med skärmtak eller annan motsvarande teknisk lösning som innebär att Boverkets riktlinjer om bullervärde vid fasad uppnås för våning 5. 28

Befintlig bebyggelse Planförslaget inkluderar också ett bullerskydd mot befintlig småhusbebyggelse vid Brattåsvägen. Den ekvivalenta bullernivån för våning 1 beräknas sänkas med ca 2 db(a) till ca db(a). För våning 2 beräknas den ekvivalenta bullernivån sänkas med 1-2 db(a) till ca db(a). Den maximala bullernivån beräknas sänkas under db(a) för våning 1 och i stort sett för våning 2. Detaljplanen utformas med en bestämmelse om att bullerskydd skall uppföras i anslutning till befintlig bebyggelse vid Brattåsvägen: Bullerskydd med lägsta höjd 2,5 m skall uppföras För befintlig flerbostadshusbebyggelse vid Brattåsvägen (Förbos flerbostadshus) beräknas bullernivåerna i stort vara oförändrade jämfört med nollalternativet. KONSEKVENSER Avvägningar enligt Miljöbalken Den planerade markanvändningen innebär ingen konflikt med riksintressen eller andra allmänna intressen. Användningen är därmed förenlig med Miljöbalken kapitel 3.Detaljplanen kommer lokalt inte att medföra att någon miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken kapitel 5 överskrids Miljökonsekvensbeskrivning och Miljöbedömning enligt MKB-förordningen En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska, enligt Plan- och Bygglagen upprättas om detaljplanen innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Detaljplanen omfattar ett mindre område centralt i ett samhälle med utbyggd infrastruktur som gator, vatten- och avlopp, elförsörjning och kollektivtrafik. Planen innebär ingen betydande miljöpåverkan och särskild miljökonsekvensbeskrivning behövs därför inte. Planen avser ett litet område på lokal nivå och omfattas inte av kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4. Planen berör inte Natura 2000 eller verksamheter enligt MKB-förordningens bilaga 1 eller 3. Någon miljöbedömning av planen behövs därför inte. Samråd med Länsstyrelsen har skett 2013-05-15. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. 29

HÄLSA OCH SÄKERHET Brandförsvar Vägarna i området uppfyller kraven på tillgänglighet för brandfordon. Flerbostadshusen kommer att uppföras i enlighet med Räddningstjänstens krav på utrymning och framkomlighet enligt BBR (Boverkets byggregler). Bostadsområdet ligger utanför 10 minuters insatstid för Räddningstjänstens stegfordon. Utrymningen från femvåningshuset (Hus 1) skall kunna ske utan hjälp av Räddningstjänstens stegmateriel. Kraven ska säkerställas i bygglov. Kapaciteten och tillgängligheten till det befintliga brandvattennätet är god, brandvattenpost finns väster om föreslagen bebyggelse, inga ytterligare brandposter ska anläggas. Miljömål Exploateringen är förenlig med de nationella och regionala miljömålen om begränsad klimatpåverkan, frisk luft och god bebyggd miljö. Uppvärmningen av planerad bebyggelse ska ske genom förnyelsebar energi genom möjligheten att ansluta befintlig bebyggelse till fjärrvärmeanläggning. Med områdets centrala läge i ett befintligt samhälle finns goda möjligheter för många att utnyttja kollektivtrafiken för miljöanpassade och resurssnåla transporter. GENOMFÖRANDEBESKRIVNING En genomförandebeskrivning har till uppgift att redovisa de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den skall vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen. ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Granskning skedde under tiden 14 mars 2014-11 april 2014. Kommunfullmäktige beräknas anta planen i februari 2015. 30

Genomförandetid Planens genomförandetid är 10 år, med början då detaljplanen vinner laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägare garanterad rätt att få bygga i enlighet med planen. Detaljplanen gäller även efter genomförandetidens utgång men kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägarna kan ställa anspråk på ersättning för förlorad byggrätt. Huvudmän Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet. Planens genomförande åvilar följande ansvariga: Härryda kommun Fastighetsägare - allmän platsmark - vatten- och avloppsnät inom planområdet - kvartersmark Härryda Energi AB - elförsörjning Fastighetsägare Härryda kommun är ägare till Landvetter 2:10, 2:15, 3:167, 4:124 samt 4:7. Förbo AB är ägare till Landvetter 2:9. Inom planen finns även en samfällighet, Landvetter s:7, med ändamål dike. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Härryda kommun ska vara ägare av den allmänna platsmarken. Fastighetsbildningen ska ske för att bilda lämpliga fastigheter för bostäder och centrumbebyggelse. Hur denna fastighetsbildning ska ske och vilken ersättning som ska betalas ska bestämmas i ett exploateringsavtal som ska upprättas innan planen vinner laga kraft. 31

Fastighetskonsekvenser Då viss utbyggnad av centrumbebyggelse kommer ske på befintlig parkering ska den nya parkeringsytan färdigställas innan den nuvarande parkeringen tas bort. Denna fråga ska lösas med ett exploateringsavtal. Ändrad markanvändning redovisas nedan. Fastighet Ny användning Nuvarande användning Ungefärlig area i kvm LANDVETTER 2:10 Lokalgata Idrottsändamål 30 LANDVETTER 2:10 Park Idrottsändamål 230 LANDVETTER 2:10 Parkering Idrottsändamål 0 LANDVETTER 2:15 Park Park 30 LANDVETTER 2:9 Bostad Parkering/garage 10 LANDVETTER 2:9 Lokalgata Parkering/garage 2 LANDVETTER 2:9 Park Parkering/garage 6 LANDVETTER 3:167 Lokalgata Lokalgata 0 LANDVETTER 4:124 Bostad Idrottsändamål 20 LANDVETTER 4:124 Parkering Idrottsändamål 20 LANDVETTER 4:124 Lokalgata Idrottsändamål/park 10 LANDVETTER 4:124 Park Idrottsändamål 190 LANDVETTER 4:7 Lokalgata Lokalgata 440 LANDVETTER 4:7 Bostad Lokalgata 1 LANDVETTER 4:7 Park Idrottsändamål 1310 LANDVETTER S:7 Lokalgata Lokalgata 100 LANDVETTER S:7 Park Park 0 TEKNISKA FRÅGOR Vatten och avlopp Planområdet ingår i kommunens verksamhetsområde för vatten- och avlopp. 32

Dagvatten Dagvatten skall omhändertas lokalt på varje fastighet i enlighet med kommunens policy om lokalt omhändertagande av dagvatten. Elförsörjning Härryda Energi AB svarar för områdets elförsörjning. EKONOMISKA FRÅGOR Kommunens ekonomi Kommunens kostnad för planläggning beräknas bli finansierad via planavgift i samband med ansökan om bygglov. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden är 10 år från det datum planen vunnit laga kraft. Mölnlycke i december 2014 SEKTORN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD Planenheten, Mark- & Bostadsenheten Michaela Kleman Tobias Pålsson Karl Falck Verksamhetschef för Planarkitekt Mark- & Exploateringsingenjör Plan & Bygglov 33