Moldavien väljer väg MATS JONSON

Moldavien väljer väg MATS JONSON När Ryssland lade ett vinembargo på Moldavien ledde det till en vändpunkt för landets vinindustri. Idag pågår en utveckling där man både söker nya vinstilar och utvecklar landets traditionella drycker mot en ny internationell marknad. På kartan har Moldavien formen av en druvklase, vilket kanske inte ska ses som en tillfällighet. På en yta stort som Småland växer här 2,3 procent av världens druvodlingar. Det räcker till en tiondeplats på världens storlekslista före vinländer som Sydafrika, Tyskland och grannländerna Bulgarien och Ungern. Det går inte att färdas många meter i det här landet utan vinrankor i blickfånget. Totalt är 150 000 hektar är uppodlade från vilka man producerar 100 000 hl vin, vilket ger ett genomsnittligt skördeuttag på anständiga 66 hl/ha. Dessa druvodlingar försörjer 27 procent av landets arbetsföra befolkning. Moldavien har en av de längsta vinhistorierna att berätta och den sträcker sig 5000 år tillbaka. I tur och ordning har man lärt sig att göra vin av greker, romare och närmare vår tid av fransmän som under 1800-talet tog med sig sina klassiska druvsorter hit. Ett vin på cabernet eller merlot har aldrig varit en modenyck här utan dessa druvsorter tillhör det vitikulturella arvet vid sidan av ett hundratal andra sorter. Landets breddgrad motsvarar Bordeaux, medan kontinentalklimatet mer påminner om Bourgogne. Landet har fyra vinregioner med olika klimat- och vinstilar. Centrala regionen eller Codru, är den största och viktigaste regionen med övervikt för gröna druvsorter och med många av de största producenterna. Sydöstra regionen domineras av blå druvsorter och här finns vinområden som det klassiska Purcari. Södra regionen kallas Cahul och är den torraste regionen med högre liggande odlingar och domineras av blå druvor och tillverkning av söta viner. Norra regionen producerar huvudsakligen för destillation. Varför har ett land med detta unika vinarv hittills förbisetts i samtida vinsammanhang? Man är mer förknippade med eurovisionsschlager än med vin. Ett svar är att man har haft fel kund. Under sovjetåren levererade Moldavien varannan flaska av allt vin som konsumerades i det alltid törstiga Ryssland. Även efter självständigheten 1991 förblev den ryska marknaden störst och det var inte ovanligt att vinproducenter sålde 70-80 procent av sin tillverkning hit, till skillnad mot den bulgariska och ungerska vinindustrin som snabbt ställde om kompassen mot väst. Den ryska marknaden har aldrig varit intresserad av kvalitet utan endast av volym och pris. Merparten av vinerna som exporterades hit var halvtorra eller söta mediokra produkter. Det var så kravlöst att leverera till en blind jätte att det påstods att vissa viner innehöll allt möjligt utom druvor. Åtminstone tog president Putin det som skäl för att 2006 plötsligt lägga ett embargo på moldaviska och georgiska viner, även om den verkliga orsaken ansågs handla mindre om vinkvalitet och mer om politiska motiv då embargot, som av en tillfällighet, sammanföll med en gränskontrovers som berörde båda länderna. Över en natt försvann 60 procent av marknaden för landets viktigaste bransch och följderna blev katastrofala för den moldaviska vinindustrin. Flera företag försattes i konkurs och det finns producenter som ännu idag fyra år senare hjälpligt tar sig fram på konkursens rand. Embargot upphörde i november 2007 men exporten till Ryssland återtog aldrig samma volymer. Landets vinindustri hade fått kalla fötter och insåg att det inte gick att stå i ett sådant beroende till en enda marknad. Man bet ihop och sökte ny avsättning. Många röster är ändå överens om att embargot förde minst en positiv sak med sig. Det innebar en vändpunkt för vinindustrin som nu tvingades att försöka förverkliga det alla egentligen kände till - landets potential för konkurrenskraftiga viner. 20 D I NA VI N E R F E B R UAR I 2011

Varför har ett land med detta unika vinarv hittills förbisetts i samtida vinsammanhang? Man är mer förknippade med eurovisionsschlager än med vin. Det fanns vinproducenter som länge förutsett att även ryssarna blir alltmer sofistikerade konsumenter enligt västeuropeiskt mönster och att den ryska marknaden på sikt ändå skulle försvinna eller förändras. Nu skedde det istället med ett alexanderhugg och kanske härigenom medförde en tempovinst. Man samlade till en konferens i Chisinau med inbjudna experter från Australien, Chile, Frankrike och England. Slutsatsen var att Moldavien dels stod inför ett vägval och måste bestämma sig för nya exportmarknader, dels att man kan göra bra viner men också måste förstå hur viktig marknadsföring är. Den måste läras och den kostar också pengar som inte alltid finns. Här finns förstklassig vinmark, vad som behövs är investeringar och marknadsföring, sammanfattade Angela Muir MW och expert på Östeuropa mötet. Som ett resultat har ledande vinföretag gått samman och bildat the Moldova Wine Guild, en sammanslutning med privata vinproducenter som satsar på gemensam marknadsföring för att nå nya internationella kunder. I kölvattnet och som kontrast till dessa etablerade vinföretag har en grupp unga vinmakare bildat the Moldovan Small Wine Producers. Deras firmor har mer karaktär av boutiquevinerier och här finns unga dynamiska företag som Ampelos (se separat artikel), Pelican Negru, Mezalimpe och Equinox. De motsätter sig vad de anser vara byråkratiska och irrelevanta vinlagar, odlar organiskt och gör viner tydligt avsedda för ett premiumsegment. Ett annat projekt som initierats är the Moldova Wine Route, som syftar till att utveckla vinturismen och skapa en nationell rutt med besök på vingårdar och övernattningsmöjligheter. Purcari Winery i sydöstra regionen är en av flera besöksorienterade vingårdar som driver restaurang och hotell. Den slottsliknande byggnaden omges av en stor välvårdad park med damm och naturskön utsikt. Purcari är en institution som hunnit fira 180-årsjubileum och som alltid strävat efter det klassiskt europeiska. Härifrån kommer det berömda lagringsvinet Negru de Purcari gjort på cabernet, saperavi och rara neagra. Det brittiska hovet lär vara en av stamkunderna. En annan vinproducent som driver en av landets ledande restauranger och har flera exklusiva gästhus är Chateau Vartely, ett privat projekt där 20 miljoner euro investerats i 200 hektar vinmark och en toppmodern vinanläggning. Här produceras välgjorda viner i det högre premiumsegmentet som säljs till Tyskland, Belgien och USA. Milesti Mici har världens längsta vinlagringstunnlar öppna för besökare och här finns en vinsamling som består av ett par miljoner buteljer. Man har en elegant restaurang och arrangerar provningar av mogna unika viner som på beställning hämtas upp ur källaren. Cricova är en annan vinproducent med stora underjordiska källare liksom Lion Gri, en av de största privata vinproducenterna som vid sidan av brandy gör ett fyrtiotal olika viner anpassade för vitt skilda marknader. Man konsulterar chilenska och italienska vinmakare och företagets egen chefsönolog Tatiana Climco har arbetat i Sydafrika. I utbudet finns guldkorn som en mjuk och balanserad viognier med delikat och frisk längd. Det pågår nu en ständig produktutveckling där vinerna skruvas mer åt västeuropeiska smakpreferenser, men många producenter söker också i landets egna traditioner för att återuppväcka försummade vinstilar. Kontinentalklimatet med korta men kalla vintrar har givit isvin en renässans. Intresset har även vuxit för söta röda viner av sent skördade druvor som här är en gammal vintyp och kallas cahor. Namnet sägs ha sin bakgrund i att ryska kyrkan köpte vin från just Cahor i Frankrike och sötade det med honung, men under Napoleonkrigen upphörde importen och kyrkan fann en ersättare i detta söta röda vin från södra Moldavien. Kanske var det namnet på denna region som fick dem att söka just här då området heter Cahul. Migdal P har vid sidan om en diversifierad vinportfölj gjort en omfattande investering i nya alambicer direktimporterade från Cognac och bereder sig att producera en exklusiv version av landets egna druvdestillatet divin. Vilka köper då Moldaviens viner idag (förutom engelska hovet som sippar Purcari)? Vid sidan av den gamla marknaden Ryssland och ovan nämnda Tyskland, Belgien och USA så är Polen, Storbritannien och Holland viktiga marknader. Norge nämns i statistiken liksom Frankrike. Flera producenter nämner att Kina och Sydkorea är på väg att växa. I Sverige hos Systembolaget såldes under 2010 38 500 liter och det var Acorex Taking Rott Pinot Grigio som stod för huvuddelen av volymen. Världens tionde största vinskuta har ändrat kurs och är på väg att navigera sig ur sin anonymitet. D I NA VI N E R F E B R UAR I 2011 21

MOLDAVIEN Moldaviens brandy är divine Moldavien har en stor produktion av brandy i olika kvalitetsklasser. Den brandy som destilleras med enkelpanna enligt samma metod som i Cognac kallas här divin. Druvorna som används till basvinet är vanligen folle blanche, aligoté och den ungerska biancha och odlas runt cognacstaden Calarasi i centrala delen av landet. Calarasi Divin heter en av landets äldsta producenter av brandy och divin. Företaget har ett tjugotal produkter från den enkla men rikligt prisbelönta treåriga Colorage till juveler som den 25-åriga Stefan Voda med subtila och komplexa aromer av rosor, vanilj och mandel. Stefan Voda yo är vanlig i taxfreebutiker och kostar ca 70 euro. Personen bakom Calarasis prisbelönade Colorage-range är Moldaviens egen masterblender Ior Graur, som har arbetat i företaget sedan 1977. Han är teknolog från början och startade sin karriär med vinmakning men har sedan 21 år framgångsrikt ägnat sig åt brandy och divin. Ior Graur är Moldaviens ledande blender av brandy och divin. Purcari 22 D I NA VI N E R F E B R UAR I 2011

Moldavien är beläget nordöst om Balkanhalvön i sydöstra Europa, nordöst om Karpaterna och nordväst om Svarta havet, i utkanten av det ukrainska slättlandet som breder ut sig åt nordöst. medeltiden Under antiken beboddes Moldavien av dakerna. På grund av sitt strategiska läge i östra Europa nära Asien har området som nu är Moldavien utstått flertalet invasioner. På medeltiden invaderades området först av Kievriket (Kievskaja Rus) och senare av mongolväldet. Omkring år 1350 uppstod furstendömet Moldau. Detta var underställt och tributskyldigt till det Osmanska riket, men fick behålla sin politiska autonomi, från år 1513 och fram till 1812, då området kom under rysk överhöghet. Furstendömet kom att bestå fram till år 1859, då Moldova, undantaget dess nordöstra del vilken kom att stå kvar under rysk överhöghet, gick samman med grannstaten Valakiet och år 1861 utropade nationalstaten Rumänien. Dagens Moldavien grundas Efter den Ryska revolutionen utropades Bessarabien, som omfattade dagens Moldavien och en mindre del av Ukraina, till en självständig stat den 2 december 1917. I slutet av Första världskriget tillföll detta Rumänien; år 1918 tog kommunisterna makten i Bessarabien, vilket föranledde en rumänsk militär invasion. Den 27 mars 1918 röstades en förening med Rumänien igenom i ett underbemannat bessarabiskt parlament. Andra världskriget I enlighet med Molotov-Ribbentroppaktens hemliga tilläggsprotokoll tillföll Bessarabien Sovjet och den 2 augusti 1940 ockuperades Moldavien av sovjetiska styrkor och regionen Transnistrien införlivades i Moldavien. Med stöd från Tyskland kunde Rumänien driva tillbaka de sovjetiska styrkorna i juni 1941. Efter andra världskrigets slut blev Moldavien del av Sovjetunionen; 86 % av de styrande ersattes med icke-rumäner (ryssar). Under Stalin deporterades ett stort antal moldaver till Sibirien och Kazakstan, medan ryssar samtidigt deporterades till Moldavien. Självständighet från Sovjet Landet var en av delrepublikerna i Sovjetunionen, Moldaviska SSR, 1940-1940 samt från 1945 till 1991. Den 27 augusti 1991 förklarade sig Moldavien självständigt från Sovjet. I december 1991 förklarade Transnistrien sin självständighet från Moldavien, vilket ledde till ett kort men blodigt inbördeskrig. Efter intervention av den ryska 14:e armén uppnåddes en vapenvila som i praktiken innebär ett dödläge. Konflikten är således än idag inte löst och Moldavien är fortfarande ett delat land. Efter Sovjetunionens fall styrdes Moldavien först av ickekommunister, men landet styrs sedan 2001 åter av en kommunistisk president och ett kommunistiskt parlament (kommunisterna innehar 56 av 101 mandat); valen ses överlag som grundläggande fria och demokratiska av världssamfundet men landet uppvisar brister vad gäller mediafrihet och mänskliga rättigheter. Till en början stödde folkopinionen planer på en återförening med Rumänien, men i en folkomröstning 1994 röstade en stor majoritet mot detta (endast 10 % röstade för). Moldavien har tidigare isolerat sig från andra länder, men har under senare år allt mer närmat sig EU och USA samt sökt distansera sig från Ryssland. Ryskspråkiga separatister har i Transnistrien utropat en självständig stat och i söder har gagauzerna, ett kristet turkspråkigt folk, erhållit autonomi. Om den serbiska provinsen Kosovo erhåller internationellt erkännande som en självständig stat, anser man i Transnistrien att ett nytt folkrättsligt prejudikat bildats, enligt vilket även andra europeiska utbrytarstater, exempelvis Transnistrien, har rätt att hävda nationell självständighet. Geografi Moldavien är beläget nordöst om Balkanhalvön i sydöstra Europa, nordöst om Karpaterna och nordväst om Svarta havet, i utkanten av det ukrainska slättlandet som breder ut sig åt nordöst. Det gränsar i väster till Rumänien och i öster, norr och söder till Ukraina. Moldavien sträcker sig drygt 350 kilometer i nord-sydlig riktning och drygt 150 kilometer i öst-västlig och har en yta på 33 843 km². Större delen av landet ligger mellan floderna Dnjestr och Prut. Landets västgräns utgörs av den senare, som sedan förenar sig med Donau innan den mynnar ut i Svarta havet. I nordöst är Dnjestr huvudfloden; denna genomkorsar landet från norr till söder och skiljer regionen Transnistrien (cirka 12 % av landets yta) på dess östra strand från övriga Moldavien på dess västra. Mindre floder är Răut (Reut), Kogolnik, Bîc och Botna. I norr gränsar landet till den podoliska platån (Podolien) i västra Ukraina. Landet har ingen kust då en smal ukrainsk landremsa skiljer det från det närbelägna Svarta havet. Landskapet är mestadels låglänt, flackt och böljande. I norr och söder finns stäpp. Den norra delen av landet är kuperad. Moldaviens högsta berg är Dealul Bălăneşti, 429 meter högt. Den lägsta punkten är floden Dnjestr, som ligger två meter över havet. Moldaviens bördiga jord, framför allt svartjorden på stäppen i söder, och kontinentala klimat har gjort landet till en av de mest produktiva jordbruksregionerna i området, med storodling av frukt och vin. Drygt tre fjärdedelar av marken är uppodlad. Skog täcker endast cirka sju procent av landets yta, mestadels björk- och ekskog i landets centrala del, kallad Codrii ("skogarna"). Bland den inhemska faunan märks rådjur, vildsvin, hare, räv, vessla, iller, lodjur och gnagare. Bland naturtillgångar märks bördig jord, petroleum, naturgas, kalk, lera och brunkol. Moldavien har ett torrt, tempererat kontinentalt klimat med varma somrar och milda vintrar. I landets norra och västra delar råder snarast kustklimat, medan torrare förhållanden är förhärskande i de södra och östra delarna. I september och oktober ökar nederbörden, men antalet soldagar är fortfarande betydande. November och december innebär större mängder dimma och regn. Vintern varar ungefär från mitten av december in i april och är i öster och söder till följd av den östliga vinden relativt sträng med mycket snöfall. Under den långa, varma sommarperioden stiger temperaturen till över 25 C; under vintern dalar den snabbt ner till under 0 C. I bergen är det minusgrader cirka 130 dagar om året. Den genomsnittliga temperaturen i juli är 20 C; i januari varierar genomsnittet regionalt från - 1 C till -6 C. Den högsta temperatur som var registrerat i Moldavien är +41.5 C i Camenca och den lägsta -35.5 C i Brătuşeni. (Källa: Wikipedia) D I NA VI N E R F E B R UAR I 2011 23

MOLDAVIEN Det nya Purcari Finns det en ny våg av vinproducenter i Moldavien så tillhör boutiquevineriet Ampelos denna. Företaget Ampelos som är känt för sina eleganta och personliga viner startades 2003 då Alexandru Luchianov tillsammans med sin bror köpte 38 hektar i stort sett obearbetad mark kring byn Crocmaz i det mytomspunna Purcariområdet i sydöstra landsändan. Här planterade de italienska kloner av cabernet, merlot, chardonnay och traminer. Vi gjorde noggranna förundersökningar och analyser för att vara säkra på att marken lämpade sig för druvodling, berättar Alexandru. Ingen av de båda bröderna har någon formell vinutbildning utan reste under många år utomlands och arbetade i olika branscher, bland annat i Italien och USA. Tillbaka i hemlandet omsatte de sina erfarenheter och idéer i Ampelos och varumärket Et Cetera, vars innebörd och så vidare är ledord för deras entreprenörskap. En av flera planer är att utveckla en vinturism med övernattning. Vid den senaste skörden deltog ett 30-tal besökare med spirande vinintresse och plockade druvor och utbildades i vinkunskap. Alexandru är också en av initiativtagarna till the Moldavian Small Wine Producers, ett nätverk av unga vinproducenter som verkar under ledorden kvalitet framför kvantitet. Medlemmarna har internationell vinerfarenhet, experimenterar med nya och gärna lokala druvsorter, etablerar organisk vinodling och kombinerar modern vinteknologi med traditionellt hantverk. Man vill utveckla landets mat- och vinkultur och arrangerar välbesökta provningar i samarbetet med huvudstadens ledande restauranger. Sociala medier som Facebook är förstås rutin vid kommunikation och marknadsföring. Ampelos representerar ett nyföretagande som premieras av myndigheterna och har fått bidrag från staten med 2 500 dollar per hektar. Men det är inga lättvindiga pengar utan bidraget ställer krav på noggrann planering och uppföljning, säger Alexandru. Samtidigt finns en paradox eftersom man motarbetas av ett byråkratiskt regelverk som kräver bland annat kylstabilisering och filtrering av vinerna för att de ska få säljas. Något som strider mot Alexandrus hantverksfilosofi då han anser att dessa metoder kan reducera smak och komplexitet och är ett kliv bort från naturlig vinmakning. Regelverket är en kvarleva från den gamla sovjettiden och verkar nu vara på väg att omarbetas till att bli mer EU-anpassat och lämna större frihet för den enskilde vinmakaren. Ampelos produktion uppgår än så länge endast till några tiotusen flaskor och vinet säljs till huvudstadens restauranger och privatpersoner. Från ett fat av moldavisk ny ek tappar Alexandru upp Merlot 2010 som har en lovande djup doft av rika bärtoner och en balanserad fruktkoncentration som pekar mot minst 90 poäng i buteljerat skick. Ett fatprov med Shiraz 2010 går i samma koncentrerade stil med tillägg av druvtypisk kryddighet och rökighet. Et Cetera Cuvee Blanc 2009 från butelj är en blandning av fatjäst chardonnay och tankjäst pinot blanc och friskt spänstig i fyllig koncentrerad stil med diskreta inslag av nöt och citrus. Ett mångsidigt vitt matvin. Alexandru Luchianov tillhör en ny generation moldaviska vinmakare och driver botiqeuvineriet Ampelos. Efter att ha experimenterat sig fram under några år lägger Ampelos nu i en högre växel. Ett nytt vineri är i bruk med toppmodern utrustning och ger samtidigt utrymme för hantverksmässiga inslag som sorteringsbord och fatjäsning. Ytterligare vinmark planteras med sydfranska sorter som viognier, marsanne och petit verdot men även den mer udda carmenere samt lokala druvsorter som feteasca och rara neagra. Vinmakningsarbetet utförs av Alexandru själv men det ständigt pågående arbetet i vingården utförs av familj och släkt, vilka bor i trakten året om medan Alexandru själv pendlar till Chisinau en stor del av året. För oss är vinet både glädje och hopp, säger Alexandru. 24 D I NA VI N E R F E B R UAR I 2011

Det som gör staden till en attraktion med tusentals besökare varje år är det statsägda vinföretaget Cricova. Drygt 100 meter under markytan breder 120 kilometer långa tunnlar ut sig under staden. Ett av vinvärldens mest begåvade återbruk Den lilla stadens nedlagda kalkstensgruva blev en av världens längsta vinkällare. Cricova är en fascinerande liten stad med 10 000 invånare som ligger en kvarts bilfärd strax nordost om huvudstaden Chisinau. På sluttningar ligger välordnade egnahemsområden med nybyggda kalkstensvillor som avlöses av några kvarter med parabolklädda grå höghuskaserner. Staden har vackra barrträdsalléer och här finns ett muromgärdat fängelse som från utsidan verkar ha sett sina bästa dagar. Det som gör staden till en attraktion med tusentals besökare varje år är det statsägda vinföretaget Cricova. Drygt 100 meter under markytan breder 120 kilometer långa tunnlar ut sig under staden. Dessa vinkällargångar tillhör de längsta i världen och överträffar vida dem i Champagne. (Världens längsta vinkällargångar har Milestii Mici, ett annat moldaviskt vinföretag som även finns noterade i Guinness rekordbok.) Denna underjordiska labyrint har sitt ursprung i en 1400- tals kalkstensgruva som var i bruk ända fram till början av 1950-talet, då man helt sonika skiftade verksamhet från gruvindustri till vinindustri. De ändlösa gruvgångarna förvandlades till sex meter breda vinlagringstunnlar med naturligt perfekta förhållanden för ljus, temperatur och luftfuktighet. En svårslaget begåvad återanvändning. Källaren anses idag så unik att den har fått skyddsstämpel av UNESCO. Delar av källaren utgör ett oenotek som visar en unik samling bestående av 1, 3 miljoner gamla och unga viner från hela världen. Här ligger moselbuteljer från 1935 ur Hermann Görings vinsamling tagna i krigsbyte, Richebourgflaskor från samma år, en Mouton 1936 vid sidan av ynglingaviner som Fetzer från 1992. Här nere ryms också flera monumentala salar som främst används för vinprovningar, men det händer även att landets president kallar till överläggningar i dessa elegant inredda rum. På en av de kalkvita väggarna hänger en handskriven hälsning av Jurij Gagarin som vid ett tvådagarsbesök hos Cricova blev så betagen i moldaviska viner att han önskade dem all världens priser och om metallen på jorden inte räckte till alla dessa medaljer lovade han att leverera från månen. Cricova har en bred produktion av vinstilar. Att de kan göra lagringsdugliga premiumviner visar deras Cricova Cabernet Sauvignon 1990, som är spänstigt elegant med inslag av ceder och mineral, har fin mognadskaraktär och långt avslut. Men det är ändå den jämna kvaliteten på de mousserande vinerna som gjort Cricova känt som en av Östeuropas ledande producenter av denna bubblande vara. Man tillverkar närmare fem miljoner flaskor mousserande om året med tankmetoden och en miljon flaskor enligt traditionella metoden. Dessa senare lagras under tre års tid i tunnlarna där de genomgår sin andra jäsning och den autolysprocess som bidrar till de små delikata bubblorna och den brödton som är typisk för den traditionella tillverkningsmetoden. Reumage, det moment då jästfällningen skakas ner i flaskans hals, utförs manuellt i traditionella pupitres under sex till åtta veckor. Cricovas Cuvée Prestige är gjort på chardonnay och pinot noir med traditionella metoden och har en utvecklad djup doft av acacia och moget äpple och smak i torr, frisk stil med balanserad fruktton, stram mousse och distinkt avslut. Perfekt som aperitif eller till lättare skaldjursrätter. Cricova exporterar till 55 länder och är en av de moldaviska vinproducenter som haft en stabil och växande försäljning till EU-länder som Tyskland, Irland, England och Polen. Endast 30 procent av exporten går idag till Ryssland som före embargot 2006 köpte hela 80 procent av produktionen. D I NA VI N E R F E B R UAR I 2011 25

MOLDAVIEN Chateau Fautors direktör Tatiana Croitoru i mitten omgiven av sitt vinmakarteam. Kring Tigheci ligger de bästa lägena efter sluttningar mot floden Prut och här har Chateau Fautor sin odlingar som uppgår till över 300 hektar. Kvinnorna som gör Moldaviens bästa merlot Moldaviens södra region kallas Cahul och här ligger odlingarna något högre och det finns mer av lera i jorden. Här har man gjort sig känd för sina merlotviner. Från byn Tigheci kan man se floden Prut som utgör gräns mot Rumänien och som längre söderut förenar sig med Donau. Området ligger i sydregionen, tio mil sydväst från huvudstaden Chisinau, och har lite av medelhavsklimat med varma torra somrar och korta vintrar. Det är den av landets vinregioner som har minst regn, det blir sällan över 500 mm och den ligger också högre. Druvorna odlas på upp till 300 meters höjd. Här finns mer av lera i jordkompositionen vilket kan bidra till att förklara de enastående merlot-viner som görs här. Kring Tigheci ligger de bästa lägena efter sluttningar mot floden Prut och här har Chateau Fautor sina odlingar som uppgår till över 300 hektar. Chateau Fautor drivs av kvinnor. De ansvarar för ledning, vinmakning och laboratorium. Här görs utmärkta viner på cabernet, chardonnay, riesling och sauvigon blanc men det är merloten som fångat marknadens uppmärksamhet. Tatiana Croitoru leder verksamheten och berättar att företaget startade 1997 då man köpte en befintligt ganska nedsliten vinanläggning vars utrustning efterhand moderniserats eller bytts ut. Till en början köpte vi druvor från ett kooperativ. Sex år senare köpte vi 200 hektar som planterades med vinrankor från Italien. Det var gröna aromatiska druvor som sauvignon blanc, traminer och riesling men även chardonnay. Av blå druvor nöjde vi oss med cabernet sauvignon och merlot. Marken är fördelad på tre grannbyar och ligger på västsluttningar ner mot floden Prut och skyddas i öst av Tighecis skogar. Det är särskilt vinmarken kring grannbyn Romanovca som ger ett eget särpräglat vin, vilket tydligt visar sig i jämförande provningar. 26 D I NA VI N E R F E B R UAR I 2011

Jämfört med många andra moldaviska producenter fokuserar man hos Fautor på ett färre antal druvor och viner. Där vissa producenter skjuter iväg hagelsvärmar av druvsorter i hopp om att någon druva ska träffa åtminstone någon konsumentgrupp, så avfyrar dessa damer välriktade skott av tung kaliber. Den viktigaste ammunitionen heter som sagt merlot. Fokuseringen har också givit utdelning i vinernas kvalitet. Vinmakaren Elizaveta Breahna är en av Moldaviens mest prisbelönta vinmakare och ser nöjd ut när hon häller upp Merlot 2007 i provningsglasen. Våren var mild, sommaren solig med rätt mängd regn vilket gav perfekt mognad med en aning mer socker än vanligt. Tack vare det högre odlingsläget täcker syran upp utmärkt, sammanfattar hon årgången. Förutom nedanstående viner gör Chateau Fautor även chardonnay, sauvignon blanc och traminer. Merlot 2007, 90 p Utvecklad med komplexitet och subtil fin fattonad doft. Mjuk, rik smak med plommon och en aning korint, men i balanserat utförande med bra längd. Merlot 2009 (Visinesti) 87 p Ganska stor ung djup doft med inslag av fat, saftiga röda bär och en aning knäckighet. Medelfyllig, balanserad med piggt långt och fruktigt avslut. Merlot 2009 (Romanevsca) 92 p Stor djup och sammanhållen doft med inslag av viol och lakrits. Mjukfruktig, välpackad med djup och koncentration och långt friskt avslut. Strålande med potential. Merlot 2009 (Filipeni) 88 p Något återhållen med inslag av tobak, jordmineral och mörkbärig. Större fruktsötma i smaken och varmare i stilen. Cabernet sauvignon 2009 (Romanevsca) 89 p Koncentrerad, spänstig och smakrik i mjuk fyllig stil med stramt, lätt eldigt slut. Druvtypisk av mycket god klass. Riesling 2010, 88 p Lovande tankprov av en nästan halvtorr riesling i äppel- och mineraltonad distinkt rik stil. svensk ambassad i moldavien invigdes av utrikesministern Vid en högtidlig ceremoni invigdes den 30 september den nya svenska ambassaden i Moldaviens huvudstad Chisinau. Närvarade gjorde Sveriges utrikesminister Carl Bildt, Moldaviens interimspresident Mihai Ghimpu samt Iurie Leanca, landets biträdande premiärminister. - I det europeiska pussel vi försöker lägga för fred, säkerhet och bättre möjligheter till ekonomisk och social utveckling är Moldavien en viktig bit, sa Carl Bildt vid invigningen. att flyga till moldavien Vi flög med Austrian Air via mellanlandning i Wien på nerresan och med Lufthansa via Munchen hem. Priser ca 3.500 t/r. ekonomi Moldavien har ett gott klimat och bördig jord, men saknar större naturtillgångar, vilket gör det till ett jordbruksland. Ekonomin baseras huvudsakligen på jordbruk, med odling av frukt, grönsaker, vin och tobak. Jordbruksprodukter, livsmedel, textilier och metaller är de vanligaste exportvarorna. Petroleum, kol och naturgas importeras från Ryssland. Under sovjettiden var Moldavien den främsta leverantören av vin, grönsaker och frukt till de andra sovjetrepublikerna. Förlusten av denna marknad, energiberoendet av rysk gas, den betydande emigrationen (främst av ryssar och ukrainare) och förlusten av Transnistrien, landets främsta industriregion, till separatister, bidrog till att kraftigt försvaga den moldaviska ekonomin och föranledde ett dramatiskt fall i landets Bruttonationalprodukt. Problem med energiförsörjningen har bidragit till en kraftig nedgång i industriproduktionen sedan Sovjetunionens sammanbrott 1991. De första tio åren efter självständigheten skedde en kraftig liberalisering av landets ekonomi, men under de senaste åren har kommunistpartiet, då det återfått makten, försökt återställa mycket av detta. Landet har inte haft någon betydande tillväxt sedan självständigheten och präglas av fattigdom. Moldavien är Europas fattigaste land med en BNP per capita på 2100 USD (2005). Omkring 1 miljon invånare har lämnat landet för att finna arbete annorstädes, och det beräknas att en tredjedel av de kvarvarande skulle resa utomlands om de fick chansen. De första tecknen på återhämtning år 2000 följdes av flera år av stark tillväxt (mer än 8 % under den första halvan av 2005). Dock har avsaknaden av strukturella reformer och en svart ekonomi på nästan 40 % av BNP orsakat tvåsiffrig inflation (mellan 12 % och 15 % per år) och ett betydande handelsunderskott (delvis uppvägt av de pengar moldaver arbetande i utlandet sänder hem). Moldavien har 174 vinframställande fabriker. Bokrecension MATS JONSON Lonely Planet Eastern Europe. 1021 sidor. Lonely Planets Östeuropaguide är en pocket på över tusen sidor och inrymmer de länder som tillhörde det gamla östblocket vid sidan av staterna i det forna Jugoslavien. Boken levererar den nödvändigaste praktiska informationen för varje land om valuta, kommunikationer, stadskartor vid sidan av tips om restauranger, shopping och sevärdheter. Den blir särskilt användbar för den som planerar att besöka flera av Östeuropas länder eller de mindre länder som det finns begränsad reselitteratur om. För Moldavien innehåller guiden 25 koncentrerade sidor där avsnittet om huvudstaden Chisinau är särskilt användbart. D I NA VI N E R F E B R UAR I 2011 27

MOLDAVIEN Demografi Moldavien har cirka 4,4 miljoner invånare på en yta av 33 800 km². Enligt folkräkningen år 2004 har Moldavien utom Transnistrien 3 388 000 invånare, vilket är en nedgång med 208 000 invånare sedan folkräkningen 1989. Enligt officiella siffror har omkring en fjärdedel av befolkningen (främst bland de ryska och ukrainska minoriteterna) utvandrat till utlandet (främst till länder i Västeuropa, samt Ryssland och Ukraina) av ekonomiska skäl. Nästan alla i Moldavien är skriv- och läskunniga. Att definiera de etniska grupperna i Moldavien är kontroversiellt. Den huvudsakliga kontroversen gäller skillnaden mellan moldaver och rumäner, och där även skillnaden mellan moldaviska och rumänska. Skillnaden mellan moldaver och rumäner är en mycket omdiskuterad politisk fråga där en sida argumenterar för att moldaver är en egen etnisk grupp separat från den rumänska etniciteten, medan den andra sidan hävdar att moldaver är en undergrupp till rumänerna. Problemets rötter ligger långt tillbaka i historien och frågan är politiskt mycket känslig på grund av att Rumänien har historiskt grundade territoriella anspråk på områden som numera hör till Moldavien. Försök att hävda den rumänska etniciteten och språket i Moldavien framkallar därför nationalistiska motreaktioner och ett avvisande av anspråken som ett led i förmenta rumänska expansionsstrategier. Det historiska området Moldavien omfattar delar som idag tillhör Rumänien (och därtill även delar som är ukrainska), och den moldaviska dialekten av rumänska talas även på den rumänska sidan gränsen, men där görs ingen åtskillnad av rumäner och moldaver såsom är fallet i staten Moldavien. Den officiella folkräkningen visar att 75,8% är moldaver och 2,2% är rumäner, men på grund av debatten räknar de flesta organisationer dem som en etnicitet. Denna folkräkning berörde inte Transnistrien, med mellan 750 000 och 900 000 invånare, där den rumänsktalande befolkningen endast utgör en relativ majoritet på något mer än 40 % av befolkningen, mot 25 % ukrainare och 20 % ryssar. Två tredjedelar av invånarna talar moldaviska, en dialekt av rumänska (men som tidigare av de moldaviska myndigheterna förklarades vara ett separat språk). Andra språk som talas är ryska och ukrainska. Omkring 70 % av befolkningen kan tala både rumänska och ryska. De största religionerna i Moldavien är östligt ortodoxa kristna 98 % judar 1,5 % baptister och övriga 0,5 % (Källa Wikipedia) Småbönder utvecklar sina affärer Odling av fisk, bin, jordgubbar, svamp, tomater och penséer. Det är några affärsprojekt som moldaviska småbönder fått krediter och annat stöd till genom ett stort Sidaprogram för landsbygdsutveckling. Många av grödorna odlas ekologiskt. Därmed tar man tillvara lokala resurser och bevarar den biologiska mångfalden. Den har länge minskat i takt med att Moldaviens naturliga slättmarker odlades upp, inte sällan med mekaniska och stordriftiga metoder. De var vanliga på den sovjetiska tiden. De småskaliga projekten för odling och djurhållning av bland annat kaniner och höns ingår i ett större program för att utveckla den moldaviska landsbygden kallat RISP (Rural Investment Program). Programmet består av många mindre projekt. Det stöds av både Sida och Världsbanken. Lättare att försörja sig genom utvecklad produktion Grundidén är att utveckla produktion och marknad och ett kreditväsende för det familjebaserade jordbruket liksom för små- och medelstora företag utanför städerna och därmed ge moldaverna på landsbygden möjlighet att förbättra sin försörjning. De flesta deltagarna i RISP:s jordbruksrådgivning, som når över 350 000 hushåll, är småbönder. Flera bondeföreningar har bildats genom projektet. Sex-sju banker deltar liksom kommunala och statliga myndigheter. Ett stort antal nya lokala spar- och kreditföreningar på landsbygden är ett annat resultat. Anpassa utsläppslagar till EU RISP handlar även om att hjälpa Moldavien anpassa sin lagstiftning till EU. Ett exempel är ändringen av lagen för produktion, användning och utsläpp av kväve. Målet är att nå upp till samma krav som EU:s nitratdirektiv fastställer. I dag läcker det ut mängder kväve från jordbruket i floder och i Svarta havet som negativt påverkar syrehalten och därmed de marina ekosystemen. Framgångsexempel i bokform Utbildning och information ingår i programmet, både på nationell och lokal nivå. Bland annat projektledningen producerat en bok som innehåller framgångsrika exempel på affärsutveckling inom jordbruket och andra näringar på landsbygden. Tekniska handböcker har tagits fram, för bland annat bärodling, vinodling och pälsdjursuppfödning. Många småföretagare har deltagit i utbildningar och utbyten av erfarenheter. Tack vare projektet har ett stort nätverk bildats med 14 800 medlemmar, som kopplar ihop bönder, återförsäljare av jordbruksprodukter samt tjänsteleverantörer. Projektet är väl dokumenterat. Så till exempel finns namn och telefonnummer på varje småbonde som fått lån och vad lånet finansierat för typ av verksamhet, ränta, amorteringstider med mera. Många av affärerna drivs av kvinnor. (Källa SIDA) 28 D I NA VI N E R F E B R UAR I 2011

Moldaviens druvor Av Moldaviens druvodlingar består 70 procent av gröna druvor och 30 procent av blå. Under 1800-talet hade landeet en stor immigration av fransmän och italienare som lockades av de goda förutsättningarna för vinproduktion och förde med sig druvor och vinexpertis. Därför är andelen europeisk-internationella druvsorter avsevärt större här än i andra östeuropeiska länder och utgör omkring 70 procent av druvbeståndet medan resterande är lokala eller östeuropeiska druvor. Av blå internationella druvsorter odlas cabernet sauvignon, merlot, pinot noir, malbec, och shiraz. Vanliga gröna internationella sorter är pinot gris, pinot blanc, sauvignon blanc, chardonnay, riesling och muscat petit grains. Det går även att hitta semillon och intresset för viognier ökar, vilket är glädjande eftersom den här ger en delikat och milt parfyrmerad stil, fjärran de alkoholstinna och plumsiga viognierprodukter som blivit vanliga utanför Europa. Gröna druvsorter Feteasca, vanligt förekommande druva i Östeuropa som ger mjuka, parfyrmerade viner i olika söthetsgrader med relativt låg syra. Traminer, ursprunget till gewurztraminer men mer återhållen i doft och smak. Ger milt aromatiska, blommiga viner ofta i halvtorr stil. Rkatsiteli, köldtålig druva med ryskt ursprung och stor spridning i Öst- och Centraleuropa. Har distinkt syra och hög sockerhalt. Ingår i många olika vinstilar inklusiver starkvin. Plavai, har sitt ursprung i Moldavien. Den mognar sent och ger relativt lätta, friska viner. Illustration: Lena Attar Larson Vanliga blå druvsorter Rara neagra, moldavisk sent mognande druva som ger täta, friska och fruktiga viner med kraft. Saperavi, anses ha georgiskt ursprung. Har hög sockerhalt och ger lagringsdugliga viner med tät färg och hög syra. Används vanligen som blandningsdruva. Ingår i vinet Negru de Purcari tillsammans med cabernet sauvignon och rara neagra. Gamay Fréaux, är troligen en gamay-mutation. Den är en teinturier, dvs har färgat fruktkött. Ger viner snarlika gamay. Muscat Ottonel, muskatfamiljens mer neutrala släkting med mindre av den typiska muskatkaraktären och känd från Alsace och Österrike. Mognar tidigt och kan ibland skördas sent för söta viner. Silvaner, har troligen djupare rötter i Östeuropa än i Tyskland och har naturligt hög syra. Den ger viner med lätt kropp och god förmåga att spegla platsen den växer på. Aligoté, ger här torra friska viner D I NA VI N E R F E B R UAR I 2011 29

MOLDAVIEN Restauranger och pubar i Chisinau Grill House, Str. Armeneasca, 24. tel 29 (+373 22) 224509. Gemytlig restaurang med öppet kök och vedeldade grillar. Stort utbud av grillat kött med varierade tillbehör och italienska pastarätter. Enkel bra vinlista med lokala viner. Live musik och välbesökt så boka bord. Symposium, Str. 31 August, 78, Tel (+373 22) 211318. Ett att Chisniaus säkraste kort för middag. Bred meny baserad på fisk, skaldjur och lamm i prisspannet 40-170 lei. Stort urval av lokala premiumviner. Dublin, Str. Bulgara, 27, tel (373 22) 245855. Irländsk pub med fotbollsprofil och tre stora tv-skärmar. Stort utbud av ölsorter. Irländska och moldaviska rätter på menyn. Robin Pub, Str. Alexandru el Bun, 83. Tel (+373 22) 241127. Klassisk engelsk pub med träpanelkädda väggar, öppen spis och avspänd atmosfär. Gott om sittplatser och meny med grillat kött och pajer. Délice d`ange, Str 31 Augsut 117/2. (+373 22) 241428. Franskt bageri och patisseri med croissanter, tartaletter, olika slag av smördegsbröd och baguetter. Bra frukostställe. 30 D I NA VI N E R F E B R UAR I 2011

Beer House, Str. B-dul Negruzzi 6/2. Tel (+373 22) 275627. 50-tumsskärn, lite exotisk inredning med gröna växter. Blanding mellan tropisk och alpdekor. Ölhall och mikrobryggeri med Chisinaus längsta bardisk. Endast egen öl i fyra stilar: mörkt, ljust, filtrerat och ofiltrerat. Typiska pubrätter som kycklingvingar och grillade köttbitar. Inredning i en exotisk mix av alpdekor och tropikerna med tvskärm i jätteformat som sänder sport. Cactus saloon, Str. Armeneasca, 41. Tel (+373 22 50 23 94. Mexikanskt-safaristylat med bardisk och sittplatser. Trångt med trevlig personal. Stort urval av öl- och spritsorter. För den som vill äta här finns tex-mex och vegetariskt på menyn. Hotell Prisvärda hotell i centrala Chisinau. Hotel Majami Str. A. Mateevici, 89/2. (+373 22) 222149. www. hotel-majami.md Villa Natali Str. Sfatul Tarii, 15. (+373 22) 233663. www.villanatali.com Hotel-Dacia Str. 31 Augsut 135. (+373 22) 232251. www. hotel-dacia.com Fotbolls-EM För fotbollsintresserade är Moldavien aktuella i det pågående EMkvalet. Den 29 mars spelar Sverige-Moldavien på Råsunda och fredagen den 3 juni spelas returmatchen i Moldavien. Bortamatchen spelas i huvudstaden Chisinau på Zimbru-stadion som ligger på Dacta Boulevard på vägen in mot staden från flygplatsen. Arenan stod klar 2006 och har 10 500 läktarplatser. Här huserar till vardags Chisinau-laget FC Zimbru, landets framgångrikaste fotbollsklubb. Från denna klubb rekryterade Hammarby 2009 mittbacken Igor Armas 2009 som snabbt blev en publikfavorit på Söderstadion innan han gick vidare till ryska ligan. D I NA VI N E R F E B R UAR I 2011 31