ISRN: LIU IEI FIL A 08/00359 SE God finansiell rådgivning Finns den endast i teorin? Good financial advice Does it only exist in theory? Sofia Carlsson Pernilla Sundqvist Juni 2008 Handledare: Göran Hägg Ekonomprogrammet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Sammanfattning Titel: God finansiell rådgivning Finns den endast i teorin? Författare: Sofia Carlsson och Pernilla Sundqvist Handledare: Göran Hägg Bakgrund: Under de senaste decennierna har det finansiella sparandet i de svenska hushållen ökat och då premiepensionsvalet infördes under hösten år 2000 har en stor del av ansvaret för förvaltningen av premiepensionen överförts på den enskilde individen. Detta borde innebära att behovet av finansiell rådgivning har ökat. I en undersökning som Finansinspektionen genomförde under maj 2007 visades att endast en bråkdel av de tillfrågade hade anlitat en finansiell rådgivare och att förtroendet för finansiella rådgivare skulle kunna förstärkas. Detta väckte frågan om det svaga förtroendet för finansiella rådgivare verkligen var befogat. För att ta reda på detta måste det som teoretiskt anses vara god finansiell rådgivning identifieras, hur den finansiella rådgivningen regleras och hur den bedrivs i praktiken undersökas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur den finansiella teorin om investering och rådgivning överensstämmer med rådande lagstiftning och andra normer samt praxis för finansiell rådgivning till den enskilde konsumenten. Genomförande: För att besvara syftet har en dokumentstudie av den finansiella rådgivningens reglering samt en fallstudie över rådgivningens praxis genomförts. Det studerade fallet är ett kaptialförvaltningsföretag där intervjuer och observationer av finansiella rådgivare på företagets två östgötska kontor har genomförts. Resultat: Generellt tyder studiens resultat på att praxis till större del överensstämmer med lagstiftningens och normernas krav än det som teoretiskt anses vara god finansiell rådgivning. Studiens resultat tyder också på att både lagstiftning och normerna respektive praxis för finansiell rådgivning innehåller stora delar av det som teoretiskt anses vara god finansiell rådgivning. Visst utrymme för förbättring har dock identifierats i både lagstiftning och normer respektive praxis. I lagstiftningen och normerna behandlas till exempel ej att konsumentens kapital bör förvaltas så att investeringskostnaderna minimeras. I praxis har en allvarlig brist observerats i form av att rådgivarna ofta ej beräknar den exakta portföljrisken och då den beräknas görs detta på ett felaktigt sätt, då hänsyn ej tas till tillgångarnas korrelation. I lagstiftningen har även viktiga aspekter identifierats, vilka teorin ej behandlar. Dessa är vikten av att råden förmedlas till kunden på ett sätt som är begripligt för denne. Nyckelord: Finansiell rådgivning, kapitalförvaltning, SwedSec, livscykelproblematiken, investeringsprocessen.
Abstract Title: Good financial advice Does it only exist in theory? Authors: Sofia Carlsson and Pernilla Sundqvist Supervisor: Göran Hägg Background: During the last decades the Swedish households savings in financial assets has increased. In the fall of 2000 a large part of the responsibility for managing their pension scheme was transferred to the individual. This should mean that the need for financial advice also has increased. The result of a survey carried out by the Swedish Securities and Exchange Commission during May 2007 showed that only a fraction of the respondents had ever consulted a financial advisor. The result also showed that the confidence in financial advisors could be strengthened. This awoke the question whether the weak confidence in financial advisors was justified. In order to find this out what is considered good financial advice in theory must be identified. How financial advisors are regulated and how financial advice is practised must also be studied. Aim: The aim of the study is to investigate how the financial theory of investments and financial advice relates to the prevailing legislation, standards and practise of financial advice to the individual. Implementation: To fulfil the aim a document study of the legislation and standards that regulate the financial advice has been carried out. A case study of the practise of financial advice has also been carried out. The case studied is a capital management company where financial advisors have been interviewed and observed. Result: Generally, the result of the study indicates that the practise of financial advice agrees more with the demands of the legislation and standards rather than with what is theoretically considered good financial advice. Furthermore, the result suggests that both legislation, standards and practise contains large parts of what is theoretically considered good financial advice. Although, there is room for improvement in both legislation, standards and practise. The legislation, for example, does not consider the case of how advisors should manage the individuals capital in order to minimize the transaction costs. One serious flaw was identified in the practise. The advisors usually do not calculate the exact portfolio risk and when it is calculated, it is calculated incorrectly and the correlation between assets is not taken into account. Keywords: Financial advice, capital management, SwedSec, individual investor life cycle, the investment process.
Förord De flesta av oss kommer någon gång att ställas inför vägskälet att bestämma hur vi ska placera vårt kapital. Efter denna studies genomförande känner vi att vi har mer kunskap om vad som bör tas hänsyn till både innan, under och efter en investerings genomförande. Studiens genomförande möjliggjordes av det studerade kapitalförvaltningsföretaget och vi vill därför tacka dem för att vi fick ta del av deras dagliga arbete. Ett särskilt tack vill vi rikta till vår huvudsakliga kontaktperson på företaget som har varit hjälpsam och underlättat vårt arbete. Ett extra stort tack vill vi dessutom rikta till vår handledare Göran Hägg på Linköpings Universitet som alltid funnits tillgänglig, bidragit med goda idéer och råd samt hjälpt oss tillbaka på banan när vi har varit ur kurs. Slutligen vill tacka våra opponenter i seminariegruppen som har kommit med konstruktiv kritik, vilken har hjälpt oss att förbättra vår uppsats. Linköping, 25 maj 2008. Sofia Carlsson och Pernilla Sundqvist
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND 1 1.2 PROBLEMDISKUSSION 3 1.3 SYFTE 4 1.4 AVGRÄNSNINGAR 4 1.5 DISPOSITION 5 2. ASPEKTER KRING STUDIENS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 7 2.1 VAL AV UNDERSÖKNINGSANSATS OCH -UPPLÄGG 7 2.1.1 FALLSTUDIE 8 2.2 GENOMFÖRANDE AV DATAINSAMLING 10 2.2.1 DOKUMENTSTUDIE 10 2.2.2 INTERVJUER 11 2.2.3 OBSERVATIONER 14 2.3 PRIMÄRA OCH SEKUNDÄRA KÄLLOR 16 2.3.1 KÄLLKRITIK 17 2.4 UTVÄRDERING AV STUDIENS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 19 2.4.1 VALIDITET 20 2.4.2 RELIABILITET 21 3. FINANSIELLA TEORIER KRING INVESTERING OCH RÅDGIVNING 23 3.1 LIVSCYKELPROBLEMATIKEN 23 3.1.1 ACKUMULERINGSFASEN 23 3.1.2 KONSOLIDERINGSFASEN 24 3.1.3 SPENDERINGS- OCH GÅVOFASEN 24 3.2 RISK MANAGEMENT OCH INVESTERINGSPROCESSEN 25 3.2.1 RISKHANTERING INFÖR INVESTERINGEN 25 3.2.2 INVESTERINGSPROCESSENS FYRA STEG 27 3.3 PORTFÖLJTEORI 28 3.3.1 PORTFÖLJRISK OCH DIVERSIFIERING 28 3.3.2 MARKOWITZ 29 3.3.3 CAPITAL ASSET PRICING MODEL 30
3.3.4 SEPARATIONSTEOREMET 31 3.4 PASSIV OCH AKTIV PORTFÖLJFÖRVALTNING 32 3.4.1 PASSIV PORTFÖLJFÖRVALTNING 32 3.4.2 AKTIV PORTFÖLJFÖRVALTNING 33 3.4.3 PASSIV KONTRA AKTIV FÖRVALTNING 34 3.5 SHARPES RÅD TILL FINANSIELLA RÅDGIVARE 34 3.5.1 INVESTERING KONTRA BETTING 35 3.5.2 MAKROKONSISTENS 35 3.5.3 DE FYRA RÅDEN 36 4. SWEDSEC 38 4.1 SWEDSEC OCH DESS UPPGIFTER 38 4.2 SWEDSECS LICENS 38 5. LAGSTIFTNING OCH ANDRA NORMER FÖR FINANSIELL RÅDGIVNING 40 5.1 LAGEN OM FINANSIELL RÅDGIVNING TILL KONSUMENTER 40 5.1.1 KRAV FÖR TILLÄMPNING AV RÅDGIVNINGSLAGEN 40 5.1.2 RÅDGIVNINGSLAGENS KRAV OCH PLIKTER 42 5.1.3 SKADESTÅNDSANSVAR 43 5.2 FINANSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD 44 5.3 EU:S DIREKTIV OM MARKNADER FÖR FINANSIELLA INSTRUMENT, MIFID 46 5.4 KUNSKAPSKRAV FÖR LICENSIERADE RÅDGIVARE 47 5.4.1 SPARANDE OCH PLACERINGAR 47 5.4.2 HANDEL OCH ADMINISTRATION 48 5.4.3 FINANSIELL EKONOMI 49 5.4.4 ETIK OCH SUNDHETSREGLER 50 5.4.5 REGELVERK PÅ VÄRDEPAPPERSMARKNADEN 51 5.4.6 DE OLIKA KUNSKAPSNIVÅERNA 52 6. FINANSIELL RÅDGIVNING I PRAKTIKEN 53 6.1 VERKSAMHETEN I STORA DRAG 53 6.2 RÅDGIVARENS MÖTE MED KUND 54 6.3 SAMMANSÄTTNING AV KUNDENS PORTFÖLJ 56 6.4 LÖPANDE FÖRVALTNING 58
6.5 RÅDGIVARENS SYN PÅ FINANSIELL RÅDGIVNING 61 7. UTVÄRDERING AV RÅDGIVNINGENS REGLERING OCH PRAXIS 63 7.1 LAGSTIFTNING OCH ANDRA NORMER FÖR FINANSIELL RÅDGIVNING 63 7.1.1 LAGSTIFTNING 64 7.1.2 SWEDSECS KUNSKAPSKRAV 65 7.2 PRAXIS 67 7.2.1 RÅDGIVARENS MÖTE MED KUND 67 7.2.2 SAMMANSÄTTNING AV KUNDENS PORTFÖLJ 70 7.2.3 LÖPANDE FÖRVALTNING 73 7.2.4 RÅDGIVARENS SYN PÅ FINANSIELL RÅDGIVNING 76 8. STUDIENS RESULTAT 78 8.1 SYFTE 78 8.2 FRÅGESTÄLLNINGAR 78 8.2.1 VAD ÄR GOD FINANSIELL RÅDGIVNING UR ETT INVESTERINGSTEORETISKT PERSPEKTIV? 78 8.2.2 HUR FÖRHÅLLER SIG RÅDANDE LAGSTIFTNING OCH ANDRA NORMER TILL DE FINANSIELLA TEORIERNA OM RÅDGIVNING? 79 8.2.3 HUR FÖRHÅLLER SIG PRAXIS FÖR FINANSIELL RÅDGIVNING TILL TEORIERNA OM RÅDGIVNING? 79 8.3 RÅD TILL DE FINANSIELLA RÅDGIVARNA 80 8.4 FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER 80 9. KÄLLFÖRTECKNING 81 9.1 TRYCKTA KÄLLOR 81 9.2 ELEKTRONISKA KÄLLOR 82 BILAGA 1 84 INTERVJUMALL 84
INLEDNING 1. Inledning Studiens inledande kapitel ger en översikt över hur konsumentens finansiella sparande har utvecklats de senaste decennierna, vilket mynnar ut i en problemdiskussion efter vilken studiens syfte och frågeställningar presenteras. Därefter gås de avgränsningar som har gjorts för studien igenom och slutligen ges en översiktlig bild av den resterande studiens upplägg i form av dispositionen. 1.1 Bakgrund Under perioden 1980 fram till och med det tredje kvartalet 2007 har de svenska hushållens sparande i finansiella tillgångar ökat från 354 024 miljoner kronor till 5 374 843 miljoner kronor (SCB, 2008a). I en konsumentundersökning som Finansinspektionen genomförde i maj 2007 anger 33 % av respondenterna att de har ett aktieinnehav, 57 % har sparande i fonder och 14 % har placerat i statspapper eller obligationer (FI, 2008a). Under hösten år 2000 gavs nästan 4,5 miljoner pensionssparare dessutom för första gången möjligheten att själva välja förvaltare för sin premiepension. De som avstod från att aktivt välja förvaltare för sin premiepension fick automatiskt sin pension placerad i den sjunde AP-fonden. Enligt SCB (2008a) visar trenden i hushållens sparande i finansiella tillgångar även på en kraftig ökning de senaste decennierna. (NE, 2008a) Då sparande i finansiella tillgångar fått en allt större betydelse för de svenska hushållen har detta även fått följder för banker och andra aktörer på de finansiella marknaderna. Allt mindre del av de finansiella företagens verksamhet består idag av traditionell in- och utlåningsverksamhet och riktar sig till större del mot marknadsföring och försäljning av olika finansiella instrument. I och med att den del av den svenska befolkningen som äger finansiella instrument i någon form har ökat kraftigt de senaste decennierna har tjänstemännens roll i de finansiella företagen alltmer blivit den av rådgivare och försäljare. (Swahn & Wendleby, 2005) För att övervaka aktörerna på de finansiella marknaderna skapades Finansinspektionen (FI, 2008b). Vid finansiell rådgivning till konsumenten gäller för de företag som står under Finansinspektionens tillsyn förutom svensk lagstiftning även Finansinspektionens föreskrifter 1
INLEDNING och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (FFFS 2004:4). Den 1 november 2007 trädde, till följd av ett nytt EG-direktiv, en ändring av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter i kraft. EG-direktivet ska ge ett ökat skydd för konsumenten och innebär en skärpning i kraven som gäller för finansiell rådgivning till konsumenter. (FI, 2008c) För att bevara förtroendet för företag som agerar på värdepappersmarknaden bildades 2001 företaget SwedSec AB. Deras uppgift är att tillhandahålla en obligatorisk licens för personer som utövar kvalificerad rådgivning och en möjlighet finns även att frivilligt ansöka om en licens. Sedan företaget bildades har cirka 7000 rådgivare licensierats. Enligt Företagsutbildningar (2008) finns idag även andra aktörer som kan erbjuda utbildningar som leder till en, av SwedSec, godkänd licens. (SwedSec, 2008a) Finansinspektionens konsumentundersökning som genomfördes i maj 2007 syftade till att visa konsumenters inställning till finansiella rådgivare. Denna visar att endast 10 % av respondenterna har använt sig av en finansiell rådgivare. Majoriteten av dem som har anlitat en finansiell rådgivare anser sig helt eller till stor del ha förtroende för de rekommendationer som rådgivaren har givit. Samtidigt visar undersökningen att förtroendet för finansiella rådgivare inte är lika starkt då även de respondenter som ej anlitat en finansiell rådgivare räknas med. (FI, 2008a) Sett till konsumentundersökningens resultat skulle konsumenternas förtroende för de finansiella rådgivarna kunna stärkas och den nyligen gjorda lagskärpningen tyder på att det finns utrymme för förbättring i den finansiella rådgivningen som riktas mot konsumenten. Detta är av stor betydelse i och med att premiepensionsvalet infördes, vilket innebar att den enskilde individen fick ett större ansvar för värdeutvecklingen av sin framtida pension. Individens ökade ansvar för den egna pensionen borde därmed kunna innebära att de beslut som individen tar får större påverkan på dennes ekonomiska situation än tidigare. Detta torde skapa ett större behov av kunskap och information om kapitalförvaltning hos konsumenten (Swahn & Wendleby, 2005). Många individer känner kanske att de själva inte har förmågan eller viljan att på egen hand förvalta sitt pensionssparande. De alternativ som då ges är att antingen placera i den sjunde AP-fonden eller anlita en finansiell rådgivare. För de individer 2
INLEDNING som inte anser att sjunde AP-fonden är ett tilltalande placeringsalternativ blir då den valmöjligheten som kvarstår att anlita en finansiell rådgivare. 1.2 Problemdiskussion Förutom det ökade ansvaret för det egna pensionssparandet i och med premiepensionsvalet kan konsumenter idag även köpa och sälja många olika värdepapper genom endast ett musklick hos nätmäklare som exempelvis Aktiedirekt och Avanza (Aktiedirekt, 2008 & Avanza, 2008). Den ökade tillgängligheten till handel med värdepapper kan innebära att personer som saknar nödvändig kunskap om värdepappernas risk och egenskaper ändå utan problem skulle kunna handla med dessa. Detta skulle kunna innebära ett ökat behov av finansiell rådgivning till konsumenter, då bristen på nödvändig kunskap kan leda till ett risktagande som blir större än konsumenten är medveten om. I den konsumentundersökning som Finansinspektionen genomförde angående konsumenters inställning till finansiella rådgivare kan det dock ses att endast en bråkdel av konsumenterna någon gång har anlitat en finansiell rådgivare. Dessutom verkar det som om förtroendet för finansiella rådgivare bland de konsumenter som ännu inte har anlitat någon skulle kunna förbättras. En fundering väcktes om huruvida det kanske fanns en uppfattning hos dessa konsumenter att finansiella rådgivare inte alltid agerade med konsumentens bästa i åtanke och att detta i så fall skulle kunna vara en av anledningarna till att så få har anlitat en finansiell rådgivare. Detta väckte även frågan om denna uppfattning i så fall är befogad. För att överhuvudtaget kunna göra ett uttalande om huruvida konsumenten rådges så att deras investeringar förvaltas på bästa sätt måste vad som anses vara god finansiell rådgivning identifieras. God finansiell rådgivning skulle kunna identifieras genom att studera ämnet ur ett investeringsteoretiskt perspektiv. Även om teorierna förklarar hur investeringar görs och förvaltas på bästa sätt skulle lagstiftningen kunna utgöra en begränsning. Därmed blir det viktigt att ta reda på hur lagstiftningen om finansiell rådgivning egentligen är utformad. Både de finansiella teorierna och den rådande lagstiftningen vägleder i hur de finansiella rådgivarna bör och får handla, men de säger fortfarande ingenting om hur finansiell rådgivning faktiskt bedrivs. För att få ett exempel på hur finansiell rådgivning utförs i praktiken kontaktades ett kapitalförvaltningsföretag som är en oberoende finansiell rådgivare 3
INLEDNING och kapitalförvaltare. På företagets hemsida kan läsas att de har ungefär 400 verksamma rådgivare i Skandinavien. Vidare går att läsa på företagets hemsida att det har strax under 80 000 kunder som sammanlagt har placerat ungefär 90 miljarder kronor under företagets förvaltning. De personer som kontaktades på kapitalförvaltningsföretaget ansåg att ämnet var intressant att studera och att det förmodligen skulle kunna leda till förbättringar i deras praktiska arbete. Företaget tillät därför att en studie genomfördes kring hur deras arbetssätt överensstämmer med de finansiella teorierna på området. 1.3 Syfte Syftet med studien är att undersöka hur den finansiella teorin om investering och rådgivning överensstämmer med rådande lagstiftning och andra normer samt praxis för finansiell rådgivning till den enskilde konsumenten. Följande delfrågor kommer att besvaras för att uppfylla studiens syfte: Vad är god finansiell rådgivning ur ett investeringsteoretiskt perspektiv? Hur förhåller sig rådande lagstiftning och andra normer till de finansiella teorierna om rådgivning? Hur förhåller sig praxis för finansiell rådgivning till teorierna om rådgivning? 1.4 Avgränsningar För att kunna besvara syftet och därmed de uppställda delfrågorna studerades först de teorier som behandlar de förutsättningar som utgör grunden för individers beteende vid investeringar och finansiell rådgivning. Då lagstiftning och andra normer reglerar hur finansiell rådgivning kan ske i praktiken studerades dessa för att ta reda på inom vilka ramar den finansielle rådgivaren kan agera. Denna reglering jämfördes sedan med de teorier som studerats för att kunna avgöra om den utgör en begränsning för den finansielle rådgivarens möjligheter att kunna ge det som teoretiskt anses vara ett gott råd. Slutligen studerades den finansiella rådgivningen i praktiken i det utvalda företaget för att kunna urskilja eventuella skillnader mellan det praktiska tillvägagångssättet och den definition av god finansiell rådgivning som teorin ger. 4
INLEDNING I studien har endast rådgivning riktad till konsumenter behandlats. Denna avgränsning görs för att kunna tillämpa rådgivningslagen fullt ut i studiens analys. Med konsument menas, liksom i rådgivningslagen, en fysisk person vars avsikt med placeringen faller utanför dennes näringsverksamhet. Detta innebär att rådgivning till juridiska personer inte omfattas av studien. Studien utgår ifrån den reglering som avser de företag som står under Finansinspektionens tillsyn. Hade inte denna avgränsning gjorts hade den del av studien som behandlar den finansiella rådgivningens reglering blivit alltför omfattande då även konsumentverkets föreskrifter och allmänna råd hade behövt studeras. Vidare har studien endast fokuserat på licensierade rådgivare för att på så sätt få en enhetlig bas för de kunskaper som en finansiell rådgivare förväntas ha. Den licens som studien utgår ifrån är en av SwedSec godkänd. De rådgivare som har studerats är de som arbetar på det utvalda kapitalförvaltningsföretagets kontor på två östgötska orter. 1.5 Disposition I nedanstående avsnitt följer en kortfattad, översiktlig presentation av studiens resterande kapitel och dessas innehåll för att skapa en överskådlig bild av studiens upplägg. Kapitel 2 Aspekter kring studiens tillvägagångssätt I kapitlet presenteras det, för studien, valda tillvägagångssättet. Detta innebär att valet av studiens utformning utifrån dess problemställning och syfte presenteras. Vidare kommer även metoden för insamlandet av data och en kritisk granskning av den använda litteraturen att gås igenom. Slutligen ges en utvärdering av studiens reliabilitet och validitet. Kapitel 3 Finansiella teorier kring investering och rådgivning Kapitlet presenterar inledningsvis teorier som behandlar grundläggande principer för hur en rationell individ bör bete sig vid en investering. Slutligen kopplas dessa teorier samman och de fundamentala delarna i dessa teorier bildar grunden för det som presenteras i Sharpes teori om vad som anses vara god finansiell rådgivning. 5
INLEDNING Kapitel 4 SwedSec I detta kapitel ges en överblick över vad SwedSec står för och vilka uppgifter som företaget har i form av en presentation av företaget och vad dess licens innebär. Kapitel 5 Lagstiftning och andra normer för finansiell rådgivning Här presenteras och samlas den lagstiftning, föreskrifter och råd samt de kunskapskrav som ställs på en av SwedSec licensierad finansiell rådgivare och som utgör regleringen av den finansiella rådgivningen i Sverige. Kapitel 6 Finansiell rådgivning i praktiken Materialet som har samlats in under de intervjuer och observationer som har gjorts på det studerade företaget samt det material som på annat sätt har tillhandahållits av företaget genom olika dokument presenteras i detta kapitel. Kapitel 7 Utvärdering av rådgivningens reglering och praxis I detta kapitel binds den insamlade empirin i form av lagstiftning och andra normer samt den praxis som har studerats hos det utvalda företaget ihop med de presenterade teorierna och analyseras. Kapitel 8 Studiens resultat Studiens resultat och slutsats presenteras genom att studiens syfte besvaras. Detta görs med hjälp av att ge svar på de frågeställningar som ställdes upp i studiens inledningskapitel. Vidare ges även rekommendationer till det studerade företagets rådgivare och slutligen ges några förslag på vidare studier om finansiell rådgivning. 6
ASPEKTER KRING STUDIENS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 2. Aspekter kring studiens tillvägagångssätt I det följande kapitlet presenteras det, för studien, valda tillvägagångssättet. Detta innebär att valet av studiens utformning utifrån dess problemställning och syfte presenteras. Vidare kommer även metoden för insamlandet av data och en kritisk granskning av den använda litteraturen att gås igenom. Slutligen ges en utvärdering av studiens reliabilitet och validitet. 2.1 Val av undersökningsansats och -upplägg En studie kan ha en kvantitativ eller kvalitativ ansats. En väsentlig skillnad mellan dessa ansatser är hur insamlandet och analysen av data utformas. Vidare anses att en studie med en kvantitativ ansats betonar kvantifiering av insamlade data medan en studie med en kvalitativ ansats inte gör det. Enligt Jacobsen (2002) kan en kvalitativ ansats också anses passande för att få en helhetsbild av en viss företeelse och för att kunna undersöka denna ur många olika perspektiv. (Bryman, 2001) Valet av ansats för studien baseras på att konsumentens situation vid finansiell rådgivning och hur denna kan göras bättre beaktas ur flera olika perspektiv i studien. För att uppnå detta är en kvalitativ studie lämplig då fokus kan läggas på ett mindre antal enheter och att dessa då kan undersökas djupare för att få fram olika aspekter i de data som har sammanställts (Jacobsen, 2002). Dessutom anses den kvalitativa ansatsen vara bättre lämpad än en kvantitativ ansats för att hantera information som inte är känd i förväg (Jacobsen, 2002). Hade en kvantitativ ansats valts skulle undersökningen kunnat få en mer ytlig prägel då metoden, enligt Jacobsen (2002), lämpar sig för att belysa många enheter ur ett mer ytligt perspektiv. En studies upplägg kan antingen vara intensivt eller extensivt. Valet av upplägg beror på huruvida studien är ämnad att undersöka en viss situation på djupet eller ha ett bredare, mer ytligt perspektiv. Det intensiva upplägget passar bra då studiens syfte är att få en fullständig bild av den studerade situationen och därmed belysa så många variabler som möjligt. Det extensiva upplägget är lämpligt då studiens syfte är att fokusera på ett fåtal variabler hos ett större antal undersökningsenheter. Det är ofta så att en studie med ett intensivt upplägg också har en kvalitativ ansats, eftersom den kvalitativa ansatsen lämpar sig för att undersöka ett mindre antal enheter på djupare nivå. (Jacobsen, 2002) 7
ASPEKTER KRING STUDIENS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Kombinationen av ett intensivt upplägg och en kvalitativ metod är ett passande val för studien då den syftar till att undersöka hur finansiell rådgivning som riktas till konsumenten utförs och hur den skulle kunna förbättras ur så många olika perspektiv som möjligt. Samtidigt passar denna kombination av upplägg och ansats studien utifrån de resurser som finns att tillgå. Ett intensivt upplägg är resurskrävande och då resurserna för studien är begränsade ur framför allt tidsperspektivet är en kvalitativ ansats att föredra framför en kvantitativ. Detta eftersom en kvantitativ ansats hade krävt större resurser då ett större antal enheter hade studerats. 2.1.1 Fallstudie Fallstudier är en möjlig forskningsstrategi då ett intensivt upplägg på studien används och är lämpligt att använda då forskaren vill undersöka ett visst fenomen i ett specifikt sammanhang (Jacobsen, 2002). En fallstudie har ofta formen av ett detaljerat och djupgående tillvägagångssätt då endast ett eller ett fåtal enheter undersökts. En fallstudie rör då det enskilda fallets specifika egenskaper och sammansättning. Enligt Bryman (2001) fokuserar fallstudier på en eller ett fåtal enheter, exempelvis en organisation eller en individ, och forskaren vill föra fram det specifika hos den studerade enheten. Vidare menar Bryman (2001) att fallstudier används då forskaren vill få en djupare förståelse för det studerade fenomenet. (Stake, 1995) I studien har rådgivningen inom ett kapitalförvaltningsföretag studerats. Empirin har varit av kvalitativ karaktär och insamlandet har främst skett genom intervjuer och observationer. Även vissa dokument hos det studerade företaget har använts vid insamlandet av empirin. Av tidsmässiga skäl har studien endast fokuserats på ett fall, hade dock mer tid funnits skulle även studier av rådgivning i andra kapitalförvaltningsföretag kunnat vara av intresse. Vid en fallstudie måste hänsyn tas till det studerade objektets rätt att vara anonym (Bryman, 2001). Viss information kan dessutom behöva arkiveras eller alternativt förstöras på grund av dess känsliga karaktär (Bryman, 2001). Det finns både positiva och negativa sidor med anonymisering av ett fall. Ett fall som beskrivs öppet kan framstå som mer intressant men samtidigt finns risken att fallbeskrivningen blir ytlig. Om fallbeskrivningen anonymiseras kan mer känslig information användas och möjligheten finns då att presentera en mer ingående beskrivning. Samtidigt kan anonymisering medföra att fallet blir artificiellt, det vill säga att 8
ASPEKTER KRING STUDIENS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT det inte känns så verkligt som det hade kunnat göra vid en öppen fallbeskrivning. (Lundahl & Skärvad, 1999) Det kapitalförvaltningsföretag som har studerats har valt att vara anonymt. Viss data som samlats in har raderats efter sammanställning för att undvika originalformatets spridning. Som tidigare nämnts kan anonymiseringen medföra att studien inte känns så verklig som om fallbeskrivningen gjorts öppen men då anonymitet var en förutsättning för att studien överhuvudtaget skulle kunna genomföras är denna kompromiss rättfärdigad. Enligt Bryman (2001) är en fallstudies generaliserbarhet begränsad i syftet att generalisera till en hel population. Ett fall anses dock inte vara ett urval ur en population utan studeras som ett enskilt objekt, men å andra sidan brukar generalisering till en hel population heller ej vara syftet med en fallstudie (Bryman, 2001). Generalisering till en hel population brukar kallas statistisk generalisering och skiljs från vad som kallas analytisk generalisering. Med en analytisk generalisering menas att resultatet av en studie generaliseras utifrån befintliga teorier eller till att skapa nya teorier. Den generalisering som huvudsakligen är möjlig vid en fallstudie är således den analytiska generaliseringen. (Lundahl & Skärvad, 1999) Den genomförda fallstudien omfattar endast ett företag, vilket vanligtvis inte lämpar sig för statistisk generalisering av studiens resultat. I detta fall borde dock en viss grad av generalisering vara möjlig eftersom vissa faktorer gäller för alla licensierade finansiella rådgivare. För alla licensierade finansiella rådgivare som arbetar inom företag som står under Finansinspektionens tillsyn är regleringen den samma. Rådgivningen måste följa den reglering som finns, vilket begränsar det praktiska tillvägagångssättet för rådgivaren. Även om det finns ett visst tolkningsutrymme i regleringen finns där även vissa inslag som måste ske på ett särskilt sätt, som till exempel avrådningsplikten och dokumentationskravet. Dessa inslag begränsar rådgivarens tillvägagångssätt ytterligare, vilket gör att en viss generalisering är möjlig då rådgivarna har en relativ snäv ram inom vilken rådgivningen kan ske. Dessutom ställs ett gemensamt krav på den licensierade rådgivarens kunskaper. Kravet garanterar inte att kunskaperna för varje rådgivare är exakt de samma men utgör ett minimikrav för vad varje rådgivare ska kunna. Utifrån detta minimikrav borde en generalisering kunna göras då alla licensierade rådgivare ska besitta denna kunskap. Vidare har rådgivarna till viss del samma eller liknande incitament i sitt arbete, vilket borde innebära 9
ASPEKTER KRING STUDIENS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT att de beter sig på ett likartat sätt. Exempel på dessa incitament kan vara att rekrytera nya kunder eller att öka det kapital som finns under företagets förvaltning. Givet att rådgivarna reagerar på samma sätt på dessa incitament skulle en generalisering kunna vara möjlig. Då rådgivarna har samma reglering, kunskapskrav och incitament bör därmed en generalisering vara möjlig till en viss grad. Däremot kan det med säkerhet inte sägas att alla rådgivare arbetar på exakt samma sätt men att vissa väsentliga likheter borde finnas. 2.2 Genomförande av datainsamling I studien har en kombination av en dokumentstudie, intervjuer och observationer vid insamlandet av empirisk data valts. Anledningen till att både intervjuer och observationer användes var för att kompensera de svagheter som hade kunnat uppstå genom att endast använda ett av tillvägagångssätten. Många av svagheterna i de enskilda tillvägagångssätten kan begränsas genom att kombinera dem (Lundahl & Skärvad, 1999). 2.2.1 Dokumentstudie En dokumentstudie har gjorts för att samla in delar av empirin. De delar av empirin som har samlats in från redan befintliga dokument är den data som rör lagstiftningen och andra normer för finansiell rådgivning samt en översiktlig presentationen av SwedSec och dess kunskapskrav som ställs på en licensierad finansiell rådgivare. Enligt Jacobsen (2002) är en dokumentstudie lämplig då det är omöjligt eller mycket svårt att samla in primärdata. Det kan också vara så att de personer som behöver intervjuas eller observeras för att samla in primärdata är otillgängliga eller är ovilliga att intervjuas eller observeras. (Jacobsen, 2002) Anledningen till att en dokumentstudie valdes att genomföras för dessa delar av empirin är att tiden för studien utgjorde en stor begränsning. Samtidigt fanns en stor mängd information dokumenterad på de valda områdena, vilket gjorde att dessa delar av empirin ansågs bäst lämpade för en dokumentstudie. Resterande del av empirin ansågs svårare att samla in med hjälp av en dokumentstudie och därför valdes intervjuer och observationer som tillvägagångssätt för denna del. 10
ASPEKTER KRING STUDIENS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT För att sammanfatta lagstiftningen och andra normer för finansiell rådgivning har lagen om finansiell rådgivning till konsumenter, Finansinspektionens allmänna råd och föreskrifter om finansiell rådgivning till konsumenter, EG-direktivet om marknader för finansiella instrument samt SwedSecs kunskapskrav för licensierade rådgivare studerats. Även om tiden inte hade utgjort en begränsning för studiens genomförande hade det förmodligen varit relativt svårt att genomföra intervjuer med de personer som deltog i förarbetenas och lagens respektive föreskrifternas och kunskapskravens framtagning så att en helhetsbild över områden erhålls. Detta beror på att det är många olika personer som har varit delaktiga i framtagandet av lagarna och föreskrifterna samt kunskapskraven och därmed hade det förmodligen krävts en stor mängd intervjuer för att kunna täcka in hela processen. Även detta bidrog till att dessa delar av empirin lämpade sig för en dokumentstudie. 2.2.2 Intervjuer Intervjuer kan klassificeras utifrån hur strukturerad intervjuprocessen är. Intervjuerna delas då upp mellan strukturerade och fria intervjuer där en strukturerad intervju har ett i förväg fastställt syfte och en systematisk genomgång av de områden som forskaren är intresserad av samt frågor och uppföljningsfrågor som har formulerats i förväg. En fri intervju däremot har en mindre fokuserad målsättning och syftar mer till att locka fram åsikter, värderingar och föreställningar hos respondenten snarare än ren fakta. Enligt Bryman (2001) hamnar dock många intervjuer mitt emellan dessa två ytterligheter och kallas då semistrukturerade intervjuer. (Lundahl & Skärvad, 1999) Vidare kan olika typer av intervjuer särskiljas genom deras grad av standardisering. Standardiserade intervjuer kännetecknas av att både frågeformulering och frågornas ordningsföljd är bestämda på förhand och sker på samma sätt vid alla intervjuer. Vid ostandardiserade intervjuer däremot kan intervjuaren vara mer flexibel vad gäller frågornas formulering och ordningsföljd. Det viktigaste är att de frågor som ställs täcker upp den information som intervjuaren behöver. Vid valet av standardiseringsgrad på intervjun måste hänsyn tas till de data som ska samlas in, eftersom en hög grad av standardisering är lämplig om svaren ska bearbetas kvantitativt medan ostandardiserade intervjuer är lämpliga då intervjuaren vill få mer uttömmande och nyanserade svar. Även vid denna klassificering av intervjuer återfinns många intervjumetoder någonstans mellan de standardiserade och 11
ASPEKTER KRING STUDIENS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ostandardiserade alternativen. Dessa kallas semistandardiserade intervjuer. (Lundahl & Skärvad, 1999) Under studiens genomförande har intervjuer gjorts med fem olika rådgivare på två av företagets östgötska kontor. Intervjuer gjordes på båda kontoren då deras kundstock skiljer sig åt. Det ena kontoret är yngre och har en högre grad av nykundsrekrytering medan det andra kontoret är något äldre och i större utsträckning ägnar sig åt förvaltning av kundernas medel. För att kunna se eventuella skillnader i rådgivningens struktur mellan kontoren genomfördes intervjuer på båda kontoren. Intervjuerna är semistrukturerade, då de innehåller både strukturerade och fria inslag. Intervjufrågor och förslag på möjliga uppföljningsfrågor har formulerats i förväg. Dessa frågor syftar till att systematiskt genomarbeta de områden som anses intressanta för studien. Däremot är avsikten med vissa frågor att framhäva rådgivarens egna åsikter på vissa områden. 1 De intervjuer som har genomförts kan även klassificeras som semistandardiserade då samma huvudfrågor har ställts till alla respondenter men där möjligheten att ställa olika uppföljningsfrågor beroende på respondents svar har givits. Semistandardiserade intervjuer är ett lämpligt val för studien då en kvantitativ bearbetning av respondenternas svar inte är syftet, utan snarare att få mer omfattande och nyanserade svar. Då alla respondenter har svarat på samma huvudfrågor underlättas dock arbetet med att kunna särskilja eventuella skillnader i svaren. Genomförandet av intervjuerna har ägt rum på företagets kontor, vilket får anses vara en naturlig miljö för respondenterna. Att genomföra intervjun i en naturlig miljö innebär ofta att respondenten känner sig mer avslappnad än om intervjun hade genomförts i en konstlad miljö (Jacobsen, 2002). Risken finns dock att en respondent som intervjuas i en naturlig miljö blir störd av händelser runt omkring sig, som till exempel kollegor eller telefonsamtal som kan avbryta intervjun (Jacobsen, 2002). Vidare finns risken att respondenten inte ger uppriktiga svar om denne är medveten om att kollegor kan höra intervjun (Jacobsen, 2002). För att minimera eventuella störande moment och för att få respondenten att ge så uppriktiga svar som möjlig har intervjuerna genomförts i ett separat rum, där resterande personer på kontoret inte kan höra respondentens svar. Eftersom det studerade företaget har valt att vara anonymt 1 I bilaga 1 återfinns en intervjumall med de frågor som har ställts under intervjuerna. 12
ASPEKTER KRING STUDIENS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT kommer därför heller inte någon person att namnges, vilket kan ha gjort att respondenterna har känt sig mer bekväma och kunnat svara mer öppet än om de hade namngivits. Vid samtliga intervjutillfällen var två intervjuare närvarande. Att intervjuarna var fler än respondenten borde inte ha utgjort något större problem då respondenterna i sitt dagliga arbete är vana vid att hantera kundmöten där flera personer är närvarande. Intervjuarna har tidigare träffat vissa av respondenterna vid ett antal tillfällen men anser sig ändå har hållit sig objektiva då intervjuarna inte har någon närmre relation till respondenterna. För att minimera behovet av att anteckna och kunna fokusera så mycket som möjligt på respondenternas svar kan intervjuer bandas (Bryman, 2001). De intervjuer som genomfördes under studien bandades för att intervjuarna inte skulle behöva anteckna och på så sätt riskera att missa viktig information som gavs i respondenternas svar. Det är dock inte utan nackdelar att banda intervjuerna. Respondenten kan känna sig hämmad och olustig om denne är medveten om att intervjun bandas samt att det finns en risk för tekniska problem som stör intervjun (Jacobsen, 2002). Innan intervjun påbörjades fick respondenten godkänna att intervjun bandades, vilket alla respondenter gjorde. Ett krav från företagets sida var dock att det bandade materialet raderades efter att den insamlade datan hade sammanställts. Detta gjordes då materialet hade transkriberats. Ett annat krav från företagets sida var att respondenterna skulle få ta del av huvudfrågorna i förväg. Detta kan ha fått både positiva och negativa konsekvenser i form av att respondenterna kunnat förbereda sig inför intervjun men att detta också kunnat innebära att respondenterna kunnat samtala med varandra om frågorna och därmed kan vissa nyanser i svaren ha gått förlorade. Då det var ett krav att respondenterna fick ta del av intervjumallen innan intervjuerna genomfördes kunde denna aspekt inte påverkas. Vid intervjuerna fick respondenterna även godkänna att eventuella kompletteringsfrågor ställdes via e-mail. Alla rådgivare godkände detta och vid bearbetningen av empirin konstaterades att ytterligare några kompletterande frågor behövde ställas, vilket gjordes via e- mail enligt överenskommelsen. Dessa svar kan ha blivit mindre spontana än de vid intervjun då respondenterna i större utsträckning kunnat prata sinsemellan och även kunnat redigera svaren innan de sändes tillbaka. Dessutom kan det vara svårare att reda ut eventuella missförstånd gällande frågorna via e-mail. Detta skulle kunna ha påverkat svaren, men utifrån de svar som respondenterna givit har inga tecken på något missförstånd i tolkningen av de ställda frågorna kunnat observeras. 13