EN FÖRSKOLA ATT VARA STOLT ÖVER, NÄRA DIG

LIKABEHANDLINGSPLAN samt plan mot kränkande behandling Daggkåpans förskola 2015-2016 EN FÖRSKOLA ATT VARA STOLT ÖVER, NÄRA DIG

Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Diskrimineringsgrunder, trakasserier och kränkande behandling Kön... 4 Etnisk tillhörighet... 4 Religion och annan trosuppfattning... 4 Funktionshinder... 5 Sexuell läggning... 5 Könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder 5 Trakasserier...5 Kränkande behandling... 6 3. Lagen... 6 4. Begreppsförklaring... 7 5. Förebyggande arbete... 7 6. Kartläggning och upptäckt... 8 7. Utredning och dokumentation... 8 8. Åtgärder... 8 9. Uppföljning och utvärdering... 9 10. Ansvarsfördelning... 10 11. Mål för 2015-2016.. 10 Blankett 13 2

1. Vision På vår förskola ska ingen känna sig diskriminerad eller kränkt. Vi pedagoger vill lära barnen att: Reflektera runt sitt och andras handlande Påtala diskriminering och kränkande behandling som förekommer i förskolan. Bemöta andra barn och vuxna på ett respektfullt sätt. 3

2. Diskrimineringsgrunder Kön Kön är en term som används för att särskilja individer som kvinna eller man. Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön. Den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas också av diskrimineringsgrunden (transexuella). Mål: Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla olika förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Vårt mål är också att verka för att flickor och pojkar ska få lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Detta gör vi för att nå målen: Vi skall vara förebilder och vara uppmärksamma på personalens och barnens språk, kroppsspråk, attityder och värderingar. Använda vardagssituationer för att hjälpa barnen att hitta sin identitet och öka sitt självförtroende. Vi skall anpassa vår miljö så att alla barn, oavsett kön, har möjlighet att utveckla sina förmågor utan yttre påverkan. Vi skall arbeta regelbundet med värdegrundsfrågor. Det kan vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleåldern. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg eller annat liknande förhållande. Mål: Vi ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som uppstår på grund av etnisk tillhörighet. Detta gör vi för att nå målet: Vi arbetar för alla människors lika värde, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning. Vi skall vara goda förebilder för barnen och visa intresse för olika kulturer. Vi skall ta vara på traditioner, lekar, musik och sånger från olika länder. Vi erbjuder hemspråksundervisning. Religion och annan trosuppfattning Vi får inte missgynna någon på grund av hans eller hennes religion eller annan trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel ateism eller agnosticism. 4

Mål: Vi ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som uppstår på grund av religion eller annan trosuppfattning. Detta gör vi för att nå målet: Vi ska vid behov uppmärksamma olika religioners traditioner och högtider. Vid behov kommer vi att söka fakta om den berörda trosuppfattningen. Funktionshinder Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Mål: På förskolan accepteras inte att någon känner sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionshinder. Alla barn skall ha möjlighet att delta i förskolans verksamhet. Detta gör vi för att nå målet: När vi planerar förskolans verksamhet ska konsekvenserna för barn med olika funktionshinder beaktas. Vi anpassar miljön så att alla barn får samma möjligheter att delta i förskolans verksamhet. Vi ökar personalens kunskap om funktionshindret och hur man svarar på frågor från barnet och kamraterna. Sexuell läggning Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Mål: Vi skall utveckla acceptans för olika familjebildningar. Detta gör vi för att nå målet: Ämnet tas upp med barnen i naturliga situationer. Uppmuntra barnens strävan att förstå olika familjebildningar och försöka svara och förklara när barnen frågar. I diskussioner inom personalgruppen lyfter vi tankar och värderingar vi har. Pedagogerna läser och diskuterar litteratur och artiklar med innehåll inom detta ämne. Könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder Sedan 1 januari 2009 är det också förbjudet att diskriminera ett barn om det har samband med könsidentitet eller könsuttryck samt ålder. Men förskolorna är inte skyldiga att arbeta förebyggande för att förhindra diskriminering som har samband med de två nya grunderna. DO rekommenderar dock att förskolan har ett förebyggande arbete även på dessa områden. Det minskar risken för diskriminering och trakasserier. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker barns värdighet och det har samband med diskrimineringsgrunderna. 5

Kränkande behandling Förskolan ska förebygga och förhindra det som i lagen benämns som annan kränkande behandling. Annan kränkande behandling definieras som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund. Det är effekten av en handling som har betydelse, inte avsikten. Mål: I förskolan ska alla känna sig trygga varje dag de är i verksamheten. Alla ska ges möjlighet att lösa konflikter utifrån sin egen förmåga. Detta gör vi för att nå målet: Observationer. Närvaro och närhet i vardagen. Regelbundet värdegrundsarbete, till exempel med hjälp av sagor, böcker. När konflikt har uppstått hjälper vi barnen att reda ut vad som har hänt och diskuterar vilka olika lösningar som kan tänkas finnas. Använda material med värdegrundsinnehåll som t.ex. Kompiskort och Kompisböcker eller SET, bokserierna om Grodan eller Djuren i kungaskogen. 3. Lagen Ur FN:s konvention om barns rättigheter Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion. De rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.. (artikel2) Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen, och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar. (artikel 29) Den 1 januari 2009 kom en ny diskrimineringslag och frågor som rör kränkande behandling flyttades från barn- och elevskyddslagen till skollagen 14 a kap. Diskrimineringslagen och skollagen har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av (diskrimineringsgrunderna): Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religions eller annan trosuppfattning Sexuell läggning Funktionshinder Ålder 6

Lagen har också till ändamål att motverka trakasserier och annan kränkande behandling. 4. Begreppsförklaring Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn, och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar något barn. Ett exempel kan vara om alla serveras samma sorts mat och något barn inte kan äta det på grund av religiösa skäl. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkning Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. När en person kränks vid upprepade tillfällen kallas det mobbing. En kränkning kan vara: Fysisk (slag, knuffar) Verbal (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, grimaser) Texter- och bilder (teckningar, lappar och fotografier) 5. Förebyggande arbete Förskolans arbetslag beskriver årligen i sina mål och verksamhetsplaner hur det förebyggande arbetet ska bedrivas. Arbetet består av: Kontinuerliga samtal med barn och föräldrar om värdegrundsfrågor. Personalen ska granska och utvärdera de rutiner och bestämmelser som finns. 7

Rapporterade kränkningar och åtgärder ska dokumenteras. Utbildning 6. Kartläggning och upptäckt Vår strategi för att upptäcka och kartlägga eventuella kränkningar och mobbning är att: Alla vuxna agerar direkt då vi ser att någon blir kränkt eller utsatt. Aktuella händelser tas upp på husmöten/avdelningsplanering, ALM. Vi samtalar med barnen om vikten om att bry sig om varandra och ta hjälp av någon vuxen, när t.ex. en konflikt inte går att lösa. Föräldrar informeras omgående när kränkning/mobbing förekommit och i samråd med dem sätts eventuella åtgärder in. Vi går igenom alla barn med pedagoger från respektive avdelning, specialpedagog och förskolechef i en gruppgenomgång 4 ggr/år. 7. Utredning och dokumentation Utredning I de fall där vi upplever att kränkningarna förekommer eller att föräldrar gör oss uppmärksamma på att deras barn blir illa behandlat görs en utredning. Personalen skall göra löpande observationer när de misstänker kränkande behandling bland barnen på förskolan. Samtal med barnen om vad som hänt. Samtal i personalgruppen samt samtal med de berörda barnens föräldrar. Utredningen sköts av den person som har barnet/barnen som ansvarsbarn. Vid kränkande behandling av personal, kontaktas skyddsombud och ansvarig chef. Om pedagog upptäcker kränkningar pedagog/barn kontaktas förskolechef. Dokumentation Allt som kommer fram under utredningen skall dokumenteras. Enstaka händelser som vi betraktar som allvarliga skrivs också ner och sparas, detta gäller såväl barn/barn, vuxen/barn, vuxen/vuxen. Detta för att det kan behövas i framtida utredningar. Vi för anteckningar under våra observationer. Mötes- och samtalsanteckningar sparas. 8. Åtgärder För att komma till rätta med de problem som uppstått använder vi oss av förskolans handlingsplan mot kränkande behandling. 8

Vi använder oss av samtal för att komma tillrätta med problem såsom: Konflikthantering Samtal om alla människors lika värde. Föräldrasamtal Vid situationer som vi ej kan lösa på förskolan eller tillsammans med föräldrar kontaktas förskolechefen. Barn som utsätts för eller som sett någon utsättas för kränkning/mobbing uppmanas att: Tala med någon vuxen som han/hon har förtroende för. Handlingsplan för kränkande behandling Vi agerar enligt följande: Samtala med de berörda. Föräldrarna informeras. Personalen på avdelningen diskuterar åtgärder. Föräldrarna görs delaktiga i utredningen. Dokumentation. Vi följer upp åtgärderna enligt den tidsplan som bestäms. Vi använder vår dokumentationsblankett (bifogas). Återkoppling till tidigare års plan Gå igenom föregående års dokumentation. Föreslå revideringar i planen vid behov med utgångspunkt från vår dokumentation (se punkterna ovan). 9. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering sker i maj i samband med utvärderingen av mål- och verksamhetsplanen. Rapport lämnas till förskolechef där man beskriver hur arbetet, för att förverkliga planen om likabehandling samt mot kränkande behandling, har gått till. Där ska bland annat ingå hur barn och föräldrar görs delaktiga. Efter revideringen, går likabehandlingsplanen och årlig plan mot kränkande behandling på remiss till skolledningen innan den tas i bruk för det nya läsåret. Utvärdering av läsår 2014-2015 De avdelningar som har använt sig av kompiskort anser att det har hjälpt barnen att hitta egna lösningar vid ex. konflikthantering. På en del avdelningar har man använt sig av rollspel för att förstärka och tydliggöra hur man förhåller sig till varandra. På samtliga avdelningar kunde vi se positiv utveckling i det sociala samspelet. En av avdelningarna på förskolan har arbetat med olika språk och kulturer. Omorganisation av verksamheten ledde till att två avdelningar sammanfördes och bildade två nya grupper, 1-3 år och 3-5 år. Nya avdelningar innebär nya mål att arbeta med läsår 15-16. 9

10. Ansvarsfördelning Förskolechefens ansvar Det är rektors ansvar enligt lag och förarbeten att: Se till att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns lika rättigheter samt att motverka diskriminering samt kränkande behandling. Årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling i samarbete med personal. Årligen ge vårdnadshavare möjlighet att ta del av likabehandlingsplanen och den årliga planen mot kränkande behandling. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Om verksamheten får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Personalens ansvar Det är personalen ansvar att: Följa förskolans likabehandlingsplan och planen mot kränkande behandling. Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar och sträva efter likabehandling. Åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks. Dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering eller kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. Varje läsårsstart skall information om förskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling ges till barnens vårdnadshavare. Den skall också vara tillgänglig på olika sätt, bl.a. på vår hemsida och/eller i tamburen på avdelningarna. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling ska upprättas varje år och den ska innehålla en uppföljning av fjolårets åtgärder. 11. Mål för 2015-2016 Grodan Mål: Stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Metod/aktivitet: Vi vuxna är närvarande i leken. Vi jobbar med Babblarna-materialet och det är en figur Doddo som representerar värdegrundsarbetet. 10

Vi använder även kompiskorten, där vi diskuterar tillsammans i en mindre grupp hur man bör vara mot varandra. Björnen Mål: Att väcka intressen för andra språk och kulturer. Vi vill att barnen ska få tillfälle att diskutera och reflektera om andra människors situationer samt att alla har lika värde. Att alla ska respektera varandras olikheter och intressen. Metod/aktivitet: Vi använder andra språk i sånger, lekar, böcker samt att ta tillvara de kulturer och språk som finns i gruppen. Varje vecka läser vi böcker som tar upp etiska dilemman. Vi samtalar om innehållet och låter barnen reflektera över det. När det uppstår konflikter diskuterar vi olika lösningar samt lär barnen olika strategier hur man kan säga och vara mot varandra. Vi försöker vara goda förebilder genom att visa att man kan ha olika åsikter och intressen och att det är okej. Vargen Mål: Förståelse för att alla människor har lika värde. Vi vill att alla barn oavsett kön skall känna sig bekväma att leka i alla rum och med allt material. Metoder/aktiviteter: Samtal kring värdegrundsfrågor Böcker Omstrukturering av vårt lekmaterial. Genom att blanda olika typer av lekmaterial i rummen så synliggör vi det/ gör det mer tillgängligt för nya sätt att leka. Ekorren Mål: Arbeta aktivt med värdegrund så att barnen utvecklar respekt och tar hänsyn till varandra Barnen på eget initiativ är hjälpsamma vänner Barnen utvecklar förståelse att oavsett kön har alla människor ett lika värde. Metoder/aktiviteter: Använda oss av material som kompiskort/kompisböcker Skapa gemensamma trivselregler 11

Genom att vi har en god dialog med föräldrarna kan vi bli uppmärksamma på problem, följa upp och jobba vidare med dessa. Arbetslaget jobbar med positiv förstärkning och uppmuntrar barnens goda gärningar Personalen uppmärksammar sitt bemötande mot barnen och gör ingen skillnad på kön. De ser till individ inte pojke/flicka. Älgen Mål: På Älgen vill vi ha en tillåtande atmosfär där alla kan känna: Delaktighet, trygghet och respekt. Viljan att hjälpa andra. Tillit och självständighet utefter sin egen förmåga. Lära barnen att känna igen och sätta ord på sina känslor. En lekmiljö som är tillgänglig och attraktiv för alla barn oavsett kön. Metoder/aktiviteter: SET- Genomföra olika övningar och samtala med fokus på hur man är en bra kompis. Lyfta och stärka varje barn genom att låta dem komma till tals och bli sedda i storgrupp och i mindre grupper, vi dokumenterar. I mindre grupper en gång i veckan göra en aktivitet som rör vänskap och jaget, kompisböcker, drama, lekar och andra värderingsövningar Se på UR:s serier: Sura laxar och glada taxar, Ugglan och kompisproblemet i samband med SET-dagen. Vi kommer att få handledning av Annette Karlsson, genuspedagog på BUF. Vi vill ha hjälp med avdelningens planering av rum och vad vi erbjuder i lekmaterial. På onsdagar har vi tillgång till Vårt Hus där vi har lek och rörelse där man tränar turtagning och samarbete. De får även öva sig i att lyssna och ta lekinstruktioner. Vi pedagoger måste utmana och inspirera barnen till att testa nya aktiviteter. Många utav barnen har sina favoritrum och aktiviteter. Vi vill få dem att testa nya, medvetet utsätta dem för nya lekar som de inte testat tidigare. 12

Skolområde Syd Daggkåpans förskola Datum: Dokumentationsblankett: Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Namn: Avdelning: Ansvarig personal: Inblandade: Bakgrund: Åtgärd: Tid för uppföljning: Utvärdering: Hur går vi vidare? Mötesdeltagarnas underskrift: 13

En förskola att vara stolt över, nära dig Daggkåpans förskola Postadress: Skattkärrsskolan, 656 72 Skattkärr Besöksadress: Skattkärrsvägen 44-46 14