Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 307 Nora Herrgård

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 307 Nora Herrgård

Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 3 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 4 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 5 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 6 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande... 6 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling... 7 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik... 8 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 9 9 Nyckeltal... 10 Re 307 Nora Herrgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 2(10)

1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Tidigare har vår årsplan styrt verksamheten i det stora hela, men under detta läsår har vi har mer och mer övergått till att arbeta i projekt som utgår ifrån barnens intressen och behov. Höstterminen startas upp med ett fördjupat värdegrundsarbete på alla avdelningar men också som ett övergripande tema på hela förskolan. Vi använder oss av värdegrundsmaterialet "Snick och Snack" vännerna i Kungaskogen, för de äldre barnen vilket är ett roligt och brett tema som innefattar alla områden i läroplanen. Med de yngre barnen använder vi oss av Tio små kompisböcker och Babblarna. Värdegrundsarbetet kopplas vidare till vårt arbete med likabehandlingsplanen, i syfte att säkra att det är dokument som är levande i verksamheten. Värdegrundsarbetet avslutas med en gemensam gårdsfest där alla avdelningar är med. Utvärdering och reflektion av verksamheten sker löpande under året, pedagogerna har avdelningsmöten en timma varje måndag samt avdelningsmöte kvällstid vid behov. Varje avdelning ansvarar också för att hitta stunder till enskild reflektionstid dagtid. Gemensam reflektion över pågående processer görs tillsammans på LUG (Lokal utvecklingsgrupp, möte varje vecka), på PK möten (en gång i månaden) och i medarbetarsamtal. Vi har prioriterat och planerat för tre planeringsdagar under året vilket leder till en bra flyt i vårt systematiska kvalitetsarbete. Vid några av våra PK möten under vårterminen har pedagogerna delats in i diskussionsgrupper där de gått igenom Kvalitetsdokumentet och skrivit ner tankar och reflektioner över de olika områden som vi arbetat med under året. Kvalitetsdokumentet blir den skriftliga utvärderingen av vår verksamhet under året, den bidrar också till att synliggöra våra utvecklingsområden och förbättringsområden. Då vi under året har börjat arbeta mer i projekt använder vi oss av även av Lotusdiagram som ett stöd och hjälp för att synliggöra och tydliggöra vilka områden vi arbetat med i Läroplanen samt hur vi kan utveckla projektet/aktiviteten så att alla delar kommer med. Detta blir också överskådligt och tydligt för föräldrarna. För att få till ett bra systematiskt kvalitetsarbete kring kost och måltider så har vi matråd ca två gånger per termin då en personal representant från de yngre barnen och en från de äldre samt kock och förskolechef stämmer av menyer och annat kring kosten. Förskolan har eget tillagningskök som serverar näringsriktig och varierad mat. Vi har utökat andelen ekologiska produkter som nu står för ca 25% av den tillagade maten. Under våren implementeras också ett Kostprogram för de kommunala verksamheterna som bidrar till ett tydligt tänk framåt kring kost. Vår kock på Nora Herrgård är kostsamordnare för förskolan vilket på ett positivt sätt bidragit till diskussioner och reflektioner kring kosten. Vi har under året skapat forum för diskussioner kring processer i verksamheten vilket har lagt en bra grund för det systematiska kvalitetsarbetet. Vi har också lagt in en extra planeringsdag vilket har varit mycket bra, det är sällan alla pedagoger har tid att ses och diskutera verksamheten. Planeringsdagarna bidrar också till att hitta ett tydligt gemensamt tänk och samsyn. Mycket handlar om tydliga mål, strukturer, tid för reflektion och diskussion. Vi måste hela tiden stämma av så att vår verksamhet har ett fokus på förskolans läroplan och hur vi kan bidra till att utvecklas vidare. Re 307 Nora Herrgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 3(10)

Vi upplever att värdegrundsarbetet vid höstens terminsstart bidrar till ett bättre samarbete på hela förskolan vilket också är en bra grund för det systematiska kvalitetsarbetet. Under hösten behöver värdegrundsarbetet kopplas tydligare till vår Likabehandlingsplan. Under 2016/2017 kommer planeringsdagarna att ligga i oktober, januari och maj för att få till en bra systemati och en tydlig röd tråd. Vi kommer också att göra studiebesök och gå på föreläsningar för att höja vår kompetens kring våra olika utvecklingsområden, detta kommer i sin tur leda till en utveckling i vår verksamhet. 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Förskolan är öppen och tillgänglig för alla barn, oavsett förutsättningar. Vårt gemensamma värdegrundsarbete i början av hösten lägger en stabil och trygg grund tillsammans med Likabehandlingsplanen. Pedagogerna gör under värdegrundsarbetet kartläggningar av barngruppen och anpassar därefter verksamheten efter de olika behov som finns. Vi har personal på förskolan som har specialpedagogisk kompetens och som deltar i kommunens specialpedagogiska nätverk. Vi har möjlighet att ansöka om tilläggsbelopp från UKK för barn i behov av stöd, inför ansökan görs en kartläggning av behoven och skrivs en handlingsplan tillsammans med föräldrar. Under året har förskolan erhållit tilläggsbelopp för flera barn. Vi har i samband med detta även kunnat söka stöd från psykolog och specialpedagog vilket har varit av stor hjälp. Förskolans byggnad är utformad så att tillgängligheten för barn med fysiska funktionshinder är bra på avdelningarna i bottenplanet. Vi har många barn med olika nationaliteter på vår förskola och för att på ett positivt lyfta in det i verksamheten så sjunger vi och räknar på olika språk, vi benämner ord, leker språklekar, använder oss av tecken som stöd. I hallarna sitter Välkommen! på ett 15 tal olika språk. av era insatser under året Då vi under året haft flera barn med behov av stöd på olika sätt upplever vi det mycket positivt på det sätt vi fått stöd genom psykolog och specialpedagog, även i övergripande frågor har vi fått bra hjälp av Lena Wallin på UKK. Vi tycker också att det är mycket positivt att det tagits fram en gemensam mall för kartläggning, det kommer att bli ett stöd för pedagogerna under kommande läsår. Vi har inte tidigare arbetat så mycket med olika nationaliteter och mångkulturalitet och därför var det väldigt bra att vi kunde skicka två av våra pedagoger på UKKs 7,5 poängsutbildning som pågått under våren. Pedagogerna har delgett reflektioner kring utbildningen på PK möten och även berättat om litteratur som lästs på kursen. Vi behöver fortsätta att utveckla pedagogernas och barnens delaktighet i Likabehandlingsplanen. Vi behöver också få en bättre systemati i att diskutera värdegrundsfrågor och alla likas värde. Det handlar både om genusdiskussioner, förhållningssätt, olika kulturer och en tillgänglig förskola. Vi behöver också arbeta mer aktivt med detta område på vår hemsida. Vi kommer under kommande år att två gånger per termin gå igenom kartläggningar av barngrupperna för att se om några särskilda Re 307 Nora Herrgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 4(10)

behov finns/insatser behöver göras. Vår hemsida behöver uppdateras inom området, detta kommer vi att titta på under hösten. 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Att arbeta mer med de digitala hjälpmedlen har varit ett av våra prioriterade utvecklingsområden. Vi har under året börjat arbeta mer med pedagogisk dokumentation som utgår från barnens intressen och behov. För att dokumentera lärprocesserna har vi behövt använda oss av de digitala hjälpmedlen. Detta arbete är en process som måste få ta tid, kunskapsnivå och intresse är olika mellan pedagoger och vi arbetar mot att få en gemensam grund att stå på. Detta har vi under året gjort genom studiebesök, föreläsning, inläsning av litteratur samt diskussioner på PK möten då vi även delger varandra hur vi arbetar med lärverktygen på respektive avdelning. Den utrustningen som finns på förskolan är en bärbar dator per avdelning samt en stationär i arbetsrummet. Varje avdelning har också en Ipad, digitalkamera och en smartphone. Förskolan har även en projektor som finns att tillgå vid tex föräldramöten. Tyvärr har det varit svårt med uppkopplingen som är mycket långsam, vi har inte heller kunnat koppla våra Ipads till skrivaren för utskrift. Vi har påbörjat ett nytt arbetssätt på förskolan där vi går från till större delen vuxenstyrt till att i stället utgå från och ta tillvara barnens tankar och intressen. För att kunna reflektera kring vårt arbete och utmana barnen vidare i sitt tänk måste vi på ett helt annat sätt arbeta med de digitala hjälpmedlen. De ska inte ta över verksamheten men de måste vara en tydlig del och ett stöd i vårt arbete. Pedagogerna måste sträva efter att använda tekniken på ett pedagogiskt medvetet vis och hela tiden ha ett fokus på förskolans läroplan. Vi måste också bli bättre på att göra barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen och stötta dem i att se sitt eget lärande genom de digitala hjälpmedlen. Att IT-delen ej fungerar blir en stor och tidskrävande problematik. Våra bärbara datorer är dessutom gamla och behöver bytas ut, det är en stor investering att köpa nya. Tack vare en budget i balans kunde vi under vårterminen byta ut tre av de bärbara ut mot nya, förhoppningsvis kan vi byta ut de resterande till hösten. Detta är ett måste om vi ska kunna fortsätta utveckla vårt arbete med pedagogisk dokumentation samt användande av digitala hjälpmedel. Vi har börjat lägga en grund att stå på, men vi kommer under hösten att utveckla detta vidare. Vi har sök och fått projektmedel för ett projket kring Barns inflytande över sitt eget lärande med hjälp av digitala lärverktyg. Detta projekt kommer att bidra till att utveckla vårt synsätt kring hur vi dokumenterar barnens utveckling och lärande. Vi kommer också under hösten att börja använda oss av Förskoleappen. Introduktion och utbildning för samtliga pedagoger är inbokade under hösten 2016. Detta kommer leda till att alla pedagoger på ett helt annat sätt behöver sätta sig in i den digitala världen. Förskoleappen kommer förhoppningsvis också att bidra till en bättre dialog med och synliggörande av verksamheten för föräldrar. Som en hjälp för pedagogerna i detta arbete kommer vi bla att göra studiebesök på Drottningholms förskola på Ekerö där de Re 307 Nora Herrgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 5(10)

har kommit väldigt långt med hur man arbetar med digitala hjälpmedel i förskolan. Under 2016-2017 kommer vi även att ett stort fokus på pedagogisk dokumentation och lärprocesser i vår LUG grupp och på PK möten. Vi har även tillsatt en specialgrupp som ska driva dessa frågor frammåt med stöd av de projektansvariga förskollärarna. 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga På småbarnsavdelningen arbetar vi med språkmaterialet Babblarna i de flesta av våra aktiviteter. Det har varit mycket positivt och vi upplever att språkmaterialet berör många av de områden som finns i läroplanen. På 3-år och 4-års avdelningarna har de 10 kompisböckerna använts som ett kompletterande språkmaterial. Avdelningen Takåsen har under året haft en talpedagog 1 dag i veckan och pedagogerna har gått kurs inom teckenstöd. 5-års avdelningen arbetar med språkmaterialet snick & snack och svingelskogen. Vi har högläsning varje dag på alla avdelningarna och för att skapa intresse för böcker och läsning får barnen ta med sig egna böcker till förskolan. På samlingarna arbetar vi med språkrytmik ibland annat olika sånger, rim och ramsor innehållande munmotorik. Vi upplever att vårt arbete med språket genomsyrar hela vår verksamhet samling fri lek måltider rutinsituationer - övriga aktiviteter. Det är viktigt att vi pedagoger har ett "språktänk" med oss under hela dagen. Vi har ett brett och varierat språkmaterial på hela huset, man kan byta material med varandra mellan avdelningarna och även få tips och idéer. Vi upplever att vi arbetar med språket genomgående i verksamheten men vi behöver vara tydligare med att beskriva för föräldrar hur vi arbetar med språk. Det är viktigt att barn, föräldrar och pedagoger har samma bild av vår språkliga verksamhet. Det är positivt att vi har samma läsrutiner över hela huset, det blir tydligt och bra för barnen när de byter avdelning. Vi behöver lyfta genusfrågan mer, det är viktigt att vi ser alla barn som individer oavsett kön och inte gör skillnad i vårt bemötande av pojkar och flickor. Vi känner oss inte helt bekväma med begreppet genus och skulle kunna diskutera det mer under kommande år. Vad är genus och vad innefattas i begreppet, hur talar vi till/med pojkar och flickor? Vi vill fortsätta att utveckla vårt arbete med Babblarna, 10 kompisböcker och svingelskogen. Vi arbetar vidare med åldersindelat språkmaterial och delar kompetens med varandra. Vi behöver också ta upp vårt arbete med Bornholmsmodellen och språklådor då vi har flera pedagoger som är duktiga inom detta område. Vi behöver tydliggöra och synliggöra för föräldrar hur vi arbetar med språket, förhoppningsvis kommer förskoleappen att bli till hjälp. Vi behöver diskutera genus på PK möten och ev titta på litteratur som berör ämnet. 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Vi använder mycket matematik löpande i vår dagliga verksamhet. Vid måltider, dela Re 307 Nora Herrgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 6(10)

frukt och benämna i matematiska termer, vi har matvärdar på 3-5 års avdelningarna och de får räkna barn, para ihop måltidsverktyg osv. Barnen är väldigt delaktiga och har initierat detta själv. Utomhus har vi bland annat matematik när vi är i skogen, vi räknar kottar, stenar, pinnar, tittar på högt/lågt, kort/lång, tjock/smal. På gården räknar vi och sorterar vi när vi städar i leksakerna i lådan. På samlingarna räknar vi barn, dagar, gör ramsoroch sjunger sånger om matematik. Genom pedagogisk dokumentation görs matematik synlig för barnen, vid vattenprojektet som en avdelning hade räknade barnen ut många barn det går på ett sjölejon. Barnens intresse för naturen på småbarnsavdelningen har utvecklat deras matematiska tänkande då vi sorterar, jämför och tittar på till exempel pinnar och andra material. På väggarna inne på avdelningarna finns siffror, räkne-knappar med mera. Barn och pedagoger spelar turtagningsspel där barnen får vänta på sin tur, räkna steg, vi spelar memory och lägger pussel. Vårt arbete med matematik genomsyrar verksamheten men vi behöver prata mer med barnen om de olika matematiska begreppen så att de förstår att det är matte det handlar om. Vi behöver tydliggöra för föräldrarna än mer hur vi arbetar med matematik på förskolan, förskoleappen kommer att kunna bidra med det på ett bra sätt då man kan tagga ett läroplansmål till bilden som handlar om matematik. Precis som med språket och läsning skulle vi behöva har ett mer övergripande tänk över huset. Vi skulle behöva diskutera matematik i olika forum för att hålla oss uppdaterade och ge varandra tips och idéer. Vi behöver tydliggöra för föräldrarna hur vi arbetar med matematik på förskolan. Ett bra förslag är att prata med föräldrarna om detta på tex föräldramöten. Vad är matematik för föräldrarna och vad är matematik för oss på förskolan. Vi behöver hitta forum för att diskutera matematik, tex ta en del av ett PK möte per termin. Förskoleappen kommer att hjälpa till att synliggöra och tydliggöra för föräldrar men också hjälpa oss att reflektera kring vårt matematiska arbete. 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vi använder ipads för att fotografera, dokumentera, filma samt visa film i utbildningssyfte. Vi har tillgång till fyra stycken bärbara lap-tops samt en stationär dator som vi använder vid planeringstid samt att söka information. Vi har trådlös uppkoppling på hela huset och vi har en mobil uppkoppling som kan tas med på utflykter. Vi har en projektor som används under personalmöten samt föräldramöten, under våren har femårsavdelningen använt sig av den vid ett projektarbete som handlat om olika byggnader. Barnen har kunnat använda sig av lärplattorna tillsammans med pedagogerna för att söka information på bla Youtube. Detta har sedan kunnat visas på projektorn, alla barn har sett samma sak och kunnat ställa frågor som leder vidare. Pedagogernas vana att använda digitala verktyg är varierad och behöver utvecklas för att vi ska ha en bra gemensam grund att stå på. Under våren då vi har övergått till att arbeta i projekt och har alla behövt vara delaktiga i användandet av lärplattorna som blir en grund för reflektion. Re 307 Nora Herrgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 7(10)

Vi har påbörjat ett nytt arbetssätt på förskolan där vi går från vuxenstyrt till att i stället utgå från barnens tankar och intressen. För att kunna reflektera kring vårt arbete och utmana barnen vidare i sitt tänk måste vi på ett helt annat sätt arbeta med de digitala hjälpmedlen. De ska inte ta över verksamheten men de måste vara en tydlig del och ett stöd i vårt arbete. Pedagogerna måste sträva efter att använda tekniken på ett pedagogiskt medvetet vis och hela tiden ha ett fokus på förskolans läroplan. Vi måste också bli bättre på att göra barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen och stötta dem i att se sitt eget lärande genom de digitala hjälpmedlen. Vi har börjat lägga en grund att stå på, men vi kommer under hösten att utveckla detta vidare genom att börja använda oss av Förskoleappen. Introduktion och utbildning för samtliga pedagoger är inbokade under hösten 2016. Detta kommer leda till att alla pedagoger på ett helt annat sätt behöver sätta sig in i den digitala världen. Förskoleappen kommer förhoppningsvis också att bidra till en bättre dialog och synliggörande av verksamheten för föräldrar. Som en hjälp för pedagogerna i detta arbete kommer vi att göra studiebesök på Drottningholms förskola på Ekerö där de har kommit väldigt långt med hur man arbetar med digitala hjälpmedel i förskolan. Under 2016-2017 kommer vi även att ett stort fokus på pedagogisk dokumentation och lärprocesser i vår LUG grupp och på PK möten. 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet På Nora Herrgård har vi under höstterminen arbetat i olika teman och under våren har vi mer och mer övergått till att arbeta i projekt där man utgår från barnens tankar och intressen. Två av avdelningarna har haft projekt om vatten vilket är ett väldigt brett område och som ledde till många olika frågeställningar som barnen ville undersöka. På en av avdelningarna undrade barnen över vilka djur som lever i vattnet, tillsammans med pedagogerna forskade barnen kring detta både med Ipad och genom att gå till vattnet och titta. På den andra avdelningen började det i havet och slutade med vilka material sjunker/flyter om man lägger det i vattnet, samt vart tar vattnet vägen när vi spolar? Vilket i sin tur ledde till frågor om avlopp och reningsverk. Två av de andra avdelningarna hade byggprojekt, på 2-års avdelningen handlade det om att bygga med klossar och annat material, de fortsatte med verktyg och vad man behöver för att bygga och konstruera. På 5-års avdelningen ledde byggandet vidare till olika byggnader i världen. Hur har man konstruerat Globen som är runt, Eifeltornet som ser ut som ett A, lutande tornet i Pisa och Kaknästornet? Hur högt är Burij Kalifa och hur långt blir det om man lägger det ner? Barnen har haft väldigt många frågor och med hjälp av pedagogerna har de sökt information. På 3-års avdelninge var barnen väldigt intresserade av mönster vilket ledde till ett projekt där barnen till sist såg olika mönster överallt, inne som ute, de byggde mönster, ritade mönster och pratade mönster. För att fånga upp vad som händer på alla avdelningar så har pedagogerna fått berätta om sina pågående projekt och även visa bilder och delge reflektioner på våra PK möten. Att arbeta i projekt gör att man på ett annat sätt än tidigare får in barnens intressen och funderingar kring teknik och naturvetenskap. Tidigare styrde man som pedagog på ett Re 307 Nora Herrgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 8(10)

annat sätt mot ett bestämt mål, nu vet man inte riktigt vart projektet landar och vad det är som intresserar och fångar barnen. Det är ett roligt arbetssätt där man som pedagog lär sig mycket under vägen, men det är också svårt och krävande på ett annat sätt än när man har "full kontroll". Man behöver vara påläst och lyssna in barnen hela tiden. Tidigare har det lätt blivit att teknik och naturvetenskap inte har tagit så jättestor del i den pågående verksamheten, men genom projekten så lyfts dessa områden på ett annat sätt. Vi är i uppstartsfasen av att arbeta i projekt och detta måste vi utveckla vidare tillsammans med användandet av digitala hjälpmedel. Att börja arbeta med förskoleappen kommer bidra till att vi på ett helt annat sätt kan visa för föräldrar hur vi arbetar med teknik och naturvetenskap i förskolan. Vi behöver också göra barnen mer delaktiga och med stöd av bilder kan de tillsammans med pedagogerna själva börja reflektera över projekten och sitt eget lärande. Då många barn är intresserade av vatten skulle vi till nästa år behöva köpa in lite mer material för att utveckla detta, som tex håvar, förstoringsglas, mätkoppar osv. 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Vi har sex avdelningar och totalt 102 barn inskrivna. Förskolan har en andel med 52 % förskollärare och en budget i balans vilket leder till mycket bra förutsättningar för fortsatt utveckling av vår verksamhet. Vi har 1-2 förskollärare på varje avdelning. Vi har också två barnskötare som studerar till förskollärare. Förskolan har under året inte haft några lärarstudenter, däremot en barnskötarelev som gör verksamhetsförlagd utbildning. Under vårterminen har en förskollärare fortbildat sig och gått en handledarutbildning på 7,5 poäng. Vi kommer att fortsätta utveckla vårt samarbete med högskolan kring VFU, då det är viktigt att få in nya tankar och ny forskning för att utveckla vår verksamhet. Under året har vi rekryterat en ny förskollärare och en ny förskolechef har tillträtt då tidigare förskolechef gått i pension. Vi upplever att förutsättningarna för att rekrytera förskollärare har varit mycket bra. Vi är en attraktiv arbetsplats och vi fick många bra ansökningar från utbildade förskollärare. Det de sökande hade fastnat för hos oss var att de fick jobba med andra förskollärare, att vi hade fokus på att utveckla vårt digitala användande genom pedagogisk dokumentation samt att Danderyds kommun är en attraktiv arbetsgivare med ett stort fokus på förskolans verksamhet. Positivt var även barngruppernas storlek samt att vi har nöjda föräldrar och en lång kö till förskolan. Under året har vi påbörjat ett samarbete med Kevinge förskola vilket är mycket positivt i de pedagogiska diskussionerna. / långsiktig lösning Vi behöver fortsätta vårt utvecklingsarbete kring pedagogisk dokumentation och pedagogiska miljöer. Vi behöver även fortsätta utveckla former för diskussioner och dialog kring vårt utvecklingsarbete och reflektera tillsammans. Vi behöver lyfta varandras kompetenser och lära av varandra, det kollegiala lärandet är av stor vikt. Under hösten kommer vi att börja använda oss av Förskoleappen vilket kommer att bidra till vårt utvecklingsarbete på ett mycket positivt sätt om vi har Ipads och datorer Re 307 Nora Herrgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 9(10)

som fungerar samt fullt stöd från IT. 9 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2014 KUNDENKÄT 2015 KUNDENKÄT 2016 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 100 % 100 % 100 % "Det är arbetsro i barngruppen" 93 % 89 % 83 % Kommentarer och analys till nyckeltal Vi är naturligtvis mycket nöjda med att förskolan över tid har så goda resultat vad gäller barns trygghet, vilket är en grundförutsättning för utveckling och lärande. Vad gäller arbetsro i barngruppen är resultatet något lägre, det kan vara en fråga som är svår att ta ställning till för föräldrarna då de sällan är med i verksamheten. Vi kan ta med oss frågan till höstens föräldramöten och stämma av hur de tänker kring denna fråga. Re 307 Nora Herrgård, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 10(10)