Hälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien

Relevanta dokument
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Att satsa på folkhälsa en god affär

Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.

Varför har vi QALY s och hur kan de användas?

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller

Frågor och svar om NT-rådet

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

Hur värderas medicinska produkter av samhället. Wing Cheng

Hälsocoach online. hälsovinster på individens villkor inom hälso- och sjukvårdens budget

HÄLSOEKONOMI OCH ORDNAT INFÖRANDE

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

HÄLSOSAM STRÖM, STRÖMSUNDS HÄLSOCENTRAL

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle oktober, 2013

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Har vi råd att inte arbeta förebyggande? Hälsoekonomiska analyser som prioriteringsunderlag

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Mer hälsa genom våra knappa resurser är det möjligt?

PROM Vad och varför? Margareta Kristenson,

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Värdet av en eldriven rullstol. hälsoekonomisk analys av förskrivning av eldrivna rullstolar till äldre personer med funktionsnedsättning

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?

Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD

KOSTNADSEFFEKTIVITET AV HÄLSOCENTERS VERKSAMHET REGION VÄSTMANLAND

Är det möjligt att uppnå långsiktiga förändringar av levnadsvanor? Hur kan sjukgymnasten bidra?

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering

Införande av nya innovativa läkemedel - så fungerar den värdebaserade prissättningen i Sverige. Martin Irding

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Hälsoekonomiskt underlag Bilaga

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Hälsoekonomisk utvärdering av Metabola projektet i Kalmar län

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Birgitta Johansson, enheten för onkologi 1

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

En introduktion. PrioriteringsCentrum PrioC

Utvärdering av livstilsgruppens arbete på Handens vårdcentral

Björknässtudien: Färre läkarbesök i primärvården

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Fysisk Aktivitet och KOL

Levnadsvanornas betydelse för hälsan? Hur mår vi i Gävleborg? regiongavleborg.se

Hur går det till? Västerbottens Hälsoundersökningar. Margareta Norberg Medicinsk koordinator VHU Distriktsläkare, docent

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Varför har inte alla godkända läkemedel förmån? eller Varför är TLV så besvärliga? Karl Arnberg, TLV Mellansvenskt läkemedelsforum, Örebro

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

Ett friskare Sverige

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

forskning pågår Att främja fysisk aktivitet En kostnadseffektiv behandlingsmetod för hälso- och sjukvården Sammanfattning

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Stillasittande & ohälsa

Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

Case management för sköra äldre personer (+65)

Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering?

Fysisk aktivitet på recept

Falls and dizziness in frail older people

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Återföringsdagen 27/ Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Procoralan Filmdragerad tablett. 7,5 mg Blister, 112 st. 5 mg Blister, 112 st

Presentationsmaterial från informationseftermiddag om hjärtsvikt, Pulsen, och Hjärtrehabilitering. Centrala Sjukgymnastiken

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Rutin gällande förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, FaR

Innehållsförteckning. Bilaga... 22

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Externa Hjärtsviktsteamet

Man måste vila emellanåt

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Fysisk aktivitet. FaR i praktiken. Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Vad menas med fysisk aktivitet? Vad menas med fysisk aktivitet? Motion.

Transkript:

Hälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien Margareta Eriksson Medicine doktor sjukgymnastik, forskningskoordinator Projektledare Fysisk aktivitet på recept Norrbottens läns landsting Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

A 3-year lifestyle intervention in primary health care Effects on physical activity, cardiovascular risk factors, quality of life and cost-effectiveness Medicinsk avhandling Institutionen för Samhällsmedicin och rehabilitering Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:305718

Hälsoekonomi är Ekonomisk vetenskap tillämpad på området hälsa Intäkterna är i form av hälsovinster Hälsovinstens betydelse för att minska samhällets kostnader för sjukvård och sjukskrivning kan oftast beskrivas Hälsovinstens egenvärde för berörda personer kan sällan beskrivas i pengar

Hälsoekonomi kan Visa om en metod är kostnadseffektiv jämfört med en annan Vara underlag för prioriteringsbeslut

Ekonomiskt perspektiv Samhällsekonomiskt perspektiv Hälso- och sjukvårdsekonomiskt perspektiv Företagsekonomiskt perspektiv

Björknässtudien, Boden Livsstilsintervention i primärvård Inom den vanliga kliniska verksamheten Syfte att påverka fysisk aktivitet, medicinska riskmarkörer och livskvalitet Ansvariga: Margareta Eriksson och Mats Eliasson

Studiemetod RCT med 151 deltagare 3 års interventions- och studietid Genomförd på vårdcentralen med befintlig personal Patienter med förhöjd risk för hjärtsjukdom Fetma, kolesterol, blodtryck eller typ 2 diabetes

Interventionsmetod Grupper med 10-13 deltagare Träning 3 gånger i veckan i vårdcentralens regi i 3 månader. Sjukgymnaster och sjukgymnastassistenter Vattengymnastik, stavgång/rask promenad, intervallträning på ergometercykel + styrketräning Kostinformation i grupp vid 5 tillfällen. Dietist. 12 uppföljningsträffar i grupp under 3 år

Uppföljningsträffar Kunskap Motivation Målsättning för aktivitet Insikt om beteende Stöd att upprätthålla nya vanor

Tidsaxel Intervention Uppföljningsträffar för interventions gruppen månadsvis kvartalsvis varje halvår 0 3 mån 1 år 2 år 3 år Undersökningar

Patientflöde 340 personer uppfyllde studiens inklusionskriterier och inbjöds att delta 177 personer (52%) tackade ja 151 personer randomiserades, 76 till kontrollgrupp och 75 till interventionsgrupp 145 personers data analyserades enl. Intention-to-treat 74 i kontrollgruppen och 71 i interventionsgruppen 120 personer fullföljde 3-års uppföljningen. Bortfall 18% 11

Hälsoekonomiska analys för Björknässtudien Val Kostnad A Kostnad B Björknäs + vanlig primärvård Vanlig primärvård Konsekvens A Konsekvens B

Hälsoekonomisk analys Ökade kostnader jämfört med vanlig primärvård Värdet av hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för sjukvård Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall

Hälsoekonomisk analys, kostnader Ökade kostnader jämfört med vanlig primärvård Värdet av hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för sjukvård Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall

Kostnader som ska beaktas Kostnader för införande / rutinmässiga kostnader? Bara de typer av kostnader för vilka det är skillnad mellan alternativen Samhällsekonomiskt perspektiv = kostnader oavsett vem det berör

Ökade kostnader Per deltagare Träningstillfällen (personal + 1 000 kr Gruppmöten lokaler mm) 500 kr Patientens kostnader 1 100 kr (utrustning mm) Totalt 2 600 kr

Hälsoekonomiska analys, hälsovinst Ökade kostnader jämfört med vanlig primärvård Värdet av hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för sjukvård Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall

QALY QALY=kvalitetsjusterade levnadsår Värdering av livskvaliteten mellan 0 och 1 0 är sämsta tänkbara, 1 är utan sjukdom Sjuk har ett värde mellan 0 och 1 Värde x tid - ett år fullt frisk har värdet 1,0

Värdering av livskvalitet Grundprincipen är en jämförelse: 10 år med ett sjukdomstillstånd / besvär är likvärdigt med X antal år full frisk / besvärsfri

QALY 2

Livkvalitetsintstrument EuroQol: EQ-5D EQ VAS SF-36 hälsoenkät SF-6D (beräknas via 11 frågor från SF-36) Livskvalitetsvikter Ett värde och preferensbaserad

EQ-5D 5 dimensioner 3 svarsalternativ = 243 möjliga svar Rörlighet (walking), Hygien (self-care), Huvudsakliga aktiviteter (arbete, i hemmet, fritid), Smärta/besvär, Rädsla/nedstämdhet Inga besvär, måttliga besvär, svåra besvär Alla svarsalternativ har värderats av en allmän befolkning

EQ VAS Skala mellan 0 och 100 Sämsta tänkbara till bästa tänkbara tillstånd Tveksamt preferensbaserad Patientens egen värdering, subjektiv

SF-36 36 frågor inom 8 dimensioner av hälsa - Fysiska aspekter: fysisk funktion, fysik rollfunktion, smärta, allmän hälsa - Psykisk hälsa: vitalitet, social funktion, emotionell rollfunktion, psykiskt välbefinnande

SF-36 dimension Skillnad mellan grupperna efter 3 år P-värde univariate Physical Functioning + 5.3 0.012 0.017 Role Physical + 10.5 0.09 0.58 Bodily Pain + 12.2 0.001 0.012 General Health + 3.5 0.14 0.08 Vitality + 3.9 0.18 0.13 Social Functioning + 4.0 0.16 0.16 Role Emotional + 1.5 0.80 0.58 Mental Health + 2.4 0.28 0.23 Physical Component Summary Mental Component Summary + 3.8 0.003 0.041 + 0.4 0.78 0.37 SF-6D + 0.04 0.002 0.010 EQ-VAS + 0.09 0.002 0.002 EQ-5D Index + 0.03 0.28 0.24 P-värde Repeated measures 25

Ändrad livskvalitet 0,9 0,87 0,84 0,81 0,78 0,75 0,72 0,69 0,66 0,63 0,6 Start 3 mån 1 år 2 år 3 år Intervention EQ-5D Kontroll EQ-5D Intervention EQ VAS Kontroll EQ VAS Intervention SF-6D Kontroll SF-6D

QALY-vinst P-värde EQ-5D 0,08 0,24 EQ VAS 0,20 <0,01 SF-6D 0,07 0,03 (Per deltagare i jämförelse med kontrollgruppen)

Hälsoekonomiska analys, minskade kostnader 1 Ökade kostnader jämfört med vanlig primärvård Värdet av hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för sjukvård Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall

Minskad sjukvård Läkarbesök i primärvård Sjuksköterskebesök, primärvård Läkarbesök, sjukhus Sjuksköterskebesök, sjukhus Totalt - 3 689 kr* - 20 kr + 584 kr + 243 kr - 2 882 kr * = signifikant skillnad (andelen besök 21% lägre) (Per deltagare i jämförelse med kontrollgruppen)

Hälsoekonomiska analys, minskade kostnader 2 Ökade kostnader jämfört med vanlig primärvård Värdet av hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för sjukvård Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall

Minskad sjukskrivning / produktionsbortfall Data för sjukskrivning och produktionsbortfall saknas Det är förlust av produktion som är kostnaden! Medför sjukskrivning förlust av produktion eller administrativa kostnad för att ersätta den frånvarande?

Hälsoekonomisk analys Ökade kostnader jämfört med vanlig primärvård Värdet av hälsovinsten för den enskilde Minskade kostnader för sjukvård Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall

Hälsoekonomisk analys Ökade kostnader jämfört med vanlig primärvård 2 600 kr Värdet av hälsovinsten för den enskilde 0,07 0,20 QALY Minskade kostnader för sjukvård 2 900 kr Minskade kostnader för sjukskrivning/ produktionsbortfall?

Kostnadseffektivitet Nettobesparing med 355 kr per deltagare Kostnad per QALY Exklusive besparingar EQ-5D 34 000 kr / QALY EQ VAS 13 000 kr / QALY SF-6D 36 000 kr / QALY

Vad vi menar med kostnadseffektivt Hälsovinsten ska stå i proportion till kostnaden Kostnaden per QALY ska vara i nivå med vad som i övrigt accepteras i hälso- och sjukvården Finns ingen tydlig gräns ofta accepteras 500 000 kr / QALY Kostnadseffektivt = acceptabel kostnadseffektivitet

Vad vi menar med kostnadseffektivt Bedömning kostnad per QALY enligt Socialstyrelsen och Tandvårds- och Läkemedelsförmåns Verket, TLV: Låg: < 100 000 kr Måttlig: 100 000 500 000 kr Hög: 500 000-1 000 000 Mycket Hög: > 1 000 000

Sannolikhet för acceptabel Kostnadseffektivitet Net Monetary Benefit Method EQ-5D EQ-VAS SF-6D Om 1 QALY får kosta 1 QALY = 100 000 kr 96% 100% 99% =Hög 1 QALY = 500 000 kr 91% 100% 99% =Hög 1 QALY = 1 000 000 kr 90% 100% 99% =Hög QALYs översatt i kronor hälsovinst h 13 100-29 000 37

Sannolikhet för acceptabel kostnadseffektivitet När en QALY får kosta $50 000 (350 000 kr) EQ-5D 89 % EQ VAS 100 % SF-6D 99 %

Beaktat i analysen Beaktat Alla kostnader i 3 år Vunnen livskvalitet i 3 år Minskade kostnader för sjukvård i 3 år Ej beaktat Vunnen livskvalitet efter år 3 Förebyggd sjukdom efter år 3 Minskade kostnader för sjukvård efter år 3 Minskat produktionsbortfall

Analys av behandlande effekt Ohälsotillstånd Åtgärd Ökad livskvalitet Vunna QALY och minskade kostnader

Analys av förebyggande effekt Tillstånd (med god eller dålig hälsa) Åtgärd Minskad risk för ohälsa Vunna QALY och minskade kostnader

Förebyggande effekt Ändrade riskmarkörer (t ex blodtryck) Hur länge förändringen varar Data om betydelse för sjukdom Sjukdoms påverkan på kostnader

Mätningar efter 3 år Signifikant skillnad mellan grupperna n=145 n=120 Minskat midjemått, cm 2.2-3.1 Minskad midjehöftkvot - 0.02-0.02 Systoliskt blodtryck, mmhg - 5.1-6.1 Diastolisk blodtryck, mmhg -1.6-1.8 Syreupptagningsförmåga (VO 2 l/m) + 0.1 + 0.2 (VO 2 ml/kg*min) + 2.0 Ökad tid för motion respektive total fysisk aktivitet Minskad andel rökare

Midjemått (per protocol, n=120) 2,00 1,50 Control 1,00 0,50 0,00-0,50-1,00-1,50-2,00 Intervention -2,50-3,00 3 m 1 y 2 y 3 y *** *** ** *** * p< 0.05, ** p< 0.01, *** p < 0.001 For the 3-year period: n=145, repeated measures p= 0.001 44

Blodtryck ITT (n=145), adjusted 45

Syreupptagningsförmåga (ITT, n=145) 46

Total fysisk aktivitet Repeateed measures p-value <0.0001

Motion

Summering Upp till 48 möten per patient inom interventionen Effekt på fysisk aktivitet, medicinska riskmarkörer och livskvalitet 0,07-0,20 vunna kvalitetsjusterade levnadsår de första 3 åren Låg kostnad för primärvården 1500 kr och nettovinst per patient 355 kr Mycket god kostnadseffektivitet

Slutsatser Gruppbaserad livsstilsintervention i primärvården har till låg kostnad och med mycket god kostnadseffektivitet - Effekt på livskvalitet under studietidens 3 år - Effekt på riskmarkörer för framtida sjukdom efter 3 år Om alla effekter (även preventiva) beaktas är arbetsmetoden än mer kostnadseffektiv

Exempel sluta röka Exempel på vinst av sluta röka (fiktivt): 4 år längre livstid (utan sjukdom) = 4 QALY Dessutom 5 år utan KOL = 5 år med höjd livskvalitet från 0,5 till 1 = 5 x 0,5 = 2,5 Totalt 4 + 2,5 = 6,5 QALY

Publikationer Paper I. A randomized trial of lifestyle intervention in primary healthcare for the modification of cardiovascular risk factors. The Björknäs study. Scandinavian Journal of Public Health, 2006. Eriksson M, Westborg C-J, Eliasson M. Paper II. A 3-year randomized trial of lifestyle intervention for cardiovascular risk reduction in the primary care setting: the Swedish Björknäs Study. PLoS One 2009 Eriksson M, Franks P, Eliasson M. 52

Publikationer Paper III. Quality of life and cost-effectiveness of a three year trial of lifestyle intervention in primary health care. Archives of Internal Medicine 2010 Eriksson M, Hagberg L, Lindholm L, Malmgren-Olsson E-B, Österlind J, Eliason M. Paper IV Björknässtudien: Färre läkarbesök i primärvården. Randomiserad studie av intensiv livsstilsintervention. Svenska Läkartidningen 2010 Österlind J, Eriksson M, Östensson C-G, Eliasson M 53

Livsstilsgrupper Målgrupp: Högriskpatienter med behov av stöd Hänvisning: Distriktsläkare Träningsperiod 12 veckor hos sjukgymnast 2ggr/v Intervallträning ergometercykel och cirkelträning, Vattengympa Instruktion stavgång, uppmuntran till egna aktiviteter, träningsdagbok, stegräknare Gruppträffar med sjukgymnast, dietist och kurator 3 tillfällen med vardera yrkeskategori Efter interventionsperioden individuell rådgivning och Fysisk aktivitet på recept, FaR för fortsatta aktiviteter Individuell uppföljning via vårdcentralens FaR-samordnare efter 3, 6, 12 54 mån

Motivation!