Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan

1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Det främjande arbetet för verksamhetens långsiktiga mål. Förskolans vision/helhetssyn... 3 4 Utvärdering av tidigare plan... 3 5 Slutsatser av årets kartläggning av om det finns risk för inslag av diskriminering eller kränkande behandling... 4 6 Slutsatser av kartläggningen av barnens trygghet och trivsel... 4 7 Mål för arbetet kommande år utifrån kartläggningen... 4 8 Insatser och åtgärder för det främjande arbetet utifrån kartläggningen... 5 9 Insatser och åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån kartläggningen... 5 10 Handlingsplan för utvärdering utifrån kartläggningen... 6 11 Kompetensutvecklingsplan... 8 12 Mål och åtgärder för det främjande arbetet kopplat till diskrimineringslag och skollag... 9 13 Barns medverkan... 9 14 Vårdnadshavares kännedom... 10 15 Kontaktperson... 10 16 Rutiner vid akuta situationer... 10 17 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när barn kränker barn... 11 18 Rutiner för att utreda, åtgärda och dokumentera när vuxen kränker eller diskriminerar barn... 11 19 Begreppens innebörd... 12 20 Förskolans trivselregler med konsekvenser... 13 21 Förskolans systematiska arbetsmiljöarbete... 14

Det råder ett absolut förbud för alla att kränka, diskriminera eller trakassera barn. All personal har handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder. Syftet med en likabehandlingsplan är att barn ska skyddas mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. "Enligt läroplanen för förskolan ska inget barn i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling." (Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling s 26) Förskolans långsiktliga vision är: En sundare livsstil. Kommunens vision är: Vi gör det goda livet möjligt. Barn och utbildnings vision: Alltid bästa möte för fortsatt lärande. Det råder nolltolerans på vår förskola mot att på något sätt kränka, diskriminera eller trakassera en annan individ. Vi vill ha vår förskola fri från diskriminering och kränkningar. Vårt mål är att alla barn och vuxna ska känna glädje, trivas och känna sig trygga på vår förskola. Alla ska bemötas och behandlas med respekt. Förskolans uppdrag är att följa de normer och värden som står i läroplanen. Alla människors lika värde, respekt för individen och ett demokratiskt klimat. Utvärdering av tidigare plan visar att barnen trivs och föräldrar känner sig trygga att lämna barnen på vår förskola. Men vid observationer har vi också sett att vissa barn använder sig av ett uttänkt sätt att styra och ger de andra barnen intryck av att de bestämmer. Barnen använder också ett språkbruk ibland som vi inte gillar och kan vara kränkande och nedvärderande. Åtgärder som gjorts är att dela in barnen i

små grupper för att lättare se och höra hur de behandlar och pratar med varandra. Vi som vuxna har då lättare att förebygga eventuella konflikter som uppstår. Vi har även skapat en kompis-sol där barnen fått tänka till om hur man är en bra kompis. Slutsatsen av årets kartläggning visar att vissa barn vill bestämma och styra över andra barn på ett negativt sätt. De kan utesluta andra barn och tala om för dem hur de ska göra och att de inte får vara med i leken. Detta kan ske i olika situationer och kan handla om olika rum att leka i och vilka som får vara med eller inte. Barnen pratar också ibland med varandra på ett sätt som kan verka retsamt och kränkande. trygghet eget värde språkbruk Föräldraenkäten visar att föräldrarna upplever att barnen är trygga på våra förskolor. Vi kan även se på resultat av observationer att barnen känner sig trygga på vår förskola och vill gärna vara hos oss. Men barnens olämpliga språkbruk och styrande lekar har ibland skapat otrivsel och konflikter i gruppen, trots vårt arbete med kompis-solen. Alla barn och vuxna ska känna glädje och trivs på vår förskola. Alla barn ska känna att de har ett eget värde och att ingen bestämmer över någon annan. Alla barn använder ett vårdat språk. Alla på förskolan ska vara medvetna om och känna till det vilket förhållningssätt vi har. Föräldrar ska känna till och ha möjlighet att ta del av vår likabehandlingsplan. Skapa rutiner för likabehandlingsarbetet.

8 Alla ska känna sig välkommen till vår förskola. Vi vill skapa trygghet och trivsel. Därför arbetar vi med värdskap där ett trevligt bemötande mot barn, föräldrar och medarbetare är en viktig del. Ett arbetssätt som vi ska använda oss mer av är barnintervjuer som ger oss indikation på hur barnen mår. Det ger också en möjlighet att höra om barns trivsel. Vi ska skapa rutiner för hur/ när dessa intervjuer ska ske. Vi ska göra barnen uppmärksam på vilket språk vi använder till varandra genom vardagliga samtal. Personal får då också möjlighet att se varje barn och även höra hur barnen behandlar varandra. Vi pratar om olika känslor och hur vi är mot varandra. Alla vuxna skall också vara uppmärksam och agera om situationer uppstår som upplevs kränkande eller diskriminerande. Göra föräldrarna delaktiga och medvetna om vår likabehandlingsplan. Fortsätta med enkäter av olika slag för att öka delaktigheten hos föräldrarna. Avdelningarna har gjort en självvärdering på indikatorn Atmosfär och organisation som visar på vad som är aktuellt att jobba med på respektive avdelning. Ha få men tydliga regler så att det känns tryggt och trivsamt för alla. Ge positiv bekräftelse och uppmuntran vid en god handling. Närvarande vuxna som ser till att alla barn har rätt till inflytande och delaktighet. Tydliggöra för barnen att det råder nolltolerans mot ett nedvärderande språkbruk. Vuxna som är goda förebilder.

Mål Insatser Ansvarig Klart, när? Utvärdering Alla barn och vuxna ska känna glädje och trivs på vår förskola. Arbeta med värdskap där ett trevligt bemötande mot barn, föräldrar och medarbetare är en viktig del. Ha få men tydliga regler så att det känns tryggt och trivsamt för alla. ALLA Dec 2017 Alla barn har ett eget värde, ingen bestämmer över någon annan. Genom planerade aktiviteter och vardagliga rutinerna visa att olikhet är styrka och alla har ett lika värde. Fortsätta arbeta med kompissolen. ALLA Dec 2017 Alla barn använder ett vårdat språk. Göra barnen uppmärksam på vilket språk vi använder till varandra genom vardagliga samtal och i olika gruppkonstell ationer. värdegrundsa rbete i vår årsklocka. ALLA Dec 2017 Skapa rutiner Vi skall Förskolec Jan 2017 för kartlägga vad hef likabehandlings vi skall titta arbetet. på, formulera mål och föra in fortlöpande

Under läsåret har vi blivit uppmärksammade på att vi måste utveckla strukturer och rutiner i vårt likabehandlingsarbete. Där har vi tagit stöd av centrala elevhälsan samt barn och utbildningsförvaltningen. Vi har deltagit i en föreläsning om likabehandlingsarbete med Carina Rick och Jonas Larsson. Förskolechefen ansvarar för att ett likabehandlingsarbete kontinuerligt bedrivs och att kartläggningar görs.

Vår förskola är fri från kränkande behandling och där alla jobbar mot en gemensam värdegrund. Mål för de olika diskrimineringsgrunderna: Kön: Alla barn ska få lika möjligheter utan att hindras av traditionella könsrollsförväntningar. Könsuttryck/identitet: Alla barn skall ges frihet och möjlighet till att ha och skapa sin egen könsidentitet/uttryck i form av klädstil eller annat. Etnisk tillhörighet: Alla barn oavsett ursprung är lika värda, accepterade och välkomna. Religion eller annan trosuppfattning: Alla barn oavsett religion eller annan trosuppfattning skall våga säga sin mening, bli lyssnad till och respekterad för sin åsikt. Funktionsnedsättning: Alla barn ska ges samma förutsättningar oavsett förmåga. Sexuell läggning: Alla barn oavsett familjekonstellationer skall känna att de har lika värde, det finns inget rätt eller fel. Kränkningar: Alla barn skall få känna tillhörighet, trygghet och att jag duger som jag är. Att arbetar utifrån "Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever". Att upprätta en likabehandlingsplan och att varje år revidera planen. Den ska under året vara ett levande dokument kopplat till indikatorn Atmosfär och organisation. Att aktivt förebygga diskriminering och kränkande behandling. Att motverka kränkande behandling. Att föräldrarna görs delaktiga i likabehandlingsarbetet vid föräldramöten, i det dagliga samtalet och under utvecklingssamtal. Att varje barn skall bemötas med respekt och acceptans och få lyckas utifrån sina förutsättningar. Att fortsätta värdegrundsarbete bland all personal i olika grupperingar. Vi har kontinuerliga samtal om hur vi är mot varandra och när det känns bra, för vi vill att barnen skall vara medveten om nolltoleransen. Vi använder material som stärker självkänslan och synliggör orätt beteende.

Utifrån barnintervjuer ser vi hur klimatet och samspelet fungerar i gruppen och arbetar fram gemensamma regler som gäller för vår förskola. Vuxna är goda förebilder som direkt griper in när de hör eller ser något som kan tolkas som diskriminering, kränkning eller trakasserier. Vi skall arbeta med våra rutiner, regler och förhållningssätt så att barnen känner sig delaktiga och får en djupare förståelse för dem. Vid utvecklingssamtalet samtalar vi med föräldrarna om barnens trivsel på förskolan. Föräldrarna får även information via föräldramötet på nätet, föräldraråd och fysiska föräldramöten om att vi har en likabehandlingsplan. Den finns tillgänglig på Sundsvalls kommuns hemsida, på förskolans egen hemsida dit en länk kommer att finnas. Förskolechef: Lena Svensson, tel 070/327 01 76 Marie Larsson, tel 070/190 44 71 Susanne Hallberg 070/190 44 73 Det är mycket viktigt att alla anställda tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar. Varje vuxen som upptäcker eller får kännedom om trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling är skyldig att agera. Den vuxne agerar utifrån barnet och får ej lägga in någon värdering. Barnet skall tas på allvar när barnet berättar att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling i någon form. Om det blir känt att ett barn kränker ett annat barn: Se till att det upphör. Ansvarig: Arbetslaget Prata med barnet som blivit kränkt. Ansvarig: Arbetslaget Kontakta berörda vårdnadshavare Ansvarig: förskolechefen och personalen som är med vid tillfället. Vid behov kontakta stödpersonal till exempel stödteam, socialtjänst och polis. Ansvarig: Förskolechef Prata med barnet som kränker/utsätter andra barn. Ansvarig: Arbetslaget Gör en anmälan i Lisa. Ansvarig: Personalen som är med vid tillfället Uppföljningssamtal med berörda vårdnadshavare. Ansvarig: Förskolechef

Om en vuxen uppträder kränkande/diskriminerande mot ett barn: Reagera och påtala det. Ansvarig: Den som ser/hör det. Om det inte upphör informera förskolechefen som tar reda på mer fakta. Ansvarig: Arbetslaget, Förskolechef. Förskolechefen samtalar med de inblandade och har ett medvetandegörande samtal. Ansvarig: Förskolechef. Vid behov kontaktar förskolechefen stödpersonal till exempel verksamhetschef, kommunhälsan. Ansvarig: Förskolechef. Om det blir känt att ett barn kränker ett annat barn: Se till att det upphör. Ansvarig: Arbetslaget Prata med barnet som blivit kränkt. Ansvarig: Arbetslaget Gör en anmälan i Lisa. Ansvarig: Personalen som är med vid tillfället Prata med barnet som kränker/utsätter andra barn. Ansvarig Arbetslaget Samtala med berörda vårdnadshavare. Ansvarig Arbetslaget Träffa berörda vårdnadshavare tillsammans med förskolechefen. Ansvarig Förskolechefen Vid behov kontakta stödpersonal till exempel verksamhetschef, stödteam, socialtjänst. Ansvarig Förskolechef Diskriminerings och skollagen innehåller ett absolut förbud för anställda att utsätta ett barn för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. I de fall vuxen kränker barn skall ett medvetandegörande samtal hållas mellan den som kränkt ett barn och förskolechef. Ärendet dokumenteras, förs vidare till skolområdeschef och skoldirektör för vidare behandling och eventuell åtgärd. Kontakt med företagshälsan kan vara en sådan åtgärd. Om en vuxen uppträder kränkande/diskriminerande mot ett barn Reagera och påtala det. Ansvarig: Den som ser/hör det. Om det inte upphör informera förskolechefen som tar reda på mer fakta. Ansvarig: Arbetslaget, Förskolechef

Förskolechefen samtalar med de inblandade och upprättar en handlingsplan. Ansvarig: Förskolechef Vid behov kontaktar förskolechefen stödpersonal till exempel verksamhetschef, kommunhälsan. Ansvarig: Förskolechef 19 Begreppens innebörd Definitioner och begrepp Diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen: Kön Diskriminering och trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en barns könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Vuxna i förskolan måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse. Könsidentitet eller könsuttryck (i diskrimineringslagen könsöverskridande identitet eller uttryck) Att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Etnisk tillhörighet Diskriminering och trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet kan vara förlöjligande eller skämt kopplat till en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Skolan/förskolan har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Religion eller annan trosuppfattning Skolan/förskolan får inte missgynna någon elev/barn på grund av hans eller hennes religion. I förskolan ska föräldrar kunna lämna sina barn utan att de blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism. Funktionsnedsättning (i diskrimineringslagen funktionshinder) Funktionsnedsättningar kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och påverka livet på olika sätt. Hit räknas både sådana som syns, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, hörsel och synskador, ADHD och dyslexi. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Anm. Funktionshinder uppstår när personer med funktionsnedsättning upplever begränsning i relation till omgivningen. Funktionshinder är inte en egenskap hos individen utan det är miljön som kan vara funktionshindrande. Sexuell läggning Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Ålder Det är fortsatt tillåtet att särbehandla på grund av ålder om: - särbehandling gäller tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och specialskola samt om - särbehandling har ett berättigande syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Direkt diskriminering Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Direkt diskriminering känns igen genom likartade fall behandlas olika. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på detta program. 24 Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas lika behandling av olika fall. Krav som verkar neutrala men som i praktiken innebär att en viss grupp missgynnas. Det sker t.ex. när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som för den skull inte behöver ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Anm. Diskriminering är när en vuxen i skolan missgynnar ett barn och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier som utförs av skolans personal kan också vara diskriminering och kan t.ex. ske genom skolans regler, undervisning, läroböcker etc. Kränkande behandling enligt skollagen Skolan/förskolan ska förebygga och förhindra det som i skollagen benämns som kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Det definieras som ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder. Fler begrepp Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för och/eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- eller bisexuella personer. Bilaga 2 Vårt mål på förskolan är att alla, barn som vuxna, ska känna sig sedda och respekterade för den de är. Att säga godmorgon och hejdå till varandra och att ha ett gott bemötande Att vara en god kamrat och ha ett bra förhållningssätt Att värna om varandra och vår miljö Att lyssna på varandra

Likabehandlingsplanen skall vara ett levande dokument där varje avdelning kartlägger de händelser man skall ta tag i och upprättar en handlingsplan. I vår arbetsmiljöplan ligger det utlagt att en uppföljning och utvärdering av Likabehandlingsplanen under okt 2017 och likabehandlingsplanen ingår i vår kvalitetsutvecklingsrapport som sammanställs i juni 2017. Nya kartläggningar kommer att ske kontinuerligt med början under början av vårterminen 2017. Under några veckor på hösten och vårterminen samlar vi in dokumentation, för att analysera och utvärdera det vi sett och använder det som underlag till nästa kartläggning.