RAPPORT 2008:25 VERSION 1.0 Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum
Dokumentinformation Titel: Kristianstadslänken ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom centrum Serie nr: 2008:25 Projektnr: 7062 Författare: Joel Hansson, Trivector Traffic Kvalitetsgranskning: PG Andersson, Trivector Traffic Beställare: Skånetrafiken och Kristianstads kommun Kontaktperson: Åsa Hammarstedt, Kristianstads kommun Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution 0.1 2007-11-09 Utvärdering av körvägar (delrapport 2007:60) Arbetsgruppen 0.2 2008-04-04 Fullständig preliminärversion (nytt serienr) Arbetsgruppen 0.3 2008-04-17 Justerad efter synpunkter Åsa Hammarstedt 1.0 2008-04-21 Slutversion Beställarna Huvudkontor Lund: Åldermansgatan 13 227 64 Lund tel 046-38 65 00 fax 046-38 65 25 Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan 16 111 23 Stockholm tel 08-54 55 51 70 fax 08-54 55 51 79 info@trivector.se www.trivector.se
Förord När Christian IV grundade Kristianstad 1614 valdes platsen i våtmarkerna vid Helge å för att den var svårtillgänglig. Idag önskar man det motsatta. Kristianstad har utvecklats till ett regionalt centrum, och tillgängligheten till stadens handels- och kulturliv är viktig för hela regionen. Kollektivtrafiken i Kristianstad står inför stora förbättringar de närmaste 10 åren. Genom Kristianstadslänken stärks kopplingen mellan buss och tåg, och tillgängligheten till tågtrafiken förbättras därmed för hela nordöstra Skåne. Kristianstadslänken knyter också viktiga målpunkter som Högskolan, Centralsjukhuset och Skånehuset närmare centrum och övriga kommunikationer. Genom att samordna busslinjer så att turtätheten ökar, samtidigt som framkomligheten kan förbättras genom att prioritera busstrafiken i stråket, stärks kollektivtrafikens attraktionskraft avsevärt. Tillgängligheten till Kristianstad ökar i och med detta. Förhoppningsvis innan staden fyllt 400 år. Denna utredning behandlar Kristianstadslänkens sträckning genom de centrala delarna av staden. Arbetet har utförts av Joel Hansson och PG Andersson från Trivector Traffic, Daniel Nord från Fojab Arkitekter samt Patrik Borgkvist från Kreera Samhällsbyggnad. Arbetsgruppen har i övrigt bestått av Åsa Hammarstedt, Tomas Theander, Ylva Pershaf och Lars Harald från Kristianstads kommun samt Maria Holmgren, Lennart Persson och Cecilia Olsson från Skånetrafiken. Lund april 2008 Trivector Traffic AB
Översiktskarta. Högskolan, järnvägsstationen, resecentrum och Centralsjukhuset är markerade.
Innehållsförteckning Förord Översiktskarta Sammanfattning 1 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Projektbeskrivning 3 2. Huvudterminal 5 2.1 Intention 5 2.2 Trafikering 2.3 Platsbehov på terminalen 5 6 2.4 Inplaceringstest 9 3. Körvägsalternativ 11 3.1 Identifierade körvägar 11 3.2 Principalternativ (PA) 12 3.3 Rangordning av alternativen 18 3.4 Sammanställning 22 3.5 Alternativ som utreds vidare 23 4. Stationen (alt 9 och 10) 25 4.1 Terminalens funktionella utformning 25 4.2 Påverkan på övrig trafik 26 4.3 Kostnadsbedömning 27 5. V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) 29 5.1 Bussgatans utformning 29 5.2 Påverkan på övrig trafik 32 5.3 Kostnadsbedömning 33 6. Nya Boulevarden Kanalgatan (alt 9) 35 6.1 Bussgatans utformning 35 6.2 Påverkan på övrig trafik 37 6.3 Kostnadsbedömning 38 7. Södra Kaserngatan öster om Kanalgatan (alt 9 och 10) 41 7.1 Bussgatans utformning 41 7.2 Påverkan på övrig trafik 42 7.3 Kostnadsbedömning 43 8. Summering 45 8.1 Investeringskostnader 45 8.2 Parkering 45 8.3 Övergripande jämförelse av alternativen 46 8.4 Fortsatt arbete 47 Bilaga 1) Planskisser i skala 1:1000 Bilaga 2) Illustrationer: perspektivbilder och planutsnitt Alt 10: Västra Boulevarden, Södra Kaserngatan i centrum, Storhållplatsen i östra centrum Alt 9: Storhållplatsen i östra centrum, Nya Boulevarden
1 Trivector Traffic Sammanfattning Idén med Kristianstadslänken är att skapa ett högklassigt kollektivtrafikstråk genom Kristianstad mellan de stora målpunkterna Högskolan, järnvägsstationen, centrum och Centralsjukhuset. Den mest komplicerade delen av länken är från järnvägsstationen till resecentrum. Resecentrum har redan nu kapacitetsbrist beroende på en positiv trafikutveckling och efterfrågan på bättre koppling buss järnväg är stor. För att stärka denna koppling, och därmed öka tillgängligheten till Kristianstad för den omgivande regionen, bör resecentrum flyttas till stationen. Genom att anlägga en bussterminal på ytan söder om stationshuset kan man bibehålla närheten till centrum, samtidigt som man underlättar byten mellan tåg och buss. För att minimera ytbehovet byggs terminalen för genomgående trafik, vilket innebär att en uppställningsyta måste anläggas i terminalens närhet. Möjlig placering är norr om stationen, söder om Skjutsstallavägen. Även om huvudterminalen flyttas bör kollektivtrafikens tillgänglighet i östra centrum bevaras genom att nuvarande resecentrum ersätts av en storhållplats, som angörs av en stor del av busslinjerna i Kristianstad. På Kristianstadslänken samlas ett flertal stads- och regionbusslinjer för att tillsammans skapa ett kollektivtrafikstråk med mycket tät trafik. Ett flertal möjliga vägar för detta stråk genom centrum har identifierats, och utvärderats med avseende på restid, tillgänglighet (täckning) och stadsbyggnadsmässiga aspekter. Analysen visar att de bästa förutsättningarna för kollektivtrafiken finns i stråket Västra Boulevarden Södra Kaserngatan, kallat alternativ 10. Detta är ett gent och snabbt stråk med möjlighet för attraktiva hållplatslägen. Ett annat stråk som ger goda förutsättningar (men inte fullt så goda som alternativ 10) är Nya Boulevarden Kanalgatan Södra Kaserngatan, kallat alternativ 9. Figur: De båda sträckningar som valts ut för djupare studie: alternativ 10 (t v) och alternativ 9 (t h).
2 Trivector Traffic De båda alternativ som visat sig vara mest intressanta har studerats djupare, för att utreda vilka fysiska åtgärder som är nödvändiga och vilka konsekvenserna blir för övrig trafik. Utgångspunkten har varit att skapa ett stråk med full prioritet för busstrafiken, som bygger på att en separat bussväg byggs i det aktuella stråket. Dessutom införs signalprioritering för busstrafiken i alla korsningar med biltrafik. Detta innebär i alternativ 10 (Västra Boulevarden Södra Kaserngatan): En bussgata anläggs mellan Västra Boulevarden och Tivoliparken, på den yta som idag är parkering. Södra Kaserngatan stängs för biltrafik, utom mellan Kanalgatan och Östra Boulevarden, där hållplatsen byggs vid sidan av vägen. Trafiken på Södra Kaserngatan fördelas huvudsakligen om till Södra Boulevarden och Götgatan. Totalt ianspråktas ca 250 300 parkeringsplatser (varav huvuddelen utmed Västra Boulevarden) för att kunna realisera bussgatan. Dessa ersätts på annan plats. Hållplatser anläggs vid nuvarande resecentrum (vid Södra Kaserngatan) och vid den befintliga hållplatsen Kyrkogården. Total investering för alternativ 10 bedöms bli ca 61 miljoner kronor. I alternativ 9 (Nya Boulevarden Kanalgatan Södra Kaserngatan) gäller: Nya Boulevarden stängs för biltrafik väster om Östra Boulevarden. Trafiken blir istället hänvisad till Norra Kaserngatan eller någon av de östvästliga förbindelserna i södra delen av centrum. Kanalgatan stängs för biltrafik mellan Södra Kaserngatan och Götgatan. Trafik mellan de norra och södra delarna av staden blir istället hänvisad till Västra Boulevarden och Snapphanevägen. Södra Kaserngatan stängs för biltrafik öster om Kanalgatan. Trafiken på Södra Kaserngatan fördelas huvudsakligen om till Södra Boulevarden och Götgatan. Totalt ianspråktas ca 100 parkeringsplatser för att kunna realisera bussgatan. Dessa ersätts på annan plats. Även om antalet parkeringsplatser som måste ersättas är färre i alternativ 9, är konsekvensen av ovanstående tre punkter betydligt sämre tillgänglighet till centrum för biltrafiken, jämfört med alternativ 10. Hållplatser anläggs vid nuvarande resecentrum (öster om kanalen, på Kanalgatan) och vid den befintliga hållplatsen Kyrkogården. Total investering för alternativ 9 bedöms bli ca 54 miljoner kronor. För att tydliggöra Kristianstadslänken och markera stråket bör en designprofil tas fram, som tydligt markerar sträckningen. I det förslag som presenteras här förses bussgatan med en välvd mittremsa av gul markklinker (överkörningsbar). I korsningar och vid hållplatser fasas välvningen ut, men remsan görs kontinuerlig så långt som det är möjligt.