Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i slutet av 2007 kommer 136 av Sveriges 290 kommuner att minska med mer än 10 procent fram till 2016. 1 Ofta är det svårt att vända den negativa utvecklingen. Med färre invånare minskar kundkretsen för de lokala företagen och därmed kan de tvingas till att dra ned sina verksamheter. Det leder till färre arbetstillfällen vilket minskar attraktionskraften för kommunen. Färre jobb innebär också minskade skatteintäkter. Detta kan i sin tur leda till att kvalitén på de offentliga verksamheterna försämras vilket ytterligare minskar viljan att bosätta sig i kommunen. Befolkningsutvecklingen är den mest avgörande faktorn för en kommuns överlevnad. Det går inte att bedriva några verksamheter överhuvudtaget om inte befolkningsunderlaget är tillräckligt stort. Det gäller framförallt att attrahera den yngre befolkningen. Dessa kan förväntas bidra med skatteintäkter från sitt förvärvsarbete under en lång följd av år. Utmaningen ligger i att både få de yngre som vuxit upp i kommunen att stanna kvar och allra helst locka till sig inflyttningar från personer som nyligen börjat sitt yrkesliv. För de kommunpolitiker som beslutat sig för att försöka vända en negativ befolkningsutveckling finns det många svåra avvägningar att göra. Det finns en rad faktorer som kan påverka yngre människors vilja att bo i en kommun. Det kan till exempel röra sig om tillgången på jobb, grönområden, kulturliv, barnomsorg och skolkvalité. Satsningar på att förbättra några av dessa områden kan åtminstone på kort sikt leda till försämringar inom andra områden. Begränsade medel i den kommunala budgeten gör att satsningar på kultur och fritid kan påverka resurserna till barnomsorgen och skolan negativt. Att höja skatterna för att öka kunna finansiera de offentliga satsningarna påverkar företagsklimatet negativt. Svenskt Näringsliv har tidigare visat att företagsklimatet har betydelse för befolkningsutvecklingen i hela Sverige oavsett om det rör sig större städer eller glesbygdskommuner. 2 Men i den rapporten studerades hela befolkningen och företagsklimatets betydelse jämfördes inte med andra viktiga faktorer som kan påverka boendekvalitén. Svenskt Näringsliv har därför gett Kreicbergs Utredning & Opinion i uppdrag undersöka vilka faktorer som påverkar utvecklingen av befolkningen mellan 18 och 40 år i Sveriges kommuner. 1 Sverige allt glesare, Svenskt Näringsliv, 2007. 2 Företagsklimatets betydelse för kommunal utveckling, Svenskt Näringsliv, 2008. 1

Faktorer som kan påverka boendemiljön Valet av bostadsort kan påverkas av flera olika faktorer och vad som är avgörande kan variera mellan olika individer. En attraktiv boendemiljö för en person kan vara oattraktiv för en annan. Medan exempelvis vissa värderar ett aktivt kultur och nattliv kan lugnet och avskildheten attrahera andra. Tidningen fokus 3 har exempelvis rankat Sveriges samtliga kommuner efter var det är bäst att bo. Denna ranking baserar sig på 30 olika variabler. I den analys vi har gjort här har vi valt att studera ett mindre antal faktorer. Det finns flera orsaker till det. För det första vill vi fokusera på områden som kommunpolitiker kan påverka. I Fokus ranking ingår variabler som fastighetsskatt, skilsmässor och självmord. Dessutom ingår in och utflyttning som en av de förklarande faktorerna till var det är bäst bo. Men i vår studie är befolkningsutvecklingen utfallet som ska förklaras av de övriga variablerna. Vi har valt att studera sex faktorer som kan förväntas påverka befolkningsutvecklingen. Dessa är företagsklimat, kultur och fritid, barnomsorg, skyddad natur, lärartäthet och kommuntyp. Undersökningen omfattar perioden 2003 till 2007. Företagsklimat Ett starkt företagsklimat skapar ett vitalt näringsliv och därmed också nya jobb. Tillgången på arbetstillfällen är också oftast en förutsättning för att attrahera inflyttare till en kommun. Svenskt Näringsliv publicerar en ranking över företagsklimatet i varje år. Undersökningen baserar sig både på faktauppgifter om exempelvis andel privata entreprenader och kommunala skattesatser, men också på enkätundersökningar om företagarnas uppfattning om den kommunala servicen. Kommunernas ranking kan variera från år till år. I den här undersökningen har vi använt oss av den genomsnittliga rankingen mellan 2004 till 2008. De flesta faktorer i denna studie omfattar åren 2003 till 2007, men eftersom företagsklimatsrankingen bygger på statistik från året innan skapas den mest relevanta jämförelsen med de valda åren. Kultur och fritid Många kommuner försöker att skapa attraktiva boendemiljöer genom att satsa på kultur och fritidsaktiviteter. Tillgången till kultur och fritidsaktiviteter kan vara en faktor som gör ungdomar mer benägna att stanna på en ort. Här har vi tagit hänsyn till de kommunala utgifterna för kultur och fritid under åren 2003 till 2007. Uppgifterna är hämtade från SCB och är justerade efter invånarantalet i respektive kommun. Barnomsorg För att både kunna locka till sig och behålla den yngre befolkningen krävs en fungerande barnomsorg. Om barnfamiljerna upplever att förskolorna i en kommun håller en betydligt bättre kvalité än i en annan kan det vara en avgörande faktor för valet av bostadsort. I den här analysen har vi använt oss av utgifterna för barnomsorg per invånare som ett mått barnomsorgssatsningarna. Även här avser uppgifterna år 2003 till 2007 och är hämtade från SCB. 3 Se http://www.fokus.se/2008/06/har ar det bast att bo 2008/ 2

Lärartäthet Precis som barnomsorgen kan kvalitén på skolorna vara viktigt för var yngre människor väljer att bo. Som mått på kommunens skolsatsningar har vi använt oss av antalet lärare per 100 elever i grundskolan. Dessa data är hämtad från skolverket och avser också 2003 till 2007. Skyddad natur En annan faktor som skulle kunna vara positivt för boendemiljön är tillgången till natur. Här har vi i brist på andra mått valt andelen skyddad natur av kommunens totala yta. Uppgifterna är hämtade från SCB och sträcker sig från 2003 till 2006. 4 Vilken natur som ska skyddas bestäms egentligen inte av kommunen men de lokala politikerna kan i vissa fall påverka besluten. Kommuntyp Förutom dessa variabler har vi i beräkningarna även tagit hänsyn till vilken typ av kommun som avses. Detta kan definitivt inte påverkas av kommunpolitikerna men uppgifterna måste ändå ingå i den statistiska analysen. Annars riskerar de att visa falska resultat. Orsaken är att större städer har en naturlig dragningskraft. Exempelvis kanske satsningarna på barnomsorg är störst i storstäderna. Om vi inte tar hänsyn till kommuntypen i beräkningarna skulle det då framstå som barnomsorgen var helt avgörande för att öka den yngre befolkningen. I denna analys har vi delat in Sveriges kommuner i sex olika grupper. Som utgångspunkt har vi använt oss av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommungruppsindelning. Men istället för SKLs indelning i nio grupper har vi slagit ihop några grupper och skapat sex olika grupper. 1. Stora städer (sammanslagning av SKLs Storstäder och Större städer). 2. Pendlarkommuner (sammanslagning av SKLs Förortskommuner och Pendlingskommuner) 3. Glesbygdskommuner (samma som SKL). 4. Varuproducerande kommuner (samma som SKL). 5. Övriga kommuner, över 25 000 invånare (samma som SKL). 6. Övriga kommuner, under 25 000 invånare (sammanslagning av SKLs övriga kommuner, 12 500 25 000 invånare och övriga kommuner under 12 500 invånare) 4 Det finns ännu inga officiella uppgifter för 2007. 3

Statistisk analys De faktorer som beskrivits i föregående avsnitt relaterar vi nu till befolkningsutvecklingen i åldrarna 18 till 40 år i Sveriges samtliga kommuner. Vi har gjort en regression med samtliga variabler som beskrivits. Kommuntypen har vi tagit hänsyn till genom att lägga till dummyvariabler för pendlarkommuner, glesbygdskommuner, varuproducerande kommuner, övriga kommuner med fler än 25 000 invånare och övriga kommuner med färre än 25 000 invånare. 5 Resultatet av regressionen redovisas nedan. Tabell 1 UTDATASAMMANFATTNING Regressionsstatistik Multipel R 0,697651 R kvadrat 0,486717 Justerad R kvadrat 0,46832 Standardfel 0,047991 Observationer 290 ANOVA fg KvS MKv F p värde för F Regression 10 0,609327 0,060933 26,45601091 3,85E 35 Residual 279 0,642585 0,002303 Totalt 289 1,251912 Koefficienter Standardfel t kvot p värde Nedre 95% Övre 95% Nedre 95,0% Konstant 0,064261 0,051199 1,255123 0,210484 0,03652 0,165045 0,03652 0 Genomsnitt rank 0,00025 4,2E 05 5,9005 0,000000 0,00033 0,00017 0,00033 Kultur&Fritid 2,11E 06 6,55E 06 0,321413 0,748138 1,1E 05 1,5E 05 1,1E 05 Barnomsorg 6,79E 06 4,03E 06 1,684669 0,093171 1,1E 06 1,47E 05 1,1E 06 1 Antal lärare 0,006 0,005244 1,14389 0,253651 0,01632 0,004324 0,01632 0 Pendlarkommuner 0,04429 0,011777 3,76057 0,000207 0,06747 0,02111 0,06747 Glesbygd 0,09732 0,013208 7,36786 0,000000 0,12332 0,07132 0,12332 Varuproducerande 0,07688 0,012196 6,30384 0,000000 0,10089 0,05288 0,10089 Övr >25 000 0,03738 0,012324 3,03293 0,002650 0,06164 0,01312 0,06164 Övr. <25 000 0,08272 0,011752 7,0384 0,000000 0,10585 0,05958 0,10585 Skyddad natur 0,011839 0,028858 0,410243 0,681943 0,04497 0,068645 0,04497 0 5 Dummyvariabler har värdet 1 eller 0. Pendlarkommuner får exempelvis värdet 1 i variabeln pendlarkommuner och 0 i resten av kommungrupperna. Stora städer har ingen dummy och utgör därmed en grund för regressionen. Värdet för respektive dummyvariabel ska tolkas som hur mycket befolkningstillväxten dras ned av att tillhöra den aktuella kommungruppen jämfört med att tillhöra stora städer. 4

En regression av den här typen kan inte förväntas förklara alla variation i befolkningen. Det finns en rad andra faktorer som kan ha stor betydelse för svenskarnas val av bostadsort. Ett exempel är att många känner sig så hemma i den kommun de vuxit upp i att de aldrig skulle flytta oavsett offentliga satsningar och företagsklimat. Men resultaten visar ändå på att en relativt stor del av skillnaderna mellan kommunerna förklaras av modellen. 6 Men det betyder inte att alla faktorer har lika stor betydelse. Företagsklimatet förväntas ha ett negativt värde i kolumnen för koefficienter. Detta beror på att ett bra företagsklimat resulterar i en låg genomsnittlig ranking. Om en kommun varit rankad först alla år är den genomsnittliga rankingen 1, medan den är 290 för en kommun som bedömts ha det sämsta företagsklimatet alla år. Därmed ska det alltså finnas ett negativt samband mellan rankingen och befolkningsutvecklingen. Inom övriga grupper förutom kommuntyperna förväntas däremot sambandet vara positivt. När vi studerar kolumnen med koefficienter har alla variabler det förväntade sambanden förutom lärartätheten. Utvecklingen av befolkningen mellan 18 och 40 år har varit något bättre i kommuner med låg lärartäthet jämfört med dem med hög. Samtidigt räcker inte tecknet på koefficienten för att säga att resten av variablerna har betydelse. Om värdet på koefficienten blir positiv eller negativ kan bero på slumpmässiga variationer. För att en variabel ska vara statistiskt signifikant brukar normalt 95 procentsnivån användas. Den innebär att vi med 95 procents säkerhet kan hävda att effekten av variabeln inte är noll. För att detta kriteriet ska vara uppfyllt måste p värdet i tabellen ovan vara under 0,05. Vi kan därför konstatera att koefficienterna för samtliga kommuntyper är negativa och statistiskt signifikanta. Det vill säga att alla kommuntyper har haft en sämre befolkningsutveckling än de stora städerna. I övrigt är det bara företagsklimatet som är statistiskt signifikant på 95 procentsnivån. Oavsett vilken typ av kommun det är så har ett bra företagsklimat betydelse för ökningen av den yngre befolkningen. Övriga variabler är svåra att påvisa några effekter av. Det finns visserligen ett svagt samband mellan satsningarna på barnomsorgen och befolkningsutvecklingen men övriga faktorer verkar inte ha någon som helst betydelse. 6 Det justerade R2 värdet är på 47 procent vilket tyder på att nästan hälften av befolkningsutvecklingen förklaras av de variabler som vi inkluderat. 5

Slutsatser Analysen visar för det första att kommuntyperna har en stor betydelse för befolkningsutvecklingen. Framförallt attraheras den yngre befolkningen av de större städerna. Oavsett satsningar på skola, kulturliv, barnomsorg och företagsklimat har de större städerna en dragningskraft som de mindre orterna saknar. När vi jämför de övriga kommungrupperna är det tydligt att de minsta kommunerna som inte ligger i närheten av en storstad har svårast att locka till sig den yngre befolkningen. Efter de stora städerna är det pendlarkommunerna, som gynnas av närheten till städerna, och gruppen med kommuner över 25 000 invånare som klarar sig bäst. Kommunpolitikerna kan inte påverka vilken typ av kommun som de leder. Men resultaten som presenteras i denna rapport visar ändå att det går att påverka befolkningsutvecklingen. Bland kommuner med samma struktur har den yngre befolkningen utvecklats klart bättre i kommuner med ett bra företagsklimat. Däremot verkar de övriga undersökta faktorerna inte ha någon avgörande betydelse för befolkningstillväxten bland de unga yrkesverksamma. Satsningar på skolan, kultur och fritid samt barnomsorg ger inte någon statistiskt påvisbar effekt. Detta ska inte tolkas som att skolan och barnomsorgen är oväsentlig. Självklart skulle en total nedmontering av skolorna och barnomsorgen påverka människors vilja att bosätta sig på en ort. Men resultaten indikerar att de skillnader som finns nu mellan olika kommuner inte påverkar valet av bostadsort. Att företagsklimatet har en så stor betydelse är egentligen inte så förvånande. För den yngre delen av arbetskraften är tillgången på jobb avgörande. Det kan finnas ett stort antal fördelar med en viss kommun, men saknas möjligheten till att arbeta kommer denna ort eller stad att väljas bort. De kommunpolitiker som är oroliga för befolkningsutvecklingen måste därför prioritera arbetet med företagsklimatet. Satsningar på kultur och fritid, barnomsorg och skola kan vara viktiga men det får inte ske på bekostnad av näringslivsarbetet. Arbetet med att förbättra förutsättningarna för det lokala näringslivet är avgörande för många kommuners framtida utveckling. 6