Delårsrapport Delårsrapport 3 januari september 2013
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Konjunkturen... 4 Kommunens ekonomi... 5 Resultat... 5 Balanskrav... 6 Finansiella mål... 6 Budgetutfall januari-september... 7 Prognostiserat budgetutfall för helåret... 8 Pensionskostnad... 11 Investeringsverksamhet... 12 Ekonomisk ställning... 16 Verksamheterna... 19 Kommunstyrelse... 19 Plan och stadsmiljö... 19 Pedagogisk verksamhet... 22 Kultur och fritid... 24 Vård och omsorg... 25 Integration och arbetsmarknad... 28 Områdesprogram... 29 Finansiella rapporter... 30 Översikt över prognostiserat resultat... 30 Resultaträkning... 31 Balansräkning... 31 Finansieringsanalys... 33 Driftredovisning... 34 Investeringsredovisning... 37 2
SAMMANFATTNING Denna delårsrapport är den första rapporten över kommunens ekonomi som lämnats efter att den nya organisationen startades vid halvårsskiftet. Rapporten innefattar såväl bokslut för perioden januari-september som prognos för helåret 2013. Den 1 juli övertog åtta nya nämnder en förskolenämnd, en grundskolenämnd, en gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd och fem stadsområdesnämnder ansvaret från tio stadsdelar och utbildningsnämnd. Ett intensivt arbete har därefter bedrivits för att bygga upp organisationen i de nya nämnderna. Av rapporten framgår att kommunen under 2013 kommer att uppfylla det lagstadgade balanskravet och kommunfullmäktiges finansiella mål för god ekonomisk utveckling. Detta beror främst på återbetalda avtalsförsäkringar för åren 2005 och 2006. Den nya organisationen är fortfarande i en uppbyggnadsfas varför det kan finnas viss osäkerhet kring lämnade prognoser. På det hela taget ger den lämnade informationen inte anledning till oro för att omorganisationen skulle lett till stora oväntade avvikelser. De nu prognostiserade budgetavvikelserna i verksamheterna har redan uppmärksammats i tidigare rapporter och även beloppen är i nivå med tidigare rapportering. Nytt är emellertid budgetunderskott inom vård och omsorg i stadsområdena. Framför allt SoN Öster prognostiserar stort underskott. Om de orsaker som ligger bakom underskottet är isolerade till stadsområdet eller om liknande tendenser återfinns i fler stadsområden behöver analyseras vidare. Även verksamhetsutvecklingen följer väl uppgjorda planer och mål och står i överensstämmelse med tidigare lämnade rapporter. Beslutet om att återbetala AFA-premier är den kanske enskilt viktigaste orsaken till den positiva budgetavvikelsen. Denna återbetalning gör att arbetet med att uppnå ekonomisk balans i verksamheterna kan ske under stabilare förutsättningar med inriktning mot ekonomisk balans under helåret 2014 i stället för kortsiktiga engångsåtgärder under återstoden av 2013. 3
KONJUNKTUREN I oktober 2013 gjorde Sveriges Kommuner och Landsting följande beskrivning av den ekonomiska utvecklingen: Under våren och sommaren har svensk ekonomi utvecklats fortsatt svagt. I omvärlden har utvecklingen varit splittrad. Till det positiva hör att euroländerna som helhet återigen visar tillväxt. Glädjande är också att förhoppningarna om framtiden överlag har stärkts. Vi bedömer att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. Den återhämtning som sker är emellertid inte särskilt stark. Sveriges BNP växer i år med 0,8 procent och nästa år med 2,7 procent. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras först en bit in på nästa år. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, det vill säga efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. 4
KOMMUNENS EKONOMI Resultat Totalt resultat kommunen Under perioden januari-september uppgick det samlade resultatet för kommunen till +571 Mkr. Budgeten för perioden var +213 Mkr varför den samlade budgetavvikelsen blev +358 Mkr. För helåret 2013 prognostiseras resultatet till +115 Mkr. Jämfört med ett budgeterat resultat på -133 Mkr är det en förbättring med 248 Mkr. Verksamheterna prognostiserar underskott med sammanlagt 237 Mkr medan finansförvaltningen prognostiserar ett överskott på sammanlagt 485 Mkr. I periodens och årets resultat ingår jämförelsestörande kostnad i form av sänkt RIPS-ränta 1 samt intäkt för återbetalda AFA-premier 2 på netto +95 Mkr. Resultatets andel av skatter och bidrag Årets resultat i förhållande till skatter och generella statsbidrag prognostiseras till 0,8 %. Föregående år var resultatet 1,4 % av de samlade skatte- och bidragsintäkterna. Under den senaste femårsperioden uppgår resultatet i genomsnitt till 2,9 %. Det har skett en fortlöpande sänkning av resultatnivån under de senaste åren, vilket visas i nedanstående diagram. 1 RIPS-ränta är den kalkylränta som används för att nuvärdesberäkna kommunens pensionsavsättning 2 AFA-premier är inbetalda premier för personalförsäkringar till AFA Försäkring. AFA Försäkring är en organisation som ägs av arbetsmarknadens parter. 5
Balanskrav Resultaträkningen skall utgöra underlag för avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans. Realisationsvinster skall frånräknas årets resultat. Årets resultat påverkas också av en kostnad till följd av sänkt kalkylränta för pensionsskulden, den så kallade RIPSräntan. På samma sätt som vid den föregående räntejusteringen gör Sveriges Kommuner och Landsting bedömningen att den kostnadsmässiga engångseffekten bör vara möjlig att tolka som ett synnerligt skäl som kan exkluderas i en balanskravsavstämning. BALANSKRAVSUTREDNING, MKR 2013(P) 2012 2011 Årets resultat 115 193 492 +sänkt RIPS-ränta 106 -samtliga realisationsvinster -34-7 -29 Balanskravsresultat 187 186 463 Resultatet för 2013, justerat för sänkt RIPS-ränta och realisationsvinster, visar att kommunen kommer att uppfylla kravet på ekonomisk balans. Finansiella mål Kommunfullmäktige har målet att över en tidsperiod på tre till fyra år skall resultatet täcka värdesäkringen av den del av pensionsåtagandet som redovisas som en ansvarsförbindelse. Härutöver skall resultatet också täcka värdesäkringen av eget kapital efter justering för den del av pensionsåtagandet som redovisas som en ansvarsförbindelse. År 2013 värdesäkras pensionsrättigheter intjänade före 1998 genom att utbetalda pensioner, vilka kostnadsförts, överstiger skuldökningen till följd av ränta och basbeloppsuppräkning. Värdesäkring av det justerade egna kapitalet kräver ett resultat under året på endast 6 Mkr beroende på en nästan obefintlig inflation. 6
FINANSIELLT MÅL, MKR 2013(P) 2012 2011 2010 Värdesäkra pensioner intjänade före 1998-106 18-96 -157 Värdesäkra justerat eget kapital 6-6 139 115 Finansiellt mål, summa -100 12 43-42 Årets resultat 115 193 492 516 Målavvikelse 215 181 449 558 Av ovanstående sammanställning framgår att kommunen under 2013 uppfyller kommunfullmäktiges finansiella mål. Resultaten under de senaste åren visar att kommunen med god marginal uppfyller det finansiella målet. Budgetutfall januari-september Det budgeterade resultatet för perioden januariseptember uppgick till +213 Mkr. Det redovisade resultatet under samma period uppgick till 571 Mkr, alltså en budgetavvikelse på sammanlagt 358 Mkr. Resultatet uppkommer genom ett stort överskott inom finansiering medan övriga verksamheter, netto och sammantagna, väl följt periodens budget. Dock är det stora variationer mellan olika verksamheter; exempelvis kommunstyrelse +143 Mkr och ekonomisk hjälp -69 Mkr. Även i helårsprognosen återkommer samma bild. BUDGETAVVIKELSE JAN-SEPT, MKR Servicenämnd 27 Kommunstyrelse 143 Stadsbyggnadsnämnd 9 Miljönämnd 3 Teknisk nämnd 13 Rea-/exploateringsvinster -71 Utbildningsnämnd 5 Gymnasie- & vuxenutb.nämnd 3 Grundskolenämnd 22 Förskolenämnd 22 Kulturnämnd 1 Fritidsnämnd 9 Social resursnämnd 26 Personlig assistans -18 Statsbidrag flyktingar -7 Stadsdelsfullmäktige -74 Stadsområdesnämnder -16 Ekonomisk hjälp -69 Övriga -3 Finansiering 333 Summa 358 7
Prognostiserat budgetutfall för helåret Total budgetavvikelse kommunen Årets budgetavvikelse prognostiseras till +248 Mkr. Avvikelsen uppkommer genom överskott inom finansiering på 485 Mkr. Prognostiserade intäkter från realisationsvinster och exploateringsvinster prognostiseras bli 96 Mkr lägre än budget. Övriga verksamheter prognostiserar en negativ avvikelse gentemot budget på sammanlagt 141 Mkr. I nämndernas budgetar finns fyra verksamheter där nämnderna helt eller delvis befriats från kravet att anpassa kostnaderna till tilldelade kommunbidrag. Dessa verksamheter är ekonomisk hjälp, hemlöshet, personlig assistans samt statsbidrag till flyktingmottagning. Budgetunderskottet för dessa verksamheter prognostiseras för helåret till sammanlagt 212 Mkr. Kommunfullmäktige Budgetavvikelsen för kommunfullmäktige prognostiseras för helåret 2013 till ett underskott om 1,1 Mkr. Förklaringen till underskottet är framför allt högre kostnader än förväntat för fullmäktiges livesändningar. Överförmyndarnämnd Överförmyndarnämnden prognostiserar ett underskott mot budget om 7,6 Mkr, vilket förklaras i sin helhet av högre kostnader än budgeterat avseende arvoden till gode män. Redan i internbudget 2013 konstaterade nämnden att tilldelat anslag inte motsvarade förväntade kostnader. Kommunstyrelse Styrelsen prognostiserar ett överskott för året om 107 Mkr. Överskottet beror bland annat på att kostnader inom ramen för omställningsanslaget för ny organisation inte väntas uppgå till budgeterad nivå. Överskott förklaras också av att omstruktureringsanslaget inte förväntas förbrukas fullt ut samt av medel som frigjorts till följd av lägre kostnader för färdtjänst till följd av nytt avtal. Realisationsvinster För perioden ger realisationsvinster ett överskott om 15 Mkr. Prognosen för helåret beräknas till 33,5 Mkr vilket är 8,5 Mkr högre än budgeterat. Vinster i exploateringsverksamhet För perioden visar exploateringsvinster ett underskott om 86 Mkr. Prognosen för helåret beräknas till 70 Mkr vilket är 105 Mkr lägre än budgeterat. 8
Teknisk nämnd Tekniska nämnden prognostiserar ett överskott, exklusive realisationsvinster och vinster från exploateringsverksamhet, om 10 Mkr. Överskottet förklaras av tillfälliga markupplåtelser inom exploateringsverksamheten, nya markavtal samt lägre kapitalkostnader till följd av fördröjda investeringar. Grundskolenämnd Grundskolenämnden prognostiserar ett underskott med 10 Mkr. Prognosen bedöms dock som osäker. Nämnden befinner sig i en uppstartsfas och har svårt att dra några slutsatser från resultatet för perioden juli-september på grund av ett antal faktorer. Bland annat har 300 medarbetare ännu inte fått sin permanenta placering i skolorganisationen. I grundskolenämndens prognos ingår en resultatöverföring av stadsdelarnas underskott för första halvåret med -23 Mkr. I prognosen ingår också den resursförstärkning om 27 Mkr som destinerats till grundskolenämnden för att stärka verksamheten. Största delen av resursförstärkningen reserveras i en central reserv för att täcka befarade underskott. Nämnden avser att genomföra anpassningar som tidigare beslutats av de tio stadsdelsfullmäktige. Social resursnämnd Sociala resursnämnden prognostiserar ett överskott för helåret om 8 Mkr. Överskottet förklaras bland annat av försenad uppstart av vissa nya boenden med särskild service enligt LSS, aktiviteter som senarelagts till hösten samt tillfälligt vakanta tjänster. Utöver sin ordinarie verksamhet ansvarar nämnden också för två områden för vilka den helt befriats från resultatansvar. Personlig assistans med beslut från Försäkringskassan prognostiserar ett underskott om 24 Mkr till följd av ett ökat antal ärenden. Statsbidrag för flyktingar prognostiserar ett underskott om 9 Mkr. Stadsområdesnämnd Stadsområdesnämnderna prognostiserar tillsammans ett underskott om 59 Mkr. Prognosen bedöms dock som osäker. Nämnderna befinner sig i en uppstartsfas och har svårt att dra några slutsatser från resultatet för perioden juli-september till följd av ett antal faktorer. I nämndernas prognos ingår en resultatöverföring av stadsdelarnas underskott för första halvåret med 11 Mkr. Sedan omorganisationen ansvarar stadsområdena för verksamhetsområdena individ- och familjeomsorg, vård och omsorg, fritid och kultur samt gemensam service och övrigt. De stora avvikelserna mot budget för juli-december 2013 återfinns inom områdena individ- och familjeomsorg samt vård och omsorg. För individ- och familjeomsorgen prognostiseras underskottet för andra halvåret 2013 uppgå till 36 Mkr. I prognosen ingår underskott om 39 Mkr för hemlöshet där nämnderna delvis befriats från kravet att anpassa kostnaderna till tilldelat kommunbidrag. Efter avräkning av 9
den del av underskottet för hemlöshet som ligger utanför nämndernas ansvar, 29 Mkr, uppgår prognosen för individ- och familjeomsorgen i stadsområdena till -7 Mkr. Avvikelsen förklaras bland annat av högre kostnader än budgeterat för institutionsplaceringar av barn och ungdomar samt familjehemsplaceringar. För vård och omsorg prognostiseras ett underskott för andra halvåret 2013 om 27 Mkr, varav 25 Mkr uppkommer hos stadsområdesnämnd Öster. Vidare förklaring till underskottet återfinns under rubriken Öster nedan. Norr Stadsområdesnämnd Norr prognostiserar ett underskott om totalt 6,6 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet prognostiserar nämnden ett resultat i ekonomisk balans. Prognoserna varierar dock något mellan nämndens verksamhetsområden med visst underskott för individ- och familjeomsorgen och överskott inom bland annat vård och omsorg. Öster Stadsområdesnämnd Öster prognostiserar ett underskott om 34,8 Mkr. Efter av räkning av hemlöshet blir det prognostiserade underskottet 23,7 Mkr. Underskottet finns uteslutande i vård- och omsorgsverksamheten. Befolkningens behov av särskilt boende, hemtjänst och korttidsplats överstiger vad som budgeterats. Cirka 10 Mkr av underskottet i vård- och omsorgsverksamheten uppstod under våren i de två stadsdelarna Rosengård och Husie. Den ekonomiska utvecklingen inom vård och omsorg har föranlett ett prioriterat och omfattande arbete inom hela stadsområdesnämnden för att uppnå en verksamhet och ekonomi i balans. En rad förslag till åtgärder har tagits fram. Merparten av dessa har inte beaktats i prognosen eftersom det i nuläget är osäkert när i tiden de blir realiserade. Rapport delges stadsområdesnämndens arbetsutskott varje månad. Söder Stadsområdesnämnd Söder prognostiserar ett underskott om 3 Mkr, vilket i sin helhet motsvarar underskott inom hemlösheten. Väster Stadsområdesnämndsnämnd Väster prognostiserar ett resultat i balans för 2013. Efter avräkning av hemlöshet uppgår prognosen istället till ett överskott om 2,2 Mkr. Överskottet är framför allt hänförligt till individ- och familjeomsorgen till följd av en minskning av antalet vårddygn i extern institutionsvård för vuxna i förhållande till förväntad nivå. Överskottet reduceras av ett underskott inom vård och omsorg som uppstår till följd av prisökningen för upphandlade särskilda boendeplatser. Innerstaden Stadsområdesnämnd Innerstaden prognostiserar ett underskott om 14,8 Mkr. Efter avräkning av hemlöshet återstår ett underskott om 6,7 Mkr. Underskottet består av ett negativt resultat om 5,9 Mkr som uppstod framför allt i stadsdel Västra innerstaden under första halvåret. I huvudsak återfinns underskottet inom vård- och omsorgsverksamheten. 10
Dyrare korttidslösningar i form av inhyrd personal och köpta korttidsplatser anges som orsaker. Även inom individ- och familjeomsorgsverksamheten prognostiseras ett visst underskott utöver hemlösheten. Här är det framförallt de kostsamma placeringarna av barn och unga på institution som blivit fler än budgeterat. Åtgärdsplan togs i stadsdelsfullmäktige Västra innerstaden för att nå ekonomisk balans under året. Denna åtgärdsplan har beaktats i stadsområdesnämndens prognos. Ekonomisk hjälp Kostnaden för ekonomisk hjälp prognostiseras uppgå till 911 Mkr, vilket är 96 Mkr mer än budgeterat. Jämfört med 2012 ökar kostnaden med 5 %, vilket till största delen beror på att antalet ärenden ökar. Finansiering Finansverksamheten, vilken inkluderar hamnanläggningarna, prognostiserar ett sammanlagt överskott gentemot budget på 485 Mkr. Ökade nyttjanderättsavgifter från Copenhagen Malmö Port utgör 25 Mkr av dessa. Två betydande poster av engångsnatur har påverkat resultatet. Kalkylräntan för beräkning av pensionsskulden sänktes under våren vilket lett till en finansiell kostnad på 106 Mkr. AFAförsäkringar har beslutat återbetala försäkringspremier inbetalda åren 2005 och 2006 vilket ger en intäkt till kommunen på 201 Mkr. Anslag till förfogande lämnar överskott främst till följd av att avsatta reserver för drift och underhåll av nya gator och vägar samt att reserver för utbyggnad av LSS-bostäder ej kommer att ianspråktas i den takt som budgeterades. I samband med den nya organisationen vid halvårsskiftet ombudgeterades en del av första halvårets underskott i stadsdelsorganisationen till de nya skolnämnderna och stadsområdesnämnderna. Denna ombudgetering på sammanlagt 36 Mkr redovisas som ett överskott i finansförvaltningen och skall möta redovisade underskott under perioden januarijuni. Internbanken prognostiserar ett överskott på 54 Mkr vilket förklaras främst av ökade utdelningar och högre utlåning till kommunens bolag. Pensionskostnad Av årets prognostiserade kostnader utgörs 900 Mkr av pensionskostnader. Av dessa är 468 Mkr sådana pensionsrättigheter som personalen intjänar under året och 34 Mkr är kostnaden för att värdesäkra de pensionsåtaganden som intjänats efter 1997. Då kommunen redovisar pensionsförpliktelser enligt den så kallade blandmodellen redovisas utbetalningar av pensionsrättigheter intjänade före 1998 som en kostnad. Denna kostnad prognostiseras till 292 Mkr. 11
En sänkt kalkylränta, RIPS, för pensionsskulden intjänad efter 1997 ökade avsättningen med 106 Mkr vilket redovisas som en finansiell kostnad under året. Nedanstående tabell ger en sammanställning över prognostiserade pensionskostnader 2013 i förhållande till föregående år. PENSIONSKOSTNADER, MKR inkl särskild löneskatt 2013(P) 2012 Förändring Avgiftsbestämd Ålderspension 382 379 3 Avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP 1) 81 66 15 Avsatt till pensioner ÖK-SAP 5 8-3 Utbetalda pensioner intjänade före 1998 292 290 2 Finansiell kostnad 34 56-22 Sänkt kalkylränta RIPS 106 0 106 Totalt 900 799 101 1) ÖK-SAP står för överenskommelse om särskild avtalspension (enl KAP-KL) Investeringsverksamhet Med investeringsverksamhet innefattas både investeringar i anläggningstillgångar och exploateringsfastigheter. Investeringsvolym Under årets nio första månader uppgick investeringarna till 1 357 Mkr. För helåret prognostiseras de till drygt 2,4 miljarder kronor. Detta är betydligt högre nivå än under föregående år då de uppgick till 1,6 miljarder kronor. Under de senaste fem åren har den genomsnittliga investeringsvolymen uppgått till 1,9 miljarder per år, se nedanstående diagram. Volymen har varit stadigt stigande räknat i miljoner kronor. 12
Om investeringarna sätts i relation till verksamhetens kostnader blir bilden något annorlunda. Under åren 2005-2012 låg den genomsnittliga investeringsvolymen konstant kring 10 % av verksamhetens kostnader men för perioden 2009-2013 prognostiseras nu en ökning till 12 % av kostnaderna. Försäljning av tillgångar Årets försäljning av tillgångar prognostiseras till drygt 170 Mkr. Av dessa är merparten, 135 Mkr, exploateringsområden. Finansiering av investeringar Investeringsverksamheten finansieras under året till 31 % av skattemedel. Försäljningar av främst exploateringsfastigheter bidrar med 11 % medan resterande 58 % måste finansieras genom ökad nettoskuld. Finansieringen av investeringsverksamheten under de gångna åren har gått mot en allt mindre del skattefinansiering medan andelen som finansierats med finansiella nettotillgångar ökat kraftigt. 13
Objektsgodkännande Före påbörjande av ett investeringsobjekt skall nämnd inhämta objektsgodkännande från kommunstyrelsen om totala bruttoutgiften för objektet överstiger 15 Mkr. Om totala bruttoutgiften för objektet överstiger 50 Mkr skall kommunfullmäktige lämna objektsgodkännande. Under perioden har beslut tagits gällande objektsgodkännande om 992 Mkr. Nedanstående tabeller redogör för en uppföljning av fattade beslut om objektsgodkännande gällande pågående investeringar. OBJEKTSGODKÄNNANDE Totalkalkyl Driftskonsekvenser Nämnd/objekt Beslutsdatum Beslut Utfall Prognos Avvikelse t.o.m. sep Beslut Prognos Avvikelse År 2013 Tekniska nämnden Malmöringen KF 2011-02-17 88,0 95,8-7,8 10,0 24,1 26,5 2,4 2017 Cykelarr Dekanen KS 2011-04-06 25,0 28,1-3,1 28,1 4,1 4,5 0,4 2013 Väg- och järnvägstrafik Norra hamnen KS 2011-06-08 30,0 30,0 0,0 18,3 0,0 0,0 0,0 Segebroarna KS 2011-06-08 45,0 38,5 6,5 36,3 3,7 4,1 0,4 2013 Uppsalakajen i Östra Hamnkanalen KS 2011-08-17 19,5 20,1-0,6 19,2 1,9 1,9 0,0 2013 Älvsborgsbron KS 2011-11-02 26,0 29,1-3,1 6,8 1,8 1,8 0,0 2013 Centralplans förlängning KF 2011-12-01 66,0 70,0-4,0 46,8 4,4 4,4 0,0 2014 Allmän platsmark station Triangeln KS 2011-11-30 46,0 54,5-8,5 44,3 4,2 4,2 0,0 2014 Scaniabadet KS 2012-02-01 47,9 51,8-3,9 7,7 5,3 5,3 0,0 2016 Allmän platsmark Malmö Live KS 2012-05-30 43,0 44,4-1,4 7,9 5,5 5,5 0,0 2017 Kaptensbron KS 2012-08-15 36,0 31,3 4,7 23,6 2,9 3,3 0,4 2013 Millenieskogen KS 2012-08-15 39,0 38,5 0,5 22,1 4,1 4,1 0,0 2017 Nobeltorget KS 2013-01-16 28,9 28,9 0,0 1,2 2,5 2,5 0,0 2015 Superbuss linje 5 KS 2013-01-16 41,8 41,8 0,0 7,1 4,3 4,3 0,0 2014 Lokalgator och park inom Limhamns läge KS 2013-02-06 38,3 38,3 0,0 1,4 0,7 0,7 0,0 2018 Detaljplan 5189 (Badhus i Hyllie) KF 2013-06-18 78,4 78,4 0,0 2,0 9,3 9,3 0,0 2017 Utbyggnad Norra Hamnen KF 2013-08-29 260,0 260,0 0,0 8,3 16,0 16,0 0,0 2015-2025 Kajreparation i Klagshamn KS 2013-09-04 20,0 20,0 0,0 0,4 1,5 1,5 0,0 2014 Underhåll av broar på Inre Ringvägen KS 2013-09-04 37,0 37,0 0,0 10,1 2,8 2,8 0,0 2016 och andra 60- och 70-talsbroar Bärighetsombyggnad av gator KF 2013-09-19 105,5 105,5 0,0 18,3 8,1 8,1 0,0 2016 Omb Trafikplats Spillepengen KF 2013-09-19 313,0 313,0 0,0 12,6 18,5 18,5 0,0 2016 Byggande av förlängt kollektivkörfält på Stockholmsvägen etapp 3 KS 2013-09-04 30,0 30,0 0,0 1,4 1,3 1,3 0,0 2015 Cykelarr dekanen: Avvikelsen avser justering av intäkter samt kreditivränta. Älvsborgsbron: Avvikelsen avser fördyring, kreditivränteberäkning om 1 Mkr, indexhöjningar samt smärre förändringar sedan ursprungsplan. Allmän platsmark Malmö Live: Avvikelsen avser fördyring, förändring sedan ursprungsplan samt ytterligare arbeten. 14
OBJEKTSGODKÄNNANDE Nämnd/objekt Beslutsdatum Beslut Prognos Avvikelse Servicenämnd Utfall t.o.m. sep 2013 Latinskolan KF 2011-02-17 150,0 219,0-38,0 189,5 KF 2011-12-21 31,0 Förskola Hyllie/Arkitektgatan KS 2011-03-01 49,3 45,0 4,3 41,7 KS 2011-08-17 Totalkalkyl LSS-boende, Chauffören KS 2011-09-07 29,0 25,2 3,8 24,0 Förskola Stångbönan KS 2011-09-07 28,7 30,0-1,3 5,7 Förskola Bulltofta IP KS 2011-09-07 39,0 38,5 0,5 38,3 Driftskonsekvenser Beslut Prognos Avvikelse År Tillbyggnad av Tornhuset, WMU KF 2012-11-22 72,0 72,0 0,0 20,1 1,6 1,6 0,0 Malmö Live Anläggningsentreprenad, Konserthus * KF 2011-10-27 750,0 914,0-164,0 396,5 47,0 47,0 0,0 Malmö Live Anläggningsentreprenad, Parkeringshus * KF 2011-10-27 94,0 116,0-22,0 0,0 Malmö Live teknik * KS 2012-09-05 48,0 48,0 0,0 2,6 Tygelsjöskolan * KF 2011-12-21 170,0 180,0-10,0 173,0 Förskolan Synoden KS 2012-02-29 34,0 33,0 1,0 27,6 Strandskolan KS 2012-04-30 47,0 46,0 1,0 29,9 Förskola Bastionen * KS 2012-05-30 30,0 34,5-4,5 8,1 LSS-boende Hagstorp KS 2012-05-30 29,0 27,0 2,0 24,7 Sporthall Klagshamn KS 2012-08-15 44,0 44,0 0,0 36,9 Förskola Sofielund KS 2012-08-15 34,0 34,0 0,0 1,9 Munkhätteskolan ombyggnad KF 2012-09-06 140,0 140,0 0,0 3,6 Hylliebadet KF 2012-11-22 349,0 349,0 0,0 74,7 36,0 36,0 0,0 Förskola Pilevallsvägen KS 2012-11-07 36,0 36,3-0,3 4,8 Akvariet Malmö museer KS 2012-11-27 46,5 46,5 0,0 4,0 Värner Rydénskolan * KS 2013-02-06 17,0 21,0-4,0 19,4 Södertorps förskola KS 2013-04-02 16,1 16,1 0,0 1,7 Maria förskola KS 2013-04-02 48,6 48,6 0,0 8,9 Parkens förskola * KS 2013-04-02 26,5 28,0-1,5 4,5 Bellevuegårdens förskola KS 2013-04-02 49,0 49,0 0,0 6,4 Värnhemsskolan KS 2013-04-02 16,7 16,7 0,0 12,9 Gånglåtens förskola KS 2013-05-08 49,0 46,0 3,0 3,1 Rörsjöskolans flexiförskola KS 2013-05-29 35,2 35,2 0,0 1,4 Lorensborgsskolan KS 2013-08-14 43,6 43,6 0,0 0,8 Ekonomiskt avslutade under 2013 LSS-boende Tofsmätaren KS 2011-04-06 18,5 17,5 1,0 17,3 LSS-boende Jordtisteln KS 2011-05-04 18,5 17,5 1,0 17,4 Förskolan Bersån KS 2011-10-05 23,0 25,5-2,5 25,5 LSS-boende Bersån KS 2011-10-05 17,0 17,6-0,6 17,6 Latinskolan: Kostnaden beräknas att uppgå till ca 219 Mkr. Tillkomna kostnader avser bla oförutsägbara extra kostnader avseende osedvanligt besvärliga grundförhållanden i marken samt utökade ytor och kvalitet. WMU/Tornhuset: Under 2012 påbörjades arbetet med att omdana Tornhuset i hamnen till skola för WMU. Entreprenaden upphandlades under 2012 och projekteringsarbeten påbörjades i samarbete med entreprenören. Under 2013 har arbetet övergått i spont-och grundläggningsarbete och stommen har börjat resas på nybyggnadsdelen. Projektetet beräknas vara klart årsskiftet 2014/2015. Komplexiteten i byggnaden har visat sig vara stor att det varit svårt att få offerter från underentreprenörer och på material varför gängse priskonkurrens ej kunnat erhållas och därmed fördyrat projektet. Även kopplingen till den befintliga byggnaden är svårlöst. Även ökade kostnader till följd av krav från WMU och extrakostnader för mark & omläggning av ledningar har fördyrat projektet. Projektet är fortfarande osäkert men beräknas troligtvis att fördyras med flera miljoner kr. Diskussionen med WMU/stadskontoret om gränsdragningen gällande bland annat möbler, teknik, IT bör tas innan projektets totalkostnad kan bedömmas. Malmö Live: Projektet fördyrat pga av kostnader för indexreglering, kreditiv- och byggherrekostnader enligt markanvisningsavtalet. Den ökade kostnaden är överenskommen med Samordningsgruppen för Malmö Live. Bastionens förskola: Ombyggnationen av Bastionen till förskola har försenats beroende på byggnadens kulturhistoriska karaktär. Utöver detta har även föroreningar i mark uppdagats. En diskussion kommer att föras med fastighetskontoret gällande markföroreningarna. Värner Ryden skolan: Utförandekostnaden är högre än mot budget. Förskola Bersån: Ökningen ryms inom ramen +-15% samt att kunden har gjort tilläggsbeställningar för 500 tkr. 15
Ekonomisk ställning Soliditet Soliditeten visar hur stor del av balansräkningens tillgångar som finansierats med eget kapital. Soliditeten prognostiseras vid årsskiftet till 51 %. Detta är en sänkning med 7 procentenheter sedan bokslutet 2012. Den kraftiga sänkningen förklaras av att tillgångarna beräknas öka med 14 % medan det egna kapitalet endast ökar med 1 %. Soliditeten inklusive den del av pensionsförpliktelsen som redovisas som ansvarsförbindelse beräknas uppgå till 26 %. Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden visar hur stor del av balansräkningens tillgångar som finansierats med främmande kapital. Omvänt till soliditeten beräknas skuldsättningsgraden öka med 7 procentenheter till 49 %. Det är framförallt andelen långfristiga skulder som ökar, från 20 % till 28 %. 16
Räntebärande nettotillgång och nettoskuld Kommunens räntebärande nettoskuld beräknas öka med cirka 1 270 Mkr under året. Av skuldökningen kommer 1 100 Mkr från ökad nettoupplåning medan ökad pensionsskuld bidrar med 170 Mkr. Vid årets slut beräknas nettoskulden till drygt 1,4 miljarder kronor. Pensionsförpliktelser Kommunens pensionsförpliktelser till anställda och före detta anställda beräknas vid årsskiftet uppgå till sammanlagt 7 933 Mkr. Detta är en ökning med 511 Mkr sedan föregående årsskifte. Den sänkta RIPS-räntan ledde till en ökad förpliktelse med 582 Mkr varför den underliggande utvecklingen är en minskning med 71 Mkr under året. De pensioner som intjänats fram till 1998 beräknas till 6 424 Mkr och de redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta innebär att 81 % av pensionsförpliktelsen ligger utanför balansräkningen. PENSIONSFÖRPLIKTELSER, MKR Inkl särskild löneskatt 2013(P) 2012 Förändring Avsättningar 1 509 1 338 171 Ansvarsförbindelser 6 424 6 084 340 Finansiella placeringar 0 0 0 Totalt återlånade medel 7 933 7 422 511 Hela pensionsförpliktelsen har återlånats för att därigenom finansiera del av kommunens samlade tillgångar. 17
Reserverat under eget kapital Av tidigare års resultat har 100 Mkr reserverats för förebyggande sociala insatser. Under första halvåret har kommunstyrelsen godkänt fem åtgärder till en total kostnad på 34 Mkr. Ingen del av dessa har tagits i anspråk under perioden januari-september. Av redovisade resultat från åren 2010-2012 har 918 Mkr reserverats i en resultatutjämningsreserv avsedd att täcka negativa resultat som uppstår till följd av en svag intäktsutveckling i en lågkonjunktur. 18
VERKSAMHETERNA Kommunstyrelse Kommunstyrelsens nettokostnad för perioden januari-september uppgår till 661 Mkr. Jämfört med samma period föregående år innebär detta en ökning med 80 Mkr eller 14 %. Nettokostnadsprognosen för helåret 2013 är 1 054 Mkr vilket innebär en ökning om 154 Mkr eller 17 % jämfört med 2012. Ökningen förklaras främst av förväntade kostnader för omställning och omstrukturering av stadens organisation samt att projekt och utredningar förväntas förbruka avsatta medel under 2013. Stadskontoret har på olika sätt varit involverat i den organisationsförändring som genomförts inom Malmö stad. Till följd av bland annat förändringen av stadens verksamheter pågår en översyn av stadskontorets organisation som skall mynna ut i en ny organisation av stadskontoret från den 1 januari 2014. Under hösten genomförs utredningar om Malmö stads arbetsmarknadsinsatser avseende utförande, förutsättningar, ledning och styrning samt effekter. Utredningarna genomförs av extern konsult på uppdrag av arbetsmarknads- och vuxenutbildningsberedningen. Samordningen av kommunens internbank har vidareutvecklats med effekten att kommunens räntenetto förbättras. Det innebär att marginalerna på kapitalmarknaderna stannar hos kommunen utan att medföra högre räntekostnader för kommunens bolag. Förslag till nya ägardirektiv och bolagsordningar till kommunens helägda bolag har också tagits fram och beslutats av kommunfullmäktige i augusti 2013. Arbetet avseende Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö skulle, enligt direktiv, avslutas år 2012 efter två års arbete, men förlängdes av flera skäl med två månader. Kommissionen avlämnade sin slutrapport den 1 mars 2013. Kommunstyrelsen har beslutat att den fortsatta arbetsprocessen med bland annat de förslag och åtgärder som kommissionen presenterat ska samordnas av stadskontoret. Stadskontoret har också fått i uppdrag att utreda möjligheterna att utveckla en hållbarhetsredovisning, upprätta en erfarenhetsbank, utreda möjligheterna att ta fram kommungemensamma modeller för samhällsekonomiska beräkningar och att ta fram en rapport med fokus på diskriminering. Plan och stadsmiljö Teknisk nämnd Nämndens nettokostnad, exklusive exploaterings- och realisationsvinster, uppgår under perioden januari-september till 496 Mkr. Jämfört med samma period föregående år är detta en ökning med 78 Mkr. Nämndens nettokostnadsprognos för helåret 2013 är 659 Mkr vilket innebär en ökning om 39 Mkr eller 6 % jämfört med 2012. Ökningen förklaras främst av ökade kapitalkostnader. 19
Med investeringsverksamhet innefattas både investeringar i anläggningstillgångar och exploateringsfastigheter. Nämndens bruttoinvesteringsvolym beräknas under året uppgå till 912 Mkr, vilket är 573 Mkr lägre än budgeterat. Avvikelsen förklaras till största del av förskjutning i tiden. Utbyggnadsinvesteringarna uppgår till 471 Mkr och exploateringsinvesteringar till 200 Mkr. Försäljningen av exploateringsmark beräknas uppgå till 135 Mkr vilket är 165 Mkr lägre än budget. Avvikelsen förklaras av framskjutna försäljningar, svag marknad samt att försäljningar omvandlats till tomträtter. Marknadsläget har varit och är besvärligt för nyproduktion av bostäder, framförallt vad gäller äganderätter och bostadsrätter. Nämnden arbetar aktivt med att stimulera och bidra till ökat bostadsbyggande till exempel genom att initiera nya projekt, beställa nya detaljplaner och göra markanvisningar till aktiva byggherrar. Förstudie och planprogram för spårväg etapp 1 har varit ute på externt samråd. Utredning kring en metro mellan Malmö och Köpenhamn pågår. Kampanjen Malmö på väg, med syfte att kommunicera och förmedla framtidsbilden av trafiken i Malmö, har genomförts. Reviderat bullerprogram har antagits av nämnden. Ett natur- och kulturrum för målgruppen barn och ungdomar i Malmö har öppnat i Torups stallar. Invigning har även ägt rum för stallarna på Katrinetorp. Under perioden har bland annat Malmö Garden show, Malmöfestivalen och EM i fälttävlan arrangerats. Stadsbyggnadsnämnd Nämndens nettokostnad för perioden januari-september uppgår till 60 Mkr. Jämfört med samma period föregående år är detta en minskning med 5 Mkr. Nämndens nettokostnadsprognos för helåret är 94 Mkr vilket är i samma nivå som utfallet för år 2012. Stadsbyggnadskontoret har en fortsatt jämn ström av inkommande planbeställningar och fler bygglov än förväntat har beviljats. Nämnden bedömer att detaljplaner som möjliggör byggandet av drygt 2 000 bostäder och 1 000 förskoleplatser kommer att antas under 2013. Förtätningen av staden är en prioriterad utmaning som nämnden arbetar med kontinuerligt. Ett prioriterat projekt som har koppling till förtätningen är spårvagnsprojektet. Antalet registrerande sökande till de hyreslägenheter som BoPlats Syd förmedlar fortsätter att öka. Servicenämnd Nämndens nettointäkter under perioden januari-september uppgår till 80 Mkr. Jämfört med samma period föregående år är detta en minskning med 25 Mkr. Nämndens nettointäktsprognos för helåret 2013 är 10 Mkr vilket innebär en minskning om 13 Mkr eller 56 % jämfört med 2012. Differensen beror på förändringen av resultatkrav mellan åren på 10 Mkr samt ett överskott om 3 Mkr för år 2012. 20
Prognosen för årets investeringar uppgår till 1 300 Mkr vilket är 440 Mkr lägre än budgeterad investeringsram. Avvikelsen mot budget beror på att ett antal projekt gällande skolor och förskolor har förskjutits framåt i tiden av olika orsaker, exempelvis beslutsgången hos beställande nämnder samt överklagande. Servicenämnden har under perioden investerat för sammanlagt 786 Mkr. Av dessa avser 79 Mkr förskolor, 280 Mkr skolbyggnader, 122 Mkr fritidsanläggningar samt 188 Mkr Malmö Live med tillhörande parkeringsanläggning. För att stärka nämndens arbete med social hållbarhet har en anpassning av serviceförvaltningens ledningsorganisation genomförts. Bland annat har tre fokusområden skapats vilka benämns Ekonomisk hållbarhet, Social hållbarhet och Ekologisk hållbarhet. Till stöd för dessa har ett hållbarhetskontor bildats, vilket arbetar med projekt och utredningar på uppdrag av de tre fokusområdena. Den IT-översyn som påbörjades under våren fortsätter med fokus på samarbete och gemensamma processer. En IT-ledningsgrupp och ett antal förvaltningsgrupper har satts samman som ett led i att stärka kommunikationen mellan IT-service och e- utvecklingsavdelningen på stadskontoret. Serviceförvaltningen har i samarbete med miljöförvaltningen utvecklat en förmedlingstjänst, Malvin, där Malmö stads förvaltningar kan förmedla möbler, böcker, hjälpmedel och inventarier inom organisationen. Malmö skolrestauranger introducerar ett gymnasiekoncept i samband med att Malmö Latinskola återinvigs i januari 2014. Under 2013 pågår arbetet med att planera och utveckla konceptet vilket innebär en förändrad matsedel och annorlunda serveringsidé en food court. De första provserveringarna har skett i höst. Miljönämnd Nämndens nettokostnad för perioden januari-september uppgår till 44 Mkr, vilket är en ökning med 2 Mkr eller 6 % jämfört med samma period föregående år. Nettokostnadsprognosen för 2013 är 67 Mkr, vilket innebär en ökning med 5 Mkr eller 8 % jämfört med 2012. Ökningen förklaras bland annat av en satsning på en tankstation för vätgasbilar under sista kvartalet 2013. Under våren och sommaren har en analys av miljöprogrammet påbörjats. Denna har framför allt fokuserat på att precisera målen och definiera begrepp, göra måluppfyllnadsanalys samt ge förslag på fortsatt arbete för att målen ska kunna nås till 2020 respektive 2030. Samtliga förvaltningar och bolag i Malmö stad har bjudits in till möten och workshops med syfte att ta fram åtgärder till en ny handlingsplan för klimat- och miljöarbetet. Dessa genomförs under oktober månad. Nämnden har under tredje kvartalet fortsatt att samordna stadens särskilda satsning på lärande för hållbar utveckling och har genomfört en rad olika åtgärder för lärande, egenmakt, innovation och globalt samarbete. 21
Under perioden fastställdes att Malmö stad kommer att handla upp förnybar el från och med årsskiftet. Samarbetet med Region Skåne rörande etablering av en vätgastankstation i Malmö fortsätter. Miljönämnden har under året handlagt klagomål rörande markföroreningar och dålig inomhusmiljö på ett gymnasium och två förskolor. Det har påvisats att föroreningar i marken inte sanerats tillräckligt för att vara lämplig för förskole- och skolverksamhet. Nämnden anser att samverkan med skolnämnderna är viktig och att det ställs tydliga krav på att verksamheterna i fråga själva gör en bedömning huruvida lokaliseringen är lämplig. Det har även lett till ändrade rutiner vid handläggning och bedömning av nyanmälningar av dessa verksamheter. Pedagogisk verksamhet Tre nya skolnämnder bildades den 1 juli 2013: en förskolenämnd, en grundskolenämnd och en gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd. Dessa nämnder har från och med den 1 juli övertagit ansvaret för verksamheten från tio stadsdelsfullmäktige och utbildningsnämnd. I prognosen har hänsyn tagits till förslag om resultatöverföring av stadsdelarnas resultat för första halvåret. Förskolenämnd Nettokostnaden för förskolenämnden uppgick under perioden juli-september till 470 Mkr vilket är 22 Mkr under budgeterad nivå. Periodresultatet bedöms dock som osäkert. Kostnader kan saknas i periodens resultat. Bland annat har 300 medarbetare ännu inte fått sin permanenta placering i skolorganisationen. I periodens resultat ingår en bedömning av förskolenämndens andel av dessa kostnader. För andra halvåret beräknas nettokostnaden uppgå till 1 099 tkr vilket är i nivå med budget. Även prognosen bedöms vara osäker. I prognosen ingår den resursförstärkning om 18 Mkr som destinerats till förskolenämnden för att stärka verksamheten. I förslaget till internbudget 2013 föreslås att delar av resursförstärkningen används för att åtgärda akuta brister i den fysiska miljön på förskolor. Resterande del föreslås disponeras som en central reserv. Omorganisationen och en ny ersättningsmodell 2014 innebär delvis förändrade förutsättningar på förskolenivå. Genom att under 2013 använda delar av resursförstärkningen för att täcka befarade underskott i verksamheten, avvaktar nämnden med att realisera beslutade åtgärdsplaner till dess att budgetförutsättningarna inför 2014 är kända. Antal barn i förskoleålder fortsätter att öka. Under andra halvåret prognostiseras att ca 18 600 barn kommer att ha plats i förskola eller pedagogisk omsorg (familjedaghem). I september fanns det 38 barn i kö till förskola, att jämföras med 204 barn för samma period föregående år. Nämndens första månader har präglats av ett intensivt uppbyggnadsarbete. Förskolorna har organiserats i nya ledningsområden och staben har byggts upp och bemannats. Den nya 22
administrativa organisationen ska höja förskoleverksamhetens handläggningskvalitet och frigöra tid för verksamheten så att förskolorna i ökad utsträckning kan fokusera på barnen. Utbyggnaden av förskoleplatser fortsätter. Sedan den 1 juli har tre nya förskolor invigts i Malmö och ytterligare tre planeras öppna under senhösten. Dessutom har utbyggnader och omställningar möjliggjort fler platser på ett antal befintliga förskolor. Utbyggnaden innebär stora utmaningar att rekrytera, utveckla och behålla engagerade medarbetare med rätt kompetens då det nationell råder brist på förskollärare. Ett förslag till handlingsplan för kompetensförsörjning har därför utarbetats. I syfte att öka andelen förskolelärare i verksamheten har också ett antal aktiviteter genomförts. Bland annat har informationsresor för danska förskolepedagoger anordnats. Det systematiska kvalitetsarbetet har under perioden präglats av att förskolornas dokumentation av sina utvecklingsinsatser färdigställts. Grundskolenämnd Nettokostnaden för grundskolenämnden uppgick under perioden juli-september till 559 Mkr vilket är 22 Mkr under budgeterad nivå. Periodresultatet bedöms dock som osäkert. Kostnader kan saknas i periodens resultat. Bland annat har en bedömning gjorts av grundskolenämndens andel av kostnaderna för medarbetare som ännu inte fått sin permanenta placering i skolorganisationen. För andra halvåret bedöms den totala nettokostnaden uppgå till 1 371 tkr vilket är 10 Mkr över budgeterad nivå. Även prognosen bedöms vara osäker. I grundskolenämndens prognos ingår en resultatöverföring av stadsdelarnas underskott för första halvåret med -23 Mkr. I prognosen ingår också den resursförstärkning om 27 Mkr som destinerats till grundskolenämnden för att stärka verksamheten. Av resursförstärkningen riktas drygt 2 Mkr till förstelärartjänster inom respektive skola. Resterande del reserveras i en central reserv för att täcka befarade underskott. Nämnden avser att genomföra de anpassningar som tidigare beslutats av de tio stadsdelsfullmäktige. Under höstterminen beräknas antalet elever i förskoleklass, grundskola och särskola uppgå till ca 29 000. Det är en ökning med 900 elever sedan vårterminen. Elevökningen sker både inom förskoleklass och grundskola i kommunal och enskild regi. Antalet barn i fritidshem beräknas under höstterminen uppgå till ca 12 500, vilket är en ökning med ca 750 barn jämfört med vårterminen. Ett intensivt arbete pågår med att samordna de tio tidigare stadsdelarnas grundskole- och fritidshemsverksamhet till en gemensam grundskoleförvaltning. Bland annat har en ny gemensam skolledningsorganisation beslutats av grundskolenämnden. Malmö har genomfört omfattande insatser för att avhjälpa brister som tidigare uppmärksammats av Skolinspektionen. Endast handledning på modersmålet kvarstår som kritikområde på många skolor. 23
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd Nettokostnaden för gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden uppgick under perioden juliseptember till 261 Mkr vilket är 3 Mkr lägre än budget. Avvikelsen är i huvudsak en periodiseringseffekt, där kostnadsutfallet inte följer enheternas periodiserade budget. Under andra halvåret bedöms den totala nettokostnaden uppgå till 585 Mkr vilket är i nivå med budget. Det totala antalet Malmöungdomar i gymnasieskola (exkl. uppföljningselever) beräknas i år uppgå till ca 9 700, vilket är 140 fler än 2012. Antalet elever i kommunens egna gymnasieskolor bedöms vara oförändrat. Höstterminens start innebar att den inre omorganisation av gymnasieskolorna som planerats sedan några år tillbaka nu har genomförts. Mediegymnasiet, Heleneholms gymnasium och Rönnens gymnasium har avslutats och utbildningarna har bland annat flyttat till Värnhemsskolan, Universitetsholmens gymnasium och Nya Malmö latin. Omfattande problem med lokalerna vid Norra Sorgenfri gymnasium, där nämnden driver gymnasie- och gymnasiesärskola, har föranlett en stängning av verksamheten. Planering av flytt till nya lokaler pågår. Den 1 juli infördes nationellt en ny gymnasiesärskola. För Malmös del innebar det att program bytte namn och till viss del också innehåll och kursutbud. Då nuvarande avtal för sfi, svenska för invandrare, löper ut vid årsskiftet har en upphandling av sfi-verksamheten planerats och genomförts. Antagningen till gymnasieskolan är avslutad per den 15 september. Antalet antagna till de kommunala skolornas nationella program har ökat med 70 jämfört med 2012. Ett arbete påbörjas under hösten 2013 för att se över möjligheterna att kunna ta emot fler elever, främst på de yrkesprogram där det finns reserver kvar efter avslutad antagning. Även antalet antagna elever till introduktionsprogram, framförallt språkintroduktion, har ökat. Kultur och fritid Kulturnämnd Nämndens nettokostnad för perioden uppgår till 258 Mkr, vilket är en ökning med 17 Mkr eller 7 % jämfört med föregående år. Nettokostnadsprognosen för helåret 2013 är 345 Mkr, vilket innebär en ökning med 21 Mkr eller 7 % jämfört med 2012. En av kulturnämndens viktigaste prioriteringar 2013 är Malmö Kulturskolas satsning El Sistema. Initiativet ger barnen möjlighet att spela instrument, ha rytmik och sjunga i grupp. El Sistema har resultaterat i att 117 betalande elever spelar och sjunger tre eftermiddagar i veckan. 24
Sommarscens programsäsong 2013 har genomförts på 35 olika spelplatser och har haft ett publiksnitt per föreställning som ligger högre än tidigare år. Årets program har även haft en större andel kvinnor på scen jämfört med tidigare år. I september anordnade Kultur för barn och unga för första gången ett arrangemang för Malmös kulturombud. Syftet var att ge kulturombuden information och inspiration i deras uppdrag på Malmös förskolor och skolor. Publiken fick se ett smakprov på det kulturutbud som under höstterminen erbjuds skolorna, både från kulturinstitutionerna och från det fria kulturlivet. Fritidsnämnd Nämndens nettokostnad för perioden uppgick till 263 Mkr, vilket var en ökning med 16 Mkr eller 7 % jämfört med 2012. Ökningen förklaras främst av ökade hyreskostnader kopplade till förbättringar vid de två kommunala ridanläggningarna; högre kostnader för föreningsbidrag; samt en ökning av personalkostnaden. Nettokostnadsprognosen är 359 Mkr, vilket är en ökning med 13 Mkr eller 4 % jämfört med 2012. Nämndens anläggningar har inte ökat till antalet, men de har vidareutvecklats/byggts om för att skapa nya mötesplatser. Ytterligare två konstgräsplaner har anlagts och en ny sporthall i Klagshamn invigdes i september. Driftstörningar och större renoveringsåtgärder har påverkat Aq-va-kuls besöks- och intäktsutveckling negativt. Antalet besök under januari-september minskade med 25 % jämfört med samma period föregående år. Friluftsbadet vid Segevång kunde inte öppnas för allmänheten på grund av fortsatta fördröjningar i renoveringsarbetet av bassängen. Malmö tilldelades värdskapet för 2015 års världsmästerskap i ishockey för damer. Mästerskapet kommer att spelas i Malmö Isstadion och Rosengårds ishall. Nämnden har på uppdrag av kommunstyrelsen genomfört en utredning om Stadionområdets framtida användning. Vård och omsorg Fem nya stadsområdesnämnder bildades den 1 juli 2013: Norr, Öster, Söder Väster och Innerstaden. Dessa nämnder har från och med den 1 juli övertagit ansvaret för verksamheterna individ- och familjeomsorg och vård och omsorg från de tio tidigare stadsdelsfullmäktige. Individ- och familjeomsorg Nettokostnaden för individ- och familjeomsorg, exklusive ekonomisk hjälp, uppgick för perioden januari-september 2013 till 756 Mkr, vilket är 6 % mer än för motsvarande period föregående år. Summering av stadsdelarnas utfall för första halvåret och de prognoser som upprättats av stadsområdena pekar på en helårskostnad för verksamhetsområdet på 826 Mkr, vilket skulle innebära en ökning med knappt 5 %. Baserat på jämförelse mellan 25
stadsområdenas prognoser och kostnadsutvecklingen under senare år inom hemlösheten (se nedan) finns det anledning att anta att detta är en underskattning av kostnadsutvecklingen under resterande månader 2013. Placeringar av barn och unga på institution har ökat något jämfört med föregående år. Att placera ett barn eller en ungdom på institution kostar i genomsnitt runt 3 000 kr/dygn, vilket blir drygt 1 miljon kronor per år. Ökat antal vårddygn i kombination med att kostnaderna per plats har ökat jämfört med föregående år innebär att kostnaderna för dessa placeringar prognostiseras öka med 25 Mkr jämfört med 2012. Öppenvårdsinsatser för såväl barn och unga som vuxna prognostiseras minska med ca 10 Mkr jämfört med 2012, från 84 Mkr till 74 Mkr. Hemlöshet Stadsdelarnas nettokostnader för hemlösheten uppgick första halvåret 2013 till 91 Mkr, vilket var en ökning med 10 % jämfört med första halvåret 2012. I nu föreliggande prognos uppskattar stadsområdena att nettokostnaden för andra halvåret ska uppgå till 85 Mkr, vilket är 5 Mkr mindre än andra halvåret 2012. Därmed skulle kostnaden för hemlösheten 2013 sluta på 176 Mkr, en ökning med 2 %, vilket skulle innebära en kraftig inbromsning av de senaste årens kostnadsutveckling. Den senaste femårsperioden har kostnaden ökat med i genomsnitt 14 % årligen. En viss risk finns därmed att kostnadsutvecklingen har underskattats i föreliggande prognos. Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning De totala nettokostnaderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning prognostiseras för perioden januari-september bli 5,2 % högre än för samma period förra året. För helåret 2013 prognostiseras nettokostnaderna till 3 629 Mkr, vilket innebär en ökning i förhållande till 2012 med 4,1 %. Diagrammet nedan visar den årliga nettokostnaden, i miljontals kronor, för hela vård- och omsorgsområdet sedan 2010. 26
Omsorg om äldre Antalet äldre som är i behov av insats, i såväl ordinärt som särskilt boende, väntas minska under 2013 i förhållande till 2012 med knappt 2 %. Samtidigt prognostiseras kostnaderna för äldreomsorgen öka med knappt 3 %. Det innebär att kostnaderna per vårdplats inom ordinärt och särskilt boende i genomsnitt prognostiseras öka med 3,6 %. Exempelvis prognostiseras en ökad platskostnad i särskilt boende på 6 % eller 34 tkr/år. Det finns dock en osäkerhet i prognoserna till följd av den nya organisationen, särskilt avseende huruvida planerade åtgärder för sänkta kostnader hinner få effekt. Omsorg om personer med funktionsnedsättning Inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning prognostiseras kostnadsökningar med omkring 6 %. Utbyggnaden av LSS-bostäder medför bland annat en kostnadsökning för placeringar inom Malmö om 34 Mkr till följd av att det totala antalet brukare beräknas öka med knappt 7 %. Även kostnaderna för externa placeringar enligt LSS, det vill säga placering utanför Malmö, beräknas öka med knappt 10 % eller 2 Mkr. Kostnadsökningen för externa placeringar är dock helt hänförlig till ökade kostnader per plats då antalet brukare bedöms bli oförändrat i förhållande till 2012 års nivå. Kostnaderna för daglig verksamhet ökar också till följd av ett ökat antal brukare i verksamheten. Utvecklingen av antalet ärenden med assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken (med beslut från Försäkringskassan) bidrar också till kostnadsutvecklingen inom vård- och omsorgsområdet. Kostnaderna beräknas öka med 7 % i förhållande till 2012 till följd av en femprocentig ökning av antalet ärenden. Ekonomisk hjälp Ekonomisk hjälp består av försörjningsstöd och introduktionsersättning. Den totala nettokostnaden för ekonomisk hjälp var under årets första tre kvartal 681 Mkr, vilket är 37 Mkr eller 6 % mer än motsvarande period 2012. Prognosen för 2013 pekar på en total kostnad på 911 Mkr, vilket är 45 Mkr eller 5 % mer än föregående år. Introduktionsersättning började successivt fasas ut med början i december 2010 till följd av ny lagstiftning kring etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Antalet introduktionsärenden per månad har i genomsnitt varit 45 under 2013 (1 250 per månad 2009). Behovet av försörjningsstöd har ökat kraftigt under senare år. Trenden med fler ärenden och därmed ökande kostnader fortsätter. Under årets första nio månader var antalet ärenden per månad i genomsnitt 9 500, vilket är 650 eller 7 % fler än motsvarande period 2012. Utvecklingen av antalet ärenden per månad i genomsnitt under den senaste tolvmånadersperioden visas i nedanstående bild. Rullande tolvmånadersperioder används för att enklare kunna följa utvecklingen över tid. Månaderna har olika antal dagar och antal ärenden varierar regelmässigt mellan månaderna, bland annat kopplat till skolterminerna. 27