STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 All data är hämtat från STRADA s internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1. et rapporterade fall från både polis och sjukhus. Totala antalet cykel olyckor från 2008-01-01->2011-12-31 med reservation om att det kan komma in rapporter i efterhand Grunduppgifter olyckor uppdelat på svhetsgrad och Svhetsgrad olyckor Uppdelat per Dödsolyckor 2 0 0 1 1 Sva olyckor 12 4 4 0 4 Lindriga olyckor 314 60 90 77 87 Totalt: 328 64 94 78 92 Olyckor med okänd svhetsgrad 1 0 0 0 1 Olyckor utan personskada 5 2 0 1 2 Tabell 1 Att siffrorna skiljer så markant mellan till beror främst på att sjukvden inte har samma skall krav som polisen på att rapportera olyckor. Därför finns det mörkertal som gör att det inte g att använda procentuella ändringar inom cykelolyckor. Det antalet olyckor som är inrapporterat är inte det totala antalet som sker varje. Det är dock en väldigt bra fingervisning på att det skett olyckor en viss plats samt att det g att få en bra bild över vad som hänt. Med hjälp av denna information, f trafikavdelningen ett bättre underlag för trafiksäkerhetshöjande åtgärder samt bättre underlag för budgetförhandlingar. 2. Skillnaden mellan polis och sjukvd För att kunna tydliggöra osäkerheten i totala antalet olyckor måste man skilja på polisrapporter och sjukvdsrapporter. 2.1 Inrapporterat från Polisen Polisen måste rapportera alla olyckor de f kännedom om, därför är osäkerheten i statistiken från polisen låg. Däremot rapporterar polisen nästan inga singelolyckor, eftersom man vanligtvis inte g till polisen om man ramlar med cykel.
olyckor uppdelat på svhetsgrad och Svhetsgrad olyckor Uppdelat per Dödsolyckor 2 0 0 1 1 Sva olyckor 9 3 3 0 3 Lindriga olyckor 76 26 20 15 15 Totalt: 87 29 23 16 19 Olyckor med okänd svhetsgrad 1 0 0 0 1 Olyckor utan personskada 0 0 0 0 0 Tabell 2: Olycksstatistik ur polisens rapporter(som även är den officiella statistiken) 2.2 Sjukhusinrapporterat et personer skadade 2008 var enligt sjukvdsstatistiken mycket lägre än andra, detta beror på att före 2009 fick inte sjukvden betalt för att rapportera in, samt att det inte finns en strikt reglering på att alla personskador ska rapporteras. Efter att ha pratat med sjukvden, kan nedgången 2010 delvis förklaras genom att folk drabbades lindrigare av olyckorna eftersom på grund av att vintern var lång. Långa vintrar kan påverka beteendet hos cyklister så att man tar det lungnare, vilket resulterar i lindrigare skador som man inte vänder sig till akuten med. olyckor uppdelat på svhetsgrad och Svhetsgrad olyckor Uppdelat per Dödsolyckor 1 0 0 0 1 Sva olyckor 4 1 2 0 1 Lindriga olyckor 263 42 74 68 79 Totalt: 268 43 76 68 81 Olyckor med okänd svhetsgrad 0 0 0 0 0 Olyckor utan personskada 8 3 1 1 3 Tabell 3: Olycksstatistik ur sjukhusets rapporter (vid sjukvdsinrapportering är det antalet individer, inte antalet olyckor som rapporteras in) 2.3 Sammanfattning Att antalet sva olyckor är färre utifrån sjukhusrapporterna, beror delvis på att polisen är lekman inom området sjukvd och att bestämma allvarlighet i skador. Om polisen anser att någon person inom olyckan är allvarligt skadad, klassas det som allvarlig olycka. Det kan till exempel vara så att det är mycket blod(och polisen ser det som sv skada), men som visar sig bara vara ett lindrigt skraps vid senare sjukhusbesök. Att dödsolyckorna är annorlunda beror på att polisen alltid f information om när en dödsolycka skett. Att alla dödsolyckor inte finns med i sjukvdsrapporteringen beror på att de som är bekräftat döda på olycksplatsen inte kommer in till akuten
3. Var sker olyckorna Karta över alla inrapporterade olyckor 2008-2011 i Kalmar kommun Bild 1. Röda markeringar representerar sjukvdsrapporter och blåa representerar polisens rapportering Det är inte bara kommunens vägar som det sker olyckor på, utan även på det enskilda och statliga vägnätet. Men det är olyckorna på det kommunala vägnätet som kommunen behöver studera och ha koll på. Det är väghållaren som beslutar och bekostar säkerhetshöjande åtgärder. Tabell 4 visar uppdelningen av olyckor per väghållare. De olyckor som st som övrigt best av olyckor inrapporterade utan position samt sådana som inte st med i nationella vägnätsdatabasen NVDB olyckor per väghållare och svhetsgrad Väghållare Statlig 18 (-, -, 18) Kommunal 201 (2, 9, 190)
Enskild 21 (-, -, 21) Övrigt 91 (-, 3, 88) Tabell 4 4. Vilken typ av cykelolyckor är vanligast? Nedan redovisas vilka olyckstyper som är vanligast med en konflikttabell mellan olika trafikslag. Olyckstillbudstabell (visar antalet olyckor mellan olika trafikgrupper) Singel Djur Släp Fotg. Cykel Fotg. 1 (-, -, 1) Cykel 203 (2, 4, 197) 2 (-, -, 2) 23 (-, -, 23) Moped 8 (-, 2, 6) MC 2 (-, -, 2) Personbil 82 (-, 6, 76) Lastbil 1 (-, -, 1) Buss 4 (-, -, 4) Spb. Övrigt 1 (-, -, 1) Tabell 5 inom parentes är döda, svt skadade och lindrigt skadade Tabell 5 visar att singelolyckor är den kraftigt dominerande olyckstypen. Dessa olyckor kommer främst från halkolyckor av olika slag, samt tekniska fel på cykeln. Samtliga dödsolyckor har varit singelolyckor. Den näst vanligaste olyckstypen är olyckor med personbilar och motorfordon. Främsta orsaken till dessa är oaktsamhet från någon eller båda parter. Det finns även många bilister som inte lägger märke till att cyklisterna kommer, vilket kan vara kan ha en förklaring i att en cykel är relativt liten, samt att den kan framföras i en relativt hög hastighet. Det finns också vissa tecken på att det finns en osäkerhet på trafikregler och hänsynsregler vid överfarter (övergångsställen samt cykelöverfarter) vilket visas i tabell 6 olyckor per attribut och svhetsgrad Attribut Övergångsställe 19 (-, 1, 18) Cykelöverfart 14 (-, 2, 12) Tabell 6 Även olyckor i cirkulationsplatser kan räknas in i detta problem, se tabell nummer 7. olyckor per platstyp och svhetsgrad (olyckor utan angiven platstyp redovisas inte) Platstyp Gatu-/Vägsträcka 151 (2, 7, 142) Gatu-/Vägkorsning 58 (-, 3, 55) Cirkulationsplats 17 (-, 1, 16) Gång- och cykel-bana/väg 69 (-, 1, 68) Gångbana/Trottoar 8 (-, -, 8)
Annan 25 (-, -, 25) Ej i Trafik 0 (-, -, -) Tabell 7 Den tredje vanligaste olyckstypen är cykel-cykel olyckorna som främst beror på oaktsamhet och att folk visar dålig hänsyn till andra cyklister eller oskyddade trafikanter. Ofta sker det genom hög hastighet eller att man inte har koll på korsningspunkter. En väldigt avgörande faktor när det gäller trafiksäkerhet är trafikflödet (exponeringen) av trafiken, ju fler personer som färdas på vägarna desto fler olyckor sker (i detta fall är det flest som färdas på vanlig väg och gång cykelväg). Det är därför viktigt att ha en bra riskanalys så man kan jämföra olika vägar. Litet flöde men stor risk kan ge samma antal skadade som stort flöde med liten risk. Risk beräknas genom att antalet olyckor divideras med flödet. Värt att nämna är också att blandtrafik som råder på vanliga vägar är större än på cykelvägar på grund av att det blandade trafikslag som kan ge konflikter. Vid cykelvägar kan det dock finnas nackdelar med undermåligt underhåll/belysning