1 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Ytterharnäs, Södergården, Söderslottet, Rostock, Fruns hage. Lena Müller Förskolechef Anna-Carin Hellström Biträdande förskolechef
2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Barn i behov av särskilt stöd... 5 Förskolans arbete med matematik... 6 Åtgärder för utveckling... 7
3 1. Inledning Södra förskoleenheten Inför vårterminen 2011 gjordes en stor organisationsförbättring, inom Barn & Ungdom, Gävle kommun. En indelning i åtta förskoleenheter och åtta skolenheter, samt en enhet för Annan pedagogisk omsorg, bildades. I januari hade, vi åtta förskolechefer, en gemensam upptakt/ planering i två dagar, tillsammans med alla biträdande förskolechefer. Dessa dagar följdes upp med en utvärderingsdag tillsammans i slutet av maj. Södra förskoleenheten omfattar, i nuläget 12 förskolor. Geografiskt är vi en stor enhet, från centrala Gävle till Ytterharnäs, ca 15 km österut och till Hedesunda 40 km söderut. I Hedesunda finns tre förskolor, varav den ena, Hedesundagården, öppnades i januari, efter att ha varit stängd i ett halvår. Dessutom ingår Fridhems förskolor och tre förskolor, som tidigare tillhörde det Centrala området, samt den nyöppnade förskolan Söderslottet. Dessutom öppnar vi i augusti en ny förskola i Teknikparken, förskolan Uppfinnaren, med inriktning natur/teknik. Ett ledningsteam bestående av en förskolechef samt tre biträdande förskolechefer leder enheten. Vi har dessutom en dramapedagog och en uppdragspedagog i vår enhet. Under vårterminen har den stora utmaningen, för oss i teamet, varit att få en bra bild av vår enhet och utifrån det jobba vidare för att skapa en likvärdig förskola. Vi har en, eller två pedagogiska utvecklingsledare på varje förskola. De bildar, under ledning av en chef, tre utvecklingsgrupper, som träffas regelbundet. Två heldagar under terminen har alla utvecklingsledare, chefer och uppdragspedagoger träffats och arbetat kring implementeringsfrågor, gällande den reviderade läroplanen för förskolan. Vi har även en representant i EVT, elevvårdsarbete, från varje förskola. Vi träffas i tre olika grupper, 1 gång/månad, tillsammans med specialpedagog och talpedagog. Andra specialister från elevhälsans områdesteam, adjungeras in vid behov. Samverkan i den nya samverkansformen, med hela enheten, under ledning av förskolechef har fungerat mycket bra. En biträdande förskolechef är sekreterare vid varje möte. Vi har i vår enhet god representation av fackliga ombud. För att inte tappa kontakten med skolan och 1-16års perspektivet, i den nya organisationen, har vi tillsammans med Södra skolenheten bildat en arbetsgrupp, Stora Södra. Vi har träffats en gång i månaden hela terminen, då är samtliga biträdande chefer med, under ledning av rektor och/eller förskolechef. Vi har, under vårens möten, framför allt diskuterat och jobbat fram en modell för bra överlämningar förskola/förskoleklass. Lena Müller Förskolechef
4 Ytterharnäs förskola har 68 barn delat på fyra åldersindelade avdelningar. Södergårdens förskola har 52 barn fördelat på tre avdelningar, med öppna dörrar. From vt.11 är det ålder 1-3år. Söderslottets förskola har 47 barn, arbetar i grupper med barnen, det finns inga avdelningar. Förskolan startade vt.11 med 4-5 års grupp. Rostocks förskola har 34 barn fördelat på två avdelningar 1-5 år. Fruns hages förskola har 34 barn fördelat på två avdelningar. From vt.11 är det ålder 1-3 år. 2. System för kvalitetsarbete På dessa förskolor har det inte funnits något systematiskt kvalitetsarbete. Man har bedömt och analyserat sin verksamhet en gång om året i anslutning till kvalitetsredovisning. Vt-11 påbörjades en organisation för reflektionstid med reflektionsunderlag på förskolorna i arbetslagen. De har ett och samma material att utgå ifrån när det gäller kvalitetsarbete. Det för att beskriva och synliggöra för pedagogerna själva Vad, Hur och Varför de bedriver den verksamhet de gör. Som senare leder till synliggörandet för barnens verksamhet, för barnen själva, föräldrar och vårdnadshavare. Pedagogerna har också börjat att reflekterat med barnen, hör deras åsikter, barnen får då träna att uttrycka sig och även se sitt eget lärande. Vi har tagit fram ett pedagogiskt årshjul som gör det lättare att följa det systematiska kvalitetsarbetet under ett helt år. From augusti finns ett gemensamt handlingsplansunderlag för alla förskolor i Gävle Kommun.
5 3.1 Barn i behov av särskilt stöd. Enligt förskolans läroplan ska verksamheten vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Förutsättningar På de förskolor där det sökts individresurspengar har man fått det, utom på en förskola, där har ändå gjorts insatts med en extra personal. EVT har inte funnits på de här förskolorna tidigare, from vt-11 har vi haft EVT möten en gång/månad en och en halv timme. Där är förskollärare representerade från varje förskola och specialpedagog och talpedagog från elevvårdsteamet. Arbetet Genom att få individresurspengar har man kunnat arbeta med barnen i mindre grupper vid fler tillfällen/dag och vecka. Där av också lättare kunnat observera barngruppen för att utgå från barnens idéer och intressen, för att möjliggöra en meningsfull verksamhet för ALLA barn. Man har också ändrat och utvecklat i de pedagogiska miljöerna och material, så det tillgodoser alla barn behov. På vissa förskolor har man jobbat mycket med språkutveckling och tecken som stöd. Pedagogerna har under verksamhetsåret ändrat/utvecklat sitt sätt att tänka och arbeta kring barn i behov av särskilt stöd. De har satt upp konkreta mål, strategier och metoder, pedagogerna har alternerat med regelbundet individanpassat arbete. Det har gjorts vissa kompetensutvecklingsinsatser, det mesta inom språkutveckling, tecken som stöd och bokmaterial Språkresan. Habiliteringen har utbildat pedagoger kring barn med motorisk skada. Resultat Det har blivit tydligt att det är viktigt och en förutsättning med tydliga mål för pedagogerna, det har också givit resultat för barnens utveckling, efter de mål som satts upp. Åtgärder Åtgärder för att förbättra arbetet och verksamheten för barn i behov av särskilt stöd, behövs kompetensutveckling för pedagoger.
6 3.2 Förskolans arbete med matematik Enligt förskolans läroplan ska förskolan sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, och Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum Förutsättningar Organisations förbättringen har skapat förutsättning för att utveckla arbetet kring matematik. Arbetet Förskolorna har lagt mycket fokus på matematik i det vardagliga arbetet. I leken, vid mat situationer, i skogen och vattenlek, benämns de matematiska begreppen. Vt-11 har pedagogerna även reflekterat över när de skapat de olika pedagogiska miljöerna t.ex. bygg och konstruktionsrum, ateljé, skapar och återvinningsrum, då de tänkt Vad, Hur och Varför detta rum. Där matematik och andra ämnen synliggjorts. Resultat Det som syns inom kunnande i området matematik är, barnen benämner begreppen i dess rätta sammanhang. De har också fått ett större intresse för att räkna, mäta och använda sig av orden. Pedagogerna har lärt sig se att matematik inte är ett eget särskilt ämne, utan det finns med i all verksamhet på förskolan. De har fått större förståelse av betydelsen av matematik i vardagen. Åtgärder För att kunna mäta resultat och få en rättvis bedömning av det matematiska arbetet i verksamheten, måste det göras en kartläggning för nuläget och kontinuerligt dokumenteras, reflekteras och analyseras. Det har inte gjorts, där av också svårt att mäta ett resultat förutom det ovan nämnda. Utmana barnen i matematiska problemlösningar. Synliggöra att barnen lär av varandra och i den pedagogiska miljön. Och kompetensutveckling för pedagoger kring didaktiken för matematik.
7 4 Sammanställning av förskolans prioriterade åtgärder för utveckling för det kommande året. Bli väl förtrogen i ett systematiskt kvalitetsarbete. Implementering av den reviderade läroplanen. Utveckla de pedagogiska miljöerna på förskolan. Kompetensutveckling utifrån varje pedagog och förskolas behov.