Ögat Drugwatcher PÅ LÄKEMEDEL kritisk värdering av läkemedel utgiven av Södra läkemedelskommittén 05 NOVEMBER 2007 Nr 140 Nya behandlingsrekommendationer vid farmakologisk behandling av astma Under de senaste fem åren har det tillkommit nya kunskaper om behandling av astma liksom nya läkemedel och läkemedelskombinationer. Vid ett måndagsseminarium nyligen i regi av Södra Läkemedelskommittén presenterades Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendationer, jämför Information från Läkemedelsverket Supplement 1:2007 eller www.lakemedelsverket.se/behandlingsrekommendationer/astma. Justerade rekommendationer vid behandling av vuxna Av Lars Gottberg, överläkare, vo Internmedicin, Södersjukhuset Astma är en inflammatorisk sjukdom med flera fenotyper (varianter orsakade av samverkan mellan arvet och miljön), till exempel med eosinofil eller med neutrofil inflammation, av allergisk typ eller av icke-allergisk typ. Karakteristiskt är exacerbationer (skov) med andnöd, pipande andedräkt och hosta. Symtomen orsakas av en reversibel obstruktion (förträngning) i luftrören. Enligt aktuella studier är prevalensen (förekomsten) av astma i Sverige 10 procent. De viktigaste nyheterna när det gäl- ögat på läkemedel Ansvarig utgivare Eva Andersén Karlsson Vetenskaplig sekreterare Christer von Bahr Informationsläkare Per Hedman Redaktionssekreterare Sten Ronge Layout Pi Caust Redaktionsråd Eva Andersén Karlsson Christer von Bahr Pi Caust Per Hedman Malena Jirlow Marianne Jägestedt Ingrid Jägre Sten Ronge Kontakt Telefon 08-737 35 08 Ana Recarey Telefax 08-737 29 26 E-post sodralakemedelskommitten@sll.se Hemsida www.janusinfo.se Postadress Läkemedelscentrum Södra läkemedelskommittén Box 17533, 118 91 Stockholm Internpostadress Södra läkemedelskommittén, Läkemedelscentrum, Fatburen 2, via Västgötagatan 2
forts. från sid 1 ler behandling av vuxna med astma kan sammanfattas enligt följande: Astma är ingen enhetlig sjukdom. Den kan variera både på kort och på lång sikt. De flesta patienter kan behandlas i primärvården. Monitorering (fortlöpande övervakning) krävs för symtomkontroll, optimal medicinering, normal lungfunktion och för bästa prognos. Spirometri bör utföras åtminstone en gång varje år. Basbehandlingen utgörs av inhalationsläkemedel och rekommenderas ske i en femstegstrappa, se Figur. Om man vid steg tre använder fast kombination av inhalationskortikosteroid och långverkande ß-2-agonist kan behandlingen uformas enligt något av följande alternativ: Fast kombination i grunddosering + kortverkande ß-2-agonist. Fast kombination i grunddosering + fast kombination vid behov (singelterapi). Leukotrienantagonister (montelukast) kan användas till vuxna som tillägg vid steg tre och fyra. Vid svår behandlingsrefraktär astma med perenn allergi vid steg fem finns nu anti-ige (omalizumab) som behandlingsmöjlighet. Astma under graviditet och amning ska behandlas som hos icke-gravida, både Figur: Rekommenderad underhållsbehandling hos vuxna och rekommenderade vårdnivåer. ICS = inhalerade kortikosteroider. LABA = långverkande b-2-agonister. LTRA = leukotrienantagonister. Källa: Behandlingsrekommendationer, www.lakemedelsverket.se vid akuta attacker och vid underhållsterapi. Rinit förekommer ofta samtidigt som astma. Behandling av riniten minskar risken för astmaförsämring. Rinit under graviditet behandlas i första hand med inhalationskortison. Antihistaminerna loratadin och cetirizin kan användas eftersom det finns tillfredsställande säkerhetsdata för dem. Loratadins metabolit desloratadin är ytterligare ett alternativ. Däremot finns det inga fördelar med klemastin (Tavegyl) som ger betydande sedering. Lars Gottberg Foto: Anders Norderman medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Behandling av småbarnsastma Av Per Thunqvist, överläkare, Sachsska Barnsjukhuset. Småbarnsastma är ett svårt område Symtom från luftvägarna hos barn är vanliga. De är dessutom svåra att på ett enkelt sätt beskriva så att läkare och föräldrar menar samma sak. Inom engelskspråkig terminologi använder man begreppet wheeze, vilket närmast kan översättas till svenskans pip och väs i luftrören. Man uppskattar att minst 30 procent av alla barn någon eller några gånger får sådana symtom i samband med luftvägsinfektion. Alla dessa har inte och kommer inte heller att få astma senare. För att närma sig hur man ska kunna hitta de barnen som har bäst nytta av våra åtgärder och läkemedelsbehandling, diskuteras alltmer om att barn med astma, inte minst de som bara har förkylningssymtom, måste karaktäriseras bättre. Man måste försöka bestämma barnets astmafenotyp. Olika effekt av inhalationsteroider på olika fenotyper av astma Det publiceras allt fler studier som undersöker svaret på behandling med olika astmaläkemedel för olika barnastmafenotyper. Det kanske vanligaste hos de minsta barnen (0 2 år) är att astmasymtom uppträder isolerat vid förkylningar men att barnen är helt friska övrig tid. Ofta används inhalationsbehandling intermittent under förkylningsperioderna med inhalationssteroider samt kortverkande ß-2-agonist. Totalt finns fyra studier som adresserar problemet. Sammantaget visar studierna en viss minskning av hosta och förkylningssymtom, men effekten är blygsam. 2
forts. från sid 2 Förmodligen beror det på att man har studerat barn med förkylningsastma utan att först definiera astmans fenotyp. Det har resulterat i att det har varit svårt att påvisa effekt av behandlingen. I praktiken bör man kunna ordinera intermittent behandling på försök och utvärdera effekten. Om effekten uteblir skall man förstås avstå från vidare behandling eller överväga alternativa diagnoser. Det är särskilt viktigt tidigt i livet då det oftare går att hitta andra förklaringar till astmasymtomen än hos äldre barn och vuxna. När man i stället har valt studiepatienter med den atopiska astmafenotypen i den minsta åldersgruppen, har det gått att påvisa att dessa barn svarar precis lika bra på antiinflammatorisk behandling som äldre barn och vuxna. Den positiva effekten gäller symtom, lungfunktion samt risk för försämringsperioder. Antiinflammatorisk behandling i åldersgruppen under 2 år är främst studerad för inhalationssteroider. Nya studier har visat att leukotrienantagonister sannolikt ger samma svar vid astmasjukdom. I Sverige finns en leukotrienantagonist, montelukast, vilken är godkänd till barn från 6 månaders ålder. Även om detta läkemedel är godkänt som alternativ till inhalationssteroid i låg dos när sådan av något skäl inte kan användas, har man i den senaste behandlingsrekommendationen från Läkemedelsverkets expertgrupp valt att inte förorda montelukast i monoterapi. Inhalationssteroider påverkar inte prognosen Under 2006 publicerades tre rapporter där man studerade i vilken grad behandling av barn med inhalationssteroider utöver symtomlindring också påverkade astmasjukdomens prognos. Studierna var upplagda på olika sätt. Slutsatsen i samtliga tre studier var att behandling under upp till åtminstone två år inte påverkar astmaprognosen. Effekten av inhalationssteroider var positiv bara så länge som behandlingen pågick. Andra studier, framför allt på vuxna, har tidigare visat att antiinflammatorisk behandling påverkar airway remodelling positivt. Debatten om inhalationssteroidernas långsiktiga effekt hos barn är säkert inte avslutad. Sammantaget verkar det vara så att vår tillgängliga astmabehandling kanske inte eller bara till viss del förändrar astmaförloppet på sikt. Det betyder inte att man ska avstå från att behandla eftersom den positiva effekten på symtom med mera är odiskutabel. Per Thunqvist Fotogruppen Södersjukhuset Allergicentrum - nätverk för bättre vård av allergi och astma Av Anne Kihlström, överläkare, med dr, Barnallergimottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset och Allergicentrum Syd. Barn med astma och allergier utgör den största gruppen av kroniskt sjuka barn. Nästan fyra av tio barn har under sin uppväxt någon form av allergisk sjukdom, vilket motsvarar 120 000 150 000 barn i Stockholmsregionen. Allergier hos barn kan ta sig olika uttryck i olika åldrar och variera i svårighetsgrad. För att vården av allergiska barn ska fungera på ett bra sätt är det viktigt att alla i vårdkedjan samverkar kring de allergiska barnen och ungdomarna. Omhändertagandet måste vara smidigt och kompetent med barnet i centrum. Barnet i centrum Det regionala vårdprogrammet Allergi och astma hos barn och ungdomar, har tagits fram inom det Medicinska programarbetet av barnallergologerna Anne Kihlström och Asta Sigurbrandsdottir i samarbete med ett brett nätverk av barnläkare och sjuksköterskor i sluten och öppen vård, allmänläkare, patientförenningen med flera. Vårdprogrammet innehåller en allmän del med bland annat introduktion av patientföreningen, kartläggning och analys med hälsoekonomi, beskrivning av nuvarande vårdorganisation, framtida behov av vårdprioriteringar samt förslag till kvalitetsmått för astmavård. En andra klinisk del innehåller avsnitt om allergidiagnostik, astmaprevention, rekommendationer för utredning och behandling, vårdnivåer, praktisk handledning för sjuksköterskor, checklistor, patientinformation med mera. Viktiga prioriteringar: Utbildning av vårdkedjan För att kunna erbjuda barn med astma och allergi ett bra omhändertagande med en god och kostnadseffektiv vård, är det väsentligt med kontinuerlig utbildning av alla i vårdkedjan liksom fortsatt utveckling av ett konsultnätverk. Dessutom behövs regelbundet informationsutbyte med barn- och skolhälsovård, barnom- 3
forts. från sid 3 sorg och skola. Kontinuerlig vidareutbildning av barnläkare och barnsjuksköterskor inom ämnet barnallergologi är en viktig förutsättning. På alla barnläkarmottagningar i öppen vård bör det finnas hög kompetens om astma och allergi hos barn. På flertalet av de större mottagningarna bör finnas en specialutbildad barnallergolog. Åtminstone en astmaansvarig allmänläkare och en astmakunnig sjuksköterska bör finnas i varje stadsdel/förortskommun/närområde. Dessutom är barnkunskap viktig. Då finns det möjlighet att bygga upp en väl fungerande astmamottagning. Astmasjuksköterskan en viktig resurs på alla vårdnivåer Astma- och allergikunniga sjuksköterskor är en mycket viktig resurs på alla vårdnivåer. De kan svara för patientutbildning med instruktion och kontroll av inhalationsteknik, lungfunktionsmätningar och allergitester. De skall även kunna ge råd om allergiprevention och allergisanering, samt stå för en viktig kontinuitet på mottagningen. De svårast sjuka allergiska barnen behöver värnas Det är viktigt att värna om att denna grupp barn tas extra väl omhand. De bör kontrolleras på en sjukhusansluten barnallergimottagning med allergi-team (barnläkare med specialistutbildning i allergisjukdomar hos barn och ungdomar, barnallergisjuksköterska, dietist, sjukgymnast, kurator och psykolog). Dessa barn måste få en tillvaro med god livskvalitet trots sin sjukdom. Det är även angeläget att öka tillgängligheten för immunterapi (allergivaccinering) för de svårast sjuka allergiska barnen. Tonåringar och överföring till vuxenvård Under det senaste året har antalet tonåringar med astma som sökt akut och blivit inlagda akut på sjukhus ökat i antal. Det kan tyda på att vi har en grupp äldre barn och ungdomar med astma som inte adekvat tas om hand av sjukvården. En god, strukturerad överföring av tonåringar från barn- till vuxenvård är därför en viktig uppgift. Ungdomar med god kontroll av sin allergi och astma remitteras till primärvården. Här har astmasjuksköterskan på vårdcentralen en viktig sammanhållande funktion. Ungdomar med svår astma och/eller multiallergi vilka har skötts av barnläkare, remitteras efter avslutad skolgång till vuxenallergolog. Där ska de få genomgång och planering av hur de i fortsättningen ska sköta sin astma i samarbete med specialist och/eller primärvården. Astmamottagningar i primärvården kan lämna bra stöd En väl fungerande astmamottagning i primärvården kan vara till oerhört stöd för patienterna. De bör ledas av en specialutbildad sjuksköterska och ha en verksamhetsansvarig läkare. Mottagningen bör vara utrustad med en spirometer. Mottagningen ska kunna genomföra strukturerade utredningar och bedriva undervisning av patienterna. Det bör finnas möjlighet till tidsbeställning. Kliniskt allergicentrum ett nätverk för högre vårdkvalité För utbildning och konsultverksamhet mot primärvården pågår sedan flera år i sydvästra Stockholm och Södertälje ett samarbete i nätverket Allergicentrum Syd. Konsultronder genomförs på 32 vårdcentraler av läkare och sjuksköterskor från barn- respektive vuxenallergikliniken, hudkliniken, och ÖNH-kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Deltagande allergiansvariga läkare och astmasjuksköterskor har rekryterats från 32 vårdcentraler och barnmottagningar för att bilda nätverket Allergicentrum Syd tillsammans med specialistmottagningarna på sjukhuset. Förutom patientundervisning anordnar Allergicentrum Syd en gång per år gemensam fortbildningseftermiddag för alla allmänläkare i närområdet, samt kurser för astmasjuksköterskor. Detta och liknande arbetssätt har varit framgångsrika. Konceptet bör därför utvidgas och vidareutvecklas, så att det blir tillgängligt för alla i Stockholmsområdet i någon form. Under 2007 har ett motsvarande nätverk startats i norra Stockholm. De har redan haft sina första två konsultronder. Mer information: http://inuti.karolinska.se/organisation/ tvärorganisatoriskt/ Allergicentrum Syd eller www.viss.nu/allergiska reaktioner. Förtydligande I en analys av säkerhetsdata från kliniska prövningar av rimonabant (Acomplia) har visats en dubblerad risk för suicidalitet (självmordsbenägenhet, huvuddelen bestående av ökad förekomst av suicidtankar) vid behandling med 20 mg rimonabant jämfört med placebo. Inte överrisk för suicid som vi skrivit i ÖGAT på läkemedel, nummer 4. 4
forts. från sid 4 Starta nätverk för högre vårdkvalité inom allergi och astma Finns det inom primärvården sydöstra Stockholm intresse för att starta motsvarande nätverk? Kontakta någon av följande, för att starta en arbetsgrupp. Anne.Kihlstrom@karolinska.se Per.Thunqvist@sodersjukhuset.se Gunnar.Lilja@sodersjukhuset.se Lars.Gottberg@sodersjukhuset.se Vårdprogrammet kan beställas från SLL Kontorsservice Tel: 08-737 49 57. Läkemedelsrelaterade problem hos akutpatienterna på Södersjukhuset Kan ofta åtgärdas efter upptäckt av sjuksköterska Av Monica Bergqvist, sjuksköterska, doktorand, vo Internmedicin, Södersjukhuset Läkemedelsrelaterade problem (LRP) förekommer hos 10 15 procent av patienter som söker akut på sjukhusen. Det finns många studier där problemet beskrivs, men det finns få interventionsstudier där man har försökt att åtgärda LRP för att därigenom undvika att patienten drabbas av besvär. Några interventionsstudier där sjuksköterska har haft en central roll i att förebygga LRP finns inte. Ett projekt genomfördes på Södersjukhuset med syfte att hitta LRP hos inneliggande patienter med hjälp av ordinarie sjuksköterskor. Femton sjuksköterskor från internmedicinska, ortopediska och kirurgiska kliniken på SÖS samt en geriatrisk avdelning i Bromma deltog. Sjuksköterskorna fick en hel dags utbildning i klinisk farmakologi vid projektets start. De fick också hjälpmedel för att kunna hitta LRP såsom symtomskattningsskala, mall för uträkning av kreatinin-clearance liksom tillgång till interaktionsmodulen i www.janusinfo. se. Patienter inkluderades i den takt som sjuksköterskornas dagliga arbete tillät. Patienternas läkemedelslistor gicks igenom. Läkemedelsdoseringarna bedömdes i relation till njurfunktionen. Olämpliga läkemedel och doseringar noterades liksom misstänkta läkemedelsbiverkningar. Förekomst av potentiella läkemedelsinteraktioner kontrollerades. Patientansvarig läkare bedömde resultatet av denna screening av LRP hos respektive patient och kunde vidta de förändringar i pågående läkemedelsbehandling som bedömdes vara relevanta. Sammantaget konstaterades i undersökningen 59 LRP hos 80 undersökta patienter. De LRP som hittades var bland annat biverkningssymtom, interaktioner och risk för biverkan. Sextiotvå procent av de LRP som upptäcktes resulterade i en förändring i patientens läkemedelsterapi. Resultaten presenterades nyligen på en poster under 8th Congress of European Association for Clinical Pharmacology and Therapeutics i Amsterdam. Monica Bergqvist med resultaten av projektet som nyligen presenterades i Amsterdam. Mer information: Välkommen att ta del av postern utanför Klinisk farmakologis lokaler på Södersjukhuset plan 3, mitt emot klinisk kemiska laboratoriet. Foto Solveig Edlund 5
Symposium om opioidplåstrens plats vid smärtbehandling: Brist på konsensus Vetenskapligt symposium om transdermal opioidbehandling arrangerat av Sektionen för läkemedelslära, Svenska Läkarsällskapet och Läksaks expertgrupp för analgetika och reumatologi den 20 september 2007, refererat av Owe Landström, överläkare, Smärtsektionen Anestesi IVA Södersjukhuset Vid ett symposium om transdermala opioidberedningar framkom brist på konsensus om eventuella nya fördelar hos plåsterberedningar i ljuset av den ökade användningen jämfört med orala depåberedningar av opioider. Den kliniska dokumentationen av transdermala opioidföreningar är otillräcklig. Läkemedelsverkets riktlinjer för opioidbehandling vid långtidsbehandling vid icke malign smärta ska fortfarande gälla men bör revideras i takt med att det tillkommer nya produkter för smärtbehandling. Ökande förskrivning Kunskapen om vilken dokumentation som finns om effekt, biverkningar av transdermala opioidberedningar liksom dess indikationer synes ha bristande spridning. Läksaks expertgrupp för analgetika och reumatologiska sjukdomar tillsammans med Läkaresällskapets Sektion för Läkemedelslära, kallade därför i september till ett symposium om transdermal opioidbehandling. Till mötet inbjöds representanter från Stockholms läkemedelskommittéer, Läkemedelsverket, Läkemedelsförmånsnämnden, Smärtläkarföreningen, Socialstyrelsens vetenskapliga råd för smärtlindring, Beroendemedicin med flera. Dessutom närvarade representanter för tillverkarna av opioidplåster för att besvara på förhand ställda frågor. Den transdermala beredningsformen av opioider har fått ökad andel inom smärtbehandlingen, delvis på bekostnad av orala beredningar. Samtidigt har kostnaderna för opioiderna i sin helhet ökat i Stockholms län. Det klargjorde Birgit Sunnanbo, expertgruppsapotekare. Av opioider i depåberedning har kostnadsandelen för smärtplåstren ökat till 42 procent räknat i totalbelopp. De resterande orala depåberedningarna svarar för 58 procent av kostnaderna. Sett över riket är de lokala variationerna stora. Stockholms län tillhör de regioner där plåsteranvändningen är relativt hög. Ökningen av bruket av opioidplåster har delvis skett på bekostnad av orala långverkande opioidpreparat. Totalt sett har användningen av transdermala opioidberedningar ökat i riket. Den snabbaste ökningen i förskrivning har skett för plåster med buprenorfin (Norspan ). Det som var svårast att nå konsensus Peroral smärtbehandling är fortfarande förstahandsval Fördelar och indikationer för transdermal smärtbehandling diskuterades under mötet. Det föreföll som om de flesta på mötet upplevde praktiska fördelar med transdermal behandling i speciella fall. Exempel som nämndes var problem med per oral behandling såsom sväljsvårigheter, kräkning, snabb mag-tarmpassage eller andra hinder/störningar i GI-kanalen. Bristande compliance av olika genes framkom också som en indikation. I normalfallet skall dock per oral behandling med depåberedningar fortfarande anses vara förstahandsval. Det som var svårast att nå konsensus om var indikationerna för långtidsbehandling med transdermala opioidberedningar vid långvarig icke-malign smärta. Har plåstren några fördelar i dessa sammanhang? Enligt min mening presenterades inga nya indikationer för opioidbehandling. Yngre patienter med icke malign smärta ska få smärtbehandling med opioider på mycket strikta indikationer och med god uppföljning. Äldre patienter med artrossmärta och andra liknande opioidkänsliga besvär från rörelseapparaten är en större målgrupp för långvarig smärtbehandling. Även i detta fall är peroral behandling förstahandsval. Vid problem med bristande compliance eller problem med perorala administrationen kan behandling med opioidplåster övervägas. Buprenorfin är en partiell µ agonist och har rykte om sig att vara mindre andningsdeprimerande och mindre beroendeframkallande än rena agonister. Några övertygande data avseende fördelar med långtidsbehandling med transdermal beredning av buprenorfin (Norspan) framkom inte från deltagande tillverkarrepresentant. När det gäller de fentanylbaserade smärtplåster (Durogesic, Matrifen med flera) så var man tämligen eniga om att dessa främst tillhör behandlingsarsenalen vid cancerrelaterad smärta. om var indikationerna för långtidsbehandling med transdermala opioidberedningar vid långvarig icke-malign smärta Owe Landström Foto Solveig Edlund 6
Ett ord från ordföranden Höstens måndagsseminarier i Södra läkemedelskommitténs regi har varit mycket välbesökta. I september presenterades ett mycket aktuellt ämne, astma, från barn till vuxen, som i detta Ögat-nummer sammanfattas av föreläsarna Lars Gottberg, Per Thunqvist och Anne Kihlström. Diagnos och nya behandlingsrekommendationer av astma presenterades. Värdet av Allergicentrum som ett nätverk för samarbete i fråga om astma och allergi mellan primärvård sjukhusklinik betonades av Anne Kihlström. Att arbeta i nätverk är en framgångsrik väg för fortbildning och kompetensutveckling inom professionen. Därför stödjer Södra läkemedelskommittén flera nätverk inom vårt område. Några läkare inom Södra Stockholm är engagerade i våra nätverk som Ulf Eklund för Nacka/ Värmdö Allmänläkarklubb, Maria Warenmark för Nätverk för privata specialister och Svetlana Yuran för STläkare inom allmänmedicin. Vad är avgörande framgångsfaktorer när det gäller kvalitetsmål i läkemedelsförskrivningen? Detta har distriktsläkare Marianne Jägestedt, ledamot i Södra läkemedelskommittén, kartlagt i ett projekt, finansierat av Läksaks fortbildningsutskott. En rapport om projektet kommer i dagarna att presenteras för Södra läkemedelskommittén. En av de framgångsfaktorer som rapporteras är att förskrivarna på enheter med särskilt stor följsamhet till Kloka Listan upplever starkare en gemensam måldiskussion inom verksamheten. Det handlar om att det har funnits utrymme för kommunikation och diskussion kring medicinska mål. Här tycks ventilering av evidens och medicinsk nytta vara avgörande för en klok förskrivning av läkemedel. Nyligen avhölls också Läksaks ATdagar där en dag ägnades åt diabetes mellitus där vi inom expertgruppen för endokrinologiska och metaboliska sjukdomar presenterade diagnostik, komplikationer, icke farmakologisk behandling med livsstilsåtgärder, per oral behandling och behandling med insulin. Detta initiativ fick mycket positiv respons från AT-läkarna vilka är en mycket viktig målgrupp för läkemedelskommittéerna. Vi återkommer med sammanfattning av denna eftermiddag i ett kommande Att arbeta i nätverk är en framgångsrik väg för fortbildning och kompetensutveckling inom professionen nummer av ÖGAT på läkemedel. Behandling med glitazoner har som tidigare nämnts i denna spalt diskuterats livligt internationellt under sommaren. Trots rapporter om ökad förekomst av ödem, hjärtsvikt i vissa fall, ökad frakturförekomst hos kvinnor och makulaödem, har europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA bedömt att nytta överväger risk i nuläget. För en dryg månad sedan avhölls det årliga europeiska diabetesmötet (EASD, European association for the study of diabetes) i Amsterdam. Glitazonernas plats i terapin berördes vid flera sessioner. En av huvudtalarna poängterade att glitazonerna utvecklades i slutet av 90- talet med förhoppning om att behandling med dessa medel skulle förhindra hjärt/kärlsjukdom. Istället är vi nu bekymrade över att dessa läkemedel tycks kunna öka risken för hjärt/kärlsjukdom. En annan nyhet på mötet i Amsterdam var ettårsresultaten från den så kallade 4T-studien, Treating to Target in Type 2 Diabetes. Studien har också nyligen publicerats i New England Journal of Medicine och har utförts vid Diabetes Trial Unit i Oxford, och sponsorerad av en insulintillverkare. Patienterna som redan skulle ha behandlats med två per orala antidiabetika randomiserades till tre alternativa insulinregimer: Måltidsinsulin i tre-dos, två-dos mix-insulin eller en dos långverkande insulinanalog. Sammanfattningsvis visade dessa delresultat att andelen patienter som nådde uppställda målvärden för HbA1C var högst med måltidsinsulin, därefter med tvådos mix-insulin. Detta uppnåddes till priset av en något ökad förekomst av hypoglykemier. Slutsatsen efter ett års uppföljning måste väl vara att fler patienter bör få tvådos mixinsulin liksom att långverkande insulinanalog borde förskrivas i mindre utsträckning eftersom det med den senare behandlingen förefaller vara svårare att optimera diabetesinställningen. Vi får anledning att återkomma i detta ämne på det nya året. Vi har nu några fortbildningsaktiviteter kvar i Södra läkemedelskommittén under året, Update om läkemedel både på Södersjukhuset och i Haninge, Ögat på läkemedel fortbildning med tema Globalmedicin aktuell kunskap på din vårdcentral och tema Medikalisering vart är vi på väg samt flera lokala fortbildningar och nätverk gör att Södra läkemedelskommitténs låga brinner intensivt på många håll. Välkomna till våra fortbildningsaktiviteter i höst önskar Eva Andersén Karlsson Ordförande Södra läkemedelskommittén Docent, överläkare, vo Internmedicin, Södersjukhuset Foto Solveig Edlund 7
BOKA Aktuella fortbildningsaktiviteter i höst och våren 2008 Medikalisering vart är vi på väg och om världens två äldsta läkemedel, placebo och opioider ÖGATpå läkemedel EVIDENSBASERAD OBEROENDE FORTBILDNING FÖR LÄKARE FRÅN SÖDRA LÄKEMEDELSKOMMITTÉN Kalendarium november ONSdag 14, KL 13.30 16.30 Psykiatriutredningen; Ambition och ansvar PLATS: Norra Stockholms psykiatri, St.Görans sjukhus, föreläsningssalen, en trappa ned MÅLGRUPP: ST-läkare Medikalisering finns det en tendens att allt fler avvikelser behandlas med läkemedel istället för med profylax, hälsoarbete och egenvård? Placebo, världens äldsta och bredaste läkemedel, hur är det kopplat till opioider och hur ska det användas i vården? Långtidsbehandling med svaga och starka opioider vilka preparat passar bäst? Diskussion och tankar vart är vi på väg? Owe Landström, överläkare, vo Anestesi/ IVA, Smärtmottagningen, Södersjukhuset. Globalmedicin aktuell kunskap på din vårdcentral Vilka sjukdomar och vilka bärarskap måste vi vara uppmärksamma på hos våra invandrare TBC, HIV... Våra vanligaste resesjukdomar tarminfektioner, hudinfektioner, malaria De bästa reseråden vilka vacciner är nödvändiga, malariaprofylax m m Maj 2007 Medikalisering - vart är vi på väg - och om världens två äldsta läkemedel, placebo och opioider Till Samtliga läkare vid husläkarmottagningar och vårdcentraler smärtmottagningen, Södersjukhuset föreslår Owe Landström, överläkare, vo Anestesi/IVA, ett möte för att diskutera Medikalisering - vart är vi på väg - och om världens två äldsta läkemedel, placebo och opioider med er. Några frågor som vi kan diskutera under mötet: Medikalisering - finns det en tendens att allt fler avvikelser behandlas med läkemedel istället för med profylax, hälsoarbete och egenvård? Placebo, världens äldsta och bredaste läkemedel, hur är det kopplat till opioider och hur ska det användas i vården? Långtidsbehandling med svaga och starka opioider - vilka preparat passar bäst? Diskussion och tankar - vart är vi på väg? Med vänlig hälsning Owe Landström överläkare vo Anestesi/IVA Smärtmottagningen Södersjukhuset Boka Genom att kontakta Pi Caust, Södra läkemedelskommittén, Klinisk farmakologi / vo Internmedicin, Södersjukhuset E-post pi.caust@sodersjukhuset.se, tel 616 35 61. Södra läkemedelskommittén ÖGATpå läkemedel EVIDENSBASERAD OBEROENDE FORTBILDNING FÖR LÄKARE FRÅN SÖDRA LÄKEMEDELSKOMMITTÉN Oktober 2007 Globalmedicin Till Samtliga läkare vid aktuell kunskap på din vårdcentral husläkarmottagningar och vårdcentraler Vilka sjukdomar och vilka bärarskap måste vi vara uppmärksamma på hos våra invandrare - TBC, HIV... Våra vanligaste resesjukdomar - tarminfektioner, hudinfektioner, malaria De bästa reseråden - vilka vacciner är nödvändiga, malariaprofylax m m För att presentera och tillsammans med er diskutera Global medicin föreslår vi ett möte på din vårdcentral med Per Hedman, fortbildningsläkare vid Södra läkemedelskommittén, infektionsläkare och föreläsare i tropikmedicin. Med vänlig hälsning! Fredag 16, KL 11.45 13.00 UPDATE om läkemedel: Om HPVvaccinet PLATS: Stora Blå, Södersjukhuset MÅLGRUPP: Läkare ONSdag 21, KL 12.00 13.00 Läkarföreläsning med tema: Klinisk farmakologi PLATS: Södra Stockholms Geriatriska klinik MÅLGRUPP: Läkare Torsdag 22, KL 13.30 16.00 Seminarium för ST-läkare i geriatrik - Är du påverkad? PLATS: Sal Josabeth, Sabbatsberg, Olivekronas väg 5, entréplanet MÅLGRUPP: ST-läkare Fredag 23, KL 11.45 13.00 UPDATE om läkemedel: Övre gastrointestinala besvär ett nytt vårdprogram PLATS: Stora Blå, Södersjukhuset MÅLGRUPP: Läkare Måndag 26, KL 17.30 19.30 Tema: Peroral antidiabetika var står vi idag? PLATS: Stora Blå, Södersjukhuset MÅLGRUPP: Läkare & sjuksköterskor TORSdag 29 FREDAG 30 Torsdag KL 13.00 17.30 fredag kl 09.00 14.00 Farmakologinätverk för sjuksköterskor PLATS: Fataburen, Läkemedelscentrum MÅLGRUPP: Sjuksköterskor Per Hedman, fortbildningsläkare vid Södra läkemedelskommittén, infektionsläkare och föreläsare i tropikmedicin Eva Andersén Karlsson Docent, överläkare Vo Internmedicin, Södersjukhuset AB Ordförande i Södra läkemedelskommittén Per Hedman Med dr, överläkare Infektionskliniken, Södersjukhuset AB Fortbildningsläkare Södra läkemedelskommittén Boka Kontakta Pi Caust, Södra läkemedelskommittén, Klinisk farmakologi, Södersjukhuset E-post: pi.caust@sodersjukhuset.se. Tfn 08-616 3561. Mobil:070-247 97 60 Boka någon av ovanstående fortbildningsmöten genom att kontakta Pi Caust, Södra läkemedelskommittén, Klinisk farmakologi, Södersjukhuset E-post: pi.caust@sodersjukhuset.se, tel: 08-616 35 61 Fredag 30, KL 12.30 16.00 Fortbildning för specialister i allmänmedicin: Behandling vid alkoholberoende PLATS: Läkemedelscentrum, Fataburen, gatuplan MÅLGRUPP: Läkare vid privata vårdcentraler Fredag 30, KL 11.45 13.00 UPDATE om läkemedel PLATS: Stora Blå, Södersjukhuset MÅLGRUPP: Läkare