Kristianstads Montessoriskola Kerstin Jalkhagen Christel Carlsson Conny Elofsson. Itis. Projekt: Hemsida till 0-2:a



Relevanta dokument
Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Konstverket Air av Curt Asker

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten Hammars skola barnskola 1

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

BARN I STADEN MÖTER DJUR

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

ITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare:

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt

ITiS 6 Norretullskolan ITiS-rapport December 2001

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

UTEDAGAR I BILD OCH TEXT Naturupplevelser i kombination med den moderna tekniken

Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

ItiS Väskolan HT Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

ITiS-rapport Köpinge skola

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Arbetslös men inte värdelös

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Projektmaterial. DIGITALA RÄNDER Fornby folkhögskola

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).

NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan

2A och 2B PerOlsskolan nn

Marie Carlsson Christina Dellvi Sofia Helldén Sylvia Kempner Lena Nilsson Anita Pålsson Elin Trogen

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Trollhättan Skolan i skogen

Hemsidans betydelse inom förskolan

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Varför bär de sjalar?

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

AV: GERD JÖNSSON, MALIN JÖNSSON, SANDRA JAENECKE & JOY PERGAMENT HANDLEDARE: GUN JACOBSSON

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

ITiS arbete. Trafiken i skolan

Projektmaterial. ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

Så här kommer du igång med din elevdator Årskurs 4

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen

PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

Projektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola

Storvretaskolans IT-plan 2017/18

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan

1-6:an skriver sig till läsning läsåret

PROJEKTRAPPORT. Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

mhtml:file://q:\safsk\grön flagg\rapport.mht

Loggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

Ett digitalt studiematerial om ringar och länkar

KULTURMÖTEN. Näsby skola, F-5C Kristianstad. ItiS-projekt Höstterminen 2001 Handledare: Elisabeth Banemark. Anna Hammelin. Lena Hedin.

PIM Examination 5. Inspirationsmaterial för elever och pedagoger. Filmskapande i PhotoStory 3

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

Teamplan Ugglums skola F /2012

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Någonting står i vägen

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

ITiS Våren Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander

Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby

Vänersborg Samlevnadskurs

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

På resande fot med Talldal

Presentation av lärarenkät VFU Marie Brandt

På vilket sätt kan man få elever i år 9 mer intresserade av schack?

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Samverkan Grundskola - Grundsärskola

Grundkurs i programmering - intro

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

Bilaga Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.

Transkript:

Kristianstads Montessoriskola Kerstin Jalkhagen Christel Carlsson Conny Elofsson Itis Projekt: Hemsida till 0-2:a

Sammanfattning Vi tillhör Kristianstad Montessoriskola som är en fristående, nystartad skola. Vi har haft som projekt idé att göra en hemsida till vår klass som är en 0-2. Våra frågeställningar har varit: Hur skall vi ge barnen möjlighet att visa sina alster och väcka nyfikenhet till att använda datorn som redskap? Vi har haft en del strul med våra datorer som vi beskriver. Vi går även in på Itis-litteraturen, Itis-träffarna och hur vårt arbete har fortlöpt. Vi har även i vårt arbetet ritat upp en modell hur vår hemsida skulle se ut från första stund. Vi hann inte få svar på vår frågeställning, men har hunnit långt på vår hemsida med tanke på problematiken som uppstod i början av kursen.

Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Tekniska problem 1.2 Syfte 1.3 Problemställning 1.4 Arbetets uppläggning 2. Genomförande 2.1 Introduktionstillfället 2.2 Itistillfällen på Kick 2.3 Loggboken 2.4 Litteraturen 2.5 Installationer och komplikationer med datorn 2.6 Äntligen är vi i gång 2.7 Så här har vi gått till väga 3. Resultat 4. Diskussion 5. Litteraturförteckning

1. Inledning Vi är tre pedagoger i ett arbetslag på en fristående Montessoriskola. Arbetslaget består av 1 manlig nyutexaminerad fritidspedagog. 1 Montessoriförskollärare med erfarenhet från förskola och skola, 1 montessorigrundskollärare med erfarenhet från särskola och grundskola. Vi arbetar i en 0-2:a med 11st 6-åringar, 8st 7-åringar och 9st 8-åringar. Vi är en auktoriserad montessoriskola d.v.s. att flertalet av personalen har Montessoriutbildning. Skolan är en fristående skola som drivs av Pysslingen AB. Som motessoripedagog tillverkar man det mesta materialet själv, vilket är mycket tidsödande. Skolan ligger i en mellanstor stad med närhet till grönområden. Lokalerna användes tidigare till militära ändamål. Byggnaden är i två plan och rummen är ljusa och rymliga. Skolan har ca 200 elever i åldrarna 6 16 år, förskola 36 barn 3-5 år. 1.1 Tekniska problem Då vi startade vårt Itisprojekt hade vi ingen fungerande dator till vårt förfogande. Efter många samtal med rektor blev vi lovade att omgående få erforderligt materiel. Datorn vi fick kunde ej nätanslutas, dessutom var den i så dåligt skick att varken mus eller tangentbord fungerande. Vi fick sedan efter ytterliggare påtryckningar en annan dator, där program för projektets utförande saknades. Denna dator fattades CD-rom spelare och vi kunde därför inte heller installera nya program. Till sist hämtade vi en multimediadator från högstadiet, vilket inte var helt populärt. Scanner och skrivare finns i andra änden av huset, så motion får vi när vi arbetar med vårt Itisprojekt. De flesta gör troligvis liknande arbete sittande på en stol, där vi måste gå minst 150m. Vi har förvisso en skrivare, men ingen installationsskiva. 1.2 Syfte Syftet med denna kursen är att vi vill ge barnen möjlighet att visa sina alster och väcka nyfikenhet till att använda datorn som redskap? Vi vill med vårt projekt bygga upp en hemsida för vår klass att länka till skolans hemsida. Denna sida skall presentera verksamheten, informera om pedagogiken, information till föräldrarna och framför allt att barnen kan visa vad de kan och gör. I nuläget ingår vi inte i det kommunala nätverket, vi finns ej med på BUF:s hemsida. Även vår skola vill gärna synas där och ge information om vår verksamhet, eftersom det finns mycket fördomar om alternativa pedagogiker. Vi har tagit del av itís litteratur och haft handledning utifrån dessa. Vi har även fått hjälp av kunniga elever på högstadiet som delgivit sina kunskaper. 1.3 Problemställning I vår utvärdering vill vi ha svar på frågorna:

Väcker IT barns intresse? På vilket sätt använder barnen datorn idag och vid projektets slut? 1.4 Arbetets uppläggning Vi börjar med att presentera introduktions tillfället på Itis, följt av loggboksskrivande och den litteratur vi stöttat oss på under kursen. 2. Genomförande 2.1 Introduktionstillfället Vi såg alla fram emot att träffa de andra Itís grupperna och våra handledare vid vårt första introduktionstillfälle. Vi kom 30 minuter för sent, eftersom vi var felinformerade om lokalerna. Vi mottogs varmt av Anette Berg. Vid detta tillfälle inspirerades vi till att skapa en hemsida i vårt projekt. Vi fick fundera över vad vi vill göra? Hur vi vill göra? Samt varför? Vid detta tillfälle fick vi reda på att Elisabeth Banemark kom att bli vår handledare. Den viktiga loggboken introducerades också. 2.2 Itistillfällen på Kick Tillfällena när vi träffades på kick för genomgångar framför datorn var väldigt intressanta och lärorika. Vi fick lära oss Buf-online, hur man hittar på nätet, bl.a. skolverkets hemsida, digitalkamera, hur lätt man kan hamna fel på nätet etc. Förutom själva kunskapen, har vi haft väldigt givande diskussioner, både i arbetslaget och över basgrupperna. Roligt att träffa andra pedagoger i kommunen och utbyta erfarenheter. Alla pedagoger är tämligen överens om etik och moral. Grunden läggs av föräldrar, lärarna tar på sig för mycket av fostran. Intressant och nyttigt att få ta del av en del länkar på Internet som barnen kan ta del av. Tänk att det finns så mycket dåliga sidor på nätet. Så lätt det är att komma dit, endast genom att klicka sig fram. Vem bestämmer vad man får skriva i en presentation på buffen? Denna fråga dök upp vid tillfälle 4. Här fick vi en verklig förankring till ett problem med Internet och yttrandefriheten. Detta skapade en livlig och intressant diskussion. Resultatet vi kom fram till i Buffs IKTpolicy, sidan 5-6 är: att man har en fri åsiktsbildning och fri ansvarskännande kommunikation. 2.3 Loggboken Loggboksnoteringar tycker vi är bra men det gäller också att komma igång. Vi var alla överens om att det var viktigt men kände ofta att tiden var otillräcklig för att kunna sätta sig ner i lugn och ro och tänka efter. Vi har dock gjort vårt bästa och känner att vi nu har nytta av det. I början av vårt projekt kändes det inte meningsfullt att skriva i loggboken eftersom vi hade motgångar med hårdvaran hela tiden. 2.4 Litteraturen

Vi har fått ta del av en hel del litteratur som vi diskuterat i arbetslaget tillsammans med vår handledare. Vissa var lättare att ta till sig än andra men all litteratur var intressant och berörde ämnet. Ett av de bättre kompendierna var Den fjärde basfärdigheten, där vi alla fastnade och hade en intressant diskussion krig texten Ett barn som inte möts av nej har ingen att mäta sig med. Denna text beskriver mycket av dagens låtgå-samhälle, där barnen inte får några klara gränser. Vuxnas hjälplösa vanmakt är ett svek mot barnen. Ett citat som vi tycker innefattar väldigt mycket, finns på sidan 26: Ett barn som inte möts av ett nej har ingen att mäta sig med, ingen att övertyga, ingen att skämmas inför, ingen att argumentera med, heller ingen att skylla på och hänvisa till den stund när det jämnåriga grupptrycket kräver det livsfarligt omöjliga. Kompendiet Med eller utan filter innehöll också mycket intressant läsning. Är Internet bra eller dåligt? Vem är den person som kan avgöra det? Dessa frågor har inga självklara svar utan är upp till användaren att bedöma. Det är upp till oss pedagoger att lära barnen kritisk granskning av den information de finner på nätet. I kompendiet Ögon, öron och ord redskap för källkritik finns ett annat bra citat angående källkritik: I den gamla tidens skola var läroboken oantastlig; det som stod i den skulle inte kritiseras. Idag är det viktigt att inse att det är människor som ligger bakom all typ av information och att läromedel speglar sin tid och värderingar, lika väl som andra källor gör. Många källor är reprodukton av andra. Källan, läroboken måste jämföras med andra. Vad är fakta? Vad är uttryck för värderingar? 2.5 Installationer och komplikationer med datorn När vi startade upp Itis-kursen, hade vi inte tillgång till någon egen dator, på skolan. Vi pratade med vår rektor om detta, dator skulle bli installerad inom det snaraste. Tillslut fick vi äntligen en dator. Vi började att skriva vår projektbeskrivning i något okänt program eftersom Word inte fanns, men plötsligt händer något. Oj!!! Muspilen börjar plötsligt få eget liv och far runt på skärmen och startar andra program, helt okontrollerbart. Nu hänger sig hela datorn och allt försvinner. Frustrerade går vi till rektorn och beklagar oss. Han lovar oss att kontrollera upp det som skett. Rektorn kontrollerar efter några dagar datorn och finner att allt verkar bra. Vi börjar om och samma sak händer igen, hjälp! Mus och tangentbord byts till slut ut. När vi med glädje förstår att vi äntligen kan komma igång, finns inga program i denna dator eftersom den saknar CD-spelare och har ingen nätverksuppkoppling till pysslingens nätverk Vårt intern-nät för att komma in till Word och de andra olika programmen. Nu måste hela datorn bytas ut för att vi skall kunna gå ut på pysslingens nätverk (pysslink) Nätverkskablar måste nu dras genom hela huset och en elektriker måste kontaktas, även kunnig personal från pysslingen i Stockholm. Detta dröjer och gör att vi står helt stilla. Tillslut får vi vår efterlängtade dator med uppkoppling till nätet. Vi är nu jättelyckliga men stressade eftersom vi ligger efter. Datorn och uppkopplingen fungerar, men här finns inget bildbehandlingsprogram och det går inte att installera eftersom den endast är uppkopplad via pysslink. VAD GÖR VI NU!!! Efter ännu en kontakt med rektorn, som snart är trött på oss, får vi en ny multimediedator med CD-rom. Vi har nu möjlighet att installera ett bildbehandlingsprogram plus Netscape, dessa finns dock ej just nu. Paintshop pro 5, köps in och med Elisabeths hjälp installerar vi detta och netscape. HURRA!

Men bilderna vi tagit med digitalkamera kan inte flyttas över och hanteras eftersom diskettavläsaren till kameran är trasig. Vi är nu väldigt frustrerade och funderar på hur vi skall göra med kursen. 2.6 Äntligen är vi igång Den 12 april 2002, handledning med Elisabeth. Hon har idag varit guld värd. Vi har fått igång vår multimediedator och flyttat över bilder vi tagit av barnen med digitalkameran. Hon har visat hur man minskat och redigerat dem och hur man länkar. Detta fungerar väldigt bra. Jippi! Vi var som barnungar som hittat godisförrådet. Snacka om arbetsglädje när vi till och med lyckades lägga in bilder på vår hemsida som var i startgroparna. För första gången var det kul att arbeta med skoldatorn. Vi har nu gjort vår första sida och några länkar. BRAVO! Vad lyckliga vi är idag. Den 17 april 2002, idag hade vi tänkt lägga in fler bilder samt tömma disketten till digitalkameran. Men när vi sätter igång våra datorer fungerar de ej. Nätverkskabeln till den ena datorn fungerar ej längre. Efter mycket problem och vi har pratat med rektorn och datoransvarig på skolan, nu ska det fungera. Efter cirka en timme kan vi äntligen börja arbeta. BRAVO! Nej!!! Sidan kan ej läsas, vi tog fel. Det går ej! Uppkopplingen till varken Netscape eller pysslink fungerar inte. Våra planer på att avsluta eller göra färdigt går i stöpet. Vår munterhet från den 12/4 försvann. Men vi ger oss aldrig! Nu har rektorn skiftat några sladdar från huvudcentralen och datorn fungerar igen. HURRA! Nu har vi flyttat alla bilderna och redigerat till vår hemsida. Nu börjar vi på allvar, skall vi hinna få till det i alla fall??? Klart vi ska! Skam den som ger sig!!! 2.7 Så här har vi gått till väga Vi bestämde oss att vi skulle ta in länkar till teman, traditioner, fritids,m.m Vi har tagit digitalbilder när barnen arbetat i klassrummet under temat tidslinjen. Dessa har vi lagt in på vår hemsida och skrivit text till. Barnens arbeten har vi dock inte hunnit att scanna in än men det kommer liksom barnens egenhändigt dataskrivna texter. Även bilder på traditioner och från fritids har lagts på hemsidan. Vi skall dock inte publicera sidan förrän vi fått skriftligt godkännande ifrån samtliga föräldrar. Vi har lärt oss hantera digitalkameran, scanner och ritprogram. Även felsökning på datorerna.

3. Resultat Vi har givit barnen möjlighet att visa sina alster, genom att vi fotograferat dem. Vi har också scannat in arbeten men inte hunnit lägga ut dem. Vi har väckt barnens nyfikenhet till att använda datorn som redskap, genom b.la visat dem vår hemsida och förklarat att det går att besöka denna sida över vida världen. Framförallt bilderna/alsterna från barnen lockar fram glädje och nyfikenhet. Vid utvecklingssamtal har det kommit fram att samtliga barn har datorer i hemmet, men som tyvärr oftast används till spel. Vår förhoppning är vända denna trend till att barnen börjar skriva mer på datorerna och även lära sig hur man söker och grankar information på Internet. Barnen har börjat fråga efter adressen till vår hemsida för att familjerna ska kunna ta del av verksamheten. Nedan ser ni den bild som har växt fram i våra huvuden när vi planerat vår hemsida för klass 0-2. Vi ska med hjälp av digitalkamera och scanner uppdatera sidan med jämna mellanrum och utveckla denna sida till det bättre. 4. Diskussion Vi har nått bättre resultat än vad vi trodde när allt krånglade som värst med våra datorer. Det har varit väldigt roligt att se hur arbetet har växt fram och hur vi ständigt lärt oss nya saker. Eftersom vi inte tappade humöret och haft kämpaglöd har vi nått bra resultat. Vi har dock inte kommit så långt att barnen har hunnit sätta sig framför datorn och arbeta målmedvetet med detta. Tack vare att Elisabeth har ställt upp med specialundervisning och hjälp och stöttning, har vi kunnat färdigställa vår del av hemsidan. Det mesta av tiden har gått åt att leta teknisk

utrustning, koppla sladdar, installera program. Med anledning av detta har vi lärt oss mycket om själv datorn och programvaror. Vi har under kursens gång känt oss motarbetade av skolledning och arbetsgivare. De fick tidigt veta våra behov av hård- och mjukvara, trots detta har vi i skrivande stund bara en hjälpligt fungerande dator. Detta är ett av skälen till att vi har valt att göra hemsidan färdigt innan vi introducerar barnen i arbetet med datorn. Om personalen erbjuds en utbildning förutsätter man att arbetsgivaren har en sådan framförhållning att tekniska svårigheter inte skall sätta käppar i hjulet. Vi vill först visa barnen hur det ser ut och inspirera barnen till att känna glädje i att lära sig hantering av digitalkamera, skriva på datorn, hantera bilder och använda Internet. Vi hade stora tankar om vår hemsida men man märker efterhand att allt tar längre tid än man tror. Timmarna flyger iväg och nya idéer kommer ständigt. Detta ser vi dock som positivt då, en ständig process pågår. Vi tycker att det finns för lite tid för att verkligen kunna sätta sig in i datorkunskapen, eftersom det bygger på regelbunden användning, men nu har vi ju fått kött på benen genom kursen och arbetar vidare med vår målsättning. Vi har även fått nya visioner på hur vår hemsida kan se ut.

5. Litteraturförteckning KK-stiftelsen, Den fjärde basfärdigheten, 2000,? KK-stiftelsen, Med eller utan filter, 2000, Falun Granström K & Colnerud G, Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete,?, utbildningsdepartementet Wiklund A, Ögon, öron och ord redskap för källkritik, 1999, skolverket