Patientsäkerhetskulturen inom Landstinget i Kalmar län februari 2013

Patientsäkerhetskulturen inom Landstinget i Kalmar län februari 2013 Sammanfattande rapport

Sammanfattning Institutet för kvalitetsindikatorer ( Indikator ) har på uppdrag av ledningen i Landstinget i Kalmar län och i samarbete med central och lokala kontaktpersoner genomfört en mätning av patientsäkerhetskulturen i landstinget. Undersökningen har genomförts med den svenska versionen av Hospital Survey on Patient Safety Culture (H-SOPS). Enkäten är ursprungligen utvecklad av den amerikanska organisationen Agency for Healthcare Research and Quality (AHRQ) 1. Den är anpassad till svenska förhållanden av medarbetare vid Medical Management Centrum vid Karolinska Institutet, Socialstyrelsen och ett flertal landsting. 2 Enkäten har genom en grupp tillsatt av SKL genomgått en mindre språklig revidering under 2012. Denna rapport ger en sammanfattande bild av undersökningens resultat på övergripande landstings- och förvaltningsnivå. Resultat på klinik- och enhetsnivå finns tillgängliga i Indikators webbaserade rapporteringsverktyg på www.indikator.org. Här finns också möjlighet att genomföra fördjupade analyser av det egna resultatet och jämföra sig med liknande verksamheter inom landstinget och i andra delar av landet. Inloggningsuppgifter till rapporteringsverktyget tillhandahålls av landstingets kontaktperson Lena Hagman. Resultaten på varje enskild fråga såväl som i, de av flera frågor sammansatta, dimensionerna redovisas i andelen medarbetare som helt eller delvis svarat positivt på det påstående de ställts inför. Resultatet kan variera från 0 till 100, ju högre värde desto bättre. Resultat under 50 är att betrakta som prioriterade medan resultat över 70 skall ses som tillfredställande. Den korrigerade svarsfrekvensen för undersökningen som helhet var drygt 83,5 procent, en minskning med 5 procent jämfört med mätningen 2011. Trots detta är svarsfrekvensen att betrakta som mycket bra. Andelen svar för samtliga personalgrupper är tillfredställande. Landstinget i Kalmars resultat är generellt högre än den nationella databasen. Databasen består av data från 20 landsting och regioner och utgör referensvärde för undersökningen och presenterades som en översiktlig rapport av SKL våren 2012 3. Totalt har landstinget högre resultat på 11 av 15 dimensioner. Tre dimensioner ligger under det genomsnittliga värdet i databasen. Dimensionen arbetsbelastning och personaltäthet ligger i paritet med de nationella resultaten. I relation till den mätning som genomfördes under 2011 är de markant lägre resultaten på dimensionerna Återföring och kommunikation kring avvikelser och Öppenhet i kommunikation anmärkningsvärda. Det är troligt att båda dessa helt eller delvis kan hänvisas till att medarbetarnas förtroende för rådande system för avikelsehanteringssystemet är avtagande. Tre dimensioner har säkerställda högre resultat än vid tidigare mätning. Framförallt har resultatet på dimensionen Information och stöd till patient vid negativ händelse ökat kraftigt. Detta bör ses som ett kvitto på att patientsäkerhetslagens intentioner om att ha en öppnare dialog med patientern kring fel och brister i vården landat väl i verksamheten. 1 http://www.ahrq.gov/qual/patientsafetyculture/hospsurvindex.htm 2 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-12 3 http://www.skl.se/vi_arbetar_med/halsaochvard/patientsakerhet Sida 2 av 22

Resultat för landstinget jämfört med databasen Databas Lt Kalmar 2013 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Skillnad per dimension 2013 år mätning jämfört med 2011 års mätning Sida 3 av 22

Det finns stora skillnader mellan hur olika personalgrupper inom landstinget upplever säkerhetsarbetet. Personal som har direkt patientkontakt är generellt mer kritiska till patientsäkerheten. Cheferna i landstinget har en genomgående mer positiv bild av säkerheten. Uppfattningen av säkerhetskulturen i landstinget tycks även bli allt mer positiv ju äldre man blir. Det är i undersökningen omöjligt att avgöra orsak och verkan men, det är troligt att bland de yngre medarbetarna som förändringsbenägenheten är som störst. Skillnaderna mellan män och kvinnor är att betrakta som försumbara. Resultat för chefer, läkare och sjuksköterskor samt för hela landstinget Benägenhet att rapportera händelser Information och stöd till personal vid 90 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet negativ händelse 80 Information och stöd till patient vid negativ händelse Överlämningar och överföringar av patienter och information Samarbete mellan vårdenheterna 70 60 50 40 30 20 10 0 Självskattad patiensäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Sjuksköterskor (n=1382) Läkare (n=459) Chefer (n=251) Hela landstinget (N= 4210) Sida 4 av 22

I förhållande till de riktlinjer som SKL ställt upp för att tolka resultatet har landstinget en dimension som når över 70, vilket är gränsvärdet för tillfredställande. En dimension har ett utfall under 50 vilket är att betrakta som prioriterade dimensioner i det fortsatta arbetet. Dimension Resultat Benägenhet att rapportera händelser 49 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 65 Självskattad patientsäkerhetsnivå 60 Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet 66 Lärandeorganisation 61 Samarbete inom vårdenheten 77 Öppenhet i kommunikationen 63 Återföring och kommunikation kring avvikelser 60 En icke straff- och skuldbeläggande kultur 62 Arbetsbelastning och personaltäthet 50 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete 52 Samarbete mellan vårdenheterna 53 Överlämningar och överföringar av patienter och information 52 Information och stöd till patient vid negativ händelse 69 Information och stöd till personal vid negativ händelse 63 Resultatet av dimensionen benägenhet att rapportera händelser visar att medarbetare inte rapporterar alla avvikelser och risker, något som också avspeglar sig i det faktum att bara drygt hälften av medarbetarna rapporterat någon avvikelse under det senaste året. En tredjedel av medarbetarna uppger att de rapporterat minst en risk under samma period. Det finns stora skillnader i resultat mellan olika förvaltningar och sjukhus. Dessa skillnader ökar ytterligare om man bryter ner resultaten på klinik- och avdelningsnivå. Eftersom kultur- och säkerhetsarbete utvecklas på lokal nivå är det av största vikt att analysen av arbetet sker på så låg nivå som möjligt samt att landstingets chefer fortsätter att arbeta med säkerhetsfrågorna utifrån materialet. För handledning kring fortsatt arbete med resultatet hänvisas till den tipsguide som SKL tagit fram och som finns för nedladdning på www.skl.se. Den hittas enklast genom att söka på tipsguide säkerhetskultur på SKL:s hemsida. Indikator har även, efter önskemål, sammanställt chefsrapporter som skickats ut till samtliga chefer i landstinget där mer än sju medarbetare besvarat enkäten. Chefsrapporten fokuserar på de delar i enkäten som är direkt knutna till närmsta chefens agerande och påverkan på patientsäkerhetskulturen. Sida 5 av 22

Teknisk rapport Under januari och februari 2013 har Indikator på uppdrag av landstingledningen i Landstinget i Kalmar län och i samarbete med central och lokala kontaktpersoner genomfört en mätning av säkerhetskulturen bland landstinget medarbetare. Johan Frisack har varit ansvarig för genomförandet av undersökningen, databearbetning och rapportsammanställning. Joel Salomonsson har fungerat som undersökningsledare. Undersökningen har riktat sig till samtliga medarbetare i landstinget som uppfyller de kriterier som finns i handboken för mätning av säkerhetskultur. En reviderad version av handboken utkom i början av 2013. Undersökningen genomfördes som en e-postundersökning förutom till ett fåtal medarbetare som fick möjlighet att besvara en postal version av enkäten. Efter två påminnelser via e-post skickades en extra påminnelse till respondentens hemadress. Den korrigerade svarsfrekvensen för undersökningen var 84,5%. Jämfört med 2011 års undersökning har svarsfrekvensen minskat med 2,5% trots detta är den slutliga svarsfrekvensen att betrakta som utmärkt. Knappt 300 av de inkomna svaren har sorterats som bortfall då de inte uppfyller kraven i handboken som säger att minst hälften av frågorna skall besvaras. Bortfallet består i första hand av administrativ personal som upplever delar av enkäten som svår att besvara. Någon viktning av svaren mellan olika personalkategorier, åldersstrata eller kön har inte genomförts. Svarsfrekvenser Förvaltning Utskickade Returnerade Bortfall från urval Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Korrigerad svarsfrekvens 3642 2875 220 84% Primärvårdsförvaltningen 743 621 43 88.7% Psykiatriförvaltningen 538 430 18 82.7% Tandvårdsförvaltningen 357 277 26 83.7% Chefer Förvaltningsområde 8 7 1 100% TOTALT 5288 4210 308 84.5% I rapportgeneratorn på www.indikator.org finns svarsfrekvenser för samtliga verksamheter i landstinget. Bortfall Landstinget försåg Indikator med metadata på individnivå i form av anställningskategori. Indikator har genomfört en bortfallsanalys av materialet. Skillnaderna mellan yrkeskategorierna är mindre vanligtvis vid denna typ av mätningar. Mest noterbart är läkargruppen som har en svarsfrekvens på 77 % vilket är mycket bra. Högst svarsfrekvens hade personer i chefsbefattning, 93 %. Sida 6 av 22

Trots att det finns vissa grupper som är något underrepresenterade i materialet gör den höga svarsfrekvensen att undersökningen ger en god bild av säkerhetskulturen inom landstinget. Personalgrupp Utskickade Returnerade Bortfall från urval Korrigerad svarsfrekvens Administration 517 371 90 86.9% Biomed. Analytiker 126 108 8 91.5% Chefer 280 251 14 94.4% Läkare 627 466 22 77% Paramedicinsk Personal 442 385 27 92.8% Sjuksköterskor 1691 1405 40 85.1% Undersköterskor/Skötare 1112 865 59 82.1% Övriga 493 359 48 80.7% Alla 5288 4210 308 84.5% Det partiella (interna) bortfallet är relativt litet då riktlinjerna i den nya handboken för mätningar av säkerhetskulturen förordar att enkäter där mer än hälften av frågorna inte är besvarade skall behandlas som bortfall. Jämfört med 2011 års undersökning är därför bortfallet i form av exkluderade enkäter större, medan det partiella bortfallet i redovisade enkäter är lägre. Sida 7 av 22

Analysmodell Resultaten i undersökningen redovisas enligt de normer som satts upp av AHRQ. Beräkningsgrunderna och sammansättningen av dimensionerna är utarbetade av AHRQ och finns publicerade i ett flertal artiklar 4 5. Under 2008 genomfördes två studier i Sverige för att säkerställa att de framtagna dimensionerna uppvisade samma samband och styrka i den svenska versionen av enkäten. Dessutom lades sammanlagt sex frågor till i den svenska enkäten. Dessa frågor utgör tillsammans de två dimensionerna Information och stöd till patienter vid negativ händelse och information och stöd till personal vid negativ händelse. Under hösten 2012 genomgick enkäten en mindre språklig översikt. Totalt finns det 17 dimensioner i formuläret. Av dessa består 14 dimensioner av 3-4 frågor som behandlar olika aspekter av patientsäkerhetskultur. Utöver dessa finns en dimension som består av en enskild fråga som ger en övergripande bedömning av patientsäkerheten samt två dimensioner beskriver hur frekvent personalen uppger att de rapporterat avvikelser och risker. Så här tolkas dimensionerna Resultat under 50 eller som är fem enheter eller mer under genomsnittet för landstinget bör vara prioriterade i förbättringsarbetet. Dimensioner som överstiger 70 eller är mer är tio enheter över genomsnittet för landstinget är att se som styrkor. Notera således att en verksamhet som har ett högt resultat på en dimension sett till skala 0-100 trots det kan behöva arbeta med frågor där resultatet överstiger 50. På varje fråga har medarbetarna möjlighet att på en femgradig skala instämma eller inte instämma i frågans påstående. Resultatet på frågan utgörs av de respondenter som helt eller delvis instämmer i påståendet. Resultatet av varje dimension utgör av en sammanvägning av resultatet från de frågor som ingår. För en utförligare beskrivning av dimensionerna hänvisas till handboken; Att mäta säkerhetskultur och tipsguiden Från mätning till åtgärder. Båda finns tillgängliga på SKLs webbsida, www.skl.se Databas I rapporten jämförs landstingets resultat med resultaten från den nationella databasen från landstingets mätningar av säkerhetskultur 2010-2011. Referensdata finns publicerad i skriften Sammanfattning av landstingens mätningar av säkerhetskultur som publicerades av SKL våren 2012. Publicerad data består av data från 20 av 21 landsting som är insamlad under 2010 och 2011. Totalt ingår svar från drygt 80 000 medarbetare inom svensk hälso- och sjukvård. Statistiska skillnader I alla former av insamlat material finns det alltid ett visst mått av osäkerhet i data som presenteras. Samtliga resultat i rapportgeneratorn på www.indikator.org redovisas därför med ett 95 procent konfidensintervall. I rapporten har skillnader där resultaten, inklusive konfidensintervall, mellan olika verksamheter inte överlappar varandra markerats som Statistiska skillnader När landstingets resultat redovisas tillsammans med 2011 års resultat och referensdata i databasen är signifikanta skillnader jämfört med databasen markerade i rött (lägre) eller grönt (högre). När resultaten redovisas per förvaltning/sjukhus och personalgrupp är signifikanta skillnader jämfört med det totala resultatet för den genomförda mätningen i landstinget 2013 markerade med rött(lägre) eller grönt (högre) 4 Burr M, Sorra J, Nieva VF, et al. Analysis of the Veterans Administration (VA) National Center for Patient Safety (NCPS) FY 2000 Patient Safety Questionnaire. Technical report. Westat: Rockville, MD; 2002. 5 Nieva VF, Sorra J. Safety culture assessment: A tool for improving patient safety in health care organizations. Qual Saf Healthcare 2003;12(Suppl 2):17-23. Sida 8 av 22

statistiskt säkerställda. Även om intervall legat helt intill varandra, exempelvis 65-67 och 67-69 har detta markerats som en säkerställd skillnad. Då landstingets resultat jämförs med databasen markeras resultat som med säkerhet är bättre än databasens genomsnitt med grön markering. Resultat som med säkerhet är lägre än genomsnittet i databasen markeras med rött. Resultat från olika verksamheter eller personalgrupper inom landstinget markeras resultat som med säkerhet är över genomsnittet för Landstinget i Kalmar län med grönt och resultat under genomsnittet med rött. Rapportens uppbyggnad Rapporten är uppbyggd i sju underrubriker som behandlar olika delar av resultatet från undersökningen. För att på ett enklare sätt greppa de 17 dimensionerna är dessa indelade i sex grupper som identifierats genom sambandsanalys och finns redovisade i tipsguiden; Säkerhetskultur i egen verksamhet, Ledning och organisation, Stöd vid negativ händelse och Samarbete med andra, Sammantagen säkerhetsmedvetenhet och Antal rapporterade händelser och risker. Slutligen görs en översyn av de öppna svaren samt en sammanställning av ett par undersökningsspecifika reflektioner. I rapportgeneratorn finns möjlighet att genomföra omfattande jämförelser och analyser av materialet både inom landstinget och med andra organisationer och verksamheter. Ytterligare kompletterande data finns i den data- och figursamling som bifogas rapporten i Excel och Power Point. Inloggningsuppgifter till rapportgeneratorn tillhandahålls av centrala och lokala kontaktpersoner. Sida 9 av 22

Dimensionsområden Säkerhetskultur i egen verksamhet Dimensionsområdet säkerhetskultur i egen verksamhet berör den egna enhetens kultur i form av samarbete och återföringar utav avvikelser. Totalt består området av fyra dimensioner. Dimension Landstinget Kalmar 2011 Databas Benägenhet att rapportera händelser 49 48 47 Återföring och kommunikation kring avvikelser 60 73 72 Lärandeorganisation 61 61 57 En icke straff- och skuldbeläggande kultur 62 58 57 Landstinget har högre resultat än databasgenomsnittet i två av de fyra dimensionerna. Dimensionen återföring och kommunikation kring avvikelser har minskat med 13 enheter sedan mätningen 2011. Minskningen är signifikant inom samtliga förvaltningar. En av de tre frågor som utgör dimensionen återföring och kommunikation kring avvikelser fångar om medarbetarna upplever att rapporterade avvikelser återkopplas till verksamheten, endast hälften av medarbetarna i länet anser att detta genomförs helt eller delvis. Minskningen i dimensionen kan tolkas som ett misstroende mot landstingets avvikelsehanteringssystem som helhet och bör tas på allvar i landstingets fortsatta övergripande säkerhetsstrategi, Förvaltning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (n=2836) därav Länssjukhuset i Kalmar (n=1476) Benägenhet att rapportera händelser Återföring och kommunikation kring avvikelser Lärandeorganisation En icke straff- och skuldbeläggande kultur 49 61 62 63 48 61 61 63 därav Oskarshamns sjukhus (n=290) 55 58 63 60 därav Västerviks sjukhus (n=886) 44 59 59 63 Primärvårdsförvaltningen (n=621) 52 67 66 65 Psykiatriförvaltningen (n=424) 43 45 49 52 Tandvårdsförvaltningen (n=277) 39 53 62 69 Som framgår av tabellen ovan skiljer sig resultatet åt mellan olika förvaltningar i landstinget. Skillnaderna ökar ytterligare om resultaten bryts ner på klinik eller enhetsnivå. Fördelat på de större yrkesgrupperna framstår, sjuksköterskor och den paramedicinska personalen som mest kritiska till säkerhetskulturen i den egna verksamheten, medan chefer och biomedicinsk personal generellt är mycket positiva till säkerhetsarbetet i den egna verksamheten. Personer som inte arbetar med direkt patientkontakt har vanligtvis en mer positiv bild av säkerhetskulturen i verksamheten. Det samma gäller för personal som arbetat länge i vården. Skillnaderna mellan öppen- och slutenvård är relativt små. Sida 10 av 22

Personalgrupp Benägenhet att rapportera händelser Återföring och kommunikation kring avvikelser Lärandeorganisation Sjuksköterskor (n=1382) 44 58 58 59 Undersköterskor/Skötare (n=853) 54 60 63 60 Läkare (n=459) 46 59 64 58 Paramedicinsk personal (n=383) Administrativ personal (n=370) 44 57 49 71 50 59 61 59 Övrig personal (n=358) 46 54 59 64 Chefer (n=251) 60 82 79 86 Biomedicinska analytiker (n=105) 72 73 75 58 En icke straff- och skuldbeläggande kultur Ledning och organisation Området ledning och organisation berör ledningen och organisationen i den lokala verksamheten Samtliga områden korrelerar men det går att se ett starkare samband mellan förtroendet för högsta ledningen och personalens upplevelse av arbetsbelastning. Samarbete och öppenhet är två dimensioner som speglar vilken förmåga organisationen har att hantera skiftningar i arbetsbelastning genom att dels säga ifrån när situationer hotar patientsäkerheten, dels hjälpa andra delar av verksamheten då arbetsbelastningen skiftar mellan exempelvis olika avdelningar. Dimension Landstinget Kalmar 2011 Databas Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet 66 63 61 Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete 52 51 36 Öppenhet i kommunikationen 63 75 73 Samarbete inom vårdenheten 77 80 79 Arbetsbelastning och personaltäthet 50 54 49 Landstinget har bibehållit sina, i relation till databasen, höga resultat vad gäller chefer och ledningens engagemang i patientsäkerhetsarbetet. Sett över tid får även de närmsta cheferna ett högre resultat vid denna mätning än 2011. Resultaten på denna dimension varierar dock mycket kraftig mellan de knappt 190 chefer som utvärderats. Högsta uppmätta värde var 98 och lägsta 20. Dimensionen samarbete inom vårdenheten har minskat sedan mätningen 2011 och resultatet är nu lägre än genomsnittet i databasen. Minskningen är signifikant inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och psykiatriförvaltningen. Öppenhet i kommunikation har minskat med totalt 12 enheter sedan mätningen 2011. De största minskningarna har skett inom psykiatri och hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Frågeområdet omfattar bland annat frågor som om medarbetarna vågar ifrågasätta beslut som tas av chefer eller mer erfarna kollegor utifall att de riskerar patientens säkerhet. Sida 11 av 22

Personal med direkt patientkontakt har ett lägre resultat än de som inte träffar patienter. Personal inom slutenvården har lägre resultat än övriga på samtliga dimensioner. Förvaltning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (n=2836) därav Länssjukhuset i Kalmar (n=1476) därav Oskarshamns sjukhus (n=290) därav Västerviks sjukhus (n=886) Primärvårdsförvaltningen (n=621) Psykiatriförvaltningen (n=424) Tandvårdsförvaltningen (n=277) Min närmaste chefs agerande Högsta ledningens stöd Öppenhet i kommunikationen Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet 66 53 63 78 51 66 53 63 80 50 67 54 61 77 47 65 50 63 76 51 72 56 68 77 51 59 33 56 68 39 72 63 61 82 61 Psykiatriförvaltningen utmärker sig med signifikant lägre resultat än övriga verksamheter. Tandvården och primärvårdsförvaltningens resultat är generellt högre än övriga förvaltningar Personalgrupp Min närmaste chefs agerande Högsta ledningens stöd Öppenhet i kommunikationen Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet Sjuksköterskor (n=1382) 64 45 60 78 49 Undersköterskor/Skötare (n=853) 66 51 61 77 49 Läkare (n=459) 67 54 66 74 42 Paramedicinsk personal (n=383) Administrativ personal (n=370) 64 46 66 72 51 72 58 59 74 52 Övrig personal (n=358) 71 58 60 79 57 Chefer (n=251) 75 75 85 88 60 Biomedicinska analytiker (n=105) 62 60 56 79 51 De personalgrupper som i stor utsträckning arbetar i direktkontakt med patienterna ger en mindre positiv bild av säkerhetskulturen än övriga personalgrupper. Noterbart är läkargruppens låga resultat på frågeområden som berör samarbete och arbetsbelastning samt chefsgruppens oerhört mycket högre resultat på samtliga dimensioner. Sida 12 av 22

Stöd vid negativ händelse De två dimensioner som ingår i området stöd vid negativ händelse är nationellt unika för Sverige jämfört med andra versioner av enkäten. Sedan 2011 finns stöd och information till patienter som utsätts för vårdskada reglerat i patientsäkerhetslagen. De flesta vårdgivare har även rutiner för stöd och uppföljning till medarbetare som varit inblandade vid skadetillfället. Frågorna har något av uppföljningskaraktär och mäter egentligen inte enbart den faktiska kulturen utan även verksamhetens följsamhet till lagar och rutiner. Dimensionerna korrelerar i begränsad omfattning med övriga områden i enkäten. Dimension Landstinget Kalmar 2011 Databas Information och stöd till patient vid negativ händelse 69 57 55 Information och stöd till personal vid negativ händelse 63 61 59 Dimensionen Stöd till patient vid negativ händelse har ökat mest av samtliga dimensioner i undersökningen, vilket med största sannolikhet är en följd av det lagkrav som finns sedan införandet av den nya patientsäkerhetslagstiftningen.. Ökningen är signifikant för samtliga förvaltningar i landstinget. Det finns anledning att följa upp resultaten på kliniknivå då det, inte minst på sjukhusen fortfarande finns verksamheter som har låga resultat på dessa dimensioner. Förvaltning Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (n=2836) 66 62 därav Länssjukhuset i Kalmar (n=1476) 66 62 därav Oskarshamns sjukhus (n=290) 62 60 därav Västerviks sjukhus (n=886) 69 61 Primärvårdsförvaltningen (n=621) 77 70 Psykiatriförvaltningen (n=424) 65 60 Tandvårdsförvaltningen (n=277) 79 67 Skillnaden mellan olika yrkeskategorier bör studeras närmare när det gäller dessa dimensioner. Att patientnära personalgrupper som sjuksköterskor och läkare har så olika uppfattning om patientinformation vid vårdskada är intressant. I den bifogade tabellbilagan finns resultaten uppdelade per personalgrupp och förvaltning för ytterligare analys. Skillnaden mellan chefer och medarbetares uppfattning om vad för stöd som erbjuds anställda vid vårdskada kan också vara en källa till fortsatt diskussion. Sida 13 av 22

Personalgrupp Information och stöd till patient vid negativ händelse Sjuksköterskor (n=1382) 62 57 Undersköterskor/Skötare (n=853) 70 66 Läkare (n=459) 78 63 Paramedicinsk personal (n=383) 61 58 Administrativ personal (n=370) 70 69 Övrig personal (n=358) 75 65 Chefer (n=251) 81 86 Biomedicinska analytiker (n=105) 55 71 Information och stöd till personal vid negativ händelse Samarbete med andra Ett effektivt samarbete med övriga delar av sjukhusorganisationen minskar riskerna för fel och patientskador. Valideringen av enkäten visar att primärvård och somatisk vård tolkar frågorna om samarbete på olika sätt. Verksamheter på sjukhus ser vanligtvis i första hand till andra delar av sjukhuset, medan primärvården utgår från samarbetet med exempelvis sjukhus och kommun. Detta bör beaktas när man gör jämförelser mellan olika delar av landstinget. Dimension Landstinget Kalmar 2011 Databas Samarbete mellan vårdenheterna 52 46 47 Överlämningar och överföringar av patienter och information 49 44 46 Landstingets resultat är med säkerhet högre än det genomsnittliga resultatet i databasen. Resultatet är också en förbättring från 2011 års mätning. Förvaltning Samarbete mellan vårdenheterna Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (n=2836) 54 55 därav Länssjukhuset i Kalmar (n=1476) 53 55 därav Oskarshamns sjukhus (n=290) 52 60 därav Västerviks sjukhus (n=886) 56 53 Primärvårdsförvaltningen (n=621) 51 47 Psykiatriförvaltningen (n=424) 35 33 Tandvårdsförvaltningen (n=277) 76 70 Överlämningar och överföringar av patienter och information Ju äldre respondenten är och ju längre man har arbetet inom vården desto mer positiv blir man till hur samarbetet med andra verksamheter fungerar. Skillnaderna mellan de som arbetar patientnära eller inte är relativt små. Sida 14 av 22

Personalgrupp Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Sjuksköterskor (n=1382) 51 54 Undersköterskor/Skötare (n=853) 52 54 Läkare (n=459) 53 48 Paramedicinsk personal (n=383) 45 37 Administrativ personal (n=370) 52 47 Övrig personal (n=358) 69 61 Chefer (n=251) 62 57 Biomedicinska analytiker (n=105) 56 51 Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Dimensionen sammantagen säkerhetsmedvetenhet och den enskilda frågan självskattad patientsäkerhetsmedvetenhet fungerar som outputvariabler i enkäten. Det betyder att resultaten på dessa dimensioner kan ses som en sammanfattning av verksamhetens inställning till säker vård. Frågorna som ingår i dimensionerna är svåra att använda för att bedriva förbättringsarbete då de beskriver en subjektiv uppfattning om verksamhetens säkerhetskultur. Flera vårdorganisationer i USA har, upplevt att dessa dimensioner har fått ett lägre värde vid en andra mätning trots ett idogt arbete med att utbilda och tydliggöra säkerhetsfrågor i organisationen samt ökningar i andra dimensioner. Fenomenet skulle eventuellt kunna beskrivas som en effekt av förbättrad säkerhetsmotivation och kompetens i organisationen, vilket beskrivs av Marianne Törner med flera i skriften Att bygga säkerhet. Resonemanget går ut på att en ökad kunskap om säkerhet leder till en mer kritisk inställning till säkerheten i den egna verksamheten. Även om en sådan förklaringsmodell kan tyckas rimlig bör dock påpekas att Indikator inte hittat någon artikel som styrker denna tes, trots upprepade kontakter med den forskargrupp som utformat enkäten på AHRQ. Mot bakgrund av ovanstående är det naturligtvis omöjligt att göra bedömningen huruvida de lägre resultaten för landstinget som helhet är en effekt av en ökad medvetenhet hos Sida 15 av 22

medarbetarna. På enhet eller kliniker där man nått högre resultat än 2011 på flera andra dimensioner och aktivt arbetat med säkerhetsfrågor bör man ta upp frågan om förändrad inställning med medarbetarna när resultatet presenteras. En valideringsfråga som eventuellt kan användas som utgångspunkt på enhetsnivå är: Anser ni att vår patientsäkerhet blivit bättre eller sämre under de senaste två åren? Dimension Landstinget Kalmar 2011 Databas Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 65 69 61 Självskattad patiensäkerhetsnivå 60 64 56 Trots ett lägre resultat än vid mätningen 2011 ligger landstingets resultat fortfarande över referensvärdet i databasen. Eftersom dimensionen självskattad säkerhetsnivå endast består av en fråga blir osäkerheten för detta resultat större. Avvikelsen från landstingssnittet kan därför vara större utan att vara statistiskt säkerställt. Förvaltning Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (n=2836) 64 60 därav Länssjukhuset i Kalmar (n=1476) 62 58 därav Oskarshamns sjukhus (n=290) 62 55 därav Västerviks sjukhus (n=886) 65 61 Primärvårdsförvaltningen (n=621) 71 64 Psykiatriförvaltningen (n=424) 52 37 Tandvårdsförvaltningen (n=277) 79 77 Fördelar man resultatet på personalgrupper utmärker sig sjuksköterskorna som den personalgrupp som gör den lägsta generella skattningen av säkerhetskulturen. Personal med direkt patientkontakt har ett totalt resultat på dimensionen sammantagen säkerhetsmedvetenhet 63 vilket är tio enheter lägre än de medarbetare som i det dagliga arbetet inte möter patienter. Personalgrupp Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Sjuksköterskor (n=1382) 58 50 Undersköterskor/Skötare (n=853) 64 58 Läkare (n=459) 64 59 Paramedicinsk personal (n=383) 66 61 Adminsitrativ personal (n=370) 68 63 Övrig personal (n=358) 78 76 Chefer (n=251) 79 77 Biomedicinska analytiker (n=105) 76 79 Sida 16 av 22

Antal rapporterade händelser och risker Antalet rapporterade händelser och risker är dimensioner av deskriptiv karaktär. Respondenten har fått uppge hur många avvikelser respektive risker han eller hon har rapporterat under de senaste 12 månaderna. Dimensionerna har inget resultat då det inte går att sätta ett värde på hur många avvikelser som är att betrakta som bra eller dåligt. Det finns dock mycket forskning som pekar mot att en person och en verksamhet med god säkerhetskultur tenderar att använda avvikelsehanteringssystem i större utsträckning. I graferna har resultaten från svarsalternativen 6-10 avvikelser/risker, 11-20 avvikelser eller risker och fler än 21 avvikelser/risker lagts samman till en grupp på grund av få svar. G1 G2 Fråga Hur många avvikelser (vårdskador eller händelser som hade kunnat medföra vårdskada) har du skriftligen rapporterat de senaste 12 månaderna? Hur många risker (möjlighet att vårdskador skall inträffa) har du skriftligen rapporterat under de senaste 12 månaderna? Många vårdgivare uppmuntrar idag att medarbetarna aktivt rapporterar avvikelser i befintliga system. En hög andel medarbetare som inte rapporterat någon avvikelse under det senaste året kan därför tolkas antingen som att verksamhetens avvikelsearbete inte nått ut till alla medarbetare, alternativt att få avvikelser inträffar. Drygt hälften av respondenterna uppgav att de rapporterat minst en avvikelse under det gångna året. Samtliga verksamheter, har en relativt liten spridning vad gäller antalet medarbetare som inte skrivit någon avvikelse. Jämfört med tidigare mätning är antalet medarbetare som inte skrivit en avvikelse relativt konstant. Antal rapporterade avvikelser de senaste 12 månaderna per förvaltning och sjukhus Vid jämförelse av personalgrupper är det en större andel undersköterskor/skötare och paramedicinsk personal som inte rapporterat någon avvikelse. Då dessa grupper till största del arbetar med patienter i sitt dagliga arbete måste skillnaden med exempelvis sköterskor och läkare ses som notabel. Den stora andelen biomedicinska analytiker som har rapporterat avvikelser bör Sida 17 av 22

ses i ljuset av det kvalitetsledningssystem som funnits inom laboratorieverksamheten under lång tid. Antal rapporterade avvikelser de senaste 12 månaderna per större personalgrupp Rapporterade risker Andelen personal som rapporterat risker under de senaste 12 månaderna är mer eller mindre det samma som mätningen 2011. Kring två tredjedelar av respondenterna har inte rapporterat någon risk under det senaste året viket kan tolkas som att riskrapporteringen inte fått fullt fäste i alla delar av verksamheten. Antal rapporterade risker de senaste 12 månaderna per förvaltning samt sjukhus Sida 18 av 22