Mätning av patientsäkerhetskultur 2013

Transkript

1 Mätning av patientsäkerhetskultur 2013 Patientsäkerhetskulturen är en del av organisationskulturen och präglas av rådande värderingar och normer i organisationen. Ett uttryck för kulturen i en vårdverksamhet är ledarnas och medarbetarnas attityder och förhållningssätt till patientsäkerhet. Dessa attityder och förhållningssätt återspeglar säkerhetsklimatet i en verksamhet och undersöks vanligen med enkäter. Patientsäkerhetskulturenkäten är validerad och omfattar 14 dimensioner som vardera består av flera frågor och tre enskilda frågor. Syftet är att kartlägga våra styrkor och svagheter i patientsäkerhetskulturen, förutsättningar för hög patientsäkerhet hos medarbetare och ledare samt att tydliggöra förbättringsområden. Under tiden 16 oktober till 8 november 2013 genomfördes mätning av patientsäkerhetskulturen i landstinget. Enkäten skickades ut via mejl till hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar patientnära och hälso- och sjukvårdspersonal som inte arbetar patientnära men vars arbete är av betydelse för patientsäkerheten. Information om mätningen har skett via landstingsdirektören och berörda divisionschefer till medarbetarna. Posters med information om mätningen har skickats ut till alla arbetsplatser och lagts ut på divisionernas hemsidor. För utförlig sammanställning på landstingsnivå hänvisas till bilaga 1 Sammanfattande rapport Svarsfrekvens patientsäkerhetskulturmätning NLL ,8% 55,6% 61,9% 55,1% 50,5% 50,4% 49,0% Svarsfrekvensen vid 2011 års mätning var 35,3 procent. Det var en låg siffra. Låg svarsfrekvens ger osäkra resultat. Vid denna mätning har 55,6 procent svarat, målet var 85 procent. Urvalet av respondenter har varje division bestämt. I jämförelse mellan de två mättillfällena så har vissa dimensioner på landstingsnivå förbättrats och andra har försämrats. Förlagan är en amerikansk enkät Hospital Survey on Patient Safety Culture (HSOPCS) 1

2 Dimensioner I enkäten finns sammanlagt 14 dimensioner där värdet (index) baseras på de 2 4 frågor som ingår. Som hjälp för att bedöma utfallet av de olika dimensionerna i enkäten kan färgsignalerna nedan användas. För djupare statistisk förklaring till sammanräkningarna hänvisas till handboken och tipsguiden att mäta patientsäkerhetskulturen som finns att hämta på patientsäkerhetsportalen. Dimensioner med ett index på 70 eller högre uppfattas som väl fungerande av medarbetarna. Utfall mellan 51 och 69 anger att förbättringar kan vara aktuella men att de sannolikt har lägre prioritet än utfall på nivå 50 eller lägre. Dimensionsresultat inom det röda referensintervallet anses av medarbetarna fungera otillfredsställande och ska leda till åtgärder. Tolkning av resultatet Landstingets medarbetare anser att samarbete inom vårdenheten är väl fungerande. Frågorna som ingår är: På den här arbetsplatsen stöttar vi varandra När det är mycket arbete som måste utföras snabbt, arbetar vi tillsammans som ett team. På den här arbetsplatsen behandlar vi varandra med respekt När det blir hektiskt för några på arbetsplatsen, kommer andra och hjälper till Gemensamma förbättringsområden är att öka benägenhet att rapportera avvikelser, ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete samt förändra arbetsbelastning och personaltäthet. 2

3 Benägenhet att rapportera avvikelser stämmer väl överens med statistik från Synergi att antalet rapporterade avvikelser minskar. Sammantagen säkerhetsmedvetenhet och självskattad patientsäkerhetsnivå visar små förändringar men ligger inom index Insatser för att förbättra dessa tre områden ökar förutsättningarna för en god patientsäkerhet. Uppfattningen att närmaste chefen har ett ökat engagemang i patientsäkerhetsfrågor kan vara bland annat att man genomfört landstingets grundläggande patientsäkerhetsutbildning. Förbättrade kunskaper och mer fokus på ämnet från förra mätningen är en bidragande faktor. Frågor som rör kommunikation/information har sjunkit från grön nivå ner till gul. Här finns det verksamheter som upplever svårigheter att öppet ifrågasätta chefer och auktoriteters beslut eller handlingar. Återkopplingar på avvikelser på egna enheten men även avvikelser som är skickade till annan verksamhet uppfattas som brister. Uppfattningen att den straff och skuldbeläggande kulturen är på väg att ersättas med en syn på att det är system och organisation som är riskmoment i vårt arbete är positivt. Andelen svarande på frågor om högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete har ca 3

4 20-25% svarsbortfall. Man har ingen uppfattning om frågorna (varken eller)eller avstått att svara. Index för den dimensionen har inte ändrats sedan förra mätningen. Förbättrade rutiner för patientinformationsöverföringar med stöd av metoden SBAR kan bidra till att resultatet förbättrats. Metoden används i flera verksamheter men problem uppstår när mottagande enhet inte gör det. Det påverkar tillämningen av metoden och risken är att man återgår till gamla invanda mönster. Patientsäkerhetslagen (3 kap. 8 ) anger att en patient som har drabbats av en vårdskada snarast ska informeras. Information ska ges om var patienten/närstående kan klaga, söka ersättning och/eller anmäla. Ett beklagande eller ursäkt ska alltid ges. Landstinget har generella riktlinjer i ledningssystemet för patientsäkerhet om hur klagomål vid vårdskada ska hanteras. Det är ett arbetsgivaransvar att ge den/de medarbetare som varit delaktig i en händelse som resulterat i en vårdskada nödvändigt stöd. För detta finns foldern Medarbetarstöd vid vårdskada Analys av data och val av förbättringsområden Varje division har tillgång till sina verksamheters resultat via databasen. Granskningen ska analysera svagheter och styrkor i patientsäkerhetskulturen och tydliggöra förbättringsområden, upprätta handlingsplaner och redovisa resultat. Det sista avsnittet i enkäten ger besvararen möjlighet att lämna förbättringsförslag och synpunkter av värde för förståelsen och tolkningen av resultaten som en vägledning vid val av olika åtgärder. Kommentarerna och synpunkterna bör sammanställas så att de går att härleda till de olika dimensionerna i enkäten. När verksamheten ska prioritera det som ska analyseras djupare, är det lämpligt att börja med de dimensioner som har fått ett resultat som ligger lägre än 50 och/eller där skillnaden gentemot landstingets/sjukhusets/divisionens resultat är större än 5. Det är viktigt att informera berörda ledningsnivåer i linjeorganisationen och se till att återföring till medarbetarna genomförs. Återföringen till medarbetarna bör ske snarast efter att ledningarna på olika nivåer har tagit ställning till resultatet. Resultaten bör diskuteras och tolkas omsorgsfullt tillsammans med medarbetarna, innan 4

5 beslut fattas om förbättringsåtgärder. Ledares och chefers roller vid kulturförändring är mycket viktiga. Ett uttryck för engagemanget och viljan på ledningsnivå är att patientsäkerhetsfrågorna är i fokus på ledningsmöten och utgör kärnan i verksamheternas strategiska utvecklingsplaner. Exempel på arbetssätt som kan användas är patientsäkerhetsdialoger och patientsäkerhetsronder där högsta ledningen för samtal med verksamhetsansvariga och medarbetare kring avvikelser och annan riskinformation som infektionsregistrering, följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler, genomförda riskanalyser, systematiska analyser av vårdskador och utfall av strukturerad journalgranskning. Kommentarer Information om mätningen har skett via landstingsdirektören och berörda divisionschefer till medarbetarna om vikten av att besvara enkäten. Posters med information om mätningen har skickats ut till alla arbetsplatser och lagts ut på divisionernas hemsidor. Patientsäkerhetsrådets berörda verksamhetsutvecklare har använt sina nätverk för att informera om mätningen. Enkäten skickades via e-post. En första påminnelse till de som inte svarat skickades efter en vecka. En andra påminnelse skickades efter ytterligare en vecka. 55,6 procent har svarat, målet var 85 procent. Vi har inte konkurrerat med medarbetarenkäten, valt oktober som en bra tid som svarsmånad, lämnat ut svarsfrekvenser fortlöpande på enhetsnivå för att få så många som möjligt att svara. Vi har förmedlat tips hur man kan öka svarsfrekvensen. Patientsäkerhetskultur är ett begrepp som inte är känt och förstått överallt ännu. Chefer på olika nivåer har kommit olika lika långt i insikten om förutsättningarna för god patientsäkerhet. Detta har nog påverkat svarsfrekvensen. För uttag av sammanfattande rapporter och presentationsmaterial till divisionernas verksamheter kontakta respektive representant i patientsäkerhetsrådet. Bilaga: Sammanfattande rapport för Norrbottens läns landsting finns som bilaga Kristina Westerlund utvecklingsenheten/patientsäkerhet Norrbottens läns landsting 5