Mätning av patientsäkerhetskultur Landstinget i Östergötland Sammanfattande rapport

Transkript

1 Mätning av patientsäkerhetskultur Landstinget i Östergötland 2014 Sammanfattande rapport

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Teknisk rapport... 5 Analysmodell... 7 Dimensionsområden... 9 Öppna kommentarer Avslutande reflektioner av 22

3 Sammanfattning Institutet för kvalitetsindikatorer ( Indikator ) har på uppdrag av ledningen i landstinget i Östergötland genomfört en mätning av patientsäkerhetskulturen under hösten Undersökningen har genomförts med den svenska versionen av Hospital Survey on Patient Safety Culture (H- SOPS). Enkäten är ursprungligen utvecklad av den amerikanska organisationen Agency for Healthcare Research and Quality (AHRQ) 1. Den är anpassad till svenska förhållanden av medarbetare vid Medical Management Centrum vid Karolinska Institutet, Socialstyrelsen och ett flertal landsting. 2 Enkäten har dessutom genomgått en mindre språklig revidering under 2012 av en grupp tillsatt av SKL. Denna rapport ger en sammanfattande bild av undersökningens resultat på övergripande nivå. Resultat på klinik- och enhetsnivå finns tillgängliga i Indikators webbaserade rapporteringsverktyg på Här finns också möjlighet att genomföra fördjupade analyser av det egna resultatet och göra jämförelser med liknande verksamheter inom landstinget och i andra delar av landet. Inloggningsuppgifter till rapporteringsverktyget tillhandahålls av landstingets kontaktperson. Resultaten för varje enskild fråga såväl som i de av flera frågor sammansatta dimensionerna redovisas i andelen medarbetare som helt eller delvis svarat positivt på det påstående de ställts inför. Resultatet för dimensionerna i mätningen av patientsäkerhetskultur 3 kan variera från 0 till 100. SKL har ställt upp riktlinjer för tolkning av resultat. Enligt dessa ska dimensioner med ett värde på 70 eller högre uppfattas som tillfredställande. Utfall på 50 eller lägre tyder på att förbättring bör prioriteras. Värden mellan 51 och 69 innebär att förbättringsarbete kan vara aktuellt, men åtgärder är troligtvis av lägre prioritet än utfall på 50 eller lägre. Dessa riktlinjer sammanfattas i Figur 1 nedan. Figur 1: Dimensionsutfall Årets mätning uppnådde en svarsfrekvens på 72.8%; en minskning med tre och en halv procentenheter jämfört med 2012 års mätning. Vidare varierar andelen svar mellan olika personalgrupper: nästan 70% av läkarna har besvarat enkäten vilket får anses högt; mer än 9 av 10 chefer har svarat; och i övriga personalgrupper har drygt tre av fem medarbetare skickat in sina svar. Landstingets resultat är generellt något högre än de i den nationella referensdatabasen som samtliga landsting skapat tillsammans med Indikator. Referensdatabasen består av data från samtliga landsting och regioner som genomfört en andra mätning av säkerhetskulturen under perioden november 2012 till februari Totalt drygt svar. Resultatet för samtliga dimensioner ligger över eller i nivå med resultaten i databasen. 1 AHRQ, Resources, US Department of Health and Human Services Socialstyrelsen, Att mäta patientsäkerhetskulturen, Socialstyrelsen, SKL, Att mäta patientsäkerhetskultur: Tipsguide från mätning till åtgärder, SKL 2011, sida 2 2 av 22

4 Man bör dock hålla i åtanke att säkerhetskultur byggs i den lokala verksamheten och att övergripande resultat mer skall ses som en sammanfattande bild av flera olika kulturer. Spridningen mellan olika verksamheter är mycket stor och variationerna är stora såväl mellan som inom olika centrum och kliniker. Att ha en hög säkerhetskultur behöver inte heller vara det samma som att verksamheten är säker. Däremot har man en större medvetenhet om säkerhet och risker och arbetar strukturerat för att göra osäkra moment i arbetet mindre riskfyllda. 4 Diagram 1 visar skillnader mellan de mätningar som genomfördes 2012 och I relation till 2012 har resultatet stigit i tre dimensioner och sjunkit i åtta. Signifikant ökning (+4) finns i dimensionen Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet. Den största minskningen finns i dimensionen Återföring och kommunikation kring avvikelser (-13). Diagram 1: Förändringar i resultatet mellan 2012 och 2014 års mätningar Vidare finns det stora skillnader mellan hur olika personalgrupper inom landstinget upplever säkerhetskulturen. Personal som har direkt patientkontakt är generellt mer kritiska till patientsäkerheten. Cheferna i landstinget har en genomgående mer positiv bild av säkerheten. Skillnaderna mellan män och kvinnor är försumbara. Som visas i Diagram 2 har landstinget två dimensioner som når över 70 för samtliga större personalkategorier: Min närmsta chefs agerande kring patientsäkerhet och Samarbete inom vårdenheten. 4 Rollenhagen i Patientsäkerhet Teori och praktik. Red. Synnöve Ödegård, Liber av 22

5 Diagram 2: Dimensionsresultat fördelat på chefer, sjuksköterskor, läkare och hela landstinget Chefsbefattning (n=366) Sjuksköterska (n=2047) Läkare (n= 934) Hela landstinget (n= 6659) Överlämningar och överföringar av patienter och information Information och stöd till personal vid negativ händelse Information och stöd till patient vid negativ händelse Samarbete mellan vårdenheterna Benägenhet att rapportera händelser Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Lärandeorganisation Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet En icke straff- och skuldbeläggande kultur Öppenhet i kommunikationen Återföring och kommunikation kring avvikelser Tre dimensioner (Benägenhet att rapportera händelser, Arbetsbelastning och personaltäthet, Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete) har ett utfall under 50 för landstinget som helhet. Dessa är att betrakta som prioriterade områden i det fortsatta arbetet på övergripande nivå. Det finns skillnader i resultat mellan olika centrum i landstinget. Dessa skillnader ökar ytterligare om man bryter ner resultaten på klinik- och avdelningsnivå. Eftersom kultur- och säkerhetsarbete utvecklas på lokal nivå är det av största vikt att analysen av arbetet sker på en så detaljerad nivå som möjligt samt att landstingets chefer fortsätter att arbeta med säkerhetsfrågorna utifrån materialet. För handledning kring fortsatt arbete med resultatet hänvisas till den tipsguide som SKL tagit fram och som finns för nedladdning på Den hittas enklast genom att söka på Tipsguide säkerhetskultur på SKL:s hemsida. 4 av 22

6 Teknisk rapport Under hösten 2014 har Indikator på uppdrag av landstinget i Östergötland genomfört en mätning av säkerhetskulturen bland medarbetarna. Johan Frisack har varit ansvarig för genomförandet av undersökningarna. Kajsa Berg har fungerat som undersökningsledare. Undersökningarna har primärt genomförts via e-post med två påminnelser. Mätningen har riktat sig till samtliga medarbetare i landstinget som uppfyller de inklusionskriterier som finns i handboken för mätning av säkerhetskultur. Den korrigerade svarsfrekvensen för undersökningen var 72.8%. Jämfört med 2012 års undersökning har svarsfrekvensen minskat med ca fyra procentenheter. Tabell 1 visar svarsfrekvenser för landstingets olika centrum. Av de inkomna svaren har 692 sorterats som bortfall då de inte uppfyller kraven i handboken som säger att minst hälften av frågorna skall besvaras. Övrigt bortfall består av ogiltiga e-postadresser, sjukdom eller annan form av frånvaro. Tabell 1: Svarsfrekvenser per centrum och för landstinget som helhet Centrum Totalt utskickade Returnerade Bortfall från urval Korr. svarsfrekvens Barn- och % kvinnocentrum Folktandvården ,4 % Närsjukvård i centrala ,7% Östergötland Närsjukvård i västra ,4% Östergötland Närsjukvård i östra % Östergötland Närsjukvården i ,2% Finspång CKOC ,9% Sinnescentrum ,9% Hjärt- och ,4% medicincentrum Diagnostikcentrum ,2% Aleris Motala ,3% Hela landstinget ,8% Tillsammans med e-postadresserna till medarbetarna försåg landstinget Indikator med metadata på individnivå i form av anställningskategori. Indikator har genomfört en bortfallsanalys av materialet som sammanfattas i Tabell 2 nedan. Tabell 2: Bortfall per yrkeskategori Yrkeskategori Totalt utskickade Returnerade Bortfall från urval Korr. svarsfrekvens Administration ,3% Biomed. analytiker ,9% Chefer ,9% Läkare ,2% Paramedicinsk personal ,9% Sjuksköterskor ,7% Undersköterskor/skötare ,3% Övriga % Hela landstinget ,8% 5 av 22

7 Det finns vissa skillnader mellan yrkeskategorierna. Bortfallet består i första hand av administrativ personal, därefter sjuksköterskor samt gruppen övriga som upplever stora delar av enkäten som svår att besvara. Fyra av fem av chefer har besvarat enkäten, medan tre av fem läkare har deltagit i undersökningen. Notera att bortfallsanalysen baseras på de uppgifter som finns i landstingets verksamhetssystem medan jämförelser mellan personalgrupper i rapporten utgår från det yrke respondenten uppgivit i undersökningen. Det partiella (interna) bortfallet påverkas av att riktlinjerna i den nya handboken för mätningar av säkerhetskulturen förordar att enkäter där mer än hälften av frågorna inte är besvarade skall behandlas som bortfall. Jämfört med 2012 års undersökning är därför bortfallet i form av exkluderade enkäter större, medan det partiella bortfallet i redovisade enkäter är lägre. I enkäten finns ett relativt stort internt bortfall på vissa frågor. Främst gäller detta dimensionerna Information och stöd till patient vid negativ händelse och Information och stöd till personal vid negativ händelse. Att många medarbetare hoppar över dessa tyder troligen på att kunskapen om stödet som finns i många fall är bristande. Detta bör beaktas vid analys av resultaten. Någon viktning av svaren mellan olika personalkategorier, åldersstrata eller kön har inte genomförts. I rapportgeneratorn på finns svarsfrekvenser för samtliga verksamheter i landstinget. 6 av 22

8 Analysmodell Resultaten i undersökningen redovisas enligt de normer som satts upp av AHRQ. Beräkningsgrunderna och sammansättningen av dimensionerna är utarbetade av AHRQ och finns publicerade i ett flertal artiklar 5 6. Under 2008 genomfördes två studier i Sverige för att säkerställa att de framtagna dimensionerna uppvisade samma samband och styrka i den svenska versionen av enkäten. Dessutom lades sammanlagt sex frågor till i den svenska enkäten. Dessa frågor utgör tillsammans de två dimensionerna Information och stöd till patienter vid negativ händelse och Information och stöd till personal vid negativ händelse. Vidare genomgick enkäten under hösten 2012 en mindre språklig översikt. Totalt finns det 17 dimensioner i formuläret. Av dessa består 14 dimensioner av 3-4 frågor som behandlar olika aspekter av patientsäkerhetskultur. Så här tolkas dimensionerna Resultat under 50 eller som är fem enheter eller mer under genomsnittet för landstinget bör vara prioriterade i förbättringsarbetet. Dimensioner som överstiger 70 eller är mer är tio enheter över genomsnittet för landstinget är att se som styrkor. Notera således att en verksamhet som har ett högt resultat på en dimension sett till skala trots det kan behöva arbeta med frågor där resultatet överstiger 50. Utöver dessa finns en dimension som består av en enskild fråga som ger en övergripande bedömning av patientsäkerheten samt två dimensioner som beskriver hur frekvent personalen uppger att de rapporterat avvikelser och risker. På varje fråga har medarbetarna möjlighet att på en femgradig skala instämma eller inte instämma i frågans påstående. Resultatet på frågan utgörs av de respondenter som helt eller delvis instämmer i påståendet. Resultatet på varje dimension utgörs av en sammanvägning av resultatet från de frågor som ingår. För en utförligare beskrivning av dimensionerna hänvisas till handboken; Att mäta säkerhetskultur och tipsguiden Från mätning till åtgärder. Båda finns tillgängliga på SKLs webbsida, Statistiska skillnader Referensdatabas I rapporten finns referensvärden från den nationella databasen från samtliga landsting. Undersökningarna i referensdatabasen har genomförts under perioden och omfattar drygt respondenter. Referensdata från den första mätningen av säkerhetskultur finns publicerad i skriften Sammanfattning av landstingens mätningar av säkerhetskultur som publicerades av SKL våren Statistiska skillnader I alla former av insamlat material finns det alltid ett visst mått av osäkerhet i data som presenteras. Samtliga resultat i rapportgeneratorn på redovisas därför med ett 95-procentigt konfidensintervall. När landstingets resultat redovisas tillsammans med 2012 års resultat och referensdata är signifikanta skillnader jämfört med 2012års mätning markerade i rött (lägre) eller grönt (högre). När resultaten redovisas per sjukvårdsområde och personalgrupp är signifikanta skillnader jämfört med det totala resultatet för den genomförda mätningen i landstinget 2014 markerade med rött (lägre) eller grönt (högre) I rapporten har skillnader där resultaten, inklusive konfidensintervall, mellan olika verksamheter inte överlappar varandra markerats som statistiskt säkerställda. Även om intervall legat helt intill varandra, exempelvis och har detta markerats som en säkerställd skillnad. 5 Burr M, Sorra J, Nieva VF, et al. Analysis of the Veterans Administration (VA) National Center for Patient Safety (NCPS) FY 2000 Patient Safety Questionnaire. Technical report. Westat: Rockville, MD; Nieva VF, Sorra J. Safety culture assessment: A tool for improving patient safety in health care organizations. Qual Saf Healthcare 2003;12(Suppl 2): av 22

9 Då 2014 resultat jämförs med 2012 markeras resultat som med säkerhet är bättre än tidigare mätning med grön markering. Resultat som med säkerhet är lägre än tidigare mätning markeras med rött. På samma sätt markeras resultat i olika verksamheter eller personalgrupper inom landstinget som med säkerhet är över genomsnittet för landstinget med grönt och resultat under genomsnittet med rött. Rapportens uppbyggnad Rapporten är uppbyggd i sju underrubriker som behandlar olika delar av resultatet från undersökningen. För att på ett enklare sätt greppa de 17 dimensionerna är dessa indelade i sex grupper som identifierats genom sambandsanalys och finns redovisade i tipsguiden; Säkerhetskultur i egen verksamhet, Ledning och organisation, Stöd vid negativ händelse och Samarbete med andra, Sammantagen säkerhetsmedvetenhet samt Antal rapporterade händelser och risker. Slutligen görs en översyn av de öppna svaren samt en sammanställning av undersökningsspecifika reflektioner. I rapportgeneratorn finns möjlighet att genomföra omfattande jämförelser och analyser av materialet både inom landstinget och med andra organisationer och verksamheter. Inloggningsuppgifter till rapportgeneratorn tillhandahålls av landstingets kontaktperson. 8 av 22

10 Dimensionsområden Säkerhetskultur i egen verksamhet Dimensionsområdet Säkerhetskultur i egen verksamhet berör den egna enhetens kultur i form av samarbete och återföringar utav avvikelser. Totalt består området av fyra dimensioner. Som visas i Tabell 3 är resultatet för dimensionen Återföring och kommunikation signifikant lägre än vid mätningen En icke straff- och skuldbeläggande kultur har stigit medan Lärandeorganisation är oförändrad. Skillnaden för Benägenhet att rapportera händelser är inte signifikant. Tabell 3: Jämförelse av säkerhetskultur i egen verksamhet, samtliga resultat för 2014 jämfört med 2012 års mätning. Databasresultat som referensvärde. Dimension Landstinget 2014 Landstinget 2012 Referensdatabas Benägenhet att rapportera händelser Återföring och kommunikation kring avvikelser Lärandeorganisation En icke straff- och skuldbeläggande kultur I den interna jämförelsen framgår vidare att resultatet skiljer sig åt mellan olika centrum samt den privata vårdgivaren Aleris Motala. Detta visas i Tabell 4 nedan där t.ex. Benägenhet att rapportera händelser har en spridning mellan 39 och 58 medan En icke straff- och skuldbeläggande kultur har ett min- maxvärde på 61 och 71. Resultaten för Återföring och kommunikation kring avvikelser har en signifikant minskning för samtliga centrum (och Aleris Motala) sedan Några centrum samt Aleris Motala har en signifikant höjning inom dimensionerna Lärande organisation och En icke straff- och skuldbeläggande kultur. Tabell 4: Jämförelse av säkerhetskultur i egen verksamhet uppdelat per sjukvårdsområde, resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Centrum Benägenhet att rapportera händelser Återföring och kommunikation kring avvikelser Lärande organisation En icke straff- och skuldbeläggande kultur Barn och kvinnocentrum Folktandvården Närsjukvård i centrala Östergötland Närsjukvård i västra Östergötland Närsjukvård i östra Östergötland Närsjukvården i Finspång CKOC Sinnescentrum Hjärt- och medicincentrum Diagnostikcentrum Aleris Motala Hela landstinget av 22

11 Skillnaderna ökar ytterligare om resultaten bryts ner på klinik- eller enhetsnivå. Spridningen på dimensionerna Återföring och kommunikation kring avvikelser och Lärandeorganisation är relativt stor mellan förvaltningarna och det är troligt att det finns grund för ett landstingsövergripande utbyte kring dessa frågor. Tabell 5 är fördelad på de större yrkesgrupperna och visar en skillnad på hur chefer, kontra de andra grupperna, uppfattar säkerhetskulturen i den egna verksamheten. Vidare är det vanlig att personer som inte arbetar med direkt patientkontakt har en mer positiv bild av säkerhetskulturen i verksamheten. Men som visas i Tabell 5 ligger de olika personalgrupperna relativt nära i dimensionsutfallen för Återföring och kommunikation kring avvikelse, Lärande organisation och En icke straff- och skuldbeläggande kultur. Den grupp som står ut något är paramedicinsk personal; de är mer kritiska vad gäller återföring kring avvikelser och lärande inom organisation, samt mer positiva runt en icke straffbeläggande kultur. Tabell 5: Jämförelse av ledning och organisation, uppdelat per större yrkesgrupp, resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Befattning Benägenhet att rapportera händelser Återföring och kommunikation kring avvikelser Lärandeorganisation En icke straff- och skuldbeläggande kultur Chefer(n=366) Sjuksköterskor (n=2047) Undersköterskor/ skötare (n=1270) Läkare (n=934) Paramed. personal (n=573) Biomed. analytiker (n=289) Administration (n=446) Hela landstinget (n=6659) Ledning och organisation Området Ledning och organisation berör den lokala verksamheten. Samarbete och öppenhet är två dimensioner som speglar vilken förmåga organisationen har att hantera skiftningar i arbetsbelastning genom att dels säga ifrån när situationer hotar patientsäkerheten, dels hjälpa andra delar av verksamheten då arbetsbelastningen skiftar mellan exempelvis olika avdelningar. I Tabell 6 nedan syns att utfallen inom området Ledning och organisation har minskat för fyra av dimensionerna och ökat i en dimension i jämförelse med Tabell 6: Jämförelse av ledning och organisation, samtliga resultat för 2014 jämfört med 2012 års mätning. Dimension Landstinget 2014 Landstinget 2012 Referensdatabas Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete Öppenhet i kommunikationen Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet av 22

12 I Tabell 7 visas en jämförelse av olika centrum i LiÖ samt den privata vårdgivaren Aleris Motala. Flera verksamheter har en signifikant ökning i dimensionen Min närmsta chefs agerande. Desto fler har dock signifikanta minskningar, särskilt inom dimensionerna Högsta ledningens stöd och Öppenhet i kommunikation. Vidare får Samarbete inom vårdenheten generellt höga utfall medan Arbetsbelastning och personaltäthet får flera låga utfall vilket tyder på att förbättring krävs inom verksamheterna. Tabell 7: Jämförelse av ledning och organisation uppdelat per sjukvårdsområde resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Centrum Min närmaste chefs agerande Högsta ledningens stöd Öppenhet i kommunikation Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet Barn och kvinnocentrum Folktandvården Närsjukvård i centrala Östergötland Närsjukvård i västra Östergötland Närsjukvård i östra Östergötland Närsjukvården i Finspång CKOC Sinnescentrum Hjärt- och medicincentrum Diagnostikcentrum Aleris Motala Hela landstinget Sett till yrkesgrupper finns det även här en uppdelning mellan chefsgruppen och övriga personalgrupper. I Tabell 8 nedan syns att chefer har genomgående högre utfall. Vidare har dimensionen Min närmsta chefs agerande generellt höga utfall i alla grupper. Tvärtom är resultaten för Högsta lednings stöd genomgående låga förutom inom chefsgruppen. De flesta är alltså nöjda med sin närmsta chef men kritiska till högsta ledningens stöd. Skillnaden är särskilt påtaglig för sjuksköterskor, undersköterskor, läkare samt paramedicinsk personal. Tabell 8: Jämförelse av ledning och organisation, uppdelat per större yrkesgrupp, resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Befattning Min närmaste chefs agerande Högsta ledningens stöd Öppenhet i kommunikation Samarbete inom vårdenheten Arbetsbelastning och personaltäthet Chefer(n=366) Sjuksköterskor (n=2047) Undersköterskor/s kötare (n=1270) Läkare (n=934) Paramed. personal (n=573) Biomed. analytiker (n=289) Administration (n=446) Hela landstinget (n=6659) av 22

13 Samarbete inom vårdenheten får relativt höga utfall i alla grupper. Även resultaten för Öppenhet i kommunikation är relativt lika mellan de olika grupperna. Slutligen är resultat för Arbetsbelastning och personaltäthet genomgående lågt, även för chefsgruppen som i övrigt är tydligt mer positiv. Notera även det låga resultatet för administration, att denna grupp uppvisar låga resultat är relativt ovanligt. Stöd vid negativ händelse De två dimensioner som ingår i området Stöd vid negativ händelse är nationellt unika för Sverige jämfört med andra versioner av enkäten. Sedan 2011 finns stöd och information till patienter som utsätts för vårdskada reglerat i patientsäkerhetslagen. De flesta vårdgivare har även rutiner för stöd och uppföljning till medarbetare som varit inblandade vid skadetillfället. Frågorna har något av en uppföljningskaraktär och mäter egentligen inte enbart den faktiska kulturen utan även verksamhetens följsamhet till lagar och rutiner. Dimensionerna korrelerar i begränsad omfattning med övriga områden i enkäten. Som visas i Tabell 9 ökade dimensionen Stöd till patient vid negativ händelse med arton procentenheter mellan 2010 och Detta är med största sannolikhet en följd av det lagkrav som finns sedan införandet av den nya patientsäkerhetslagstiftningen. Utfallet är oförändrat mellan 2012 och Även om det finns utrymme för förbättring är denna utveckling positiv. Tabell 9: Jämförelse av stöd vid negativ händelse, samtliga resultat för 2014 jämfört med 2012 års mätning. Databasresultat som referensvärde. Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse Landstinget 2014 Landstinget 2012 Landstingen 2010 Referensdatabas På områdesnivå varierar denna dimension. I Tabell 10 nedan finns flera utfall över 70 men även några under 70. Vidare finns det anledning att följa upp dessa resultat på kliniknivå då det finns verksamheter som har mycket låga resultat på dessa dimensioner. Tabell 10: Jämförelse av stöd vid negativ händelse uppdelat per sjukvårdsområde, resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Centrum Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse Barn och kvinnocentrum Folktandvården Närsjukvård i centrala Östergötland Närsjukvård i västra Östergötland Närsjukvård i östra Östergötland Närsjukvården i Finspång CKOC Sinnescentrum Hjärt- och medicincentrum Diagnostikcentrum Aleris Motala Hela landstinget av 22

14 Skillnaden mellan olika yrkeskategorier bör också studeras närmare när det gäller dessa dimensioner. I Tabell 11 nedan är det anmärkningsvärt att utfallen skiljer sig mycket mellan de olika yrkesgrupperna. Gruppen med chefsbefattning har ett högre utfall än någon annan grupp. Det liknar resultaten i övriga dimensioner diskuterade i rapporten. Denna skillnad mellan chefer och medarbetares uppfattning om vilket stöd som erbjuds patienter och anställda vid vårdskada kan också vara en källa till fortsatt diskussion. Vidare syns att biomedicinska analytiker har ett mycket lägre utfall för båda dimensioner. Sammanfattningsvis är yrkesgrupperna oeniga om vilket område som är bäst utvecklat, vilket indikerar att man bör titta närmare på hur stödet för respektive grupp ser ut, både gällande stöd till patient och till personal. Tabell 11: Jämförelse av ledning och organisation, uppdelat per större yrkesgrupp, resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Befattning Information och stöd till patient vid negativ händelse Information och stöd till personal vid negativ händelse Chefer(n=366) Sjuksköterskor(n=2047) Undersköterskor/ skötare (n=1270) Läkare (n=934) Paramed. personal (n=573) Biomed. analytiker (n=289) Administration (n=446) Hela landstinget (n=6659) Samarbete med andra Som kan ses i Tabell 12 är dimensionen Samarbete med andra oförändrad medan överlämningar och överföringar är signifikant högre med en enhet. Tabell 12: Jämförelse av samarbete med andra, samtliga resultat för 2014 jämfört med 2012 års mätning. Databasresultat som referensvärde. Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Landstinget 2014 Landstinget 2012 Referensdatabas Ett effektivt samarbete med övriga delar av sjukhusorganisationen minskar riskerna för fel och patientskador. Valideringen av enkäten visar att primärvård och somatisk vård tolkar frågorna om samarbete på olika sätt. Verksamheter på sjukhus ser vanligtvis i första hand till andra delar av sjukhuset, medan primärvården utgår från samarbetet med exempelvis sjukhus och kommun. Detta bör beaktas när man gör jämförelser mellan olika delar av landstinget. 13 av 22

15 I Tabell 13 nedan syns utfallen för centrumen samt Aleris Motala på två dimensioner med lågt utfall på landstingsnivå. Samarbete mellan vårdenheterna har en spridning från 41 till 82, medan överlämningar och överföringar har min/max tal på 40 och 86. Detta är därmed också ett område där diskussion mellan olika verksamheter kan ge upphov till positiva resultat. Diagnostikcentrum svarade ej på frågor för dessa dimensioner. Tabell 13: Jämförelse av samarbete med andra uppdelat per sjukvårdsområde, resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Centrum Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Barn och kvinnocentrum Folktandvården Närsjukvård i centrala Östergötland Närsjukvård i västra Östergötland Närsjukvård i östra Östergötland Närsjukvården i Finspång CKOC Sinnescentrum Hjärt- och medicincentrum Diagnostikcentrum I/U I/U Aleris Motala Hela landstinget Det är läkare och paramedicinsk personal som är mest kritiska till hur samarbete och särskilt överlämningar fungerar inom landstinget. Detta indikeras i Tabell 14 av utfall på 45 och 41 för läkare, samt 46 och 37 för paramedicinska personalgruppen. En trolig förklaring kan vara att dessa personalgrupper i många fall arbetar på flera olika verksamheter och ser flera olika delar av vården i sitt arbete. Tabell 14: Jämförelse av samarbete med andra uppdelat per yrkesgrupp, resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Samarbete mellan vårdenheterna Överlämningar och överföringar av patienter och information Chefer(n=366) Sjuksköterskor (n=2047) Undersköterskor/ skötare (n=1270) Läkare (n=934) Paramed. personal (n=573) Biomed. analytiker (n=289) Administration (n=446) Hela landstinget (n=6659) Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Dimensionen Sammantagen säkerhetsmedvetenhet och den enskilda frågan Självskattad patientsäkerhetsmedvetenhet fungerar som outputvariabler i enkäten. Det betyder att resultaten på dessa dimensioner kan ses som en sammanfattning av verksamhetens inställning till säker vård. Frågorna som ingår i dimensionerna är svåra att använda för att bedriva förbättringsarbete då de beskriver en subjektiv uppfattning om verksamhetens säkerhetskultur. 14 av 22

16 Som visas i tabell 15 har utfallet för dessa dimensioner i landstinget i Östergötland minskat respektive ej förändrats mellan 2012 och Dessutom ligger dessa värden markant högre än referensdatabasen. Tabell 15: Jämförelse av sammantagen säkerhetsmedvetenhet, samtliga resultat för 2014 jämfört med 2012 års mätning. Databasresultat som referensvärde. Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Landstinget 2014 Landstinget 2012 Referensdatabas Eftersom dimensionen självskattad säkerhetsnivå endast består av en fråga blir dock resultatet osäkert. Avvikelsen från landstingsgenomsnittet kan därför vara större utan att vara statistiskt säkerställd. I Tabell 16 nedan är Folktandvårdens samt Aleris Motalas utfall högre än landstingets. Tabell 16: Jämförelse av sammantagen säkerhetsmedvetenhet uppdelat per sjukvårdsområde, resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Centrum Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Barn och kvinnocentrum Folktandvården Närsjukvård i centrala Östergötland Närsjukvård i västra Östergötland Närsjukvård i östra Östergötland Närsjukvården i Finspång CKOC Sinnescentrum Hjärt- och medicincentrum Diagnostikcentrum Aleris Motala Hela landstinget Vidare är resultatet sett till yrkesgrupp i Tabell 17 intressant. Återigen skiljer sig chefernas intryck betydligt från övriga grupper med resultat på 80 samt 77. Sjuksköterskorna och läkarnas uppfattning om den sammantagna säkerhetsmedvetenheten är lägre än övriga grupper. Generellt har de patientnära grupperna en sämre uppfattning om den sammantagna säkerheten än grupper utan patientkontakt. Tabell 17: Jämförelse av sammantagen säkerhetsmedvetenhet uppdelat per yrkesgrupp, resultat för 2014 jämfört med landstingets totala resultat. Sammantagen säkerhetsmedvetenhet Självskattad patientsäkerhetsnivå Chefsbefattning (n=366) Sjuksköterska (n=2047) Undersköterska, skötare (n=1270) Läkare (n=934) Paramed. personal (n=573) Biomed. analytiker (n=289) Admin. befattning (n=446) Hela landstinget (n=6659) av 22

17 Antal rapporterade risker och avvikelser Antalet rapporterade händelser och risker är dimensioner av deskriptiv karaktär. I enkätfrågorna G1 och G2 har respondenten fått uppge hur många avvikelser respektive risker han eller hon har rapporterat under de senaste 12 månaderna. I diagrammen nedan har resultaten från svarsalternativen 6-10 avvikelser/risker, avvikelser/risker samt fler än 21 avvikelser/risker lagts samman till en grupp på grund av få svar. Alternativen ingen, 1-2 avvikelser/risker samt 3-5 avvikelser/risker står självständiga. Dimensionerna har inget värde då det inte går att sätta ett värde på hur många avvikelser som är att betrakta som bra eller dåligt. Det finns dock mycket forskning som pekar mot en verksamhet med god säkerhetskultur tenderar att använda avvikelsehanteringssystem i större utsträckning. Många vårdgivare uppmuntrar idag att medarbetarna aktivt rapporterar avvikelser i befintliga system. En hög andel medarbetare som inte rapporterat någon avvikelse under det senaste året kan därför tolkas antingen som att verksamhetens avvikelsearbete inte nått ut till alla medarbetare, alternativt att få avvikelser inträffat. Som visas i Diagram 3 är det runt hälften av personalen i varje sjukvårdsområde som skrivit någon avvikelse det senaste året. Diagram 1: Antal rapporterade avvikelser de senaste 12 månaderna. Hela landstinget och per sjukvårdsområde. Ingen avvikelse 1 till 2 avvikelser 3 till 5 avvikelser 6 eller fler avvikelser Aleris Motala Diagnostikcentrum Hjärt- och medicincentrum Sinnescentrum CKOC Närsjukvården i Finspång Närsjukvård i östra Östergötland Närsjukvård i västra Östergötland Närsjukvård i centrala Östergötland Folktandvården Barn och kvinnocentrum Hela landstinget (n=6659) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Som visas i tabell 18 nedan uppgav runt 30-40% av respondenterna att de ej rapporterat någon avvikelse under Jämfört med 2014 har andelen som inte rapporterat någon avvikelse ökat i nästan alla centrum. Tabell 18: Jämförelse av antal som inte rapporterat några avvikelser under 2012 samt Centrum Ingen avvikelse 2012 Ingen avvikelse 2014 Barn och kvinnocentrum 37% 42% Folktandvården 58% 61% Närsjukvård i centrala Östergötland 32% 39% Närsjukvård i västra Östergötland 45% 48% Närsjukvård i östra Östergötland 36% 40% Närsjukvården i Finspång 39% 35% CKOC 30% 34% Sinnescentrum 39% 42% Hjärt- och medicincentrum 38% 41% Diagnostikcentrum 40% 43% Aleris Motala 29% 39% Hela landstinget 38% 42% 16 av 22

18 Som Diagram 4 visar nedan har runt 70% angett att de inte rapporterat någon risk. De som har rapporterat en till två risker, utgör drygt en femtedel i varje centrum. Diagram 4: Antal rapporterade risker de senaste 12 månaderna. Hela landstinget och per centrum. Ingen avvikelse 1 till 2 avvikelser 3 till 5 avvikelser 6 eller fler avvikelser Aleris Motala Diagnostikcentrum Hjärt- och medicincentrum Sinnescentrum CKOC Närsjukvården i Finspång Närsjukvård i östra Östergötland Närsjukvård i västra Östergötland Närsjukvård i centrala Östergötland Folktandvården Barn och kvinnocentrum Hela landstinget (n=6659) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Som kan utläsas från Tabell 19 har andelen personal som ej rapporterat risker under ett år stigit mellan 2012 och 2014 års mätningar. Det vill säga, att mindre personal rapporterar risker. Detta kan innebära att förbättringsarbetet fått effekt, alternativt att medarbetarna upplever avvikelsearbetet som uttröttat. Tabell 19: Jämförelse av antal som inte rapporterat några risker under 2012 samt 2014 Centrum Ingen risk 2012 Ingen risk 2014 Barn och kvinnocentrum 57% 60% Folktandvården 78% 76% Närsjukvård i centrala Östergötland 59% 63% Närsjukvård i västra Östergötland 66% 70% Närsjukvård i östra Östergötland 57% 61% Närsjukvården i Finspång 61% 56% CKOC 56% 58% Sinnescentrum 61% 66% Hjärt- och medicincentrum 57% 63% Diagnostikcentrum 56% 59% Aleris Motala 53% 65% Hela landstinget 60% 64% 17 av 22

19 Öppna svar patientsäkerhetskulturmätning i Östergötland 2014 I samband med genomförandet av mätningen av patientsäkerhetskultur gav landstinget Indikator i uppdrag att bearbeta de öppna svaren från den genomförda undersökningen. Indikator har utgått från den kodningsmall av de öppna svar som användes för att koda öppna svar från mätningen av säkerhetskultur i Västra Götalandsregionen 2013 som genomfördes av Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. (NHV-rapport 2013:6 R). Metod Kodningen av de öppna svaren har utgått från den orsaksindelning som används i den nationella handboken för risk och innehållsanalys (Socialstyrelsen och SKL 2009). Att följa de definierade orsakerna till bakomliggande orsaker till risker och negativa händelser skapade en pålitlig struktur för kodningen samtidigt som verksamheterna enklare kan ta till sig resultatet och utnyttja det i sitt pågående arbete. De fem områdena har kompletterats med kodningsgrupperna förbättringsförslag och patientrelaterade kommentarer. I jämförelse med den kodning som genomfördes i Västra Götalands regionen har koden patientrelaterade kommentarer gjorts något snävare så att endast koder där patientens situation är det primära har inkluderats i gruppen. 7 Tabell 1: Kodningsmall Kod Kommunikation och information Utbildning och kompetens Omgivning och organisation Teknik, utrustning och apparatur Procedurer/rutiner & riktlinjer Patientrelaterade kommentarer Förbättringsförslag Beskrivning Omfattar kommentarer som beskriver dokumentation, medicinsk ansvarsfördelning, kommunikation inom den egna verksamheten, kommunikation med andra verksamheter. Kommunikation från ledning och närmaste chef Omfattar uppfattningar kring organisationen och medarbetarnas kompetens och behov av utbildning för att genomföra arbetet Omfattar medarbetarnas kommentarer av den fysiska och psykiska arbetsmiljön Omfattar kommentarer kring tekniska hjälpmedel och apparatur så som IT-system, medicinskutrustning, apparatur och transporter Omfattar reflektioner kring ledningssystem, organisationens förmåga att lära, följsamhet till medicinska riktlinjer och de regler som finns i verksamheten. Omfattar alla kommentarer som på något sätt omfattar hur patienten påverkas av verksamhetens säkerhetskultur och verksamhetens strukturer. Omfattar alla kommentarer med enskilda medarbetares förslag på förbättringar för att göra arbetet mer patientsäkert och effektivare. Indikator har kategoriserat varje kommentar i en eller flera koder. Kodningen har därefter validerats för att försäkra att kodningen är så enhetlig som möjligt. Öppna svar som avser enkäten har exkluderats i kodningen. Slutligen har varje öppet svar i sin helhet även kodats som positivt, negativt eller neutralt. Svar som innehåller både positiva och negativa kommentarer har kodats som neutrala. 7 Exempel på svar som inkluderar patienten är exempelvis: Patienterna skulle behöva mer omvårdnad, men tyvärr har vi inte tid Denna kommentar kodas som både patientrelaterad och omgivning och organisation. Kommentaren Vi har inte tid för patienterna kodas endast som omgivning och organisation då patientens situation inte är det primära. 18 av 22

20 Totalt har 872 respondenter använt möjligheten att lämna en öppen kommentar i enkäten. Vilket utgör 13% av de totalt inkomna enkäterna. 106 kommentarer har exkluderats från kodningen då de berör enkäten snarare än patientsäkerhetskulturen. Basen för kodningen har varit de 766 kommentarer som berör patientsäkerheten i landstinget. Totalt har de 766 öppna svaren genererat 1195 koder. Vilket motsvarar drygt 1,5 kod i snitt per öppet svar. Tabell 2: Fördelning av inkomna enkäter Antal Andel av total Totalt antal returnerade enkäter 6659 Antal enkäter med kommentar ,1% Antal kodade kommentarer ,5% Antal koder i kommentarerna 1195 Resultat Kodningen av de öppna svaren visar att det stora flertalet av de öppna kommentarerna handlar om omgivning och organisation samt kommunikation och information. Knappt hälften (370) av de 766 kommentarerna som kodats har kategoriserats som negativa. 22 kommentarer är helt positiva i sin karaktär och övriga kommentarer har klassats som neutrala. Tabell 3: Fördelning av koder per kod Kod Antal Andel Kommunikation och information ,7% Utbildning och kompetens 60 5,0% Omgivning och organisation ,2% Teknik, utrustning och apparatur 36 3,0% Procedurer/rutiner & riktlinjer ,7% Patientrelaterade kommentarer 57 4,8% Förbättringsförslag 103 8,6% Totalt ,0% Genom korstabulering på den egenrapporterade bakgrundsinformationen framgår det att respondenter som arbetar patientnära i större utsträckning än de som inte arbetar patientnära lyfter fram omgivning och organisation i sina öppna kommentarer. Nedbrutet på yrke är det andelen kommentarer kring omgivning och organisation högst i gruppen undersköterskor. 19 av 22

21 Notera att svarsalternativ med mindre än 30 svar är helt borttagna från redovisningen. I de fall en eller flera celler har ett värde på tre eller färre har dessa gråmarkerats. Tabell 4: Koder fördelade per svar på frågan H6 Vilken funktion har du på din arbetsplats? Chef Sjuksköterska Undersköterska Läkare Paramed. personal BMA Admin Hela LiÖ Patientrelaterade kommentarer % av antal koder för grupp,0% 3,6% 4,9% 6,7% 8,3% 3,8%,0% 4,8% Förbättringsförslag % av antal koder för grupp 9,5% 9,3% 9,9% 6,7% 9,9% 5,7% 8,3% 8,6% Kommunikation och information % av antal koder för grupp 30,2% 25,2% 18,1% 24,9% 33,9% 24,5% 33,3% 25,7% Omgivning och organisation % av antal koder för grupp 34,9% 43,3% 51,1% 45,0% 26,4% 34,0% 44,4% 42,2% Procedurer/rutiner & riktlinjer % av antal koder för grupp 15,9% 10,9% 9,3% 8,2% 14,9% 15,1% 5,6% 10,7% Teknik, utrustning och apparatur % av antal koder för grupp 4,8% 2,0% 2,7% 2,6% 4,1% 5,7% 8,3% 3,0% Utbildning och kompetens % av antal koder för grupp 4,8% 5,7% 3,8% 5,9% 2,5% 11,3%,0% 5,0% Totalt % av antal koder för grupp 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% Det finns noterbara skillnader i materialet mellan de olika centrumen i landstinget. Detta följer den struktur som finns i det kvantitativa resultatet, att resultaten skiljer i stor utsträckning mellan olika verksamheter på lägre nivå. Notera att Folktandvården och de privata vårdgivarna är exkluderade i sammanställningen på centrumnivå då underlaget är för litet. Tabell 5: Koder fördelade per centrum i de fall minst 30 kommentarer inkommit BKC CKOC DC HMC NSC NSV NSÖ SC Hela LiÖ Patientrelaterade kommentarer % av antal koder för centrum 1,6% 5,5% 4,3% 6,5% 6,4% 4,8% 5,2% 4,0% 4,8% Förbättringsförslag % av antal koder för centrum 12,4% 5,5% 6,0% 10,3% 12,0% 6,7% 6,5% 6,9% 8,6% Kommunikation och information % av antal koder för centrum 22,5% 22,7% 26,7% 23,4% 24,1% 20,2% 27,5% 31,4% 25,7% Omgivning och organisation % av antal koder för centrum 45,7% 47,3% 37,1% 43,9% 41,4% 54,8% 38,6% 37,1% 42,2% Procedurer/rutiner & riktlinjer % av antal koder för centrum 7,8% 11,8% 12,9% 9,3% 11,6% 6,7% 12,4% 12,6% 10,7% Teknik, utrustning och apparatur % av antal koder för centrum 3,1% 1,8% 5,2% 1,9% 1,2% 3,8% 4,6% 3,4% 3,0% Utbildning och kompetens % av antal koder för centrum 7,0% 5,5% 7,8% 4,7% 3,2% 2,9% 5,2% 4,6% 5,0% Totalt % av antal koder för centrum 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 20 av 22

22 I materialet framgår också att personer som skattat sin verksamhets patientsäkerhet som mindre bra eller dålig på fråga E1 Gör en bedömning av patientsäkerhetsnivån på din arbetsplats i större utsträckning har använt sig av möjligheten att lämna öppna svar. Detta är en viktig aspekt att beakta när de öppna svaren analyseras och kvantifieras. Tabell 6: Öppna kommentarer fördelat på svarsalternativ på fråga E1 Gör en bedömning av patientsäkerhetsnivån på din arbetsplats Utmärkt Mycket bra Acceptabel Mindre bra Dålig Ej ifylld Totalt Totalt antal inkomna enkäter Antal inkomna enkäter med öppna svar Andel av svarsalternativ som angivit ett öppet svar 4,2% 6,8% 14,7% 35,5% 40,0% 13,4% 11,5% Innehållsanalys Den primära uppgiften vid kodningen har varit att koda svaren i kategorier för att på så sätt ge en enklare ingång för verksamheten att bekanta sig med de öppna svaren. Indikator har dock genom arbetet gjort ett par reflektioner kring innehållet av svaren i respektive kategori på övergripande nivå. Patientrelaterade kommentarer De öppna svaren i kategorin är i många fall verksamhetsspecifika och relaterade till möjliga förbättringar i vården för patienterna. Förbättrad samordning är dock ett återkommande tema i svaren. Kommunikation och information Kommenterarna i kategorin handlar i stor utsträckning om att organisationen kan bli bättre att rapportera avvikelser, önskan om förbättrad kommunikation kring avvikelser och insatta förbättringsåtgärder samt en önskan om större delaktighet kring frågorna från personalen. Omgivning och organisation I denna kategori återfinns kommentarer som rör bemanning, överbeläggningar och stress i arbetet. Detta är de enskilt vanligaste kommentarerna i de öppna svaren. Inte minst de svar som är längre ger en god bild av hur personalen upplever vilka effekter problem med bemanningen skapar i verksamheten. Procedurer/rutiner och riktlinjer Här återfinns i många fall kommentarer kring hur man kan förbättra Synergisystemet och vilka rutiner som finns för att återkoppla avvikelser till verksamheten. Teknik utrustning och apparatur Många kommentarer i denna kategori är verksamhetsspecifika men går ofta att härleda till IT-relaterade problem. Problem med Cosmic är också vanligt förekommande. Utbildning och kompetens Flertalet av de öppna svaren i denna kategori efterfrågar mer utbildning i patientsäkerhet och träning inför möjliga scenarion för verksamheten. Här finns även kommentarer som rör enskilda medarbetares kompetens. Förbättringsförslag Dessa kommentarer återförs till respektive centrum i de centrumövergripande resultatpresentationerna. 21 av 22

23 Avslutande reflektioner Indikator vill tacka för förtroendet att genomföra mätningen av säkerhetskulturen i landstinget i Östergötland. Efter att ha genomfört mätningarna och bearbetat resultaten inför denna analys har vi ett par generella reflektioner kring resultatet. Arbetsbelastningen i delar av landstinget är mycket hög vilket troligen utgör ett hinder för att bedriva ett effektivt patientsäkerhetsarbete. Vi upplever att säkerhetskulturen skiljer sig mellan personal som arbetar med direkt patientkontakt och chefsgruppen. Denna diskrepans kan ses både i resultaten och i de öppna svaren. Som ledare är det viktigt att försöka överbrygga den klyftan. Att chefernas svar skiljer sig så avsevärt mot medarbetarnas upplevelser av säkerheten bör tas på allvar då uppsatta mål och gemensam strävan på sikt kan upplevas som främmande för flera medarbetare. I de öppna svaren ligger mycket av medarbetarnas fokus på arbetsbelastning och brister i kommunikation kring avvikelser och förbättringsarbete kring frågor som rör patientsäkerhet. Ansvaret för dessa frågor vilar dels på första linjens chef, dels på landstingsledningen och i slutändan den politiska ledningen. En undersökning av säkerhetskulturen är början på ett fortsatt arbete. Vår förhoppning är att resultatet från undersökningen leder till diskussioner och samtal på verksamhetsnivå kring värderingar, attityder och förutsättningar för att fortsätta bedriva ett fortsatt arbete för en säkrare hälso- och sjukvård. Resultatet från undersökningen kan med fördel analyseras tillsammans med resultaten från såväl medarbetarenkät som patientenkät. Det finns gott om evidens för att dessa mätningar tillsammans ger en vidare bild av arbetsplatsens klimat. Göteborg i januari 2015 För Institutet för kvalitetsindikatorer Johan Frisack 22 av 22