Uppföljning av patientsäkerhetskultur Svarsfrekvens PSK % 2016 Region Norrbotten

Transkript

1 Uppföljning av patientsäkerhetskultur 2016 Patientsäkerhetskulturen är en del av organisationskulturen och präglas av rådande värderingar och normer i organisationen. Ett uttryck för kulturen i en vårdverksamhet är ledarnas och medarbetarnas attityder och förhållningssätt till patientsäkerhet. Dessa attityder och förhållningssätt återspeglar säkerhetsklimatet i en verksamhet och undersöks vanligen med enkäter. Under december månad genomfördes mätningen, en webb länk skickades ut via mejl till samtliga chefer inom hälso och sjukvård som arbetar i patientnära verksamhet och till chefer vars arbete är av betydelse för patientsäkerheten. Information om mätningen samt länk är till har skett via divisionernas hemsidor, på övriga intranätet, via landstingsdirektören blogg samt via aktuella kontaktlistor. 60% 50% 51% Svarsfrekvens PSK % 2016 Region Norrbotten 49% 55% 40% 30% 20% 10% 0% 18% 29% 35% % antal personer Tyvärr var svarsfrekvensen var låg, exv. endast 16,7 procent av primärvården som ingår i Division Närsjukvård, svarade på enkäten. En förklaring till den låga svarsfrekvensen kan vara att mätperioden var under december med många lediga dagar. Men det låga svarsdeltaganade har även blivit ett problem vid de nationella patientenkäterna, det ger ett osäkert resultat. Analys av de öppna svaren är däremot givande när medarbetare har tagit sig tid att skriva ner sina åsikter. Syftet med enkäten var att se om förbättringar har skett inom de dimensioner som hade ett värde under 50 eller de dimensioner som dalat med mer än fem procent mellan åren Uppföljningen visar att förbättringar 1

2 har skett. En förhoppning var att kunna se utvecklingen av andra dimensioner via (MAU) MedArbetarUndersökningen 2016, men tyvärr är frågorna annorlunda, då den mätning individbaserad gällande för arbetsmiljö. I Patientsäkerhetskulturen är frågor istället på systemnivå där även ex. arbetsbelastning eller personaltäthetfrågorna ingår. I tabellen nedan är frågorna från MAU markerade NLL Benägenhet att rapportera Händelser % Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete % Den verksamhetsnära lednings stöd till patientsäkerhetsarbete 55% Återföring och kommunikation kring avvikelser % Självskattad patientsäkerhetsnivå % Arbetsbelastning och personaltäthet/mau tillräcklig tid, Inga fysiska besvär, inga besvär av stress ,3 Samarbete inom vårdenheten/mau samarbete mellan yrkesgrupper, Samarbete uppnå mål, Samarbete över gränser Öppenhet i kommunikation/mau Öppet klimat, Alla medarbetare lika viktiga, Respekt varandras lika värde Lärande organisation/ MAU kompetens hur mitt arbete bidrar till mål, utvecklar verksamheten, kompetensutveckling, söker aktivt information Information och stöd till personal vid negativ händelse Dimensioner med ett index på 70 eller högre (grön) uppfattas som väl fungerande av medarbetarna. Utfall mellan 51 och 69 (gul) anger att förbättringar kan vara aktuella men att de sannolikt har lägre prioritet än utfall på nivå 50 eller lägre (röd) anses av medarbetarna fungera otillfredsställande och ska leda till åtgärder. Tolkning av resultatet Uppföljningen av handlingsplanen för patientsäkerhetskultur omfattar de fem första dimensionerna samt de dimensioner som hade svaga värden i tidigare mätningar. Värdet har förbättrats för dimensionen Benägenhet att rapportera avvikelser den har ökat 25 enheter till 67, vilket bekräftas även i statistik från Risk och avvikelsehanterings system Synergi men når inte målet som är satt till 85 procent. Under de senaste åren har utbildningar i patientsäkerhet genomförts för att förbättra kun- 2

3 skaperna inom området exv. utbildningar för patientsäkerhetssamordnare, risk och händelseanalyser, risk och avvikelsehanteringssystem samt i hygienpolicy och klädregler. Frågor som rör Återföring och kommunikation kring avvikelser har ökat med 10 enheter till 68 och speglar de utbildningsinstaserna inom avvikelsehanteringen som görs. Vid de tidigare enkäterna frågades om högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete och i svaren framgick att man avsåg allt från landstingsråden till enhetschef som högsta ledning. Därför har frågan delats upp i två frågor, högsta ledning och den verksamhetsnära ledningens stöd. Högsta ledningens stöd ökade med fem enheter till 47 procent och verksamhetsnära ledning fick 55 procent i årets uppföljning. Uppfattningen att verksamhetsnära chefen har ett engagemang i patientsäkerhetsfrågor kan vara en följd av de ovan nämnda utbildningarna. Andelen svarande på frågor om högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete har ca tio % svarsbortfall och 24 procent svarar varken eller. Man har ingen uppfattning om frågorna (varken eller)eller avstått att svara. Index för den dimensionen har ändrats fem procent sedan förra mätningen. Resultatet för arbetsbelastning och personaltäthet är hämtat från MAU och är sammansatt av frågor kring, tillräcklig tid, inga fysiska besvär, inga besvär av stress och nådde ej heller målet på 70 procent utan stannade på 66,3 procent. Information och stöd till personal vid negativ händelse har dalat något med fem procent. Det är ett arbetsgivaransvar att ge den/de medarbetare som varit delaktig i en händelse som resulterat i en vårdskada nödvändigt stöd. För detta finns foldern Medarbetarstöd vid vårdskada. Självskattad patientsäkerhetsnivå visar stora förändringar Analys av data och val av förbättringsområden Varje division har fått tillgång till sina resultat. Ett viktigt avsnitt är Fritext svaren som ofta ger uppslag till förbättringsarbete. Granskningen ska analysera om man har lyckats uppnå målen i handlingsplanen från Vilka svagheter och styrkor i patientsäkerhetskulturen som finns och utforma förbättringsområden, upprätta nya handlingsplaner och redovisa resultat. Det har kommit frågor om hur säker anonymiteten är, man är rädd för repressalier om det kommer fram vad man egentligen anser. Därför är öppna svar kopierade och sorterade i alfabetisk ordning innan de leverarades till divisionerna i Exempel på Öppna svar och kommentar Det finns en riskmedvetenhet bland personalen, dock nedprioriteras det många gånger p g a tidsbrist. Vi är på gång och det börjar märkas tydligare utifrån avvikelser vi gör.. Egentligen hade jag velat skriva jag vet inte på de flesta frågorna, är inte inblandad i sån här ärenden. De gånger jag själv varit i närheten av någon säkerhetsfråga så har det inte blivit av att skriva någon avvikelse då systemet är för krångligt och tiden till att sätta sig in i det finns inte. Patientsäkerheten är stark hotat pga. för få vårdplatser. Verksamhetscheferna på sjukhus har inga möjligheter att påverkar patientsäkerhet. Det är högsta ledningen som måste tänka om: inga fler neddragningar av vårdplatser varken i Sunderbyn eller småsjukhusen! Det behövs FLER platser! 3

4 Förslag på förbättringar på min arbetsplats ger jag på våra arbetsplatsträffar. Däremot skulle jag gärna ge förslag till förbättringar med tanke på patientsäkerhet till landstingsledningen. NLL saknar en informationskanal till alla läkare och annat vårdpersonal med kort sammanfattning av ALLA Lex Maria och avvikelser. Detta kan t.ex. vara en publikation 1 2 ggr per år med kort sammanfattning av incident, förslag till förbättring och eventuellt ändrade rutiner. Jag har själv varit med i Lex Maria utredning och jag har i alla fall inte fått information om de åtgärder som vi bestämde i samband med fallet. NLL bör följa flygbranschen. Har själv erfarenhet från SAS där allt flygande personell fick publikationen 'Scandinavian Safety' 4 ggr per år med kort sammanfattning av incident och vad vi skulle lära av detta. Enkla, korta broschyrer som vi lusläste när de kom. Mycket effektivt. Samtidigt visste vi att rekommendationer blev implementerad i våra rutiner. Ta detta som ett förbättringsförslag! : ) Ledningen sopar gärna brister i patientsäkerheten under mattan. 'Hänger ut' offentligt personal som har varit inblandad i avvikelser. Inget bra klimat för att förbättra patientsäkerheten. Feed back och konsekvensanalys från högsta ledningen saknas Arbetstyngden är stor...eftersom vi är en akutvårdsavdelning har vi stort flöde till och från avdelningen och ett stort antal transporter till röntgen,operation, intensiven,post op, UVA och hjärtintensiven...vi har många svårt sjuka patienter och nyopererade...vi har medicinpatienter, kirurgpatienter och ortopedpatienter...därutöver har vi också lungpatienter,infektionspatienter och rehab patienter pga. för lite platser för dessa patienter på sina respektive avdelningar Bättre här än i VLL men det finns så klart saker att förbättra. Bättre ledningsstruktur. Synlig och aktiv ledning. Sluta sopa problemen under mattan. Vänskapskorruptionen skadar förtroendet för ledningen. Ledningen gör inget åt problemen med dålig psykosocialarbetsmiljö som ytterst hotar patientsäkerheten. Det fungerar bra som det är. Framförallt så behövs det tid. Vi har knappt någon tid till att äta lunch, få en kaffepaus, så förbättringsarbete hamnar rätt långt ner. Hög belastning på avdelningen medför ofta att patienterna inte alltid får den vård de ska ha i rätt tid. Korta vårdtider leder till att pat. ska skyndas hem för att ge plats åt de pat. som väntar på plats. Fel fokus blir resultatet. Höj lönen till SSK inom landstinget för att kunna rekrytera. Full bemanning av SSK ökar antal vårdplatser och kunskapsnivån i den patientnära omvårdnaden. Blir mindre överbeläggningar och utlokaliseringar. Kanske hinns också avvikelser skrivas vid risker och tillbud. Minska veckoarbetstiden inom vårdyrken ingår så pass mycket helg och kvällar (ffa inom slutenvården). Bättre återhämtning mer utvilad och säker personal. Tvinga fram samma journalsystem för landsting och kommun. Mycket onödig dokumentationstid och informationsöverföring pga. skilda system även risk för missar. Inom vårt arbete sker inte så många avvikelser, men när detta sker ser vi dessa avvikelserapporter som viktig del i vårt förbättringsområde. Saknar tydlig återkoppling vid inskickade synergier. Patientsäkerheten måste fungera i alla led. Även administrativ personal måste ha kunskap och rätt kompetens för en patientsäker vård. Morgonmöten varje dag och möten varje vecka, arbetsplatsträff varje månad. Återkommande adekvat utbildning och uppföljning av kunskaper Sköts redan bra, men naturligtvis behöver det finnas tillräckligt mer personal för att upprätthålla den och hålla stress-nivåerna nere så att inte patientsäkerheten äventyras. 4

5 Ledningen måste börja ta synergi ärendena på allvar. I nuläget hänvisas allting tillbaka till rapportören att ta upp och förbättra i samband med förbättringstavlor. Vissa avvikelser kan det fungera med men flertalet är det ej aktuellt att lyfta tillbaka till den som rapporterat. Behövs en ledning som ger tydliga ramar och riktlinjer även om förslag till förbättring skall komma från golvet måste det finnas direktiv för vad som faktiskt ingår i respektive arbetsuppgifter. I nuläget är det stora patientsäkerhetsrisker: T.ex. ordinera och dokumentera läkemedel, se till att läkemedelslistor är korrekta, uppdatera dessa dagligen, detta är en specifik arbetsuppgift som ej skall bollas tillbaka till att ta upp på förbättringstavlor utan lyfta direkt med berörda personer att detta är ditt ansvar. Detta med läkemedelslistor som ej är korrekta är en stor patientsäkerhetsrisk som ledningen negligerat i åratal. Eftersom patienterna riskerar att få läkemedel de ej skall ha samt att bli utan läkemedel de skall ha för att dessa ej är inskrivna. I nuläget med mycket ny personal är detta än viktigare eftersom ny personal inte automatiskt vet att patienten skall ha det här läkemedlet eller att patienten absolut inte skall ha det här läkemedlet. 5