Vitamin D Hur ska vi förhålla oss till D? Anne-Li Isaxon, leg Dietist Folkhälsocentrum NLL Piteå Primärvård

Relevanta dokument
Vitamin D-receptorn (VDR)

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

1. Förslaget sammanfattat. 3,8 5,0 µg/l (0,38 0,5. 2. Konsumtionsmjölk 1,5-3 % fetthalt. högst 3,0 % fetthalt 4. Motsvarande laktosfria produkter

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Tio steg till goda matvanor

Riksmaten ungdom

Vad påverkar vår hälsa?

Vad räknas till frukt och grönt?

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Aktuella kostrekommendationer för barn

Kemiska ämnen som vi behöver

Nationella matvaneundersökningar

Bakom våra råd om bra matvanor

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Maten under graviditeten

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter om berikning av vissa livsmedel

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Matvanor hos elever i årskurs 5

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Diabetesutbildning del 2 Maten

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Ämnesutbildning: Mat

Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel

Älsklingsmat och spring i benen

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Matprat i primärvården

VEGETARISK MAT TILL BARN

Läsa och förstå text på förpackningar

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

WHO = World Health Organization

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Råd för en god hälsa

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Råd om mat till dig som ammar

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Livsmedelsverkets författningssamling

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Livsmedelsverkets författningssamling

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

SKOLINFO Mat vid diabetes typ 1. Dietisterna, Huddinge och Solna

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Goda kostvanor - Näringslära

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Transkript:

Vitamin D Hur ska vi förhålla oss till D? Anne-Li Isaxon, leg Dietist Folkhälsocentrum NLL Piteå Primärvård

Innehåll Hur ser våra matvanor ut, intag av vitamin D Vitaminer NNR 2012 Referensvärden Källor till vitamin D Berikning av vitamin D vad gäller? Hur når vi rekommendationerna om vitamin D? Livsmedelsverkets rekommendation om tillskott av vitamin D Gastric by pass

Fett Protein Kolhydrater Vitaminer Mineraler

Hur äter vi egentligen? Äter för mycket mättat fett Äter för mycket salt Äter för mycket socker Äter för lite fibrer Använder olja/flytande margarin i matlagning Äter tillräcklig mängd fullkorn Äter fisk som huvudrätt, 2g/v eller mer Äter frukt och grönt, 500 g/dag eller mer Källa: Riksmaten, livsmedelsverket, 2010-2011 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 15 procent av dagligt energiintag kom från godis, läsk, bakverk och snacks Unga kvinnor och män, 18 30 år, har sämst matvanor Kvinnor har generellt sett bättre matvanor än män

Vitamin D intag - vuxna Kvinnor 6,4 µg/dag Män 7,6 µg/dag 7 µg/dag Lägst hos unga män och kvinnor Högre hos den äldre gruppen (65-80 år) Källor i maten: Fisk & fiskrätter (32%) Matfett på smörgås (14%) Mejeriprodukter (12%) Källa: Riksmaten 2010/11

Vitamin D intag - barn 4-åringar 6,6 µg Årskurs 2 5,0 µg Årskurs 5 4,6 µg - Bland skolbarnen hade pojkar ett högre intag än flickor - Det högre intaget hos 4-åringar beror på att 21 procent fick AD-droppar och att 28 % drack välling Källor: Kött, fisk, ägg och rätter (tillsatt matfett) Mjölk, fil och ost Källa: Riksmaten 2003

Vitaminer Organiska ämnen Livsnödvändiga för olika processer i ämnesomsättningen vid tillväxt och underhåll av kroppens vävnader Måste tillföras då de inte syntetiseras (i tillräcklig mängd) 13 vitaminer: 4 fettlösliga 9 vattenlösliga : Vitamin C, Vitamin B-gruppen

För lite För mycket Defekt mineralisering av skelettet Rakit Osteomalaci Hyperkalcemi Förlust av kalcium från benvävnad Förkalkning av kärl, vävnader, njurar

Nordiska näringsrekommendationer 2012 Revideras var 8 år Baseras på senaste forskning Mål: Optimal tillväxt, utveckling, funktion och hälsa under hela livet Rekommendation för ett givet näringsämne endast gäller om även intaget av andra näringsämnen och energi är tillräckligt Avsedda för friska personer i första hand Avsedda för preventiva syften och är inte specifikt avsedda för behandling vid sjukdomar eller vid för kraftig viktminskning

Referensvärden AR, Genomsnittsbehovet Lägsta långsiktiga intaget för att upprätthålla näringsstatus RI, Rekommenderat intag Den mängd som motsvarar kända behov och bibehåller en god näringsstatus LI, Lägsta intag Det intag då kliniska bristsymtom kan uppstå hos de flesta individer efter en längre tid UL, Övre gräns för intag Det högsta långvariga dagliga intaget som sannolikt inte utgör en risk för negativa hälsoeffekter UL för olika åldrar: Vuxna samt barn 11-17 år: 100 µg 1-10 år: 50 µg 0-12 mån: 25 µg Källa: NNR 2012, EFSA

Rekommenderat intag Varför ökat RI? Källa: NNR 2012 10 µg vitamin D = 400 IE 20 µg vitamin D = 800 IE

Vitamin D termer, enheter Vitamin D Vitamin D3 Vitamin D2 Kalcidiol Kalcitriol Kalciferol Kolekalciferol Ergokalciferol 25-hydroxivitamin D (bildas i lever) 1,25-dihydroxivitamin D3 (bildas i njurar) 1 IE vitamin D = 0,025 µg Kolekalciferol 1 µg vitamin D = 40 IE

Källor Vitamin D syntes April- augusti UVB 290-315 nm Gynnsamt: Ljushyad Närmare ekvatorn Hämmande: Mörkhyad Täckt klädsel Äldre Nordliga breddgrader Naturligt i mat: D3- Animaliska livsmedel D2- Vegetabiliska livsmedel* Berikade livsmedel: D3 D2 Tillskott: D3 D2 (vegetariska/veganska) *Lägre bioaktivitet

Vitamin D - syntes HUD 7-dehydrokolesterol UVB 290-315 nm Intag via MAT & Tillskott Ergokalciferol (D2) Kolekalciferol (D3) Resorption i tarmen Kolekalciferol D3 Vid lågt kalcium: PTH stimulerar bildning av kalcitriol Reglerar kalciumhalten i blodet. Tillsammans m PTH & kalcitonin upprätthålla koncentrationen av kalcium o fosfor i plasma. LEVER D3 från hud D3 + D2 från tarm = 25OHD (Kalcidiol) NJURAR 1,25 (OH)2D3 Kalcitriol = Aktivt vitamin D D3 + D2 Kalcium löses ut från benvävnad Stimulerar ökad absorption av kalcium i tarmen Öka återabsorption i njurarna

Vitamin D: Källor i maten Livmedel Mängd Vitamin D Lax 100 g 12,5 µg Inlagd sill 4 bitar (40 g) 4,5 µg Makrill i tomatsås, konserv 80 g (1 burk) 2,2 µg Sardiner i tomatsås, konserv 90 g (1 burk) 10,7 µg Ägg 1 styck 0,7 µg Kyckling 100 g 1-2 µg Nötkött 100 g 1 µg Smörgåsfett berikat* 1 tsk 0,5-1 µg Smör 1 tsk - Flytande margarin berikat* 1 tsk 0,5-1 µg Zetas raps-/olivolja berikat 1 tsk 1 µg (20 µg/100g) Mjölk & fil, berikad (Norrmejerier) 1 dl 1 µg Laktosfri mjölk, fil (Valio) 1 dl 2 µg Oatly havremjölk 1 dl 1,5 µg (vitamin D2) * Varierar mellan (7,5)10-20 µg/100 g, Källa: Livsmedelsverket

Berikning vad gäller? Obligatorisk berikning Regler om berikning: Europaparlamentets och rådets förordning (EG nr 1925/2006) Nationella regler: Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 1983:2) Kraven gäller: Endast mjölk som innehåller högst 1,5 viktprocent fett Måste innehålla lägst 3,8 och högst 5,0 mikrogram D-vitamin per liter Margarin och matfettsblandningar Måste innehålla lägst 7,5 och högst 10 mikrogram D-vitamin per 100 gram Frivillig berikning Gäller övrig konsumtionsmjölk, fil och yoghurt, matfetter, olja Ekologiska livsmedel Får endast berikas om det är föreskrivet att de ska/måste berikas Produkter som omfattas av obligatorisk berikning ska berikas även om de är ekologiska Ekologisk mjölk 3% får inte berikas

Källa till vitamin D i berikade livsmedel & de flesta kosttillskott - Kolekalciferol (D3) Fett från fårull Vitamin D (Bestrålas uv-ljus på samma sätt som bildas i huden) - Blandas ut i majsolja för att kunna lösas - Samma form D3 som finns i maten - Används i kroppen på samma sätt - Ergokalciferol (D2) Används till helt vegetariska vitamintillskott och i vegetariska livsmedel (ex oatly)

Att tänka på vid märkning Norrmejeriers Mellanmjölk 1,5% Vitaminer och mineralämnen får anges i märkningen om de förekommer i betydande mängd: 15 % av referensvärdet för näringsinnehåll/100 g 7,5 % av referensvärdet för näringsinnehåll/100 g (drycker) 15 % av referensvärdet för näringsinnehåll/portion Referensvärde av näringsinnehåll för Vitamin D: 5 µg (gemensamma för hela EU) Källor: Norrmejerier, https://ec.europa.eu/food/sites/food/files/safety/docs/labelling_legislation_qanda_applicatio n_reg1169-2011_sv.pdf

Hur når vi rekommendationerna på vanlig mat utan berikade produkter och utan fisk? 1 portion havregrynsgröt 2 dl ekologisk mjölk 3% 1 smörgås med 1 tsk smör 2 skivor ost 10 köttbullar 3 potatisar Gräddsås Grönsaker Hårt bröd med 1 tsk smör Vatten 1 kycklingfilé Ris, sötsur sås Grönsaker Vatten 2 frukter 1 dl kvarg med bär 1 smörgås, smör och leverpastej

Hur når vi rekommendationerna? 1 portion havregrynsgröt 2 dl berikad mjölk 1 smörgås med 1 tsk berikad matfett 1 skiva gravad lax 10 köttbullar 3 potatisar Brunsås på mjölk, lite grädde Grönsaker Hårt bröd med 1 tsk berikat matfett 1 glas berikad mjölk 1 kycklingfilé Ris, sötsur sås Grönsaker Vatten 2 frukter 1 dl berikat fil med bär 1 smörgås med berikat matfett, ägg och kaviar

Livsmedelsverkets råd om tillskott av vitamin D Dosering Alla barn < 2 år 10 µg/dag Tillskott med D-droppar från vecka 1-2 fram till 2 års ålder Vissa barn > 2 år Vissa gravida Äldre som inte regelbundet vistas utomhus 10 µg/dag Barn med mörk hudfärg Barn som inte vistas utomhus ofta Barn som även på sommaren bär täckande klädsel Barn som inte äter fisk Barn som inte får mat som berikas med vitamin D Gravida med mörk hudfärg eller som bär heltäckande klädsel bör följas upp avseende vitamin D status och få individuell rekommendation om tillskott. Gravida som inte äter fisk och inte äter berikade livsmedel kan behöva tillskott Vegetarianer och veganer 10 µg/dag eller mindre Beroende på hur mycket berikade livsmedel bidrar med

Rekommendation om tillskott i Norden Finland: Danmark: Norge: Island: Rekommenderar tillskott av vitamin D upp till 18 års ålder Rekommenderar tillskott för barn upp till 1 års ålder Rekommenderar tillskott upp till sex års ålder, men efter 1 års ålder endast vinterid Rekommenderar tillskott av vitamin D till barn upp till 6 års ålder Källa: Livsmedelsverket

Gastric by pass- råd om tillskott Män Kvinnor

Tack för mig!