Föreläsning 3-4. Produktionsteori. - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen. - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön

Relevanta dokument
Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

F1-2: Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Upplägg

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens. Föreläsning 1 och 2 Emelie Heintz

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY KOSTNADSKURVOR

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Kostnadsteori: Företagens kostnader. Reviderat

Utbudsidan Produktionsteori

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Instruktion: Totalpoäng på tentamen är 50. För betyget G krävs minst 25 poäng. För betyget VG krävs minst 37,5 poäng.

3. Härled marginalprodukten och genomsnittsprodukten från en totalproduktionskurva med nedanstående (typiska) utseende.

NEGA01, Mikroekonomi 12 hp

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

Kapitel 3-5 Utbud och perfekta konkurrensmarknader

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

MP L AP L. MP L = q/ L

Föreläsning 4: Produktion

TENTAMEN A/MIKROTEORI MED TILLÄMPNINGAR Delkurs 1, 7,5hp VT2011. Examinator: Dr. Petre Badulescu 30 april 2011

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A

Mall för Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, Fredagen den 29 oktober 2010

Övningsuppgifter - modul 3 (kapitel 6 7, Perloff) *

Övningsfrågor 3. a) Hur påverkas multiplikatorn och utgiftsfunktionen i en öppen ekonomi jämfört med en sluten ekonomi


Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Flervalsfrågor. Välj ett eller inget alternativ.

MIKROTEORI N \: ~ 1-ou

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Mycket kort repetition av mikrodelen på kursen Introduktion till nationalekonomi. Utbud och efterfrågan

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Omtentamen SMI01A CE12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

ARBETSMARKNADEN. HT Läs: Kap. 14 i PR och kap. 8-9 i FJ.

Definitioner - Antaganden - Hypoteser Slutsatser

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi ÖVNING 4

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

3. Hur snabbt förändras diametern av en cirkel med avseende på cirkelns area?

Imperfektioner. 1 December () Lektion 7 1/12 1 / 10

Nationalekonomi för tolkar och översättare

Kapitel 6 Imperfekt konkurrens

c) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone någon vinst?

Föreläsningsnoteringar Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

KONKURRENS OCH MONOPOL (S.53-66)

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI. 14 maj Sätt ut skrivningsnummer, ej namn eller födelsenummer, på alla sidor.

F7 Produktionsfaktorer

Nationalekonomi för tolkar och översättare

3.1. På långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade markpriserna gett upphov till förlust. PRISCILLA LÖK & KNÖL ATC 1 P 2 P 0&1.

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

FACIT TILL TENTAMEN, 30/4, 2011 Delkurs 1 FRÅGA 1


SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016

MATEMATISK INTRODUKTION. Innehåll

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

Monopol. Monopolets vinstmaximering

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

En effektiv miljöpolitik

Miljö- och livsmedelsekonomi: Urvalsprovets modellsvar 2019

Institutionen för Samhällsvetenskap. Nationalekonomi Campus i Sundsvall Dick Svedin

ARBETSMARKNADEN OCH ARBETSLÖSHETEN (S.67-83)

Tentamen i Makroekonomi 1 (NAA126)

Arbetskraften. Arbetskraften. Ekonomin påp. medellång sikt. Blanchard kapitel 7. Idag: arbetsmarknaden. och priser? ne- och prisbildningen

Gör-det-själv-uppgifter 4: Marknader fördjupning

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Marknadsekonomins grunder

Övningsuppgifter för sf1627, matematik för ekonomer. 1. Förenkla följande uttryck så långt det går: Derivator

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

Kan illustreras med standardkurvor för MC och AVC, Eklund fig 4.2

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

2. Härled TR och MR från efterfrågekurvan nedan. 3. Hur förhåller sig lutningen på MR till lutningen på D? Svar: MR har dubbla lutningen mot D.

tentaplugg.nu av studenter för studenter

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

Administratörprogrammet

Ekonomi Sveriges ekonomi

Del 1: Flervalsfrågor (10 p) För varje fråga välj ett alternativ genom att tydligt ringa in bokstaven framför ditt valda svarsalternativ.

SAMMANFATTNING TPPE98 Ekonomisk analys: Ekonomisk teori


Kostnadsutvecklingen och inflationen

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Lösningsförslag Tenta I

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum Jonas Häckner. Så här gör vi:

Makroekonomi med mikrofundament

Civilekonomprogrammet, termin 1. Lektionsuppgifter Introduktion till nationalekonomi Ht 2012 Del 1

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Facit till frågorna finns i slutet av skrivningen.

Uppgifter att arbeta med inför workshop på kursen

TENTAMENSUPPGIFTER i MIKROTEORI Från Peter Lohmander

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN INTRÄDESPROV UPPGIFT 1 (10 POÄNG) Namn. Personbeteckning. Ifylles av examinator:

Transkript:

Föreläsning 3-4 Produktionsteori - Produktionsfunktionen - Kostnadsfunktionen - Sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukt och lön - Långsiktiga utbudet

Produktionsfunktionen TP=Totalproduktion L * Produktion bestäms av mängden teknologi/produktivitet (T), kapital(k) och mängden arbetskraft (L) = F (T, K, L) Då teknologi förändras så ökar produktion med samma mängd kapital och arbetskraft som tidigare produktivitets ökning Då kapitalstocken ökar så ökar produktionskapacitet mängden kapital per arbetare ökar På lång sikt gör företagen en avvägning mellan kapital och arbetskraft. Denna avvägning beror på förväntningar om realräntor och förväntningar om lönekostnader. På kort sikt är endast arbetskraft rörlig. Ifall efterfrågan ökar på företagets produkter så kan företaget endast öka insatsen av arbetskraft för att öka produktionen.

Exempel (1) Anta att produktionen ökar enligt nedanstående tabell då mängden arbetskraft ökar: (tabellen fylls i på föreläsningen) Räkna ut genomsnittsproduktion per arbetare och marginalprodukt per arbetare L TP= AP=/L MPL= / L 1 10 2 30 3 60 4 80 5 95 6 108 7 112 AP, MPL 30 20 10 1 2 3 4 5 6 7 L Den nedre linjen illustrerar genomsnittsproduktionen för arbetskraft och den övre linjen representerar marginalproduktionen för arbetskraft

Kostnadsfunktionen Totala kostnader = Fasta kostnader + Rörliga kostnader TC FC VC Totala intäkter (TR) = P * TC, TR TC TR Vinst = TR - TC

Kostnader uttrycks oftast per producerad enhet Kostnadsbegrepp: Genomsnittlig total kostnad: ATC = TC/ Genomsnittlig fast kostnad: AFC = FC/ Genomsnittlig rörlig kostnad: AVC = VC/ Kostnaden för den sist producerade enheten TC Exempel: Anta att kostnaden för produktion ökar enligt nedan (Tabellen fylls i på föreläsningen) Räkna ut AVC, ATC och FC VC TC AVC ATC 10 500 100 600 20 500 150 650 30 500 225 725 40 500 325 825 50 500 450 950

Samband mellan marginalintäkt och marginalkostnad i en perfekt konkurrens marknad Företag producerar så länge marginalintäkten, som är lika med priset, är högre än kostnaden för att ha producerat den sist sålda varan (). Då P > öka produktionen eftersom marginalintäkten är högre än kostnaden för att öka produktionen med en enhet Då P < minska produktionen eftersom marginalintäkten är lägre än kostnaden av att ha ökat produktionen med en enhet Optimalt då P =, Skillnaden mellan totala intäkter och totala kostnader är som störst. P

Vinstbegrepp P=ATC Nollvinst = Företaget täcker lönekostnader, räntekostnader och förväntad avkastning till aktieägare eller enskilda ägare. Företaget gör ett så kallat normalresultat P>ATC Vinst = Företaget gör ett resultat som är högre än förväntat med hänsyn till marknadsrisk och företagsekonomisk risk. Löner och utdelningar ökar mer än väntat eller vad som är långsiktigt hållbart P<ATC Förlust = Företaget täcker inte sina kostnader. Så länge rörliga kostnader täcks så fortsätter produktionen. Ifall inte de rörliga kostnaderna kan täckas (löner, råvarukostnader) så läggs produktionen ned. P ATC AVC

Sambandet mellan och MPL TC och MPL L På kort sikt är endast arbetskraft rörlig TC = w * L Marginalkostnad kan därför skrivas som w* L L w* Jämför med MPL L 1 MPL Sätt in detta i istället för L/ w MPL MPL MPL L

Långsiktiga utbudet Hittills har vi studerat företagets kostnader och utbud på kort sikt. Anledningen till att en uppdelning påkort och på långsikt görs är att mängden kapital är given på kort sikt. På lång sikt är kapital rörligt. Ökade investeringar i dag resulterar i en ökad framtida kapitalstock (maskiner och anläggningar). Då både kapital och arbetskraft ökar så ökar också output (). Hur mycket produktionskapaciteten ökar då mängden kapital och arbetskraft öka beror på produktiviteten d.v.s. marginalprodukten för kapital och arbetskraft. Den procentuella förändringen i output då mängden K och L ökar med t.ex. 1 procentenhet kallas för skalavkastning. Vi har följande varianter av skalavkastning 1. Stigande skalavkastning. Det innebär att den procentuella förändringen i output () ökar med mer än en procentenhet om mängden K och L ökar med en procentenhet 2. Konstant skalavkastning. Den procentuella förändringen i ökar med en procentenhet då mängden K och L ökar med en procentenhet 3. Avtagande skalavkastning. Den procentuella förändringen i ökar med mindre än en procentenhet då mängden K och L ökar med en procentenhet Exempel på hur en produktionsfunktion kan tänkas uttryckas matematiskt är den så kallade Cobb-Douglas funktionen = f(k,l) = AK α L β Om (α+β) > 1 stigande skalavkastning Om (α+β) = 1 konstant skalavkastning Om (α+β) < 1 Avtagande skalavkastning Exempel på branscher som kännetecknas av stigande skalavkastning är branscher med en snabb teknologisk utveckling tex IT- och telekom. Exempel på branscher som kännetecknas av konstant skalavkastning är restaurang, frisörsbranschen och delar av den offentliga sektorn. Exempel på branscher med avtagande skalavkastning är branscher där efterfrågan ökar snabbare procentuellt än vad som är möjligt att producera. Oljeutvinning skulle kunna vara ett exempel på avtagande skalavkastning

Samband långsiktigt utbud och skalavkastning Kortsiktiga utbudet: Ifall vi återknyter det kortsiktiga sambandet mellan marginalkostnad, marginalprodukten och lön och sätter denna relation till företagets utbud så får vi att: Om löneökning > ökningen i MP L Marginalkostnad stiger Om löneökning = ökningen i MP L Marginalkostnad oförändrad Om löneökning < ökningen i MP L Marginalkostnad sjunker Därefter översätter vi detta till företagets utbud. Då marknadsutbudet är en summering av alla företagens marginalkostnader så får vi att: Om löneökning > ökningen i MP L Marginalkostnad stiger Produktionskostnad har ökat Utbudet skiftar inåt Om löneökning = ökningen i MP L Marginalkostnad oförändrad Produktionskostnad oförändrad Utbudet oförändrat Om löneökning < ökningen i MP L Marginalkostnad sjunker Produktionskostnad har minskat Utbudet skiftar utåt Långsiktiga utbudet: Ifall vi nu tar hänsyn till att mängden kapital förändras över tiden så får vi att: Då vi har stigande skalavkastning långsiktiga kostnaden per producerad enhet sjunker över tiden Då styckkostnaden sjunker så kommer också marginalkostnaden att sjunka Långsiktiga utbudet är negativt lutad P S1 S2 S3 D1 D2 D3 Utbud lång sikt

Då vi har konstant skalavkastning långsiktiga kostnaden per producerad enhet är konstant över tiden Då styckkostnaden är konstant så kommer också marginalkostnaden att svara konstant Långsiktiga utbudet är horisontell Pris Långsiktiga utbudet