ÄDK kollegium. Varför ÄDK? Effekter vi hoppas på: Implementeringsarbetet på Kryddgårdsskolan

Relevanta dokument
Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Flerspråkighet en möjlighet!

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Ämnesdidaktiskt kollegium. Arbetslag 4-6. Vad vill vi att eleverna ska utveckla? Bosgårdsskolan - Tvååker

Att leda kollegialt lärande

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

SKOLUTVECKLINGSPLAN Kvinnebyskolan Alla barn ska bli sitt bästa jag

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Lärardagen Örebro

Vt-14 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3

Vad ryms inom detta? Mats Burström

KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Gy träff Örebro

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Kvalitetsredovisning 06

Program Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Arbetsplan Norrsätraskolan /18

Hugo Berg Sanna Ingelstam-Duregård Mikael Svensson Elevdialog som strategi i det systematiska kvalitetsarbetet

Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Att förändra en lärandekultur. Jenny Svanteson Wester Fenestra Centrum, Göteborg 2016

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

I vilket sammanhang finns Learning study? Hur går en Learning study 1ll? Maria Bergqvist & Henrik Hansson

Aktuellt. Vad händer sen?

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

Ängslättskolans arbete med Lärandematriser

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Matematiklyftet 2013/2014

Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet

Kvalitétsredovisning 07/08

Utmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning

Kartläggning av nyanlända elevers lärande i samhällsorienterande ämnen

Skolsituationer för elever inom autismspektrumtillstånd webbseminarium 2 december 2016

Att förstå och använda tal

Kunskap och lärande 2019

Den verksamhetsförlagda utbildningen i ämneslärarprogrammet

Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Ett nytt betygsystem. Kort genomgång utifrån grundskolans styrdokument

Övergripande planering

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling.

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Anders Holmgren

Barn och Familj Språkutveckling

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

hämtad från ls.idpp.gu.se

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

Dag 2 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

Tjänster. Teamets kompetens (5 personer)

LÄSLYFTET I SKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

Rektorsområde Grindstu Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Introduktion till Ämnesdidaktiskt Kollegium

Kursplanen i ämnet modersmål

Informationsbrev oktober 2015

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

BETYG GYMNASIESKOLAN

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Matematiklyftet. Malmöbiennetten Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Learning & Lesson Study att systematiskt förbättra lektioner och lärande i slöjd

Planera och organisera för Läslyftet

Skolverket Läxor- läxhjälp

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Prioritera rätt!

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Årsplan Björkängsskolan, läsåret

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Lokal Pedagogisk planering

Kvalitetsrapport 2017/2018. Nibble skolområde

Vi bygger kojor Stora kojor till oss Små kojor till djuren

Skolverkets moduler. Margareta Ekborg Malmö högskola. Anna Didriksson Malin Edin Angered. Biennalen Okt 2017

Högskolan i Borås Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT Sektionen för förskollärarutbildning Sektionen för lärarutbildning.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Kursplanen i ämnet engelska

Personnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.

Vision Kompetensutvecklingsplan Ro 3. Fortbildningståget Att minska den digitala klyftan Läsåret

Kompetensförsörjningsplan 2017 område grundskola. Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antecknar rapporten till protokollet.

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE

Kunskap och lärande 2018

Transkript:

ÄDK kollegium Implementeringsarbetet på Kryddgårdsskolan Varför ÄDK? Uppdragsfokus Språkutveckling i alla ämnen Kontinuerligt och kollegialt utveckla undervisningen BFL byggs in i undervisningen naturligt, undervisning med utgångspunkt i elevernas kunnande/uppfattningar och lärande Effekter vi hoppas på: Synliggöra elevernas lärande Fördjupa lärargruppens gemensamma lärande från hur till vad, alla har på sig samma ÄDKglasögon i sin planering. En mer likvärdig utbildning för eleverna på skolan: - elevens ska känna igen sig i lärandeprocessen med olika lärare - trygghet i mer likartad tolkning av våra styrdokument 1

Hur organiserar vi? Skolledare, förstalärare och drivande lärare i täten, utbildning av samtalsledare start ht 15 Uppstart med alla lärare intro, jan vt 16 Ämnesgrupper 1,5 till 2 h i veckan, måndagar Optimal grupp minst 3 lärare högst 8 ARBETANDE MÖTEN! Vår So - grupp Årskurserna 1-9 Fem lärare som undervisar i bl.a So Varav två är samtalsledare Lärarna i gruppen har varierande bakgrund, erfarenhet och utbildning Gemensamt lärandemål Vilket arbetsområde arbetar ingen av våra klasser med nu? Ett område som är läroplansförankrat från årskurs 1 till 9. Vad behöver alla göra? Bredd eller djup? Eleven ska kunna skriva en beskrivande faktatext om hushållsekonomi 2

Bygga vår innehållsstruktur (Vad innebär det att kunna detta?) Vi började först lite i mitten, vad kan detta innehålla mot 4-6 Insåg att det blev problematiskt Byggde utifrån årskurs 9 och backade innehållsstrukturen Konflikter i vårt tänkande uppstod, det gav oss ny förståelse för vissa moment som eleverna misslyckas med, varför det sker Konstruera och genomföra företest Goda samtal om vad vi testar med vilka uppgifter, hur får vi rätt information? Kopplar förtesten till innehållsstruktur och språk (genrepedagogik) Hur ser vi progressionen från de yngsta till de äldsta eleverna i den test vi utformar? Efter att vi genomfört förtesten klev alla ombord! Funna kritiska aspekter De kritiska aspekterna vi fann visade att vi gjort förgivandetaganden när vi byggde vår innehållsstruktur. Vi kunde se att eleverna hade svårt med samma sak genom hela spannet, alltså fann vi en brist i vår undervisning, underbart! 3

Eleverna hade inte så utvecklad uppfattning om: Orsakssamband- I huvudsak enkla orsakssamband på alla nivåer. Exempel på elevsvar vid förtest: Föräldrarna har dålig utbildning. Exempel på elevsvar vid eftertest: En orsak kan vara att föräldrarna har sämre utbildning och då är det svårt att få ett bättre jobb. Då kan det var svårt att skaffa större bostad och det kan göra det svårt för barnen att göra läxor och lyckas bra i skolan och då kanske de också får dålig utbildning. Dessutom fick vi flera olika variabler i svaren än innan som exempelvis: Utgifter, sjukskrivning, arbetslöshet, var man bor, komvux Insikt- Vi har arbetat med för låga krav, siktet inställt på E på gruppnivå Textstruktur- Många elever kan inte formulera självbärande text Vid förtest: Rörigt- ingen eller bristande klassificering, avsaknad av stycken och underrubriker. Bristande referensbildning Vid eftertest: Alla hade klassificering och stycken. Bättre referensbildning. Både texter och svar på frågor var i högre utsträckning självbärande. Insikt- Vi har som ämneslärare inte tagit tillräckligt stort ansvar för språket i våra ämnen. Samtal om hur vi kan undervisa så eleverna får möjlighet att urskilja de kritiska aspekterna Metodsamtal Hur ger vi både överblick och djupkunskap? Att bygga uppgifter som ger en röd tråd genom skolgången 4

Eftertest, utvärdering och analys Ämnesgruppen: Fokus på att genomföra snurren under första terminen. Skapar helhet Skapade vilja att gå vidare för att alla såg att elevernas lärande fördjupades, vi tjänade in tiden vi hade lagt ner. Det ger oss dokumentation över undervisningen Elever: Fördjupat lärande Synliggjort lärande Tydligare lärandeprocess Vårt arbete termin två med ÄDK I vår ämnesgrupp har vi nu förståelse för helheten, snurren, och nästa steg är att gå in i delarna och tillbaka till helheten. Vi behöver nu fördjupa vårt arbete med kontrastering. Djupare analys av frågor vi ställer och vilken information de ger oss. Hur använder vi informationen effektivt i området, helheten? När vi beslutade om nytt lärandemål utgick vi ifrån analysen av NP. Effekter vi kan se i vår ämnesgrupp Stärker det kollegiala lärandet Gemensamt metaspråk. Ökat fokus på det systematiska lärandet Ökad samstämmighet mellan undervisning och kursplanen Vi ser att vi behöver en röd tråd genom hela skolgången Vi har blivit bättre på att göra uppgiftsanalyser Analyserna har blivit bättre och tydligare, vilket ger bättre undervisning Gemensam undervisningskultur Vi har blivit bättre på att planera vår undervisning utifrån elevernas uppfattningar 5

Citat ur lärares loggbok dec 2015 Jag tror att detta kommer att vara oerhört utvecklande både för mig personligen och för resten av kollegiet. Vi fastnar lätt i att försöka hitta en bra metod/ teori som kan funka men undervisningen är ju så oerhört mer komplex än så. Jag hoppas och tror att ÄDK:n kan få mig att ännu mer hitta kärnan i det jag ska undervisa, att utveckla min undervisning samt få syn på mina tankar. Alla lärare bör sträva efter att varje elev ska nå sin proximala utvecklingszon och när vet vi att vi är där??!!! Citat ur lärares loggbok dec 2015 Att sedan få tillämpa detta i ämnesgruppen och få möjlighet till att hitta de kritiska aspekter som finns inom SV-ämnet och vad exakt vi gör när undervisningen fungerar kommer vara oerhört utvecklande. Det känns oerhört spännande att få vara diskussionsledare (och nervöst) och att få möjligheten att tillsammans reflektera och bli ännu bättre. Vi bygger en gemensam bas som förhoppningsvis leder till ökad måluppfyllelse. 6