SOLLENTUNA KOMMUN ^Pk Barn- och utbildningskontoret Anna Österman Tjänsteutlåtande 2011-05-06 Sidan 1 av 5 Dnr 2011/43 BUN.033 Barn- och ungdomsnämnden Barn-och ungdomsnämndens IT-plan 2012-2014 Förslag till beslut Sammanfattning Barn- och ungdomsnämnden föreslås godkänna barn- och utbildningskontorets förslag till IT-plan 2012-2014 Skolan står inför en pedagogisk förändring, varje lärare har och varje elev ska få en egen dator. Det genomförs nu en stor upphandling av datorer. Skolchefen och rektorerna har tagit fram en ny informations- och kommunikations- (IKT) strategi för Sollentunas kommunala förskolor och skolor. För att säkerställa att IKT blir ett stöd för verksamheternas måluppfyllelse behövs en mängd åtgärder. Barn- och utbildningskontoret och verksamheterna använder sig av flera olika datasystem och e-tjänster. Våren 2001 inrättade barn- och utbildningskontoret 1,5 nya tjänster som IKT-utvecklare för stöd till hela förvaltningens IKT-utveckling Planeringsförutsättningar I de övergripande politiska fokusområdena för mandatperioden 2011-2014 finns ett avsnitt med rubriken "Utbildning". Där nämns bland annat att användandet av IKT, informations- och kommunikationsteknologi, som verktyg för att utveckla det pedagogiska arbetet ska vara i fokus under mandatperioden. I Barn och ungdomsnämnden utbildningsstrategi tydliggörs att skolorna ska arbeta för att alla elever ska nå målen i alla ämnen och att Sollentuna ska ha landets högsta meritvärde. Under våren 2011 har rektorer och skolchefen formulerat en ny IKT-strategi "Integrerad IKT - en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor". Visionen är: Våra barn, elever och medarbetare använder IKT aktivt i sin vardag, hittar nya spännande grepp på lärandet och bygger på så sätt Sveriges bästa skola. Utifrån visionen har det formulerats tre förhållningssätt och tio styrande principer. IKT-strategin bifogas. Nulägesbeskrivning för verksamheten Pedagogisk utveckling i förskola och skola Skolan står inför en pedagogisk förändring, varje lärare har och varje elev ska få en egen dator, 1:1. Det genomförs nu en stor upphandling av datorer. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-35 02 90 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna
Tjänsteutlåtande 2011-05-06 Dnr 2011/43 BUN.033 Sidan 2 av 5 Kompetensutveckling för lärare i syfte att utveckla undervisningen för högre måluppfyllelse har påbörjats. Mer information om förskolornas och skolornas IKT-utveckling finns att läsa på http://\vww.sollentuna.se/sollentuna-konmiun/barn--utbildning/mal-ochkvalitet-i-skolan/ikt-information-kommunikation-teknologi/ Förskolan och grundskolan har gjort ett aktivt val och använder nu Google Apps Utbildningsutgåva i stället för Exchange och även som alternativ till Officeprogrammen. Skälen till detta var bland annat den fördröjning som uppstod i kommunens IT-utveckling vid planeringen av outsourcingen, oro för ökade kostnader och möjligheten att använda moderna samarbetsmiljöer på webben. Skolorna arbetar aktivt med att säkerställa rutiner för elevernas individuella utvecklingsplaner, IUP, och lokala pedagogiska planeringar, LPP, i digitala administrationsverktyg, ofta går dessa under benämningen skolplattformar. Rektor kan välja den plattform de bäst tycker stämmer med skolans verksamhet. Idag saknas standard för effektiv överföring av information från Extens till skolplattform Strukturerna i de olika kataloger som vi använder, sås om Aktiv Directory, (AD) och Extens, för skolorna innehåller bland annat information om konton för elever och lärare. Kunskapen om katalogstrukturerna för skolnätet, fungerar undermåligt, det saknas överblick och ordning. Kunskapsöverföringen har inte följt med från IT-avdelning till Tieto, inte heller kunskapen om kopplingen till Goggle Apps som barn- och utbildningskontoret bekostade. Barn- och utbildningskontoret upplever ett bristfälligt samarbete/kommunikation med IT-avdelningen och Tieto Helenelundsskolan, Tegelhagen och Djupdalsskolan deltar tillsammans med skolor från andra kommuner i forskningsprojektet Unos Uno, forskning på effekterna av en dator per elev, 1:1. Detta leds av forskare från Örebro universitet och Högskolan i Dalarna. Utveckling av Parasoll pågår, en kommunövergripande kommunikationsplattform för lärare och pedagoger där avsikten är att sprida goda erfarenheter och arbetssätt. Administration Barn- och utbildningskontoret och verksamheterna använder sig av flera olika datasystem och e-tjänster; barnomsorgsvalet och skolvalet görs via e- tjänst likaså skolornas resultatrapporteringar. I ett samarbete med plan och fastighetskontoret har barn- och utbildningskontoret i år provat ett mätverktyg/digital karta. Detta används för att stödja skolorna i avgörande av en elevs skolplacering. Produkten måste vidareutvecklas och ge än tydligare mätningar då blivande elever ökar markant inför hösten 2012.
Tjänsteutlåtande 2011-05-06 Dnr 2011/43 BUN.033 Sidan 3 av 5 Barn och utbildningskontoret har köpt in -analys och några personer på kontoret har just påbörjat tester och provanvändningar. Nya skollagen/lärarlegitimation ställer krav på rätt utbildning hos lärarna och rektorerna har påbörjat en inventering av lärarnas examina i förhållande till de ämnen de undervisar i. I dag sammanställs uppgifterna manuellt. Varje höst lämnas SCB-statisk, skolorna gör detta i Extens. Förskolorna tidigare verktyg för rapportering finns inte längre att tillgå. I väntan på att utvecklar ett nytt verktyg kommer vi under detta år att använda oss av manuell hantering i Excel. Betygen rapporteras från Extens till gymnasieantagningen vid vårterminens slut Våren 2011 inrättade barn- och utbildningskontoret 1,5 nya tjänster som IKT-utvecklare för stöd till hela förvaltningens IKT-utveckling, dvs. förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildning, arbetsmarknadsenheten och barn- och utbildningskontoret. Mål för IT-utvecklingen på kort sikt Dessa aktiviteter/mål är redan påbörjade och måste fungera enligt tidplan: Barn- och utbildningskontoret känner sig säkra på att Tieto har kompetens för att sköta skolans AD sommaren 2011 Barn och utbildningskontoret har insyn och kan påverka i skolans AD sommaren 2011 Inloggningslösningar/säker inloggning finns för barnomsorgsvalet och skolvalet senast sommaren 2011 Plattformsbyte för barnomsorgsvalet är genomfört sommaren 2011 Mätverktyg/digital karta har vidareutvecklats och fungerar senast december 2011. Detta utvecklingsarbete kommer att pågå under läsåret 2011/2012: Upphandlingen av datorer har lett till att 80 % av eleverna har en egen dator (1:1) sommaren 2012 Lärare och elever använder sig aktivt av IKT i sin vardag och rektorerna kan se en utveckling i enlighet med IKT-strategin. Skolplattformarna har standards för automatisk informationsöverföring från Extens senast december 2011 Föräldrarnas e-postadresser är kopplade till skolplattformarna sommaren 2012 Ökning av automatiserade system, tex SMS för frånvarorapportering, har skett sommaren 2012
Tjänsteutlåtande 2011-05-06 Dnr 2011/43 BUN.033 Sidan 4 av 5 Parasoll, är i drift och väl känd i förskolor och grundskolor december 2011 Public 360 (kommunens nya ärende och dokumenthanteringssystem) har introducerats på barn- och utbildningskontoret december 2011 -analys används aktivt av barn- och utbildningskontoret och sommaren 2012 Alla lärares examina och behörigheter finns registrerade i kommunens kompetensdatabas december 2011 Förskolorna rapporterar i oktober 2012 sin SCB-statistik i en ny modul som utvecklats av. Kontaktcenter sköter i första hand kontakten med medborgare Mål för IT-utvecklingen på lång sikt Public 360 används i skolornas administration och det finns rutiner för hur lärarnas officiella dokumentation integrerar i systemet Skolornas webbsidor har utvecklats och upplevs mer levande och aktiva Enhetlig lösenordhantering, singel sign on (SSO), har införts En personlig telefonilösning för varje lärare finns, tex ringa via Gmail eller IP-telefoni. En tydlig utvecklingsplan för IKT-utvecklingen efter det att 1:1 är infört finns. Kommunens övergripande lednings- och informationssystem, LIS, används på barn- och utbildningskontoret Budget Kostnaden för IT-planen ryms inom barn- och utbildningsförvaltningens ramar. Kompetensdatabasen är något barn- och utbildningskontoret ser att personalavdelningen bekostar eftersom den kan användas av alla förvaltningar. Standard för kopplingar mellan AD - Extens- skolplattformar mm bör samordnas med de standards som tas fram för hela kommunen. Utveckling av mätverktyg/digital karta gör i samarbete med plan- och fastighetskontoret
Tjänsteutlåtande 2011-05-06 Dnr 2011/43 BUN.033 Sidan 5 av 5 Bilagor: IT-strategin Lista över befintliga system
A SOLLENTUNA KOMMUN W i _ Barn- och utbildningskontoret Integrerad IKT - en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor Bakgrund IKT betyder Informations- och kommunikationsteknik och är ett prioriterat utvecklingsområde i Sollentunas kommunala förskolor och skolor. För att säkerställa att IKT blir ett stöd för verksamheternas måluppfyllelse har vi en IKT-strategi som gäller för samtliga kommunala förskolor och skolor i Sollentuna. Strategin är framtagen gemensamt av kommunens rektorer, IKT-utvecklare och skolchef. Strategin utgår från: Förskolans och skolans läroplaner och kursplaner, som betonar barnens och elevernas rätt till digital kompetens och tillgång till modern teknik. EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, varav digital kompetens är en. Barn- och utbildningsnämndens mål, som bland annat betonar skolornas ansvar för att alla elever ska nå målen i alla ämnen. Förskolornas och skolornas fem övergripande strategier för ökad måluppfyllelse: Pedagogiskt ledarskap, lärande organisation, mål- och resultatstyrning, metod- och kunskapsutveckling, inflytande och delaktighet. 21st century skills, som bland annat ser kritiskt tänkande, kreativitet, samarbetsförmåga och IT-kompetens som framtidens kompetenser. Vår IKT-strategi finns publicerad på http://wiki.edu.sollentuna.se/strategi. Där hittar man en också en del förklaringstexter samt möjligheten att gå vidare till förslag som ger tips och idéer om hur man kan arbeta med strategin på en mer konkret nivå. Vår wiki är en öppen miljö som alla skolledare och pedagoger kan redigera i. Den ska vara en gemensam kunskapsyta kring det som rör IKT och vår skolutveckling. Vision Våra barn, elever och medarbetare använder IKT aktivt i sin vardag, hittar nya spännande grepp på lärandet och bygger på så sätt Sveriges bästa skola. Tre förhållningssätt och tio styrande principer Förhållningssätt: Integrerad IKT I Sollentuna vill vi att IKT ska vara en integrerad del i skolans vardag. Vi ser inte IKT som något projekt, inte något vid sidan av, inte något som ska ha sin egen tid, sin egen sal och sina egna mål. Vi ser att IKT-perspektivet ska finnas med överallt och hela tiden. IKT finns
^ SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret med vad vi än gör, vad vi än diskuterar, vad vi än planerar, vad vi än beslutar. Vi ställer inga frågor och ger inga svar utan att ha med oss IKT-perspektivet. Vi kallar det Integrerad IKT. Styrande principer 1. Att IKT är ett övergripande perspektiv vid alla processer och alla beslut i våra förskolor och skolor. 2. Att vi säkerställer en hög IKT-kompetens hos våra ledare och medarbetare. Förhållningssätt: Mål och medel Kompetens om IKT, eller digital kompetens, är ett mål för förskola och skola. Alla bam och elever ska ges möjligheter att utveckla sin digitala kompetens. En vanlig definition av digital kompetens är förmågan att använda datorn för att hämta, kritiskt granska, producera, publicera och utbyta information samt förmåga att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. Digital kompetens är också ett medel. Rätt använt blir IKT ett värdefullt redskap i varje enskild elevs lärande, i det lokala utvecklingsarbete som sker på varje enskild förskola och skola, samt i det kommungemensamma utvecklingsarbete vi bedriver. Styrande principer 3. Att alla barn och elever ges möjligheter att utveckla en digital kompetens och får tillgång till moderna teknik. 4. Att en djup kompetens om IKT bidrar till att vi i ord och handling har mod att utmana förskolans och skolans normer och traditioner, pröva det vi aldrig gjort förrut och omdefinierar själva lärandet. Förhållningssätt: Olika och lika Alla våra förskolor och skolor är olika. Friheten att organisera verksamheten och utforma lärandet är stort. Det gör att arbetet med IKT ser olika ut på olika förskolor och skolor. Man gräver där man står och utifrån ett IKT-perspektiv ser man olika behov och olika möjligheter. Man ställer sig frågan: Vad vill vi med vår verksamhet och hur kan IKT vara ett stöd för oss? På varje förskola och skola finns krav på att i det systematiska kvalitetsarbetet tydliggöra hur IKT kan stödja utvecklingen av de lokala målen. Verksamheterna är olika, men de är också lika i den meningen att vi utifrån en tolkning av styrdokument, egna erfarenheter och studier av aktuell forskning är överens om vissa bärande fundament, som behovet av samarbete, effektiv kommunikation, tydlig målstyrning och variation i lärandet. Oavsett lokala pedagogiska idéer och utvecklingsområden ska varje förskola och skola ansvara för att dessa gemensamma fundament utvecklas. På varje förskola och skola finns därför krav på att i det systematiska kvalitetsarbetet också tydliggöra hur IKT kan stödja utvecklingen av dessa gemensamma fundament. Styrande principer 5. Att IKT stödjer en en utveckling där den metodiska mångfalden ökar och där eleverna ges möjligheter att på ett mer varierat sätt redovisa och kommunicera sina kunskaper.
SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret 6. Att IKT stödjer en utveckling där hänsyn tas till varje enskild elevs behov och förutsättningar. 7. Att IKT stödjer ett entreprenörsskap där eleverna får vara kreativa, pröva egna idéer och lösa problem. 8. Att IKT stödjer en utveckling och förstärkning av samarbetet mellan lärare, av ämnesintegration och av ämnessamverkan. 9. Att IKT förbättrar kommunikationen mellan lärare och elev, hem och skola, samt mellan elever och mellan lärare. 10. Att IKT utvecklar former för en ökad digitalisering av det målstyrda arbetet med eleverna, den så kallade lup-processen. Genomförande Inför varje läsår upprättar enheterna en plan för det systematiska kvalitetsarbetet, något vi kallar Arbetsplan för lokal utveckling. Det är i denna plan som IKT-strategins mål konkretiseras Det finns inga krav på att enheterna måste arbeta med samtliga styrande principer som är formulerade i IKT-strategin. På enheten gör man en analys av verksamhetens mål- och resultat utifrån ett IKT-perspektiv. Denna analys ska peka ut de behov som finns av IKT-utveckling på enheten, vilka styrande principer i IKT-strategin man behöver utveckla och vilka åtgärder man behöver vidta. Skolan formulerar mål för IKTutvecklingen i ALU. Uppföljning Uppföljningen av enheternas arbete med IKT sker främst inom ramen för enheternas systematiska kvalitetsarbete. I Arbetsplan för lokal utveckling ställs krav på en resultatredovisning av de förbättrings- och utvecklingsområden man har arbetat med under året, de åtgärder man har vidtagit, den bedömning man gör av utfallet och de behov av fortsatt utveckling man ser. Peter Fredriksson Chef för Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor
Följande skolplattformar finns i skolan för IUP och LPP-processen: - Skolia f - Skola 24 - SchoolSoft Unikum - PODB Infomentor Skolväskan Dexter används för frånvarorapportering och insamling av verksamhetsresultat Nova Schem används för schemaläggning
Lista över befintliga system System Systemägare och systemansvarig Teknisk förvaltare Funktion och innehåll Utvecklingsplan Extens Eva Rehnberg Master till övriga -system, innehåller barn och elevregister, underlag för peng- och checkutbetalningar Uppgradering behövs men Tieto vill inte engagera sig i detta Dexter Anita Bergkvist Charlson För skolornas resultatrapporteringar Uppgradering behövs men Tieto vill inte engagera sig i detta Skolval Eva Rehnberg e-tjänst för skolvalet barnomsorgs val Eva Rehnberg e-tjänst för barnomsrogsvalet Ny plattform tas i bruk sommaren 2011 analys Thomas Fäldt samordnar introduktionen Sammanställningsoch analysverkyg Ska införas på barnoch utbildningskontoret under 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarte Anna Österman Avancit AB Verktyg för skolornas årliga redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Helt nytt verktyg tas i burk maj 2011 Så bra är vi Anna Österman Avancit AB Webbtjänst för jämförelse av skolornas betyg och resultat av kundundersökningen Asynja Johan Sporre och Madelene Larsson Lorensbergs AB i Göteborg Journalsystem för skolsköterskorna