IKT-strategi. för Åtvidabergs kommuns grundskolor och förskolor

Transkript

1 IKT-strategi för s grundskolor och förskolor

2 Innehållsförteckning Inledning Tidsperspektiv Oberoende av device, tid och rum Kvantitet kontra kvalitet Ledarskap Kompetensutveckling Entreprenöriellt lärande Skolbibliotek/Skoldatatek Bilagor Bilaga 1 Nuläge Bilaga 2 Målsättningar på kort sikt Bilaga 3 Olika datorgenerationer i verksamheten Bilaga 4 Policy GAFE Bilaga 5 Riktlinjer sociala medier

3 Inledning En kommun med framåtanda behöver utbilda eleverna för nutidens och framtidens arbetsmarknad, där IKT, information och kommunikationsteknik, är naturligt och integrerat i vardagen. Denna IKT strategi utgår från: Förskolans och skolans läroplaner och kursplaner, som betonar barnens och elevernas rätt till digital kompetens och tillgång till modern teknik. EU:s åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, varav digital kompetens är en. Barn och utbildningsförvaltningens sju nycklar för ökad måluppfyllelse. IKT ska där ses som en övergripande metod för hur vi tar oss an och arbetar med nycklarna. 21st century skills, en amerikansk plattform för skolutveckling, som bland annat ser kritiskt tänkande, kreativitet, samarbetsförmåga och IT kompetens som allt viktigare kompetenser i framtiden. Tidsperspektiv Utvecklingen inom IT området går fort och utvecklingstakten är ökande. Det innebär att tidsperspektivet är avgörande för att fatta långsiktigt framgångsrika och effektiva beslut. Det är möjligt att ha en vision i ett 5 8 års perspektiv som regelbundet ifrågasätts och förändras. De taktiska besluten måste dock vara betydligt kortsiktigare. Livslängden på hårdvara varierar mellan 2 3 år. Det innebär att det inte är relevant att tro att beslut om hårdvara kan sträcka sig över en längre tid. Mjukvara i form av pedagogiska program, lärplattformar etc har också en allt kortare livslängd ungefär

4 som hårdvaran, 2 3 år, ibland kortare, t.ex. appar. Detta får stora konsekvenser för hur vi måste förhålla oss till upphandling, kompetensutveckling men också hur stora investeringar i arbetstid som är relevanta att göra i olika system. Vi ska undvika att fatta beslut som får konsekvenser i en framtid som inte går att förutse. Hellre små delbeslut på vägen (som kan ändras och modifieras vartefter verkligheten ändrar sig) i riktning mot en mer långsiktig vision. Att vara traditionellt långsiktig i en värld som förändras mycket snabbt leder ofrånkomligen till dyrbara felsatsningar. Vi ska ställa krav på att program som vi investerar i ska vara intuitiva. D.v.s. program ska vara logiskt uppbyggda så att det lätt går att känna igen sig från andra program eller kan gissa hur man ska göra. Tiden från inköp till full drift ska vara kort. Kill your darlings bygg inte upp alltför mycket kring ett system. Ha en mental beredskap för att program och IT system har en begränsad livslängd och agera utifrån det. Oberoende av device, tid och rum IT ska planeras så att det kan användas naturligt och på ett enkelt sätt i vardagen. Det innebär att användningen av IT inte ska vara knutet till en plats eller ett rum. Det kräver i sin tur trådlösa miljöer och företrädesvis bärbar hårdvara. Detta ska prioriteras. Det innebär också att både elever och personal ska kunna komma åt sina resurser och kunna arbeta hemifrån, eller från annan plats. Utvecklingen går mot IT miljöer som inte är homogena utan där man istället använder olika devices beroende på behov. Det kan vara datorer, plattor, smartphones etc. beroende på uppgift och personligt tycke och smak. Begreppet BYOD, Bring your own device, bygger på den tanken. Beslut ska tas mot den bakgrunden. Hårdvara och mjukvara som fungerar i en heterogen miljö ska

5 väljas i första hand. Det innebär också att molntjänster ska prioriteras där det är möjligt. Kvantitet kontra kvalitet I en strävan mot att IT ska vara en naturlig del i undervisningen krävs en viss kvantitet. Att två elever delar på en dator är inte hälften så bra som att ha en dator per elev. En dator per elev skapar helt andra möjligheter just därför att den är ett personligt arbetsredskap. Det är inte dubbelt så bra att ha fyra datorer i klassrummet som att ha två. Antalet datorer och kostnaden för dem ska ses i ljuset av vad man kan åstadkomma pedagogiskt i klassrummet. I en prioritering av resurser kan det vara klokt att ge avkall på viss prestanda (helst inte tålighet) för att uppnå viss kvantitet i klassrummet och därmed nya pedagogiska möjligheter. För att möjliggöra ökad tillgång på datorer och annan hårdvara krävs att man överger dyra, centralt paketerade lösningar. Ledarskap Ledare på alla nivåer i organisationen ska föregå med gott exempel. Det innebär att vara nyfiken på den senaste tekniken och att ta den till sig och använda sig av den i vardagen. Ledaren behöver inte vara bäst på IKT. Det kan tvärtom vara bra att ledaren vågar prova ny teknik utan att kunna göra det perfekt vilket i sig är att föregå med gott exempel. Ledare i Åtvidabergs skolor ska finnas, synas och kommunicera via sociala medier och på webben eftersom det finns viktiga pedagogiska diskussioner och möjligheter till att utöka sitt nätverk. Lev som du lär. Vill du att personalen ska hämta information på intranätet var konsekvent, maila ingen information eller skriv ut och lägg i facken. Vill du att personalen ska flippa klassrummet flippa APT osv.

6 Ledarens viktigaste fråga vilken handling påverkar kulturen i önskvärd riktning. Kompetensutveckling Många av skolans elever spelar avancerade datorspel på sin fritid som tex world of warcraft. För en oinvigd är spelen oerhört komplexa och det krävs en stor kunskapsmängd för att framgångsrikt kunna spela. Ungdomarna som spelar spelen har inte gått någon kurs innan de började spela. De har troligtvis inte lärt sig hur de ska spela genom att läsa en instruktionsbok innan de satte igång. Ungdomarnas lärande är anpassat för en digital värld där utvecklingen går mycket snabbt och där det som var relevant kunskap i går är inaktuellt kunskap idag. Vad kännetecknar då ett framgångsrikt förhållningssätt till lärande i en föränderligt värld. Trial and error. Att våga testa och pröva hur fel kan det bli? Kör man fast fråga någon som vet! Och det är inte alls säkert att den personen som kan hjälpa dig bäst sitter i samma lärarrum/skola hjälpen kan lika gärna finnas på nätet, på sociala medier, på forum etc Lärandet sker när det behövs, just in time. I stunden. Du går inte en kurs för att lära dig saker du kanske har nytta av i framtiden. Nätverka irl och/eller virtuellt för att omvärldsbevaka och upptäcka nya möjligheter. Det förhållningssätt som beskrivs ovan kräver en grundtrygghet och prestigelöshet. Det är okej av misslyckas kollegor och chefer accepterar misslyckanden, rent av uppmuntrar misslyckanden som en viktig del i en lärande process. Förhållningssättet kräver även en dela med sig kultur, sharing is caring. Åtvidabergs skolor ska minst två gånger om året skapa möjlighet för pedagogerna att kommunövergripande dela med sig av nya erfarenheter och lärande. Vi ska även sträva efter att delta både i regionala och nationella sammanhang

7 genom t.ex. studiedagar, sociala medier och olika former av nätverk. Kompetensutvecklingen ska vara nära kopplad till användandet och hellre utgöras av kortare pass som sedan följs upp efter att verktygen hunnit användas en tid. Det är bra om kompetensen bland den egna personalen kan användas eftersom det underlättar uppföljning och möjlighet till hjälp när man fastnar. Entreprenöriellt lärande I begreppet ingår ett aktivt förhållningssätt där man identifierar problem och hittar lösningar/skapar värden för andra. IKT kan man använda både som en passiv konsument (jfr surfande) och som en aktiv konsument. Som aktiv konsument är du med och skapar, det kan vara innehåll på Wikipedia, bloggar, sociala medier etc. Det kan också vara skapande i form av programmering av spel, appar och olika program. Skapandet kan även vara i form av film eller ritningar, bilder etc som kan skrivas ut i 2D eller 3D. Åtvidabergs skolor ska uppmuntra det entreprenöriella lärandet och att eleverna i större utsträckning blir aktiva konsumenter av IKT. Skolbibliotek/Skoldatatek Skolbiblioteken ska vara en resurs för kommunens skolor när det gäller informations och kommunikationsteknik. Skoldatatekets syfte är i första hand att medverka till att stimulera och utveckla inkluderande lösningar för barn och elever i behov av särskilt stöd. Vidare att ge personalen en fördjupad specialpedagogisk kompetens om hur man med hjälp av IKT kan skapa stimulerande lärsituationer för barn och elever i

8 behov av särskilt stöd samt hur datorn kan användas som ett integrerat verktyg i lärandet. IKT policyn fastställs härmed Åtvidaberg Hans Grimsell Områdeschef Förskola, Grundskola & Grundsärskola

9 Bilagor Bilaga 1 Nuläge Åk Beskrivning hårdvara Beskrivning mjukvara Fsk Centralorte n Fsk Landet Åk 1 3 Central Trådlöst nätverk (dock ej Göstas Park), varje arbetslag har en dator + en Ipad, en dator i arbetsrum Trådlöst nätverk, varje arbetslag har en dator, en dator i arbetsrum Trådlöst nätverk under uppbyggnad. Eleverna har tillgång till 120 classmates. Lärarna i åk 1 3 har i huvudsak bärbara datorer. I en åk 1 prövas metoden att skriva sig till läsning under läsåret 14/15 Inför hösten 2015 tänker vi oss 1 2 i form av CB Dexter och vikariebanken Besched, Dexter och vikariebanken Infomentor GAFE Åk 1 6 Landet Alla klassrum är utrustade med smartboard eller projektor. Trådlöst nätverk med i alla lokaler. All personal har tillgång till egen bärbar dator. Eleverna har tillgång till 1 4 Cromebooks. Lärarna i f klass och åk 1 3 har Dexter används för fritidshemmen. Infomentor används för administrativa delar såsom frånvaro, betyg, omdömen etc. Google Apps används som pedagogisk

10 tillgång till var sin ipad per klass. Elever med speciella behov har egna lösningar (dator eller ipad). plattform. Åk 4 6 Allé Åk 7 9 Gy Trådlöst nätverk med tillräcklig kapacitet i alla lokaler. All personal har tillgång till egen bärbar dator. Eleverna har tillgång till 1 4 Cromebooks. Inför hösten 2015 tänker vi oss 1 CB per 2 elever. 10 st Ipads till klasslärare. Trådlöst nätverk med tillräcklig kapacitet i alla lokaler. All personal har tillgång till egen bärbar dator. Eleverna har 1 1 i form av Cromebooks. Inför hösten köps nya CB in till åk 7 Trådlöst nätverk med tillräcklig kapacitet i alla lokaler. All personal har tillgång till egen bärbar dator. Eleverna har 1 1 i form av Cromebooks. Inför hösten köps nya CB in till åk 1 Infomentor används för administrativa delar såsom frånvaro, betyg, omdömen etc. Google Apps används som pedagogisk plattform. Fronter används både som administrativ och pedagogisk plattform

11 Bilaga 2 Målsättningar på kort sikt IT som ett pedagogiskt verktyg i förskoleverksamheten och som stöd vid dokumentation. Öka användningen av IT som ett pedagogiskt verktyg i åk 1 6 samt öka datortätheten till 1 CB per 2 elever. Ett fungerande och väl dimensionerat trådlöst nät där vi bedriver verksamhet

12 Bilaga 3 Olika datorgenerationer i verksamheten Åk eller enhet ÅK 1 3 CL 140 CB 130? CB 130? ÅK 4 6 CB 130 CB 130? ÅK 4 6 CB 130 CB 130? Läsår 13/14 14/15 15/16 16/17 ÅK 9 CB 130 CB 130 CB 130 CB 130 ÅK 8 CB 130 CB 130 CB 130 CB 130 ÅK 7 CB 130 CB 130 CB 130 CB 130 Gy 3 CB 130 CB 130 CB 130 CB 130 Gy 2 CB 130 CB 130 CB 130 CB 130 Gy 1 CB 130 CB 130 CB 130 CB 130 Generation 1 Generation 2 Generation 3 CL =Classmate CB =Cromebook

13 Generation 4 Bilaga 4 Policy GAFE Bilaga 5 Riktlinjer sociala medier