u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek

Relevanta dokument
Föräldramöte Arbetslaget ska beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

Lek & kommunikation - bästa kompisar

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

ARBETSPLAN för FÖRSKOLEKLASSER. Berghemsskolan Umeå kommun

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

Arbetssätt, beskrivning, exempel. Vi använder naturen som ett lärande rum. Mycket av det som vi lär inne kan vi lära oss utomhus.

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Orange Centrals Förskola

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

VI BYGGER NÄSTA GENERATIONS FÖRSKOLA. Grovplanering. Anemonen Vt-13

-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Arbetsplan för HT 2010 VT 2011

Kursplan Obligatoriska särskolan. Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Barnet och leken PDF LÄSA ladda ner

Vad betyder begreppet lek för oss?

MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER

Genomförandeplan. Min vilja

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson

Kommunikationspass. Lekutveckling. plan. Lärandet bor i lusten

Barn med behov av särskilt stöd... 16

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Montessori i Lövestad

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

I natursköna Läppe VERKSAMHET MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Solglimtens verksamhetsplan

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS

Klagshamnsskolans förskoleklass/fritidshem

Avdelningen Blåbäret

Nannynu! kunskapsbank Barns utveckling 1-2 år

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Körpositionen får flickorna att känna sig stolta och modiga

Förskoleklass en trygg skolvärld. Förskoleklassens arbetssätt. Språk

Plan för småbarnsfostran

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Sociala berättelser och seriesamtal

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Arbetsplan för Gräfsnäs förskola Läsåret 2015/2016

Läsa och skriva läsa och skriva sitt namn veta läsriktningen (vänster till höger) förstå att det som är skrivet kan sägas Kan rimma

************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3

Rörelse för kropp och knopp Susanne Wolmesjö 2019

Arbetsbeskrivning för

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Självständigt arbete på grundnivå del 1

Förskolan Kojan är en enavdelningsförskola med barn i åldrarna 1-5 år.

Sinnenas samspel. Eva Staffans

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Avdelningsplan för Marelds fritidshem. Verksamhetsår 2015/2016

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Välkomna till Papegojan!

Nannynu! kunskapsbank Barns utveckling 6-7 år

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Förskolan. Mål och arbetsplan 2009/10

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Tisdag den 27 september 2016

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

HILDINGAVÄGENS- & NORRA ÅSGÅRDS FÖRSKOLA

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

Typisk motorisk utveckling. Teori - motorisk utveckling

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

Arbetsplan för Molnet 2015/2016

Motoriska aktiviteter i vardagen

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor

Nallemajas månadsbrev oktober 2015

12 månader FILM 0-15 mån

HAGS lekcirkel MED BARNET I CENTRUM

Utbildningsförvaltningen Blästad enskilda kommunala förskolor. Arbetsplan för. Blästad förskolor

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Fam. måltidsrytm. Vardagsmat/helgmat Äta själv. Övergång till vanlig mat. Måltidsordn. Xtra fett, sockerprat

MAT TILL MAGEN VIA SLANG ÄR A NNA T Ä T T ÄT 5 8 ÅR

Karlshögs Fritidshem

Nutricia 2018 Material_28

Inledning Saltisbarnens Montessoriförskola har 22 barn i åldrarna 1-6 år Förskolan drivs som ett Föräldrakooperativ. Styrelsen är huvudmannen.

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Verksamhetsplanering, läsåret Trappgränds montessoriförskola

Transkript:

HUR HJÄLPER JAG DET LILLA BARNET ATT UPPTÄCKA VÄRLDEN? Innehåll u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek Åsa Timan - Leg. förskollärare och specialpedagog u Tips på material och lekmiljöer ute och inne Kort historik om synen på lek u Antikens Grekland Platon ansåg att leken skulle vara grundläggande i all utbildning. u Medeltiden inga teorier om barn, ungdom eller uppfostran. Man såg på barn som vuxna, de var bara mindre och svagare och sattes ofta i arbete. u 1700-talet Rousseau ansåg att all undervisning skulle bygga på lek. Leken är det naturliga sättet att lära Varför lek och samspel u 1800-talet Fröbel menade att leken är vägen till barns lärande och kunskap och måste därmed tas på stort allvar. u Bondesamhället och fram till 1950-talet; Barn levde nära olika samhällsprocesser mycket lekstoff som gav leken näring. u Idag vet vi att leken är en viktig del i barns liv och utveckling. Vi vet också att barnet genom att leka bearbetar livets händelser och känslor, så att verkligheten blir mer begriplig. FN:s barnkonvention, 33 om barnets rättigheter: Alla barn har rätt till lek, vila och fritid. För att en aktivitet ska kunna kallas lek ska den vara frivillig, spontan, lustbetonad och inte målstyrd. Det är själva processen, inte målet med leken som är viktig. u Lek främjar självständig sysselsättning u Att kunna leka är viktigt för relationen till jämnåriga u Alla barn föds med förutsättningen att leka, men alla barn leker inte u Lek och samspel kan tränas precis som andra färdigheter 1

Barnets förmågor Barnets förmågor forts. u Social och emotionell kontakten och relationen till andra människor t ex i lek, samspel och självständighet u Kommunikation att ta emot, tolka, förmedla tankar, känslor och intryck u Kognition förmågan att lära, tänka och bearbeta information i hjärnan u Perception hjärnans bearbetning av all information vi får genom våra sinnen u Grovmotorik kroppens stora rörelser, även där armar och ben samverkar t ex när vi kryper, går, springer, hoppar u Finmotorik ögonens, handens och munnens rörelser t ex när vi griper, klipper, blinkar, visslar. Lekutveckling Utforskande lek u Utforskande lek u Samspelslek u Rörelselek u Konstruktionslek u Fantasi- och låtsaslek u Enkla regellekar u Svårare regellekar u Rollekar u Titta, lyssna, smaka, känna u Pilla, peta, kladda, banka u Undersöker med munnen u Samspelar med föräldrar u Tittut-lek u Lek bygger på upprepning Samspelslek Rörelselek u Samspelar, men leker bredvid varandra u Barnet lär sig turtagande och ömsesidighet u Rullar, kastar, sparkar boll u Sånger, ramsor, fingerlekar u Lyssnar på sagor u Klättrar, hoppar, går i trappor u Spark-åker trehjuling u Björnen sover u Finmotoriken utvecklas u Ritar med tjock krita u Äter själv 2

Konstruktionslek Fantasi- och låtsaslek u Bygger torn med klossar u Klipper med sax u Lägger pussel u Trär pärlor u Bakar och leker med lera u Ritar mer föreställande bilder u Leker rollekar u Resonerar och frågar mkt hur då varför då u Intresserar sig för siffror och bokstäver u Sitter stilla längre stunder u Bygger koja Regellekar Lek för alla sinnen u Mer avancerade spel u Kortspel u Olika kull-lekar u Kurra gömma u Röda vita rosen u Syn visuell perception u Hörsel auditiv perception u Känsel taktil perception u Lukt receptor u Smak receptor Ofta är alla fem sinnen fullt fungerande direkt efter födseln. Några av dem utvecklas mer efter hand. Syn Glitterstavar Ljusspel, discokula Fiberoptik-trådar Spegelkarusell Lekmaterialet synligt Titt-ut-lek Visuellt stöd Lekkartor Hörsel Spela på instrument Resonanslåda, musikbädd Sjunga sånger Sånglekar Klappramsor/fingerlek Leksaker som spelar/ låter 3

Känsel Sandlåda Vattenlek Trolldeg Vibrationsleksaker Mjöl, pasta och gryn Massage Bollhav Olika underlag Yttre förutsättningar för lek u Lugn och trygg miljö u Ge barnet tid u Skapa utrymme u Tillhandahåll material Den vuxne som inspiratör Praktiska råd och tips u Skapa en allians med barnet u Var lyhörd för barnets gensvar och egna signaler u Ge stimulans, bjud på idéer och upplevelser u Hjälp till att starta u Var en medupptäckare u Visa respekt för barnets lek Att träna lek Materiel och lekmiljöer ute och inne u Identifiera lekens olika delar u Träna en del åt gången u Upprepa momentet många gånger u Visa barnet vad som förväntas u Minska stödet successivt u Förstärk önskat beteende kontinuerligt u Börja med en vuxen, bjud sedan in en kompis och så småningom flera barn u Generalisera! 4

5

6

7

Tack för mig! asa.timan@telia.com 8