HILDINGAVÄGENS- & NORRA ÅSGÅRDS FÖRSKOLA

Transkript

1 HILDINGAVÄGENS- & NORRA ÅSGÅRDS FÖRSKOLA ARBETSPLAN UTFORMAD EFTER LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN (lpfö 98) tel: , e-post: adress: Hildingavägen 43, Djursholm

2 VI ARBETAR MED BARNET I CENTRUM OCH FOKUSERAR PÅ RÖRELSE OCH SKAPANDE VERKSAMHET. Vi vill se tiden på Hildingavägens förskola och Norra Åsgårds förskola som en start på det livslånga lärandet. Genom att arbeta med hela kroppen och alla sinnen ska varje barn ges möjlighet att under sina viktigaste år få utvecklas allsidigt. Samtidigt har vi roligt! 1

3 OM FÖRSKOLAN: HILDINGAVÄGENS FÖRSKOLA byggdes 1978 och renoverades senaste gången både invändigt och utvändigt Förskolan är naturskönt belägen och har gångavstånd till skogen, Ösbysjön och Roslagsbanan. Vi har tre 3-5 års avdelningar, och tre 1-3 års avd. Vår kock lagar god och varierad mat som tillagas från grunden. NORRA ÅSGÅRDS FÖRSKOLA startade 1 april Förskolan är belögen mitt i natursköna Djursholm, alldeles i närheten av Vasakolan. Vi har för närvarande två 1-5 års avdelningar. INSKOLNINGSVECKOR - När 1-2 barn ska börja samtidigt på en avdelning använder vi oss av individuell inskolning som pågår under ca 2 veckor. Är det många barn, 6-7 st som ska börja samtidigt på en avd. gör vi en gruppinskolning som då tar 3 veckor. Gemensamt för dessa inskolningar är att vi börjar med ett föräldramöte innan sommaren för de nya föräldrar som fått plats på vår förskola till hösten. Vi gör också ett hembesök för att möta barnet i sin egen trygga miljö. Successivt får barnet vara med om dagens aktiviteter. Denna tid är viktig för barnet och ett utmärkt tillfälle även för föräldrar och pedagoger att lära känna varandra. Vid övergång från 1-3 års avd. till 3-5 års avd, sker inskolningen under vårterminens slut på förskolan och av förskolans pedagoger. Efter sommaren börjar man på sin nya avdelning. 2

4 EN VANLIG DAG öppnar förskolan frukt på 1-3års avdelningarna storsamling ca 10 min frukost på 3-5års avdelningarna, frukt på 1-3års avdelningarna temagrupper, rörelse eller utelek utelek på 3-5års avdelningarna och lunch på 1-3års avdelningarna lunch på 3-5års avdelningarna, vila utomhus på 1-3 års avdelningarna vila/saga på 3-5års avdelningarna lek och andra aktiviteter, ute och inne mellanmål på 1-3års avdelningarna och frukt på 3-5års avdelningarna utelek fruktstund förskolan stänger 3

5 FÖRSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft Den har till ändamål att främja barns lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Den värdegrund som gäller för förskoleverksamheten uttrycker de demokratiska värdena och respekten för alla människors lika värde enligt FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Alla anställda i förskolan skall aktivt verka för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Genom att: stärka självkänslan hos varje individ skapa en vi-känsla där alla har lika värde uppmuntra och stärka barns medkänsla och inlevelse i andra människors situation/bakgrund hjälpa barnen att säga nej (stopp) och att respektera nej från andra ta upp problem som uppstår i barngruppen på en gång uppmuntra och berömma vid goda gärningar göra föräldrar delaktiga i arbetet med likabehandling alla barn är allas angelägenhet på förskolan, alla ska reagera om man hör eller ser något som inte är tillåtet, såväl mellan barn-barn som mel lan vuxen-barn ha ett öppet och ärligt arbetsklimat vara bra förebilder för barnen När förskolan får kännedom om att ett barn i verksamheten utsatts för trakasserier eller annan kränkande behandling, skall ledningen för förskolan se till att en utredning påbörjas omgående och åtgärder vidtas för att förhindra fortsatta kränkningar. Planerade åtgärder skall skyndsamt dokumenteras, redovisas och följas upp. 4

6 FÖRHÅLLNINGSSÄTT värdegrunden uttrycker det etiska förhållningssätt som skall prägla verksamheten. Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten. (Lpfö-98) VARJE BARN SKA: Mötas av respekt och omtanke Känna trygghet och trivsel Uppmuntras till egna initiativ Utveckla sin självkänsla Uppmuntras till samarbete och hänsynstagande HUR: Se varje barn Lyssna på barnen Låta barnen ta ansvar för sina tankar och handlingar Uppmuntra barnen att dela med sig och hjälpa varandra Uppmuntra och berömma 5

7 VAR OCH EN EFTER SIN FÖRMÅGA VÅR VISION Skapande verksamhet Spel och data Språket Rim och ramsor V I S I O N TIDEN PÅ HILDINGAVÄGENS- OCH NORRA ÅSGÅRDS FÖRSKOLA SKA BLI DEN BÄSTA TÄNKBARA STAR- TEN I DITT BARNS LIV Leken Empati MEDEL ATT HA ROLIGT Sång och musik Konstruktion och bygglek Jobba med hela kroppen Rörelse och drama TRYGGA BARN SJÄLVKÄNSLA Jag kan Jag vågar MÅL Upptäcka naturen MEDEL Barn Antal Ålder kön Engagerade föräldrar Personal Välutbildad och engagerad vidareutbildning Tid Bra personaltäthet Tid till planering Miljö Ändamålsenliga lokaler bra utemiljö närmiljö Mat God och näringsrik Orkar hela dagen BARNET I CENTRUM 6

8 VERKSAMHETENS INNEHÅLL 7

9 ÖVERGRIPANDE MÅL: Känna trygghet Uppleva med alla sinnen Uppleva glädje-ha roligt Språket-uttrycka sig Social samvaro Stärka självkänslan/jag kan, jag vågar Problemlösningar Barnens delaktighet Motorik Mattematik t ex jämföra, storleksuppfattning, lika-olika, antal MÅLTIDER MÅL: *ge barnen god, näringsrik och varierad kost i lugn och trevlig miljö tillsammans. HUR: *sitta i smågrupper på bestämda platser med en pedagog *ta god tid på sig *träna att ta mat själva *våga smaka nya saker *bre sin egen smörgås *hantera bestick *duka /duka av 8

10 LEKEN leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. (Lpfö - 98 s 9) I LEKEN ÄR ALLA SINNEN AKTIVA OCH STIMULERAS TILL UT- VECKLING MÅL: *uttrycka/bearbeta upplevelser, känslor, drömmar och tankar *kunna leka i grupp, samspel *lösa konflikter och problem *empatisk inlevelse *utforska och experimentera *lekens regler, turtagning och ömsesidighet HUR: *ge tid till fri lek utan onödiga avbrott *engagerade pedagoger som deltar och hjälper barnen att komma vidare i leken *stimulerande miljö ute och inne *lämpligt/utmanande material *i rolleken kan man vara vad som helst och det man vill UTEVISTELSE OCH MILJÖ VI VISTAS I EN HÄRLIG MILJÖ MED SKOGEN OCH ÖSBYSJÖN PÅ GÅNGAVSTÅND. MÅL: *tillägna sig ett varsamt sätt till natur och djur *att göra barnen miljömedvetna *frisk luft - friska barn *träna motoriken *lära känna sin närmiljö HUR: *vi är ute så mycket som möjligt *utflykter till skogen och stallet *packa en miljövänlig matsäck *sortera mjölkkartonger och kartonger, papper mm *vi tar hand om miljöfarligt avfall och batterier *återanvända och måla om istället för att köpa nytt *vi tar gärna emot skräpmaterial 9

11 SÅNG OCH MUSIK varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörrelse, sång och musik, dans och drama. (lpfö-98) MÅL *skapa glädje och gemenskap *utveckla sin förmåga att lyssna, rytm och dans *hålla vistraditioner levande, bevara och föra vidare traditioner *ta till sig nya sånger *utveckla sin fantasi HUR *samlingar, uppträdanden *ramsor, sång och danslekar, rörelser, klappa takten *tydliggör med figurer eller bilder *sånger vid olika tillfällen, t ex när man vaggar, gungar, tröstar *sjunger sånger från olika länder *firande-födelsedagar, lucia, jul, traditioner *musik på CD SPRÅKET MÅL: *utveckla ord- och begreppsförråd *utveckla förmågan att samarbeta *träna språkmedvetenhet *väcka intresse för skriftspråket HUR: *fingerlekar *rimsagor *skriver tillsammans *mungymnastik *rörelsesånger *klappramsor *läsa böcker *använda datorer *ger barnen tid att svara 10

12 SKAPANDE Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker (lpfö-98) I SMÅ ÅLDERSGRUPPER DÄR ARBETAR VI MED OLIKA TEMAN SOM UTGÅR FRÅN BARNENS INTRESSE, BEHOV OCH ÅSIKTER MÅL: *prova olika material och tekniker *arbeta både självständigt och tillsammans med andra barn *utveckla finmotoriken *fantasi HUR: *arbeta med naturmaterial *färg-fingerfärg, täckfärg, vattenfärg, kritor, färgpennor, tyck tryck *lera, trolldeg, play do, gips, papiermaché *klippa, klistra, teipa, sy *trä-sågar, raspar, filar, spikar, limmar, borrar *skräpmaterial-korkar, tyg, garn, glasspinnar, toarullar, tidningar 11

13 SAMLINGAR STORSAMLING MÅL: *ge information om dagens aktiviteter *skapa gemenskap *tala inför grupp HUR: *vi pratar om aktivitetstavlan *presentation av vikarier och besökanden *barnen får berätta och lyssna på varandra *vi firar dem som fyller år *avslutas med sång AVDELNINGSSAMLING: MÅL: *stärka vi-känslan för avdelningen *tala inför grupp *samlas före maten *lyssna på andra HUR: *tala om vilka barn som är lediga eller sjuka *ta upp aktuella händelser *tala och uppträda inför gruppen *läsa, sjunga och leka

14 Projektet HJÄRNGYMNASTIK inleddes år 2001, Rörelsens år ett speciellt rörelseprogram som hjälper de båda hjärnhalvorna att samarbeta. Genom fysisk aktivitet och rikliga sinnesintryck kan vi bättre utnyttja hjärnans kapacitet och vår förmåga till inlärning. Vid övningarna bildas nya nervtrådar mellan hjärnhalvorna så att vi får maximal tillgång till vår kreativitet. När man korsar kroppens mittlinje, som när vi t ex kryper, går korsgång, ritar eller går liggande åttan, får vi våra hjärnhalvor att samarbeta. Stressreaktioner avstannar och vi får lättare att lära. RÖRELSE Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning, samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande DET MAN LÄR MED KROPPEN FASTNAR I KNOPPEN MÅL: *utveckla kroppsuppfattning, grovmotorik, balans *träna samarbetsförmågan *rörelseglädje *visuell- och auditivperception *turtagning HUR *åldersindelade grupper *styrda och fria rörelselekar *både ute och inne *hoppa, springa, dansa, snurra, åla, krypa, balansera *bollar, ärtpåsar, hopprep, ballonger, kryptunnel osv *cykla, klättra, gunga, ösa, hälla osv *korsa mittlinjen-hjärngympa *uppleva naturen med hela kroppen *känna/beröra-massage *simskola året innan förskoleklass 12

15 AUDITIV PERCEPTION SELEKTIVT LYSSNANDE KONCENTRATIONS - ÖVNINGAR VISUELL PERCEPTION RUMSUPPFATTNING FÄRG BALANS RÖRELSE TRÄNAR INTE NUDDA GOLV BALANSGÅNG REDSKAPSTRÄNING STATYER FINMOTORIK FINGERLEKAR BOLLAR BALLONGER HOPPREP ÄRTPÅSAR GROVMOTORIK HOPPA SPRINGA ÅLA KRYPA GÅ SNURRA KROPPSUPPFATTNING HÄRMA ÖVNINGAR HOPP KROPPSDELAR SPÄNNING/AVSLAPPNING KÄNNA/BERÖRA BEGREPPSUPPFATTNING RYTM FÖRST SIST HASTIGHET RIKTNING AVSTÅND ANTAL 13

16 TRADITIONER Vi tycker det är viktigt att förankra våra svenska traditioner hos barnen, dels för att föra traditionerna vidare och dels för att öka förståelsen för andra kulturer. LUCIA vi träffas och firar lucia under olika former. JULLUNCH barn och personal äter tillsammans i lekhallen. JULGRANSPLUNDRING alla barn och personal samlas i lekhallen, där vi sjunger och dansar traditionella jullekar. Därefter kastas granen ut och tomten kommer. MIDSOMMARFEST alla barnen och personal dansar kring midsommarstången blomdekorerad och lövad. GEMENSAMMA TRADITIONER utvärderar vi tillsammans för att förbättra till nästa år. Utvärderingen/dokumentationen skall vara ett underlag för våra reflektioner kring det som skett för att vi ska kunna ta nästa steg. 14

17 Vi har också egna traditioner: GOSEDJURSKALAS alla barn tar med gosedjur hemifrån, vi dansar och leker. HILDINGALOPPET vi åker skidor på en snitslad bana i Hästhagen. Där finns vätskeskontroller och vimplar, start - och mål - skyltar. Utan tävlingsmoment och efter sin egen förmåga tar sig barnen runt banan. FÖRSKOLANS FÖDELSEDAG firas i slutet av februari med maskerad för 3-5års avd. eller gosedjurskalas för 1-3års avd. Barnen tar med sig maskeradkläder eller gosedjur. Vi dansar och visar upp oss och blir bjudna på en lååång tårta. PÅSKUTSTÄLLNING - vernissage där barnen visar sina arbeten från temagrupperna. SKOGSDAGARNA i maj avslutas med en snitslad bana i Ösbyskogen. Barnen löser uppgifter och hittar oväntade saker efter skräp-häxan. Vi avslutar på Ösbytoppen och då brukar skogs-princessan dyka upp och bjuda på glass. FÖDELSEDAGAR fasadflaggan hissas på morgonen och på storsamlingen sjunger vi och hurrar för födelsedagsbarnet. GÅRDSFEST i juni alla är välkomna att fira året som har gått med ponnyridning, sång och musik. Alla tar med sin egen pick-nick korg. 15

18 DOKUMENTATION MIN BOK Barnets egen bok som följer barnet under hela förskoletiden. Med fotografier med barnens egna kommentarer, teckningar och intervjuer synliggörs barnets utveckling De första sidorna reserveras för föräldrar och barn att fylla i. Förslag till foton och text till Min bok ( kan vara lagom att utnyttja ca 6 sidor) Jag heter... Jag är född den...år... Så här såg jag ut som baby: Så stor är jag nu: Här bor jag: Här är min familj: Bra att veta om mig: Jag tycker om: Jag tycker inte om: Då blir jag glad: Då blir jag ledsen: 16

19 FÖRÄLDRASAMVERKAN FÖRÄLDRAMÖTEN har vi på olika sätt: information om avdelningens arbete. föreläsning/föräldrautbildning om t.ex motorik, kost, gränssättning, kommunikation. åldersinriktade möten om aktuella frågor informationsmöte på våren inför höstens överinskolning av barn informationsmöte på våren för nya barn UTVECKLINGSSAMTAL erbjuder vi två gånger/år, därutöver efter behov. Tillsammans gör vi en utvecklingsplan för barnet. FÖRTROENDERÅD består av två föräldrarepresentanter, en pedagog/avd. + förskolechef. Övergripande frågor såsom miljö, ekonomi, trafik och pedagogik kan diskuteras här. Alla har möjlighet att lämna synpunkter till de representanter som väljs på höstens föräldramöte. ENKÄT en möjlighet för föräldrar att bli delaktiga i utvärdering och planering av verksamheten. 17

20 18

21 GULDKORN barn lär av varandra lärarna ska ligga steget före så barnet slipper misslyckanden för att alla barn ska få lika mycket behöver vissa barn få lite mer ställ aldrig en fråga om du inte kan acceptera svaret var inte rädd för att ha tråkigt varje gång du gör något som barnet kan själv, hindrar du dem i deras utveckling du får känna vad du vill, men inte göra vad du vill ingen känsla kan vara fel 19

22 Ögon kan se, öron kan höra, Men händer vet bäst hur det känns att röra Huden vet bäst när någon är nära. Hela kroppen behövs för att lära. Hjärnan kan tänka och kanske förstå, men benen vet bäst hur det är att gå. Ryggen vet bäst hur det känns att bära. Hela kroppen behövs för att lära. Om vi ska lära oss något om vår jord, så räcker det inte med ord. Vi måste få komma det nära. Hela kroppen behövs för att lära.