Löpande utvärdering av projekt Nya GRannar Göteborgsregionens kommunförbund, sep 2016, Delrapport 1 Mattias Norling, Patrik Lidström Public Partner Hornsgatan 1, 118 46 Stockholm +46 8 660 61 10 info@publicpartner.se www.publicpartner.se
Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag... 4 2.3 Metod för utvärdering... 5 2.3.1 Jämställdhetsperspektiv... 7 2.3.2 Rapportens upplägg... 7 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 3.1 Vision, målbild... 9 3.2 Förutsättningar för framgång... 10 3.2.1 Teoretisk och empirisk underbyggnad... 10 3.2.2 Intressenter... 12 3.2.3 Målgrupp... 13 3.3 Aktiviteter... 14 3.4 Mål och indikatorer... 15 3.5 Jämställdhet... 16 4 GENOMFÖRANDE... 17 5 LÅNGSIKTIGHET... 17 6 ANALYS OCH SLUTSATSER... 18 6.1 Projektnivå... 19 6.2 Organisatorisk nivå... 19 6.3 Strukturell nivå... 20 7 REFERENSER:... 20 2
1 Sammanfattning Projektet Nya GRannar syftar till att genom kompetensutveckling åstadkomma förändring i såväl arbetsmetoder som organisatoriska strukturer. Huvudfokus är arbetet med ensamkommande barn och unga och rustande av personal som möter dessa. De kommuner/organisationer som involveras i projektet kommer att erbjudas utbildningar, erfarenhetsutbyte samt metodutveckling. Public Partners utvärdering kommer att följa projektet under den period som det pågår. Detta är vår första utvärderingsrapport och den behandlar projektets analys- och planeringsfas. Våra insatser i denna första utvärderingsfas har fokuserats på projektets förändrings- och programteori. Vår första iakttagelse är att projektet under analys- och planeringsfasen mött kommuner som varit i vad som bäst kan beskrivas som organisatorisk stress. Flera av kommunerna har genomgått omorganisationer för att hantera nyanländas behov av utbildning, etablering och bostad på ett bättre sätt. Detta har inneburit att det på projektets mottagarsida både bytts personal och organisatorisk tillhörighet vad gäller projektets insatser. Inledningsvis har det därför funnits en viss förvirring i kommunerna när det gäller projektets övergripande syfte, mål och insatser. Samtidigt är projektägaren en van aktör när det gäller genomförande av ESF-projekt och utbildningar vilket borgar för att projektstrukturen kommer att sätta sig så småningom. Det finns också en stor skillnad mellan de 11 kommunerna som deltar i projektet, där en del är mycket engagerade och andra mindre. Vi ser det som viktigt att projektet håller yrkesgruppen boendepersonal i fokus under utbildningarnas genomförande. Här finns projektets primära målgrupp. Samtidigt finns det i projektet också en ambition om att påverka kommunernas helhetsperspektiv när det gäller ensamkommande barn och ungdomar. Här blir chefsnätverk och pilotverkstäder viktiga verktyg. Vi bedömer projektets förändringsteori som en god grund för genomförande av utvärderingsinsatser. Den kan dock behöva uppdateras i samband med att målgruppen för utbildningarna preciseras ytterligare. 3
2 Inledning 2.1 Bakgrund Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har genom utlysningen i Västsverige, Kompetensförsörjning inom vård- och omsorgsbranschen, erhållit medel för att genomföra ett PO1-projekt, Nya Grannar. I utlysningen fokuseras på kompetensutveckling för att stärka de anställdas situation på arbetsmarknaden. För regionen är det viktigt att kompetensutveckla arbetskraften för att kunna möta omställningsbehov på arbetsmarknaden. ESF-rådets avsikt med utlysningen är att: genom insatser för vård- och omsorgspersonal stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Syftet är också att bidra till att vård- och omsorgsbranschen har tillgång till den kompetens som behövs inför kommande rekryteringsbehov och omställningar på arbetsmarknaden. GR är ett samverkansorgan mellan 13 kommuner och projektet Nya Grannar riktar inriktas på att i samarbete med ett antal av dessa kommuner genomföra kompetensutvecklingsinsatser för anställda inom socialtjänst, utbildningssektorn och boendeenheter. Detta för att säkerställa en god utveckling i hela regionen med lika förutsättningar som motverkar inomregionala skillnader, är området därför i stort behov av insatser, nya metoder och samverkan. (GR, ansökan Nya Grannar, Dnr 2015/00887) Projektet fokuserar på att genom kompetensutveckling åstadkomma förändring i såväl arbetsmetoder som organisatoriska strukturer. Huvudfokus är arbetet med ensamkommande barn och unga och rustande av personal som möter dessa. De kommuner/organisationer som involveras i projektet kommer att erbjudas utbildningar, erfarenhetsutbyte samt metodutveckling. De målgrupper projektet riktar sig till är olika yrkeskategorier som arbetar med ensamkommande barn och unga. Det kan exempelvis handla om socionomer, beteendevetare, boendepersonal på kommunala boenden, skolsköterskor, kuratorer m.fl. Även chefer kommer att involveras i projektet, framför allt genom det till projektet knutna chefsnätverket. 2.2 Uppdrag Public Partner har i uppdrag att genomföra den löpande utvärderingen (följeforskningen) av projektet Nya GRannar på uppdrag av GR. Den löpande utvärderingen följer ESF-rådets uppställda kriterier för utvärdering av projekt. En utvärdering av ett ESF-finansierat projekt är verksam på flera olika nivåer samtidigt. Utvärderingen fyller tre primära syften: (ESFrådet, 2014 4
2.3 Bidra med väl underbyggd kunskap till projektägare/styrgrupp och projektledare om projektets utveckling och underlag gällande hur resultaten kan bidra till organisationens utvecklingsbehov eller andra organisationer som kan vara mottagare av projektets resultat. Bidra med väl underbyggd kunskap till Svenska ESF-rådet och dess uppdragsgivare (regeringen och EU-kommissionen) om hur projekten bidrar till att uppfylla utlysningens syfte/n. Bidra med kunskap till andra för projektet relevanta aktörer. Metod för utvärdering Public Partners utvärderingsarbete bedrivs alltid med en tydligt framåtsyftande ansats. Det är vår utgångspunkt att all utvärdering ska kunna ligga till grund för framtida val. Det här innebär att vi både visar på vad som bör ändras i nuet för att ett projekt ska nå framgång, men också att vi blickar framåt och ser vad som behöver ändras för att nå utveckling på längre sikt. Det finns ett internt syfte som handlar om att bistå i kunskapsutveckling kring hur resultat från projektet kan integreras i de organisationer som deltar i projektet. För att kunna göra detta behöver projektets metoder utvärderas. Vad är det som fungerar och vad gör det inte? Sen finns det ett externt syfte som riktar sig till ESF-rådet och andra regionala och nationella aktörer. Här behöver fastställas i vilken mån projektet lever upp till uppställda mål. Det finns härifrån också ett intresse av att se hur relevanta metoder utvecklas, metoder som sen kan spridas. Slutligen bör vi som utvärderare bidra till relevanta processer som identifieras i projekten. Kunskap till andra relevanta aktörer kan exempelvis vara spridning till organisationer som inte är i den omedelbara närheten av projektet. Vår utvärderingsmetodik bygger på att i samspel med projektledning och projektägare skapa en förståelse för projektets förändringsvilja. Vad är det projektet vill åstadkomma och hur? Här blir programteorin central som utgångspunkt för vår utvärdering. Genom att vi tillsammans med projektet arbetar fram en grundläggande teoretisk förståelse för projektets tänkta insatser, antaganden och mål skapar vi förutsättningar för en skarp, systematisk återkoppling med tydlig nytta för projektmedarbetare och projektägare. Den löpande utvärderingen vi genomför bygger på att vi under projektets gång följer utvecklingen. (Våra utvärderingsinsatser finns mer utförligt beskrivna i Bilaga 1 utvärderingsplan.) Detta görs genom återkommande kontakter med projektledning och deltagande vid viktiga sammankomster. Under projektets gång koncentreras samtidigt våra utvärderingsinsatser till tre faser som grovt sett följer projektets faser. 5
Figur 1. Sammanfattning av utvärderingsplan projektet Den formativa fasen är fokuserad på att skapa en förståelse för projektets programteori och utifrån den formulera ett antal utvärderingsfrågor. För oss som utvärderare innebär detta att vi dels försöker tränga in i vilka förändringar det är projektet vill uppnå och om det finns en tydlig logisk koppling mellan önskad förändring och tänkta insatser. I processfasen genomför vi en stor del av arbetet i samspråk med deltagare på olika sätt. Här ligger fokus på att följa upp och analysera de antaganden som gjordes i inledningen av projektet. Vi använder oss av ett antal olika utvärderingsmetoder för att inhämta så mycket relevant information som möjligt och återföra denna till projektledning och styrgrupp. I den summativa fasen är inriktningen den att vi som utvärderare ska säkerställa projektets avtryck. Vi kommer att utifrån projektets programteori utvärdera i vilken mån projektet haft för påverkan på de olika nivåerna. Eller rättare sagt, vad är det på projektnivå som har haft effekt på organisatorisk- och deltagarnivå? Vi värderar här projektet i förhållande till de olika nivåer där projektet ska sätta avtryck: deltagar-, projekt och organisatorisk/strukturell nivå. Efter varje utvärderingsfas presenteras en utvärderingsrapport för projektledning och styrgrupp. 6
2.3.1 Jämställdhetsperspektiv Vårt arbete med att utvärdera utifrån standarden för jämställdhetsintegrering börjar med vår analys av programteorin. Vi knyter vårt arbete till projektets egen analys av de horisontella principerna, och eventuella mål kopplade till den. Under genomförandefasen blir vår utvärdering inriktad på att följa upp de områden som definierats som viktiga i utvärderingens första fas. Här blir det viktigt att under projektets gång uppmärksamma aspekter av jämställdhetsarbetet i tid. Detta för att kunna åtgärda dem i god tid innan projektslut. 2.3.2 Rapportens upplägg Denna rapport tar framför allt upp de formativa delarna av projektet. Här analyseras projektets utgångspunkter eller förutsättningar. Informationsinsamling i denna del har framför allt byggt på intervjuer med projektledning och ett urval av tilltänkta styrgruppsrepresentanter och lokala projektledare, analys av dokumentation i projektet samt en första workshop med projektledning och styrgrupp för projektet. Under rubriken förutsättningar går vi som utvärderare igenom projektets programteori och förutsättningar för framgång. I den formativa fasen av vårt utvärderingsarbete är det här fokus ligger. Med utgångspunkt i vår förståelse av projektets programteori analyseras projektets kommande arbete. Vi går in på delar som intressentanalys, målgrupper, målformuleringar och framgångsfaktorer. Under rubriken genomförande analyseras projektets hittills genomförda aktiviteter och dess utfall. Eftersom projektet ännu inte avslutat analys- och planeringsfasen är genomförandedelen inte särskilt omfattande i denna del av vår rapportering. Under rubriken långsiktighet kommer vi som utvärderare behandla projektets förutsättningar till långsiktig överlevnad (efter projektslut). Även denna del i rapporteringen kommer att vara mer utvecklad under kommande rapporteringstillfällen. I vår analys och slutsatser utgår vi från tre nivåer som grovt sett överensstämmer med de nivåer som gäller för ESF-rådets syften med en utvärdering. Vi utgår från: Projektnivå hur har deltagare och projektpersonal hanterat de utmaningar som finns i projektet och vilka resultat har uppnåtts? Organisatorisk nivå hur har projektägaren agerat för att stötta projektet och mottagande av resultat från projektet? Strukturell nivå hur uppfyller projektet de mål som utlysningen fastställer? Finns det metoder som är intressanta ur ett övergripande perspektiv? 7
3 Förutsättningar För att ett projekt ska kunna bli framgångsrikt krävs det insatser på flera olika nivåer. Det krävs också en förståelse för omvärldsförutsättningar som kan påverka projektets framgång. När vi talar om förutsättningar är det i bred bemärkelse, alla insatser i ett projekt är en del av förutsättningarna för framgång. När vi analyserar förutsättningarna för framgång börjar arbetet med att vi analyserar projektets programteori. Programteorin utgör grunden för en teoribaserad utvärdering och kan i korthet beskrivas som ett verktyg för att 1) analysera och förstå de antaganden och vägval som utgör utgångspunkter i specifika projekt, program eller insatser samt 2) därigenom kunna göra kvalificerade bedömningar av vilka insatser som bidragit till förändringar i önskvärd riktning (Se exempelvis: Fred/Malmö Högskola, 2013). Det finns med andra ord en normativ och en kausal del i programteorin. I denna första fas av utvärderingsarbetet fokuserar vi på den normativa delen eftersom det ännu inte finns någon data för att bedöma huruvida utfallen varit de förväntade. Den formativa fasen är fokuserad på att skapa en förståelse för projektets programteori och utifrån den formulera ett antal utvärderingsfrågor. För oss som utvärderare innebär detta att vi dels försöker tränga in i vilka förändringar det är projektet vill uppnå och om det finns en tydlig logisk koppling mellan önskad förändring och tänkta insatser. Tillsammans med projektmedarbetare och styrgrupp utforskar vi projektets kärna och de teorier som ligger till grund för projektet. I figuren nedan beskrivs översiktligt ett programteoretiskt resonemang. Figur 2. Public Partners modell för programteori Antagande Vision Förutsättningar för framgång Kort beskrivning av vad det är projektet ska resultera i och uppnå Antagande Hos samverkande aktörer/intressenter? Hos målgruppen? Hos projektpersonalen? Aktiviteter Problem Varför har projektet uppstått? Mått på framgång Vilka aktiviteter bedöms bidra till projektets framgång? I relation till samverkande aktörer? I relation till målgruppen? I relation till omgivning? Hur mäter vi framgångsrik förändring? (Program-, utlysnings- samt projektnivå) Hos målgrupp? Hos samverkande aktörer? Hos projektmedarbetare? Förväntade effekter Hur definierar vi en framgångsrik förändring på läng sikt? (Program-, utlysnings- samt projektnivå) Vilken är den långsiktiga visionen? Antagande Den programteoretiska modellen vi använder fungerar som en utgångspunkt vid den workshop vi genomfört med projektpersonal och styrgrupp under den formativa fasen. Vid 8
denna workshop gavs medarbetare och representanter för samverkande aktörer möjlighet att på djupet diskutera projektets bakomliggande logik. Varför har vi valt att göra som vi gör? Vad är det vi vill uppnå? 3.1 Vision, målbild Projektet har sin utgångspunkt i ett problem som handlar om att personal i GR:s medlemskommuner inte har tillräckliga verktyg för att möta behoven hos ensamkommande barn. Det handlar också i viss mån om ett tillskott av ny personal som behöver få tillgång till kunskap om arbetssätt och metoder. Det stora flyktingmottagandet under hösten 2015 gjorde att det i många medlemskommuner gjordes förändringar avseende såväl organisation som arbetssätt när det gällde ensamkommande flyktingbarn. I och med detta finns det behov av att finna samarbetsformer utifrån den nya situationen. Under den workshop som genomfördes i augusti med projektpersonal och kommunrepresentanter (styrgrupp samt lokala projektledare) diskuterades målbild, framgångsfaktorer och intressenter i projektet. Under målbildsdiskussionen ombads deltagarna att reflektera kring målbilder (2020) utifrån projektets målsättning. Deltagarna vid worskshopen utgick i första hand från ett lokalt perspektiv i första hand. Det är också där som förändringar är tänkta att ske. Vad vill vi ska ha hänt när projektet är slut? Flera av de målbilder som återgavs under detta seminarium fokuserade på samverkan mellan aktörerna. Någon beskrev det som ett strukturerat mottagande med samarbete mot gemensamma mål och i tydliga roller. En annan deltagare går något längre i beskrivningen och vill se en integrering av alla arbetsformer som finns i projektet. 2020 har vi glömt att detta är ett projekt, en del av den ordinarie verksamheten. I och med att vi får detta att fungera kommer det gå åt mindre energi att hitta kommunikationskanaler och ägna mer tid att arbeta med ungdomarna. Nycklarna här är förutom en implementering eller absorbering av projektets samverkansformer till ordinarie verksamhet också detta med att få till en samverkan som fungerar mer sömlöst. Genom att hitta bättre samverkansformer ska tid frigöras till arbetet med ungdomar. I ansökan/projektplanen för projektet beskrivs hur projektet, om det faller väl ut, kan bidra till strukturförändringar på lokal nivå och nya arbetssätt som implementeras i ordinarie verksamhet. Samtidigt ges också uttryck för en medvetenhet om, och erfarenhet av, svårigheterna i att få till dessa förändringar. 9
3.2 Förutsättningar för framgång 3.2.1 Teoretisk och empirisk underbyggnad Utgångspunkten för projektet är en förståelse om att kompetensutveckling kan ge anställda inom GR:s medlemskommuner bättre verktyg och förhållningssätt i arbetet med ensamkommande barn och ungdomar. Sedan kommunerna år 2006 tog över ansvaret för ensamkommande barn och ungdomar har det funnits olika former av samverkan inom ramen för GR kring denna målgrupp. Sedan våren 2015 har GR en kommungemensam plattform för ensamkommande barn. Denna plattform bygger bland annat på en tidigare gjord utredning/kunskapsunderlag kring de ensamkommandes situation. Det här samarbetet handlar om att bygga upp mötesplatser för kommunerna, bedriva omvärldsbevakning och andra insatser för att främja samverkan. Utöver detta har organisationen erfarenhet av att med olika metoder och olika insatser stärka samverkan kring och kunskapen om ensamkommande barns situation. Under de senaste åren har målgruppen ökat i omfattning för att under hösten 2015 öka markant. När antalet ensamkommande ökar är behovet av en flexibel och välanpassad organisation stort. I många kommuner innebar hösten 2015 att särskilda insatser gjordes utifrån ett krisberedskapsläge, det vill säga att andra arbetsuppgifter lades åt sidan för att arbeta med mottagande av nyanlända. När nu situationen normaliserats sett till antalet ensamkommande som anländer finns det fortfarande behov av att få till en grundorganisation med flexibilitet nog för att kunna hantera både framtida ökningar och minskningar i antal nyanlända. I figuren nedan visas antalet asylsökande i Sverige. Antalet ensamkommande barn ökade från drygt 7000 till över 35000 från mellan åren 2014 och 2015. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 TOTALT 31 819 29 648 43 887 54 259 81 301 162 877 Kvinnor / flickor 12 013 10 708 16 142 19 496 26 484 48 149 Män / pojkar 19 806 18 940 27 745 34 763 54 817 114 728 Barn 10 495 9 699 14 151 16 452 23 110 70 384 2 393 2 657 3 578 3 852 7 049 35 369 varav ensamkommande barn Tabell 1. Antal asylsökande 2010-2015, Sverige. I Västra Götalandsregionen bodde det i juli 2016 ungefär 24000 personer som var inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem, ungefär 5000 av dessa var ensamkommande barn (Västra Götalandsregionens hemsida). I och med att antalet ensamkommande barn och unga ökat har också behovet av särskild kunskap inom området ökat. Kunskapsbehovet gäller särskilda svårigheter som de ensamkommande har beroende på sin situation, exempelvis 10
posttraumatiska stressyndrom. Men minst lika mycket är det ett kunskapsbehov om hur arbetet med mottagning och integrering kan göras på ett så smidigt sätt som möjligt. Behovet av att vidare arbeta med samverkan och kompetensutveckling konstaterades också i ett tidigare projekt som GR genomförde. I detta projekt lyftes behovet av såväl samverkan som kompetensutveckling inom området ensamkommande fram. Det var ett tvåårigt projekt som avrapporterades år 2013, Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen stödinsatser och vardagsliv. Projektet var finansierat via Europeiska flyktingfonden och innehöll dels en forskningsstudie och ett utvecklingsprojekt. Forskningsprojektet resulterade i rapporten Får jag vara med? (Stretmo/Melander, 2013) När det gäller teoretisk underbyggnad används en tidigare utarbetad och prövad metod från ett liknande projekt, Sam-tidigt, där skola och socialtjänst i medlemskommunerna skulle samarbeta med tidiga insatser för barn i utsatta miljöer. Sam-tidigt byggde i sin tur på forskning gällande samverkansinsatser där det konstaterades att en av de viktigaste faktorerna att påverka för att få till stånd samverkan var synsätt. (Germundsson, 2011) Under den workshop som genomfördes gällande projektets programteori diskuterades vilka förutsättningar för framgång som behöver vara på plats för att projektet ska lyckas. Det fanns en viss osäkerhet hos deltagarna kring vad projektet skulle bidra med i kommunerna så förståelsen för insatserna var på en rätt grundläggande nivå. Dock fanns det stor erfarenhet av projektarbete och samverkan mellan olika enheter. Det som de flesta framhöll som en viktig framgångsfaktor var att hitta former för samverkan mellan de olika verksamheter som är tänkta att ingå, socialtjänst, boenden och skola. Under det senaste året är det många kommuner som har genomfört omorganisationer, därför finns det många personer som är nya på sina respektive enheter. Det här kan innebära både en möjlighet och ett hot. En möjlighet eftersom det finns personer som kan ha med sig erfarenheter från andra håll och därmed en större förmåga att lyfta in nya perspektiv. Ett hot eftersom det också kan innebära att personer på nya positioner kanske har en begränsad erfarenhet inom området där de ska arbeta. En av de intervjuade enhetscheferna beskrev dock att det framför allt finns möjligheter med de nya organisationerna. Det är lättare att inleda samverkansprojekt när det inte finns så många gamla strukturer att förhålla sig till. Vidare blir det enligt deltagarna vid seminariet viktigt att hitta rätt personer till att vara med i pilotverkstäderna, och att det finns ett tydligt ansvarstagande från både skola och socialtjänst. Flera lyfter också fram behovet av flexibilitet, i val av utbildningsområden och i förhållande till de lokala behoven. En aspekt på projektet som lyftes under seminariet av ett antal av de närvarande var att försöka tänka på behoven i kommunerna ur ett större perspektiv än enbart ensamkommande. Eller rättare sagt att försöka låta bli att använda sig av begreppet ensamkommande. Som en av de intervjuade uttryckte det: 11
Jag vill ju att vi ska agera likadant som med vilken elev som helst. Om en skolsköterska ringer mig och frågar om en ensamkommande som har stora psykiska problem så svarar jag, vad skulle du göra om det var en svenskfödd elev? Här handlar det alltså inte om att förringa de svårigheter som ensamkommande barn kan ha utifrån sina erfarenheter utan snarare att normalisera dem. Motivet till detta var att de svårigheter och problem som kan uppstå för ett barn eller en ungdom som nyss kommit till Sverige är svårigheter som är universella. Det är inte en diagnos vi pratar om utan en omständighet. Omständigheten kan innebära att vissa svårigheter uppstår i såväl skola som boenden, men dessa behöver hanteras med insatser som inte nödvändigtvis skiljer sig från insatser till barn som bott hela sitt liv i Sverige. På detta sätt menar den intervjuade går det att också dra nytta av erfarenheterna i andra situationer. 3.2.2 Intressenter De intressenter som finns i och runt ett projekt kan vara många. Särskilt när projektet sträcker sig över en större region med flera kommuner inblandade. Varje projekt ska i sin ansökan nämna de viktigaste intressenterna runt projektet. Här ska också den sökande beskriva hur dessa intressenter ska involveras i projektet. För att fördjupa diskussionen om intressenterna och möjliggöra en kontinuerlig medvetenhet om vilka som berörs av och bör involveras i projektet genomfördes en intressentanalys vid vår inledande workshop med projektpersonal och styrgruppsrepresentanter. Figur 4. Intressentanalys projekt Regional nivå Politiker GR VGR (VC, BUP m.m.) Media SKL Privata aktörer Universitetet Länsstyrelse AF Stor påverkan Liten påverkan Politiker (lokala) Rektorer Socialtjänst Föreningsliv Chefer, ledningsgrupp, m.m. Elevhälsa Kultur och fritid AME (arbetsmarknadsenheter) Lärare Lokal nivå I bilden ovan har vi sammanfattat de intressenter som deltagarna beskrev. En fyrfältare användes för att positionera de olika aktörerna beroende på geografisk närhet och påverkansgrad. De flesta intressenter som nämndes placerades i mitten, och få av de nämnda bedömdes ha liten påverkan. Här har vi lagt aktörerna i olika fält för att tydliggöra vilka intressenter som bedöms viktigast. 12
Under diskussionen kring intressenterna var det någon som lyfte fram just media som en ögonöppnare. De kan ha både positiv och negativ påverkan beroende på hur det hela utvecklas. VGR var något som flera lyfte som en viktig aktör. Att få till stånd en bra samverkan med primärsjukvård och andra delar som berör nyanlända sågs som viktigt för både projektet som helhet och i de lokala grupperna. En längre diskussion uppstod också kring medverkan från skolan. I många kommuner är det socialtjänsten som på ett eller annat sätt äger frågan kring nyanlända ensamkommande barn. Samtidigt är det många verksamheter som behöver vara involverade för att etableringen ska kunna hanteras på ett smidigt sätt. I en av de uppföljande intervjuerna beskriver en enhetschef både situationen och behoven. I det här måste ju alla se sitt ansvar, det är en grupp som kommunen har för att få med alla i det här arbetet. Skola, socialtjänst och andra verksamheter. Under hösten var det många skilda verksamheter som inte hade en helhetssyn. Nu försöker vi jobba mer samlat kring frågan där jag samlar både ensamkommande och vuxna. Socialtjänsten är sen tidigare engagerad i frågan, samtidigt är skolan den plats där ett barn eller en ungdom kommer ha flest beröringspunkter med kommunens organisation. Därför är just skolan så viktig som aktör och intressent i detta. I projektet är det framför allt elevhälsopersonal som kommer att vara en målgrupp från skolans sida. 3.2.3 Målgrupp Den huvudsakliga målgruppen i projektet är enligt GR:s ansökan de yrkeskategorier som arbetar gentemot de ensamkommande barnen. Mer preciserat kan detta innebära boendepersonal på kommunala boenden, socionomer, skolsköterskor, kuratorer, gode män m.fl. En andra målgrupp är det chefsnätverk som kommer finnas inom ramen för projektet. En inledande diskussion har gällt gruppen boendepersonal. Efter utvecklingen hösten 2015 när ett stort antal ensamkommande barn anlände till GR:s medlemskommuner har mycket ny boendepersonal rekryterats. Om det tidigare var rimligt enkelt att få tag i personal med någon form av yrkesutbildning har det sen blivit nästan omöjligt. Projektet har därmed en viktig roll att fylla för just boendepersonalen. Grupperna ovan är den direkta målgruppen för projektet. Samtidigt finns det också en indirekt målgrupp i projektet, de ensamkommande barnen och ungdomarna. Genom insatserna i projektet ska de ensamkommande få en bättre situation. Inte genom att de själva får stöd utan genom att de som ska möta dem i den dagliga verksamheten, skolan, boendet eller socialtjänsten, erbjuds vidareutbildning och verktyg. Ett viktigt antagande är därmed att projektet ska kunna uppnå en tillräcklig kraft i utbildning, pilotverkstäder och samverkansgrupper för att detta ska ge effekter ute i verksamheterna. 13
Den något osäkra situation som har rått och även råder i vissa av kommunerna kring deltagande i projektet har bidragit till att det under analysfasen har varit svårt att identifiera de tänkta deltagarna. Projektledningen har fokuserat på att få till stånd en lokal projektorganisation med lokala projektledare och styrgruppsrepresentanter i första hand. Tanken är att de lokala projektledarna sen ska kunna bidra med att konkretisera utbildningsbehovet tillsammans med chefer på lokal nivå. Det här har dock visat sig vara ett problem i förhållande till krav från ESF-rådet när det gäller identifiering av deltagare och specificering av deras behov. 3.3 Aktiviteter Aktiviteterna i projektet är knutna till framför allt tre olika insatser. Den första insatsen handlar om att öka personalens kompetens inom framför allt förebyggande av trauma, och stress. Den huvudsakliga aktiviteten här är kompetensutvecklingsinsatser i större eller mindre grupp i något slags föreläsningsserie. Här finns det olika tankar när det gäller detaljerna i upplägget, men flera kommuner har i samtal med projektledningen lyft fram behovet av mer återkommande kompetensutveckling, till skillnad från enstaka storföreläsningar. Den andra insatsen handlar om att Förbättra skolans arbete med de ensamkommande eleverna i utbildningssituationen, utifrån elevhälsans arbete samt genom att skapa bäring till elevernas boendesituation. Här kan aktiviteterna vara olika former av utbildningsinsatser, men också lokala dialogträffar. Den tredje insatsen är fokuserad på stärkt samverkan. Genom tidigare erfarenheter från projektet Sam-tidigt har Nya Grannar en metod att arbeta med. Lokala pilotverkstäder kommer att byggas upp med representanter (ca 10 st) från de olika verksamheterna, dessa är begränsade sett till antal deltagare. Lokala förankringskonferenser kommer genomföras för att sprida erfarenheterna till fler än enbart deltagarna i pilotverkstäderna. Syftet med denna insats är att personal som jobbar kring ensamkommande ska få bättre redskap för samverkan och lära sig mer om varandras roller och uppdrag. Under den worskhop där representanter från kommunerna deltog lyftes en del farhågor med projektet som berörde de planerade aktiviteterna. Framför allt gällde det en farhåga om dubbla strukturer. Flera kommuner hade relativt nyligen omorganiserat verksamheten för att bättre möta de ensamkommande barnen. Många hade också olika samverkansformer uppbyggda för att mötas över förvaltningsgränser. Därför sågs det som viktigt att exempelvis pilotverkstäderna integrerades i befintliga lokala samverkansgrupper som redan existerade. På samma sätt ansågs det viktigt att utbildningsinsatserna var anpassade till behoven i kommunen och gav en möjlighet att lära över lite längre tid. 14
3.4 Mål och indikatorer Projektledningen har i samtal med oss som utvärderare arbetat med att tydliggöra förändringsteorin i projektet. Eftersom det rör sig om ett PO1-projekt med kompetensutveckling som den viktigaste insatsen rör mycket av de förväntade resultaten en förändring av kompetensnivån hos deltagarna. Nedan beskrivs förändringsteorin för de aktiviteter som gäller kompetensutveckling i utbildningar som erbjuds de deltagande kommunerna. Tabell 2: Målkedja Utbildningar, Nya Grannar Planerade aktiviteter Utfall/prestation Resultat Effekt Utbildning inom trauma och bemötande 1000 deltagare Ökad kunskap inom traumamedveten omsorg Länderkunskap (tex Afghanistan) 1000 deltagare Ökad kunskap gällande särskilda länders kulturer Ökad kompetens i de ämnesområden där utbildningar erbjudits Samtalsmetodik 200 deltagare Ökad kunskap i samtalsmetodik Ökad trygghet i yrkesrollen Temaföreläsningar 800 deltagare Fördjupad kunskap i särskilda frågeställningar Etablerade och återkommande utbildningar i GR:s regi Skolspecifika utbildningar 300 deltagare Ökad kunskap Psykisk hälsa 700 deltagare Ökat kunskap om hur du kan arbeta för psykisk hälsa Workshop interkulturellt bemötande 300 deltagare Ökad kunskap om interkulturellt bemötande Det resultat som kan förväntas av utbildningarna är en ökad kunskap hos deltagarna inom de områden som utbildningarna berör. I förlängningen finns också en förväntan om en ökad kompetens hos deltagarna samt en ökad trygghet i yrkesrollen. Detta i sin tur bidrar till att stärka individernas position på arbetsmarknaden. När det gäller de övriga aktiviteterna (se nedan), exempelvis pilotverkstäder och chefsnätverk är resultat och effekter något mer svårtillgängliga. Här handlar det exempelvis om kunskap om varandras arbetssätt och regelsystem. En viktig insats är de lokala förankringskonferenserna som syftar till att projektet ska kunna sprida kunskap till fler än enbart de mest aktiva. De effekter som förväntas vid projektslut är att en del samverkansstrukturer ska ha etablerats. Det förväntas också bestående organisatoriska förändringar utifrån lärdomar som gjorts i projektet. 15
Tabell 3: Målkedja övriga aktiviteter, Nya Grannar Planerade aktiviteter Utfall/prestation Resultat Effekt Pilotverkstäder 100 Kunskap om och tillit till varandras arbetssätt och regelsystem Kunskap om jämställdhet och likabehandling Chefsnätverk 40 Ökad kunskap om hinder för samverkan och lösningar på problem Korta kommunikations-vägarna Rutiner för samverkan särskilt fokus på skolgång Lokala förankringskonferenser 800 Förankring av lärdomar i bredare målgrupp Halv- och slutkonferens 600 Spridning och påverkan utifrån projektresultat Studireresa + återträff 80 Lärdomar om mottagande av ensamkommande barn Inspiration till egna arbetet 3.5 Samverkansstrukturer som är etablerade i kommuner (ej projekt) Bestående organisatoriska förändringar (lokalt) Jämställdhet De målgrupper projektet har skiljer sig något åt vad gäller könsfördelning. Medan det inom socialtjänsten och elevhälsan är en övervikt av kvinnor så är det en relativt jämn fördelning mellan könen hos boendepersonalen. Den analys som gjorts utifrån jämställdhetsinventeringen i analysfasen visar på ett antal insatser som projektet har för avsikt att fokusera på: Ökad kunskap om jämställdhetsfrågor hos framför allt boendepersonal göra dem trygga nog för att kunna sprida jämställdhetsvärderingar till ungdomar på boenden Integrering av jämställdhetsaspekten i alla utbildningar som handlas upp Erbjuda pilotverkstäderna i kommunerna en person med särskild kompetens i frågor om likabehandling och jämställdhet Särskilda insatser för boendepersonal genom boendeföreståndare som önskar det (exempelvis besök av personen som nämnts ovan) Som utvärderare ser vi att den inledande enkäten som ska genomföras med tänkta deltagare i projektet kommer vara viktig för att fånga in kunskap om såväl den kvantitativa 16
könsfördelningen som den mer individuella kunskapen om jämställdhet. Vi ser att det finns möjlighet att här ställa frågor om hur personalen på boenden arbetar med jämställdhet idag. 4 Genomförande Genomförandet av projektet analyseras utifrån aktiviteterna och de utfall som dessa genererar. Denna del har inte inletts än i projektet och kommer att utvärderas under fas 2 och 3. 5 Långsiktighet Projektets långsiktighet bygger på dess förmåga till överlevnad i det längre perspektivet. Ett av huvudsyftena med ESF-finansierade projekt är att de ska bidra till strukturförändringar. GR har en tidigare vana av att driva kompetensutvecklingsprojekt i flera kommuner samtidigt. Organisationen arbetar mycket med utbildningar för medlemskommunerna även i den ordinarie verksamheten vilket gör att det finns medvetenhet om utmaningar och möjligheter. Den nu aktuella utbildningen har samtidigt en del unika förutsättningar som gör den något mer utmanande än tidigare insatser. Enligt projektpersonalen finns det ett varierande engagemang i kommunerna för utbildningsinsatsen. Medan en del har utsett sina lokala projektledare och styrgruppsrepresentanter finns det andra där det är svårt att ens komma i kontakt med lokala projektledare. I intervjuerna med kommunrepresentanter beskrivs det som att en del av informationen om projektet förlorats längs vägen. Troligen beror svårigheterna i att få till kommunikation mellan kommuner och GR till stor del på det akuta läget som uppstod under hösten 2015. De kommunrepresentanter som var med i förberedande arbete då har många hunnit byta jobb sen dess. Flera av deltagarkommunerna har hunnit omorganisera sig för att kunna klara mottagandet av nyanlända (inte bara ensamkommande) på ett bättre sätt. Det har också varit en kraftig ökning av antalet boenden för ensamkommande, vilket i sin tur inneburit en kraftig ökning av antalet anställda. I och med det stora mottagandet under våren har också frågan kommit att ändra karaktär. Mycket av arbetet går nu ut på rent praktiska frågor som att exempelvis ordna med bostäder åt kommunernas nyanlända, därmed kommer möjligen frågor om kompetensutveckling längre ned på behovstrappan. Det finns med andra ord en situation i flera av medlemskommunerna som gör att projektet idag har svårt att möta deras omedelbara behov. Samtidigt innebär situationen med stora 17
förändringar och nya arbetssätt en möjlighet för projektet att sätta avtryck. Mycket är uppe för omförhandling vilket gör att förändringsviljan är stor. 6 Analys och slutsatser Analys och slutsatser utgår ifrån de tre nivåerna som vi som utvärderare har att förhålla oss till i vårt uppdrag. Resultaten av utvärderingen ska kunna användas på grovt sett tre nivåer: projektnivå, organisatorisk nivå (projektägare) och strukturell nivå (ESF-råd, andra projekt och nationella aktörer). Analyserna i denna första utvärderingsrapport går in på projektets programteori och huruvida denna anses hållbar i förhållande till projektets syften och mål. Figur 5. Programteori Nya Grannar Antagande Vision Förutsättningar för framgång Antagande Bygga på GR:s erfarenhet av projekt och samverkan Korrekt inventering av behov Lokal förankring och lokalt engagemang Fokusera på bemötande av och samverkan kring unga i allmänhet Lokal anpassning (flexibilitet) men regionalt lärande En stabil kompetensnivå hos personalen som främjar ett strukturerat arbete med mottagande och tydlig rollfördelning mellan aktörerna Problem Många ensamkommande barn, behov av kompetensutveckling för att möta behov Aktiviteter Vilka aktiviteter bedöms bidra till projektets framgång? Utbildningsinsatser inom Psykisk hälsa Interkulturell kompetens Lagar och regelverk m.m. Pilotverkstäder för samverkan Internationellt utbyte Chefsnätverk Förankringskonferenser Styrgrupp med mandat och kunskap om viktiga resultat Resultat Ökad kunskap hos deltagare inom de utbildningsområden som genomförs Ökad interorganisatorisk kunskap om olika verksamheter Bidra till ny kunskap som kan leda till förändringar i hemorganisationer Effekter Ökad trygghet i yrkesrollen Bestående organisatoriska förändringar (samverkan) Etablerade och återkommande utbildningar inom GR Antagande Ovan beskrivs Nya Grannars programteori/förändringsteori i en översiktlig figur. Projektet har för avsikt att påverka kompetensnivån hos personal som möter ensamkommande barn. En av de viktigaste målgrupperna är boendepersonal som också har ett tydligt behov av att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. 18
6.1 Projektnivå Till att börja med kan det konstateras att projektet drivs av en organisation med lång vana av såväl projektverksamhet som utbildningsinsatser för anställda i kommuner. Det här lägger en god grund för projektets genomförande. Projektet har också en identifierad målgrupp för utbildningsinsatserna som ligger i linje med utlysningens önskemål. Som utvärderare vill vi framhålla behovet av att projektet i första hand tar sikte på målgruppen boendepersonal för att stärka deras ställning på arbetsmarknaden. Detta är en grupp med relativt korta utbildningar bakom sig (om några utbildnignar alls). Individerna har inte sällan en relativt svag ställning på arbetsmarknaden, projektet har därmed en möjlighet att påverka denna genom utbildningar. Ytterligare en anledning till att fokusera på den här målgruppen är det faktum att de är anställda i en verksamhet som är stadd i ständig förändring. En stor grupp nyanlända som kom till Sverige hösten 2015 ska nu igenom utbildnings- och etableringsfasen i Sverige, samtidigt som inflödet av nya asylsökande till Sverige bromsats upp rejält. Antalet kommunala boenden kommer därmed troligen att minska de kommande åren. Dessutom innebär regeringens nu uppskjutna förslag på förändringar i boendekraven för ensamkommande att boendeformerna kommer förändras, och därmed anställningarna för boendepersonalen. När det gäller de insatser som är mer av organisatorisk karaktär, exempelvis pilotverkstäder och chefsnätverk finns det anledning att tänka bredare än boendepersonal i utbildningarna. Här behöver ensamkommandes utbildningssituation vara i fokus. 6.2 Organisatorisk nivå Projektet har relativt höga ambitioner om att bistå till förändringar på organisatorisk nivå. I första hand finns det förstås en förhoppning om att kompetensutvecklingen ska bidra till tryggare anställda som i sin tur bidrar till en bättre arbetsplats i boenden och inom elevhälsa m.m. Det finns också en önskan om att påverka samverkansstrukturer i kommunerna genom pilotverkstäder och chefsnätverk. Här handlar det i första hand om att få till stånd en samling över verksamhetsgränser när det gäller ensamkommandes situation. Vår bedömning är att detta är den mest utmanande delen av projektet. De första intervjuerna vi gjort med representanter för kommunerna visar på att många kommuner har befintliga grupper för samverkan redan idag. För projektet blir det därmed en utmaning att bistå de lokala initiativen på ett bra sätt i utvecklingen av dessa grupper. Det har också funnits en inledande utmaning i kommunikation kring och engagemang i projektet. Det är oklart om detta beror på kommunernas bristande engagemang eller enbart på oklarheter när det gäller vilka som ska delta och hur den lokala projektorganisationen ska se ut. Projektet har här en utmaning i att det sträcker sig över flera kommuner och är beroende av lokalt engagemang på varje plats. 19
Som flera av de intervjuade påpekat finns det samtidigt en stor förändringsberedskap i kommunerna idag. Det här talar för att projektets insatser kan komma till nytta och bidra till bestående förändringar på organisatorisk nivå. 6.3 Strukturell nivå Gruppen boendepersonal är en intressant grupp ur ett nationellt perspektiv. Det finns utbildningar och kompetensutveckling för gruppen samtidigt som det senaste året inneburit att mycket personal anställts utan formell utbildning. Därmed är yrket något av ett instegsjobb för många och yrkesgruppen tenderar att ha en relativt svag förankring på arbetsmarknaden. Det finns i Sverige ett flertal kommunalförbund som bedriver samverkansinsatser och utbildningar för kommuner (Kommunalförbundet Stockholms län, Kommunförbundet Skåne m.fl). I detta projekt finns det förhoppningsvis lärdomar att dra kring hur en utbildningsinsats utformas, och följs upp. Det finns också ett värde i att följa utvecklingen av samverkansmetoden som utformats i ett tidigare projekt (Sam-tidigt) och se om den fungerar även i andra sammanhang. 7 Referenser: GR. Ansökan Nya GRannar. 2015 Malmö Högskola, Mats Fred, Programteoretiskt lärande i Arbetsliv Forskning och utvärdering. Nr 1 2013. Svenska ESF-rådet, 2014. Utvärderingsplan Socialfonden i Sverige 2014-2020. Europeiska socialfonden, Utlysning för Västsverige kompetensförsörjning inom vård- och omsorgsbranschen, Dnr 2015/00478 FOU i Väst/GR, Stretmo/Melander, rapport 2:2013. Får jag vara med? Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen och arbetet med denna grupp. 20