1.1 Bakgrund och mål och syfte med projektet

Transkript

1 Delrapport Entreprenörskap inom Hälsa vård och välfärd Dnr: Bakgrund och mål och syfte med projektet Mälardalens Högskola arbetar för att skolans studenter förutom sin grundutbildning också ska få med sig kunskap kring entreprenörskap och ett entreprenöriellt förhållningssätt. Genom detta vill MDH göra skolans studenter mer attraktiva på arbetsmarknaden samt öka deras "anställningsbarhet". Högskolan menar att egenskaper som "ta- sig- för- samhet" blir allt viktigare i arbetslivet och gör dem mer förändringsbenägna. Detta projekt avser belysa och stimulera vikten av att entreprenörskap och ett entreprenöriellt förhållningssätt är viktigt för alla som arbetar inom hälsa, vård och välfärd. Lärarna inom hälsa, vård och välfärd är en central målgrupp för projektet. Det är först när vi gemensamt utvecklat kunskaper och ett förhållningssätt som vi har möjlighet att öka våra studenters intresse för entreprenörskap. Ett viktigt mål i projektet är att göra lärarna till bärare av entreprenörskap. Mer konkreta mål är att öka antalet studenter som deltar i Idélab workshops och andra aktiviteter, stärka det interna samarbetet kring entreprenörskap och etablera entreprenörskap i kursplaner samt som förhållningssätt i sjuksköterskeprogrammet, sjukgymnastprogrammet, folkhälsoprogrammet och socionomprogrammet. Projektet syftar vidare till att öka lärare och studenters omvärldskunskap där pågående förändringar i organisationen av samhällets vårdapparat förändrar spelreglerna och ställer krav på nya kompetenser. Projektet kommer att samverka med minst en extern verksamhet där arbetsplatsen systematiskt uppmuntrar förändringsarbete och innovation hos sina anställda. Projektet ska utmynna i att entreprenörskap kommer in i grundprogrammet i sjuksköterskeprogrammet. För sjukgymnast- och folkhälsoprogrammet är det redan i dagsläget på gång inför vårterminen VT Där är målet att lärarna generellt ska ha möjlighet att stärka och öka kunskaperna kring entreprenörskap. 1.2 Målgrupp Projektets fokus är ledning och personal d v s lärarna i alla programmen d v s sjuksköterskor, sjukgymnaster, folkhälsovetare och socionomer. Vår avsikt från början med ansökan var att fokusera på grundutbildning hos sjuksköterskor. Anledningen till det är främst att studier visat att sjuksköterskor är den yrkesgrupp som ligger mycket långt från kunskaper och tänk kring affärs- manna skap och projektledning. Men under förankringsperiodens gång har det visat sig att alla program på akademin ville delta i projektet Entreprenörskap. Det kan tyckas lite förvånande då vi under arbetets gång mött en hel del motstånd kring varför, hur och vad som ska göras i projektet. Men vi har känt att det skulle ha varit omöjligt att utesluta personal från något av programmen. Därför har vi valt att välkomna alla enheterna i projektet även om det gör arbetet mer omfattande än vad vi tänkte oss när vi skrev vår Idéskiss och ansökan.

2 Det positiva med att alla programmen på akademin vill delta är att är projektet och entreprenörskapsfrågan därmed omfattar hela akademin. Det i sin tur leder förhoppningsvis på sikt till att hela akademin blir bärare av frågan. 1.3 Process kring förankring och retorik Erfarenheterna från projektets arbete under denna del av projektet har varit att begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lärande har varit svårbegripliga hos större delen av medarbetarna. Många kopplar och associerar ordet entreprenörskap till företagande. Tolkningen Entreprenörskap - Företagande uppfattar många negativt och inte heller önskvärt. Projektgruppen ser därför som en viktig del i processen att närma oss projektet utifrån strategin att möta deltagarna utifrån en bred definition av entreprenörskap. Det ger möjligheter för deltagarna att själva tolka och läsa in kärnvärden/kundnytta som de kan relatera till utifrån ett vårdperspektiv. Projektet har därför som ett av målen att sträva efter att översätta och utveckla entreprenörskaps begrepp utifrån en ekonomisk diskurs till en vård och hälsodiskurs. Samtidigt finns det risker med att vi öppnar upp för en bred ansats då kan det uppfattas otydligt. 1.3 Enkät Magnus Hoppe - har utarbetat en enkät tillsamman med Hanna Jansson på KI och Jens Sjölander Malmö högskola med syfte att fånga upp personalens uppfattning kring begreppet Entreprenörskap redan i inledningen av projektet för att efter projektets slut kunna göra en eftermätning. Undersökningen genomfördes mellan 22/8 och 7/9. Enkäten gick ut till cirka personer inom HVV d v s till sjuksköterske-, sjukgymnast-, folkhälsoprogrammet och socionomprogrammet. Av dessa svarade 46 personer. Enkäten visar en generell relativt positiv inställning till entreprenörskap där många också ser att det kan bidra till att utveckla kompletterande kompetenser hos studenterna. I enkäten gavs till exempel följande beskrivning av entreprenörskap. Entreprenörskap är ett begrepp som används allt flitigare i samhället. Inom skola och utbildningssektorn används gärna samlingsbegreppet entreprenöriellt lärande, vilket syftar på praktiska pedagogiska initiativ byggda kring problembaserat lärande, studentinflytande, kreativitet och en nära relation mellan utbildningsinstitution och det kringliggande samhället. Rent praktiskt innebär entreprenöriellt lärande att studenten konfronteras med verkliga problem vilka mestadels löses genom grupparbeten (ibland som interprofessionella team med deltagare av olika bakgrund för att lära av och med varandra). På detta sätt kommer studenten även att tränas i projektmetodik och projektledning (initiativ, problemlösnings och genomförande), men också studera förebilder, arbeta med fallstudier samt i förekommande fall genomföra egna undersökningar och utvecklingsarbeten. Avsikten med entreprenöriellt lärande är att stimulera kompetenser som stärker studentens förmåga att möta olika typer av utmaningar i arbetslivet. Denna beskrivning avslutades med en fråga vilket gav följande svarsfördelning.

3 Svaren kan läsas på lite olika sätt, men vår tolkning är att flera lärare ser ett behov av att införa entreprenörskap inom respektive utbildningsprogram, men då kanske inte direkt i de egna kurserna. Något större motstånd till entreprenörskap står heller inte att finna i enkätsvaren. Enkäten gick vidare in på olika kompetensområden som brukar förknippas med entreprenörskap där respondenterna först svarade på frågan huruvida dessa ansågs viktiga samt därefter huruvida dagens utbildning adresserade dessa områden.

4 Att döma av svaren upplever respondenterna att flera av de områden som förknippas med entreprenörskap idag inte adresseras tillräckligt tydligt med nuvarande utbildningsupplägg. Två ordmoln togs också fram baserat på vilka ord som respondenterna associerade till i förhållande till entreprenörskap. Dessa ordmoln har därefter använts i den första workshopen inom projektet och skall användas i de följande workshopparna så att samtliga deltagare ges möjlighet att reflektera över dem.

5 Ordmolnen ger ett visuellt intryck av svaren och är främst tänkta att fungera som diskussionsunderlag. En tolkning blir också lätt subjektiv, men skall man drista sig att säga någonting om ordmolnen så är det att de båda domineras av begrepp med relativt positiva konnotationer. Även med denna ingång så är intrycket att det finns en positiv förväntan kring begreppet. 1.4 Omfattande förändringar på ledningsnivå har påverkat processen Då stora delar av ledning och avdelningschefer bytts ut i samband med projektstart och det därmed tagit tid för de nya att tillträda deras nya tjänster har projektet fått invänta nya ansvariga. Det har därmed för projektetgruppen inneburit en hel del merarbete på förankring av projektet Projektet har haft ett flertal möten både med akademichef, avdelningschefer i grupp och inte minst med respektive avdelningschef. Akademichefen har uttryckt önskemål att det vid årsskiftet ska finnas en strategi som alla enhetschefer kan samlas kring hur akademin vill att Entreprenörskapsprojektet på bästa sätt ska drivas. För att nå dit har projektetgruppen träffat varje berörd avdelningschef och diskuterat hur de vill att förankring, dialog och process ska se ut. Projektet har genomfört en bred information insats för alla personalgrupper kring projektet. Sen har projektet planerat och genomfört ett antal workshop på 3 timmar/gång. Målsättningen med denna workshop är att processen ska leda fram både till en ökad förståelse för entreprenörskap men också att enheten ska komma fram till hur de önskar arbeta med projektets mål. Processen framöver kommer troligen att vara att ett antal nyckelpersoner från de olika programmen bildar en större arbetsgrupp tillsammans med projektgruppen och att vi tillsammans formar det fortsatta arbetet. Vi ser det som en positiv utveckling som troligen kommer att underlätta det fortsatta arbetet.

6 1.5 Erfarenheter hittills Nyckelord i hela processen är förankring förankring. Det är av absolut största vikt att enheten känner att de är en del av processen. Ett annat nyckelord är att tolka och bygga entreprenörskaps begrepp utifrån ett vårdperspektiv. Då den interna förankringen har en sådan tyngd har projektet ännu inte marknadsfört att högskolan är utvald som en pilothögskola och att MDH är en del i en större nationell satsning tillsammans med andra högskolor och universitet på entreprenörskap i vårdutbildningar! Projektet har därför valt att avvakta med information om det positiva att MDH tillhör de utvalda lärosätena. Under nästa projekt period kommer projektet att marknadsföra/lansera projektet både internt på hela högskolan men också sprida projektet till relevanta aktörer och allmänhet. Projektet planerar också ett förankringsmöte hos rektorn och berätta om hur projektet fortskrider. Vår rektor Karin Röding står bakom projektansökan men har också uttryckt att önskemål att få veta mer om hur entreprenörskap kan komma in i vårdutbildningarna. 1.6 Slutord Det har stundtals varit motigt att driva projektet framåt då entreprenörskap inte är ett tänk eller strategi som tillämpas inom akademin. Men vi känner ändå nu efter drygt 10 månader att något positivt har hänt och att projektet väckt nyfikenhet och engagemang! Vi välkomnar det förhållningssättet och ser fram mot fortsatt arbete i projektet. /Gabriella Mast- Weggeman Projektledare -