Workshop i planering och jämställdhetsintegrering. Ullevi konferens 23 augusti 2016

Transkript

1 Workshop i planering och jämställdhetsintegrering Ullevi konferens 23 augusti 2016

2 Workshop med Public Partner Dagen inleddes med att projektledningen från Göteborgsregionens kommunalförbund presenterade planen för och nuläget i Nya Grannar. Du hittar presentationen genom att klicka här. Efter presentationen och en kort incheckning av alla närvarande tog våra följeutvärderare från Public Partner över. Förmiddagens fokus var att diskutera förutsättningar och mål för projektet. Public Partners presentation om ESFs pågående programperiod hittar du genom att klicka här. Intressent- och påverkansanalys Vilka påverkas av/påverkar projektet? Vilka intressenter är direkt eller indirekt berörda av projektet? Vi satt i grupper runt borden och diskuterade ovanstående frågeställningar. Sedan skrev vi upp alla intressenter vi kom på på Post-it lappar, och satte dem på tavlan sorterade utifrån kategorierna: Individuellt - Lokalt - Regional och Stor påverkan - Liten påverkan.

3 Diskussion Det var tydligt att de olika grupperna värderat samma intressenter som olika viktigt för projektet. Mycket har att göra med hur man tolkar frågan samt hur det ser ut i ens egna kommun. Media har en påverkan på vårt arbete, dels genom hur migranters roll i samhället skildras och dels genom att vi får tänka igenom hur vi kan dra nytta av medias intresse för frågan. Att även få in positiva bilder om framgångar är viktigt. Hur påverkas ex BUM, BUP? Dels kan deras arbete påverkas av projektet men de kommer sannolikt inte ingå i någon pilotverkstad annat än om man har ett särskilt tema för någon av träffarna som är relevant för dem. Ett dilemma som kom upp var att det finns en oro för att projektet inte ska vara tillräckligt intressant för skolorna och att de därför kommer medverka mindre än önskvärt. Skolornas medverkan är något vi får ha i åtanke så att projektet blir relevant för dem. Politiken var svårplacerad, de är inte så involverade nu när beslutet väl är taget men det kan ju komma nya direktiv som eventuellt gör arbetet svårare, såväl vad gäller riktlinjer som antalet migranter som kommer till Sverige. Kommentarer från utvärderarna Ganska ofta i projekt märker vi att fokus hamnar på metod och aktiviteter och ganska lite kommer, i detta fall, de ensamkommande barnen till glädje. Samtidigt är Nya Grannar en PO1, dvs ett personalutvecklingsprojekt som har just medarbetarna som målgrupp. Där får vi hitta en bra balansgång och även ta fram tydliga indikatorer för att mäta resultaten för projektet.

4 Vilka är förutsättningarna för framgång i projektet? Vilka resurser krävs för att nå framgång i projektet? (med resurser menar vi exempelvis personal, tid, ekonomi men kan också vara samverkan med närsamhället) På regional nivå På lokal nivå Nyckelfaktorer för att nå framgång i de respektive delprojekten/delmålen? (exempelvis möjlighet till lokal anpassning av utbildningsutbudet) Stärkt samverkan HVB-soc-skola Öka personalens kompetens Förbättrade förutsättningar för skolgång Sammanfattning av kommentarerna från grupperna De nya samverkansformerna är en av de största fördelarna med projektet. Hur kan man hitta rätt sammansättning i pilotverkstaden från början? Ett önskemål är att man får vara två personer i styrgruppen för att kunna ta beslut på mötet och inte behöva ta med frågan hem för diskussion. För spridningen är det också viktigt att man hittar rätt i fortbildningen så att det blir bra verkstad. Det ska vara sådant som ger nytta i vardagen. Att man får mötas på professionell nivå, strukturerat relationsskapande. Mötesstrukturerna vi ska använda är de redan befintliga. En nyckelfaktor är att projektet ska utvecklas och formas under projektets gång så att det möter de specifika behoven i kommunerna. Vi lever i en väldigt föränderlig värld och det ställer stora krav på oss att anpassa vårt arbete till verkligheten. Det är fortfarande relativt vagt vilka resurser som finns och vad man har att röra sig med. GR behöver tillhandahålla mer praktisk information till de lokala projektledarna Den lokala projektledaren är en nyckelfunktion för arbetet. Viktigt att detta är en driven person som också får mandat för sitt arbete. En utmaning är kontinuiteten, det rör på sig hela tiden och hur ser vi till att hålla i arbetet när medarbetare byts ut. Den flexibla samverkan är nödvändig, att inte helt fokusera på revir och tjänstebeskrivningar utan mer på behov och mål Oavsett vilken roll jag har måste jag se en vinst med detta projekt. Varför ska jag lägga min tid här, ser jag inte det så kommer Nya Grannar hamna längre ner i prioriteringen. Cheferna behöver vara tydliga. Nu har vi världens chans att få mycket gratis genom projektet. Hur mycket vi ska se ungdomarna som just ensamkommande och hur mycket som vanliga ungdomar. Exempelvis blir detta relevant i samband med kultur/fritid, ett fotbollslag exklusivt för ensamkommande ungdomar kanske inte är den optimala lösningen. Många ska känna att de får nytta av det arbete vi gör. Vi lade till familjehemmen i vår målgrupp, inte bara HBV-hem. En komplicerande faktor för samverkan är att kommuner ibland placerar sina barn/ ungdomar i andra kommuner. Mandat för beslut och beredskap för förändring var saker vi också skrev upp. Vår målsättning från GR är att administrationen ska bli så tydlig och enkel som möjligt och vi kommer tillhandahålla mallar och information om detta till de lokala projektledarna.

5 Målbild - var vill vi vara 2020? Vad ska ha hänt på lokal nivå? Vad har förändrats i vår hemorganisation? Tänk gärna utifrån intressenter och nyckelfaktorer. Kommentarer från arbetsgrupperna om var vi vill vara 2020 År 2020 är det naturligt att barnet/ungdomen blir direkt inkluderad utifrån sin egna målbild och att man bemöts som vilken ungdom som helst. Detta gäller såväl skola som fritid så att man också där som vilken ungdom som helst möts utifrån sina egna behov vågar vi prata om kultur och kön och backar inte för svåra frågor har samsyn kring elverna/ungdomar och bra mottagande och omsorg i stabila strukturer. Personalen på boenden, skolor och socialtjänsten har förbättrat sina arbetssätt. Ungdomarna är friska unga vuxna som pluggat vidare eller är anställningsbara och som inte längre kallas ensamkommande har vi glömt att detta är en projekt, det är en del av vardagen, nu jobbar vi så här. Vissa funktioner kanske inte behövs längre, samverkan är integrerad. Ett mottagande som är tydligt, strukturerar och alla vet vad de gör. Vi har 2020 en ökad kompetens i kommunen med egna utbildare inom vissa områden. Samverkansgrupper är naturliga och vi kan ägna energin åt att hjälpa ungdomarna framåt. Det finns realistiska vägar frammät för ungdomarna. Exempelvis handlar detta om behörigheten för vidare studier. På regional nivå har vi startat många kortare utbildningar. De som kommer hit har ju lika stor variation som de som är här så det måste finnas olika alternativ. Kulturskolor har vi som rutin ett nätverksmöte för varje ensamkommande när de kommer hit, med ungdomen. Så att vi hittar en individuell lösning för varje ungdom. Många idrottsklubbar har börjat med uppstartsheat för ensamkommande är vi bortom revirtänk och till flexibla lösningar. Att vi ser vinsterna av att samverka. Vi lämnar en projektrapport till SKL, Socialstyrelsen och Skolverket som får genomslagskraft på nationell nivå. Vi har hittat former för att stärka lokala utbildningsinitiativ.

6 Jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering i Nya GRannar Tomas Lidén från GR-utbildning gav en presentation av jämställdhet, en utgångspunkt för projektet. Du hittar presentationen genom att klicka här. Omedvetet inkompetent Medvetet kompetent Medvetet inkompetent Omedvetet inkompetent Om normer När du är normen, då är den osynlig. När du inte är normen, då vet du om det. Normer reflekterar strukturer och maktordningar som ger förutsättningar för olika livsvillkor. Diskrimineringsgrunderna Enligt lag är det förbjudet att diskriminera individer baserat på: 1. Kön 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck 3. Etnisk tillhörighet 4. Religion eller annan trosuppfattning 5. Funktionshinder 6. Sexuellt läggning 7. Ålder Vad är normen i Sverige? Man Man/kvinna Vit/Skandinav Sekulärt kristen Gående, seende etc ( normalstörd ) Heterosexuell Maktordningar handlar om det som är normen.

7 Jämställdhetsarbetet ska genomsyra allt vi gör och finnas med i vårt vardagliga arbetet. Eller sagt av Gertrud Åström: Bedriver ni ett särskilt O-jämlikhetsarbete i er verksamhet? Nej det är helt integrerat i den ordinarie verksamhet. Det är värdefullt att reflektera över vad vi gör i vårt arbete som exkluderar vissa grupper och perspektiv. Särskilda åtgärder När vi ser att något inte fungerar så behöver vi göra någonting åt detta. Målbild, detta ska en individ nå upp till. Hur kan vår verksamhet stödja individer att nå upp till målen. Att ge det en person behöver baserat på faktiska behov och inte förutbestämda insatser. Not: En individ kan nå målen på vissa platser och inte på andra så bilden är en förenkling. Exempel från Plug-in projektet För lärdomarna av Plug-in projektet se bifogad presentation, länk ovan. Bra frågeställningar: Om målsättningen är att alla deltagare ska ha samma villkor, vad gör vi idag som skapar olika villkor? Vad är relevanta kategoriseringar att samla in data ifrån? Samt, när ska man inte kategorisera? Hur ser målgruppen ut? Hur kan vi anpassa insatserna till faktiska behov I Plug-in projektet gör man en nationell datainsamling av eleverna utifrån vissa kategorier (ex kön, särskilt stöd, svenska som andraspråk) och sedan mäter man hur deras resultat utvecklas under projekttiden.

8 Jämställdhetsintegrering i Nya Grannar Detta är frågor som är viktigt för projektet och för ESF. För GR handlar det om att ha med dessa frågor som skallkrav i upphandlingar. Det kommer även att finnas möjlighet att ta in Tomas Lidén till kommunerna lokalt under projektet. Vi rekommenderar starkt att denna möjlighet utnyttjas. Samverkan ger en möjlighet att få syn på verksamheternas normer, de omedvetna antaganden vi gör. När vi hjälper varandra att prestigelöst titta på detta så kan vi komma längre tillsammans. En utmaning är att titta på gruppers olika behov utan att missa att se individerna. Denna balansgång är en av de stora utmaningarna i arbetet med att bidra till människors lika villkor. Gruppdiskussioner Om vad vi tänkt göra, skulle kunna göra, inte förstår och inte håller med om i relation till jämställdhetsintegrering, tillgänglighet och icke-diskriminering. Vi har inte tänkt så mycket ännu på vad vi ska göra, är inte riktigt där ännu i vårt arbete Fylla på med kulturkompetens är ett viktigt steg. Vad kommer ungdomarna ifrån, hur ser deras strukturer ut på hemmaplan. Ex om konflikter mellan olika grupper från samma land, klanstrukturer är viktiga att ha koll på Vi måste kunna samtala om dessa saker med varandra, dels inom personalgruppen och dels med ungdomarna Konflikter ex mellan barnen/ungdomarna från Afghanistan och personalen från Iran baserat på relationen mellan grupperna i hemlandet Få syn på när personalgruppen bidrar till konflikter och diskriminering gentemot och mellan ungdomsgrupperna Det känns som att vi gör det för enkelt för oss när vi tror att allt löser sig bara vi anställer någon som också kommer från ett annat land. Det handlar om att personen ska ha förmågan att vara en brygga in i samhället och då måste hen förstå det svenska också Vi gör ett misstag när vi enbart tänker att kompetensen sitter i språket Det är värdefullt att tänka på dessa saker i arbetet, hålla samtalet levande och våga prata även om det som är komplicerat. Vilka bestämmer på boendet? Vilka har det enkelt och vilka måste kämpa mer. Vilka mår bra och vilka mår dåligt och hur kan vi bidra till lika villkor för barnen/ungdomarna. Vad av detta kommer att bli svårt? Att få syn på detta och bli konkret kring problemen Tid

9 Medskick till GR från kommunerna Jag blev inkastad i detta från min chef, som lokal projektledare, så för mig är det lite oklart ännu vad jag ska göra och vad ska vi göra Förvirrat under sommaren och nu är det iaf lite klarare Har nyligen blivit inkastad i detta men det kommer nog klarna framöver Känner mig lite förvirrad men det klarar nog förhoppningsvis Vi har gått vidare och tänkt på detta, nu har jag kontor för en dag per vecka där jag ska tänka enbart på detta projekt Efter mötet med er före sommaren har vi haft styrgruppsmöte där vi skissat på detta. Bra upplägg, vi är samskapande så vi kommer nog landa väl här Lite förvirrad, 25% av min tjänst ligger här, vill komma igång men har inte redskapen ännu Hur ska förankringsprocessen med pilotverkstaden gå till, hur landar detta hos dem? Hur få energi i detta arbete? Är taggad, vill låna in Tomas Lidén, en bra grej att bygga vidare på för att skapa nytänk och samsyn Kul att det börjat och kommit igång, nu har jag massavis av frågor och tänker på de tio personerna i pilotverkstaden Bra dag, första steget är taget. Är glad att vi är med i projektet. Känns spännande men fortfarande frågetecken Bra förmiddag med övningarna, fick lite idéer om hur vi kan nå ut med detta Feedback från utvärderarna om dagen Intressant att ni säger att ni är förvirrade för ni hade väldigt bra samtal på förmiddagen som inte alls verkade oklara. Där kan ni vila i att det lät bra. Bra dag och jag uppskattade att det blev en levande diskussion och värdefull föreläsning om jämställdhetsintegrering Tack för din medverkan!